Jump to content

Mercury Living Presence


Gigas

Recommended Posts

Ömsom vatten, ömsom vin!

Vissa menar att MLP var Zenith på skivinspelnings himmelen vad gäller ljudkvalitet (och i vissa fall musikaliskt). Orginalpressningarna (Vinyl) i gott skicka förskaffar i många fall priser som inte ens Tiffanys kunde önska sig. Andra hävdar att inspelningarna och ljudkvaliteten är högst ordinär..

Nypressningarna på vinyl (dom få jag hört) låter enastående bra rent klangligt, men jag är ytterst tveksam till om dom är det minsta prisvärda. Philips återutgivningar på CD och SACD duger gott för mej i det begränsade urval av katalogen som jag tycker är intressant (musikaliskt) -- Eftersom jag personligen inte sammlar på något individuellt ljuddistributionsmedie så blir diskussionen vilket som låter bäst högst akademisk för mej (Jag sammlar på innehållet på skivorna, vad dom sedan är gjorda av är egalt!). När det gäller MLP så står jag som en åsna mellan hötapparna och har svårt att bestämma mej för om det är vatten eller vin... :blush

Om jag inte minns fel så har vi haft någon tråd som disikerat MPL tidigare, det kan kanske vara bra att söka på det...

Utan att minnas vad du har för musiksmak, så är jag tveksam till att man som första köp skffar sig en box för 1235:- utan det är kanske bäst att sampla någon MLP sammling först för att se om ljud och musik tilltalar, är osäker på vad som finns i den stilen på vinyl, men på CD/SACD finns detta att hitta..

En bra MLP början är Byron Janis Tavlor på en utställning, Janos Starkers Bach Cellosviter eller någon av Antal Doratis Stravinskijinspelningar..

Vår vinylmentor Eliot kommer med all säkerhet att korsbefrukta mina påståenden!

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Boxen består av 5 skivor som spelades in på plats i Moskva 1963 av Mercury.

  1. Byron Janis spelar: Prokofiev: Piano Concerto No.3; Rachmaninov: Piano Concerto No.1
  2. Byron Janis: Encore (solopiano)
  3. Borodin kvartetten spelar: Shostakovich String Quartets Nos. 4 & 8
  4. Balalaika Favorites
  5. Byron Janis: Liszt Piano Concertos Nos. 1 & 2

Jag har sedan länge haft den förstnämnda i en clubutgåva från columbia recordclub och den var som sådan en av de mest imponerande pianoinspelningar jag haft. Men som Richard S. Foster skrev i HiFi+ är den riktiga utgåvan (RFR-stamper) klart bättre och jag har nu på ebay skaffat denna skiva som förstautgåva liksom alla andra utom Balalaika favorite (som jag har som mycket tidig Philips-utgåva!).

Rent musikaliskt tycker jag att skivorna är mycket bra och den sista skivan jag köpte på ebay; Shostakovich String Quartets Nos. 4 & 8 (Mint!) var helt underbar :mm:

Nu har jag i detta fall inte jämfört original med återutgåva men dom gånger jag jämfört Speakers Corners återutgåvor av Mercury Living Presence med original eller senare utgåvor så har skillnaden tyvärr varit stor.

- Jag kanske skall tillägga att förstautgåvorna inte låter så som man är van vid att Mercury låter. Man brukar säga att Mercury är ultradynamiska och att de är mer spektakulära än de är musikaliska ;)

Man är inte riktigt beredd på hur mycket bättre förstautgåvorna är. Vass och lite hård stråkklang blir mjuk melodisk utan avkall på dynamiken. Samma sak gäller pianomusik :mm:

Mvh,

Eliot

Link to comment
Share on other sites

en liten kommentar om inspelningarna i boxen du frågar om : The Russian Recordings

Janis inspelningar av Prokofievs tredje rep. Rachmaninovs första pianokonserter är på inga sätt dåliga tolkningar, men har man hört Rachmaninov själv eller någon som Horovitz så inser man att det finns mer att hämta i denna musik. behållningen på skivan är min favoritdirigent Kirill Kondrashin.

encoreplattan har jag inte hört på 25 år så den har jag bara tveksammt dunkla minnen av...

Borodinkvartettens inspelningar av Sjostakovitj fjärde och åttonde stråkkvartett är inte alls dumma; Borodinerna var dom bästa Sjostakovitjtolkaren under dom 20 eller så år när Rostislav Dubinsky var kvarttens förste violinist. Turligt nog spelade som in alla kvarteterna flera gånger under dessa år, speciellt den åttonde, MPL inspelningarna är inte lika omistliga som åttan på Decca eller 1 - 13 på Chandos (tidigare EMI/Angel och Melodiya). Men framförallt den fjärde kvartetten får en mycket bra tolkning!

Balalaikafavoriterna... Gillar man Ryskt tunggung så är denna platta omistlig! (Jag spelar den ofta på Julafton!)

Liszts pianokonserter (med Byron Janis); tycker jag platsar på topp-tio-listan över musikhistoriens tristaste musik. Janis inspelningar kan knappt hindra mej från att somna, men det är ju inte hans fel förståss... Jag lyssnar ogärna på Liszt som du kanske förstår nu..

Ömson vatten ömsom vin alltså!

Men är det Vinyl du vill ha, så är Speakers Cornerutgåvorna, mastrade av Dr Makkee och pressade av Pallas gmbh förmodligen de mest väljudande av alla MLP utgåvor, inte minst för att vinylpelletsarna man använder idag är så mycket renare än dom var vid tiden för orginalpressningarna (Fast det kommer säkert någon riktig vinylfreak och påstår att jag har fel efetrsom smutsig vinylmassa ger en mycket bättre karraktär åt pressningarna! ;) ). Att det skiljer sig i ljudkarraktär mellan orginal och nya pressningar (har jag läst mej till) får kanske tillskrivas det faktum att avspelningsutrustningen idag är så fruktansvärt mycket bättre än den var för 40-50 år sedan.. osv. osv. osv....

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Men är det Vinyl du vill ha, så är Speakers Cornerutgåvorna, mastrade av Dr Makkee och pressade av Pallas gmbh förmodligen de mest väljudande av alla MLP utgåvor, inte minst för att vinylpelletsarna man använder idag är så mycket renare än dom var vid tiden för orginalpressningarna

Det är väl alla överens om att pressarna är bättre nu än då :cool:

Något som vissa verkar glömma är att band åldras och det måste också räknas med i ekvationen. Nu kan man resonera sig fram till vilket som borde betyda mest men slutligen får man lyssna på den utrustning som man har till förfogande. Det enda jag kan säga är att med min utrustning så låter originalen mycket bättre än återutgåvorna och jag demonstrerar det gärna för alla som har vägarna förbi.....

//Eliot

Link to comment
Share on other sites

Som Eliot skiver så finns det oerhört många aspekter på dom ingående stegen i tillverkning av vinyl!

Om vi tar mastringen som ett exempel, så det man gjorde för 40 år sedan (I exemplet MLP) var inte Audiophilutgåvor, utan plattor vars första (och enda, vågar jag säga) uppgift att förmedla en skön musikupplevelse åt lyssnaren, medan dagens återgutgivningar (på vinyl), är (trots tex. Speakers Corners egan utsagor) i stort sett ämnade fö Audiophilmarkanaden, och därför (medvetet eller undermedvetat?) försöker man kräma ut allt vad ljudsprillor som finns på masterbanden (vars kvalitet/bevarandegrad som Eliot mycket riktigt säger är ganska varierande!) -- ie. man upplever att klangen på dessa återutgivningar är en annan än den som finns på 50-60talsorginalen. Vilket som är bäst, låter bäst, känns bäst.. överlåter jag på andra att ha åsikter om.. (men var berädd på att lyssningsupplevelsen kommer att variera!)

Jag försöker främst konsentrera mej på det musikaliska innehållet!

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Guest patrikcaesar

Jag hörde skivor hemma hos Eliot och det är en upplevelse jag sent skall glömma.

Tyvärr :mm:

Det är kul för han har olika utgåvor av samma inspelning och det är STOR skillnad.

I ett av fallen så fattade jag inte varför man gjort återutgåvan, för det var ren och skär SLAKT!

Kommer också ihåg hur en god vän till Eliot, Alexander, spelade Stereo och mono utgåvor för mig.

Jag gissade hela tiden fel, monoutgåvan var så mycket större i ljudbilden, så att efter att agerat PAVLOVSKT kunde jag gissa rätt efter att ha ställt om min hjärna.

Det som var stereo utgåvan lät på något sätt "mindre" än monon.

Eliot och jag gjorde inte det testet, men OJ vilken skillnad det är på inspelningar!

Patrik

Link to comment
Share on other sites

Jag hörde skivor hemma hos Eliot och det är en upplevelse jag sent skall glömma.

Tyvärr :mm:

Det är kul för han har olika utgåvor av samma inspelning och det är STOR skillnad.

I ett av fallen så fattade jag inte varför man gjort återutgåvan, för det var ren och skär SLAKT!

Det var denna återutgåva som enligt patrikcaesar blev slaktad av colorback originalet (FR1-stamper :mm: )

AMER-90153.jpg

//Eliot

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...