Jump to content

Recommended Posts

Posted
Förvisso är det orimligt att lägga ut några pengar alls om man inte hör någon skillnad oavsett om summan är stor eller liten

Det är just detta jag menar med att prioriteringsproblemet löser sig självt. Tar man hem några olika kabelvarianter och ingenting händer finns det ju ingen anledning att öppna plånboken och felprioritera. Vill man förbättra systemets prestanda kanske åtgärderna skall sättas in på annat håll.

  • Replies 228
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Guest Rydberg
Posted

Timbre> Tyvärr faller det hela pga förväntingar, förutfattade meningar, upplevda skillnader som inte finns etc. Skulle vi va maskiner med en fast evauleringsfunktion hade kanske ditt recept fungerat.

Varför inte låta bara öronen bestämma?

Posted
Det kan man bevisligen inte utgå från.

Musikupplevelse är en i sanning emotionell verksamhet. Den rör vid själens innersta rum, skänker ro, väcker känslor och har ett ofattbart brett spektrum både i utövande, konstform och avlyssnande. För många är det ett sätt att leva, att andas.

Erfarna och inbitna musikälskare som avlyssnar musik hemma med hjälp av de finaste anläggningar har med hela sitt känslomässiga spektra när de avgör vad som skall komma in i anläggningen eller inte. Förvisso är de människor och har alla de svagheter som vanliga människor har såsom önsketänkande, statuslängtan, prylfixering och vad det nu kan vara. Själva evalueringsprocessen för en riktig audiofil tar dock endast mycket liten hänsyn till dessa då den egna tillfredsställelsen under många timmar framöver i ensamhet framför anläggningen står på spel.

Det som förundrar mig är att just de inbitna test- siffer- ingenjörs- konstruktörs-nissarna plötsligt säger sig vara experter på mjukvaran och kan så mycket om människans känsloregister och vet att döma ut människors sätt att välja på.

Det som skrämmer mig är att någon oerfaren kanske tror på dem. (ansträng er nu att bortse från de mest ointelligenta möjligheterna till inlägg som mitt yrke kanske lockar till)

På nätet verkar det finnas 2 huvudkrafter. Den ena säger "jag/vi är bäst" och då tror ganska många på detta oavsett hur det egentligen ligger till.

En annan säger "du skall inte tro att du är något" och det sitter så klockrent i den svenska själen att många automatiskt anser detta för riktigt.

Det intressanta här är att de två krafterna förenas.

Synd att det skitar ned ett så trevligt forum som detta.

mvh

edit, meningsbyggnad

.

Posted

Inom hifi liksom många andra intressen råder onekligen delade uppfattningar om sakernas tillstånd... :angry: :) Det diskuteras allt från fiskespön till fallskärmar i dagens forumsflora och så länge ingen åsikt ges legitim allmängiltighet kan den vara uppfriskande. Ibland kan det va' bra med en nypa salt inom räckhåll, ibland räcker det med en axelryckning och ibland krävs ett förtydligande. Stämningen och den fria åsikten är dock ett forums viktigaste beståndsdelar och öppenheten dess grund. En slags sektmotpol helt enkelt.

Posted

:) Visst kan sinnena bli lurade men det är ju något vi bär med oss i alla sammanhang, och kommer alltid att finnas med oavsett vad det handlar om eller vad vi ser, lyssnar, läser eller lär oss. Ibland kan det vara bra att bli medveten om ”sinnenas spratt”, men att tro att det finns en verklighet bortom denna verklighet gives knappast, ty då kan man inte lita på någonting, eller så får man lita till dubbla verkligheter.

Säkert finns det flera orsaker till att man väljer en produkt, inom hifiområdet främst hörseln får man hoppas, dock tillkommer säkert på marginalen påverkan från kamrater, grupptryck/image, märkesprestige, för eller emot, utseende, storlek, mm. mm.

Frågan är ju om detta spelar någon roll så länge den den enskilde blir nöjd med sitt val.

Däremot att tro att man kan överlista sina sinnen och sedan sitta nöjd förefaller lite besynnerligt, då skulle man utgå ifrån att bara jag vet att mina sinnen inte varit involverat i valet så är det bra.

I slutänden återstår då bara mätningar och produkten, stereon ”STEREO” passande alla.

De flesta inser p.g.a. diverse förmågor och oförmågor som tidigare diskuterats att detta blir en tämligen orimlig ståndpunkt. Hörselområdet är lika plågat av tycke och smak som alla andra sensoriska upplevelser och någon allmängiltig sanning går inte att fastslå.

Posted
Det diskuteras allt från fiskespön till fallskärmar i dagens forumsflora

I tidningar är det inte alls ovanligt att man använder sig av blindtest som metod för "highend-fiskespön". Något hifin skulle lära av kanske ;)

Däremot kanske inte blindtest av fallskärmar är att rekommendera :cool:

Guest Rydberg
Posted

:)

:)  Visst kan sinnena bli lurade men det är ju något vi bär med oss i alla sammanhang, och kommer alltid att finnas med oavsett vad det handlar om eller vad vi ser, lyssnar, läser eller lär oss.

Då tycker jag det är relevant att koppla bort de sinnen man ändå inte hör med när man arbetar sig fram till sin anläggning. Vi hör exemelvis varken med lukten eller synen, trots det kan de påverkar oss i våra val. Fenomenet dyker upp lite var stans, doft av nybakade bullar i en lägenhet som ska säljas förkommer på fastighetsmarknaden. Lukten påverka folks uppfattning om lägenheten och de blir i regel mer positiva, detta påverkar priset som stiger. Folk betalar mer men produkten är bevisligen exakt likadan förutom på visningsdagen då den luktade bulle.

Ibland kan det vara bra att bli medveten om ”sinnenas spratt”, men att tro att det finns en verklighet bortom denna verklighet gives knappast, ty då kan man inte lita på någonting, eller så får man lita till dubbla verkligheter.

Det är ju i detta fall hörselsinnet du ska lura, du ska lura det så bra att det tror att det är något riktigt som händer och inte att du lyssnar på en inspelad händelse. Så att lura sina sinnen ska man göra med verkliga illusioner, inte hjärnspöken. Att lura sina sinnen är dock inte enkelt, man måste först ta reda på varför vi hör som vi hör (psykoakustik) och utifrån det skapa förutsättningar för en så trovärdig illusion som möjligt. Det är då viktig att alla klangfärger och små fragment som musik består av behandlas på ett så ömt sätt att det kan presenteras för lyssnaren så oförstört som möjligt.

Säkert finns det flera orsaker till att man väljer en produkt, inom hifiområdet främst hörseln får man hoppas, dock tillkommer säkert på marginalen påverkan från kamrater, grupptryck/image, märkesprestige, för eller emot, utseende, storlek, mm. mm.

Ja det hoppas jag också, de andra faktorerna påverkar överhuvudtaget inte ens apparats förmåga att återge musik. Därmed finns det klara incitament att försöka minimera dessa falska, men resultatförstörande, faktorer så mycket som möjligt. Marginella tycker jag inte heller att de är, "tron kan försätta berg" brukar man säga, det ligger mycket i det citatet.

Frågan är ju om detta spelar någon roll så länge den den enskilde blir nöjd med sitt val.

Detta är ju sannerligen svårt att argumentera emot. Jag vill bara understryka att man inte behöver dyra kablar för att få ett bra ljud, det finns kablar för några 10:or metern som elektriskt lämpar sig alldeles utmärkt till att överföra audiosignaler. Det som skrämmer mig är att någon oerfaren kanske tror att man måste ha dessa dyra kablar för att uppnå en alldeles utomordentlig signaltransmission, det behöver man inte.

Däremot att tro att man kan överlista sina sinnen och sedan sitta nöjd förefaller lite besynnerligt, då skulle man utgå ifrån att bara jag vet att mina sinnen inte varit involverat i valet så är det bra.

Jag sitter väldigt nöjd om jag lyckas överlista min hörsel. En illusion av en svunnen händelse måste väl vara allas mål? :mm:

I slutänden återstår då bara mätningar och produkten, stereon ”STEREO” passande alla.

Mätningar som inte har någon koppling till en subjektiv (eller en möjligt subjektiv) upplevelse har man ju ingen nytta av, men det vet nog de flesta :)

De flesta inser p.g.a. diverse förmågor och oförmågor som tidigare diskuterats att detta blir en tämligen orimlig ståndpunkt. Hörselområdet är lika plågat av tycke och smak som alla andra sensoriska upplevelser och någon allmängiltig sanning går inte att fastslå.

Forskning tyder ju på att våra hörselmekanismer är liknande för alla människor, vi hör på samma sätt men kanske inte likadant, det är ju en stor skillnad därvidlag.

Posted

Hej!

Nu har 20 författare skrivit i snitt 3,4 inlägg var om ämnet kablar. "Vem vann? vem förlorade? vad vann? vem försvann?"

Detta har tills nu lästs av 2834 människor. Du är en av dom och jag hoppas inte Du "försvann" under resan -för detta är till dig...

Kanske Du tänker så här!?

"Jag gillar Hifi&Musik och har också en ljudanläggning. Jag tror mig veta när jag tycker nåt låter bra. Inte för att upplevelsen stämmer med nåt jag läst utan för att jag får bra vibbar helt enkelt. Ibland blir jag till och med riktigt upprymd där jag sitter "klockan allt för mycket" Ja, jag till och med tycker livet blivit lite mer uthärdligt under och efter de där stunderna. Till och med så jag börjat ana vad det är för ljudkaraktär som får just mig att känna så. Fast jag vet att polarn inte förstår så gör det inget...Visst, jag vill komma längre i mitt intresse men kalla fakta är ju att min/vår plånbok måste finnas. Jag menar; man får ju se livet i lite större perspektiv också...-fast det kan va svårt ibland..."

Bäste vän: Grattis! -Du är fri, Du har rätt!

Tappa aldrig någonsin tron på vad Du hör (eller,ser eller luktar eller känner) Du är unik!

di Leva

"Vem ska jag tro på, tro på när

Tro på när allt är så här...

& ingenting vi nånsin med nåt menar...

Vem ska jag tro på,

tro på, tro på när

Tro på när allt är så här...

Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut" :)

mvh Janne

Posted
Hej!

Nu har 20 författare skrivit i snitt 3,4 inlägg var om ämnet kablar. "Vem vann? vem förlorade? vad vann? vem försvann?"

Detta har tills nu lästs av 2834 människor. Du är en av dom och jag hoppas inte Du "försvann" under resan -för detta är till dig...

Kanske Du tänker så här!?

"Jag gillar Hifi&Musik och har också en ljudanläggning. Jag tror mig veta när jag tycker nåt låter bra. Inte för att upplevelsen stämmer med nåt jag läst utan för att jag får bra vibbar helt enkelt. Ibland blir jag till och med riktigt upprymd där jag sitter "klockan allt för mycket" Ja, jag till och med tycker livet blivit lite mer uthärdligt under och efter de där stunderna. Till och med så jag börjat ana vad det är för ljudkaraktär som får just mig att känna så. Fast jag vet att polarn inte förstår så gör det inget...Visst, jag vill komma längre i mitt intresse men kalla fakta är ju att min/vår plånbok måste finnas. Jag menar; man får ju se livet i lite större perspektiv också...-fast det kan va svårt ibland..."

Bäste vän: Grattis! -Du är fri, Du har rätt!

Tappa aldrig någonsin tron på vad Du hör (eller,ser eller luktar eller känner) Du är unik!

di Leva

"Vem ska jag tro på, tro på när

Tro på när allt är så här...

& ingenting vi nånsin med nåt menar...

Vem ska jag tro på,

tro på, tro på när

Tro på när allt är så här...

Jag hoppas ändå på ett lyckligt slut" :)

mvh Janne

Bugar för ett inlägg som pekar på en del av problemet.

Tro på dig själv. Nu och i alla tider oavsett vilket perspektiv just du väljer.

mvh

.

Posted

Detta med kablar delar alltid upp ett forum i två läger.För och emot.Några argumenterar kraftfullt för vansinnet av att lägga ut mer än 50kr/m och medans andra ligger på andra sidan spektrat.

Såna här kabeldiskussioner tillför inget,man kan argumentera till döddagar utan att någon vinner,men varför argumentera överhuvudtaget?

Alla har en åsikt och den åsikten har man i bästa fall fått av egna erfarenheter.De som argumenterar enbart utifrån de tekniska aspekterna har glömt att det handlar om personlig smak och personliga upplevelser.

Posted

Alla borde väl vara för kablar,, möjligen bortsätt från de som kör trådlöst hemma.

Sen hur mycket pengar man tycker att man kan lägga på kablar är ju upp till var och en.

Har man råd och tycker att den skillnad man märker till förbättre är värd den summan pengar (och man kan tillåta sig det), så är det väl ok....

Dock, så tycker jag att kablar hamnar lite VÄL högt upp på rangordningen när det gäller saker som minskar påvärkan på ljudet.

Lägger man 100k-400k på kablar, så BORDE man ha ett rum, som kan hantera det oxå.

Posted

Med tanke på att denna tråd har krupit över 3000 visningar måste det fortfarande existera ett visst intresse för kabeldebatter trots att det finns sidor upp och sidor ner i forumsarkiven. Prioriteringsordningen verkar vi dock vara ganska överens om. Här kommer ett spännande Kharmasystem som tillhör en medlem i North East Wisconsin Audio Society. Det upplyfta kablaget är PAD Venustas och rummet tycks ha fått sin beskärda del... ;):)

nates-rig.jpg

Posted

:) Inte visste jag att vissa sinnen gick att stänga av, jag känner i alla fall inte till någon av/påknapp.

Förvisso kan vissa förmågor avgränsas i någon mån men frågan hur bedömningarna skulle bli om vi satt med t.ex. klädnypor för näsan, ögonlappar för ögonen viktlös i ett rum för att inte känseln skall förvilla upplevelsen.

Risken är väl att alla konstruerade situationer blir en större "illusion" av opåverkbarhet än en reell situation där man ändå är medveten om att alla sinnen faktiskt speklar in i olika hög grad.

Så att lura sina sinnen ska man göra med verkliga illusioner, inte hjärnspöken. Att lura sina sinnen är dock inte enkelt, man måste först ta reda på varför vi hör som vi hör (psykoakustik) och utifrån det skapa förutsättningar för en så trovärdig illusion som möjligt. Det är då viktig att alla klangfärger och små fragment som musik består av behandlas på ett så ömt sätt att det kan presenteras för lyssnaren så oförstört som möjligt.

Att lura sinnena är väl tvärtom ganska enkelt av allehanda orsaker, i alla fall vid snabba bedömningar. Vad är hjärnspökrn och vad är illusioner?

Hur många har ragit reda på varför de hör som de hör?

Hur många har ur ett musiklyssningsperspektiv undersökt sin hörsel osv.

Därmed skulle alltså individen inte vara bemyndigad att bedöma vad som för henne själv är en realistisk musikupplevelse?

Undantag gives för dem som söker något annat med musikupplevelsen, basnorkomaner m.fl, de letar ju efter något annat i ljudupplevelsen som de vill maximera.

Vill man undandra sig några som helst sinnesintryck återstår väl egentligen endast mätningar som norm, dessa påverkas inte av några mänskligt störande dissfunktioner.

Vad är det som säger att den förvrängda bild eller svaga eko som framkommer från en inspelning till en uppspelning i ett specifikt rum garanterar den mest verkliga musikupplevelsen för en viss individ?

En illusion av en svunnen händelse vill nog de flesta nå, frågan är ju bara hur den enskilde lyssnaren når dit.

Att tro att man nått ett musikaliskt nirvana genom att överlista sin hörsel måste vara en grov missuppfattning, möjligen skall hjärnan överlistas och denna reagerar på olika sätt inför vissa impulser hos olika individer.

Som det verkar när folk väljer anläggningar så tycks folk välja bort det som stör mest och försöker maximera det som ger den största verklighetsupplevelsen.

Om man vill ha en så verklighetsnära musikupplevelse som möjligt är ju inte en så noggrant reproducerad signal från inspelning fram till högtalarna hela svaret, framförallt inte idag när de flesta inspelningar enligt sammstämmiga bedömningar är ganska eller mycket usla.

Hur du uppfattar en musikupplevelse är minst lika relevant som rum och högtalare vilket tillsammans utgör en större faktor vid lyssnandet än de flesta normala anständiga apparater.

Hörselområdet i detta fall innefattar inte bara hörandet utan även bearbetningen av denna signal från förmågor till preferenser inom nämda område.

Kabeln är en del i en kedja som skall leda till ett lyckat slutresultat från artisternas uppspelning till lyssnarens upplevelse, i så motto kan det vara riktigt att hävda att kabeln utgör en mindre del ja rent av en ytterst liten del, men för individen kan den ha ett värde i slutändan och dess värde kan ytterst endast bestämmas av individen.

Jag tror nog att de flesta är kloka nog att inse att kablar inte är det första man börjar med i en anläggning och inte köper man kablar för 30 laxar till en anläggning för halva det beloppet.

Jag får väl instämma med Zalve gällande kablar och rum med det tillägget att köper man kablar för 400kkr så vore det nog i de flesta fall bättre att köpa ett rum. ;)

Posted
Om man vill ha en så verklighetsnära musikupplevelse som möjligt är ju inte en så noggrant reproducerad signal från inspelning fram till högtalarna hela svaret, framförallt inte idag när de flesta inspelningar enligt sammstämmiga bedömningar är ganska eller mycket usla.

Har aldrig förstått det här med jakten på ett original som inte existerar. Redan mikrofonvalet är ju ett utslag av personliga preferenser och skulle alla dessa signalomvandlingar ändå ge lyssnarglädje vid ändstationen är det väl bara att vara nöjd... :?:

Guest Rydberg
Posted
Har aldrig förstått det här med jakten på ett original som inte existerar.

Nej du har inte förstått det men jag ska förklara det för dig nångång :app:

Posted

:) Det beror väl som sagt vad man anser vara original och vad ett musikaliskt sammanhang är för något.

Jag instämmer nog med Timbre att den musikaliska troheten får man nog skapa själv då allt från inspelning till uppspelning är och alltid kommer att vara en urlakande process och det redan från valet av mikrofoner och dess uppställningsplats.

Ett uppspelat stycke kan aldrig återskapas, dessutom tycks intresset för en så noggrann återgivning som möjligt idag vara tämligen obefintlig i många fall.

Guest Rydberg
Posted

Man bör inte skapa nått alls utan att återge det som finns på skivan. Det som finns på skivan kan ju i viss mån ses som ett konstnärligt uttryck och sådana kan ju per definition inte vara fel. Att återge det som finns på skivan kan man dock inte göra genom att lägga till sin egen färgning (som dessutom alltid kommer att återfinnas när man avspelar musik och därmed göra musiken betydligt fattigare).

Posted
:) Som sagt det beror på hur man ser på musiken och upplevelsen, att se fonogrammet som ett konstnärligt uttryck känns att titta på konst av Paul Klee och få det att likna vid verkligheten.
Guest Rydberg
Posted
:)  Som sagt det beror på hur man ser på musiken och upplevelsen, att se fonogrammet som ett konstnärligt uttryck känns att titta på konst av Paul Klee och få det att likna vid verkligheten.

Du kanske tänker på samma sätt när du tittar på picassos tavlor eller? De ser ju inte alls ut som verkligheten då kan jag lika gärna spela in dem på svartvit super8 i för dåligt ljus! Logiken svindlar med sin oväntade frånvaro…

Att återge det som finns på skivan oförvanskat vinner man generellt på. Bara att ta en sån enkel metod som minsta kvadratlösningen så fattar man varför :)

Posted

:) Jag tittar på både Klee och Picasso men jag försöker inte att göra dem till verkligheten, det är väl det som är skillnaden.

Av ett svunnet orginal som de facto inte går att återställa så bildas känslan av verklighet och musikalitet i lyssnarens huvud och inte i en blek kopia av verkligheten.

Guest Rydberg
Posted
:)  Jag tittar på både Klee och Picasso men jag försöker inte att göra dem till verkligheten, det är väl det som är skillnaden.

Av ett svunnet orginal som de facto inte går att återställa så bildas känslan av verklighet och musikalitet i lyssnarens huvud och inte i en blek kopia av verkligheten.

Det fina är ju att du inte behöver välja. En perfekt inspelning återges pefekt och en syntetisk skiva spelas upp precis som den är gjord. Dessutom blir anläggningen imun mot de trender som finns i inspelning, mao man behöver aldrig oroa sig för att dagens "optimering" faller under morgondag. Återgivningskonceptet står orubbligt fast oavsett.

Posted
En perfekt inspelning återges pefekt och en syntetisk skiva spelas upp precis som den är gjord

En perfekt inspelning ? Det räcker att du namnger 1 utgåva av NÅGOT verk.

Säg till när vi kan jämföra mätningarna på det ;)

Fast med en kabel för 300k så kanske det kan bli verklighet :?::D

Posted

:) Problemet är väl att det inte finns någon perfekt inspelning då redan valet av av mikrofonplacering är att välja ett perspektiv osv.

Resten är enbart en i varierande grad förstörande process fram till avlyssnandet.

Så som jag redan påpekat så verkar de flesta man stött på försöka välja bort det som stör och maximera det som man gillar bäst eller ger den mest realistiska upplevelsen från individens egen erfarenhet.

Ibland kan man bli förvånad över vad folk prioriterar med om de tycker det är bra och kan motivera detta så är det ju inte mycket att säga om det.

Vad är valet. en skenbart objektiv lösning som aldrig lyfter eller en för individen skräddarsydd lösning anpassad till dennes förutsätningar och preferenser.

Även i det skenbart objektiva fallet så är det ju ändå inte den verkliga musikupplevlsen som återges utan en i bästa fall svagt återsken.

Enda tillfället att verkligen uppleva ett musikstycke är ju att själv vara med vid uppförandet.

Visserligen kan man ju hävda att även här blir ju upplevelsen beroende av val av plats, musikernas placering, platsens akustik osv., men det blir ju att föra det lite för långt. I de flesta fall sitter ju folk i rader framför en scen och detta känns väl för lyssnaren som den mest naturliga platsen, men hur placeras mikrofonerna?

Likväl blir ju detta den enda musikaliska utgångspunkt vi har om man inte utgår från skivan som ett original, men dessa kan ju som bekant låta hur som helst och då har man kommit så väldigt långt ifrån originalet dvs. uppspelningen, att egentligen återstår bara tycke och smak i vilket fall som helst.

Kvar återstår fortfarande om man söker någon form för individen musikalisk njutbar verklighet eller om man tycker att processen före mixerbordet egentligen är mindre intressant.

Posted

Nu börjar vi komma in på en intressant diskussion här!

Inga jämförelser i övrigt, men som ljudtekniker ser jag mig mer som konstnär än som fotograf, och kanske inte som Klee eller Picasso utan mer som en Carl Larsson eller Isaac Grünewald (eller som nedan). Någon som avporträterar ett pågående sammanhang snarare än avfotograferar..

Alla som är intresserade av botanik eller ornitologi vet vad jag pratar om, en flora eller fauna med fotografier avbildar EN specifik individ av arten medan någon som Bo Mossberg (tex. Den nya nordiska floran) eller Lars Jonsson (tex. Europas fåglar) i sina avbildningar (målningar) kan lägga in karaktäristika som är typiska för arten, dom avbildar ingen individ utan målar snarare en fatombild av för arten avgörande drag. Detta utan att göra avkall på att avbildningen skall vara full av liv och rörelse och framförallt att den skall göra arten rätta.

Det finns givetsvis ljudtekniker som ser sig som fotografer, men dom gör ofta inspelningar som blir blir en specifik avbildning av en händelse. Medan om vi tar oss in på Eliots område, ljuteknikerna bakom RCA, Mercurys och Deccas (För att bara nämna några) inspelningar från den klassiska stereoguldåldern var mera konstnärer som var ute efter att ge lyssnaren en skönhetsupplevelse i sitt avbildande av den musikaliska händelsen.

En perfekt inspelnigen är ju den som ger lyssnaren en skön(hets) upplevelse!

/ptr

Posted
Alla som är intresserade av botanik eller ornitologi vet vad jag pratar om, en flora eller fauna med fotografier avbildar EN specifik individ av arten medan någon som Bo Mossberg (tex. Den nya nordiska floran) eller Lars Jonsson (tex. Europas fåglar) i sina avbildningar (målningar) kan lägga in karaktäristika som är typiska för arten, dom avbildar ingen individ utan målar snarare en fatombild av för arten avgörande drag. Detta utan att göra avkall på att avbildningen skall vara full av liv och rörelse och framförallt att den skall göra arten rätta.

En mycket bra beskrivning! Jag har plåtat kondorer i fält tillsammans med Lars Jonsson vid pennan och har fått se en skissamling växa fram. Från detaljer mot helheten skulle man kunna säga.

Posted
Nu börjar vi komma in på en intressant diskussion här!

Inga jämförelser i övrigt, men som ljudtekniker ser jag mig mer som konstnär än som fotograf, och kanske inte som Klee eller Picasso utan mer som en Carl Larsson eller Isaac Grünewald (eller som nedan). Någon som avporträterar ett pågående sammanhang snarare än avfotograferar..

Mycket intressant och den visar ytterligare hur fel originaljägarna är ute. Själva inspelnings- och redigeringsprocessen är precis som du säger en stor del av själva porträttet. För att avporträttera behöver du verktyg. Verktyg som är avgörande när du bedömer/skapar och då vi inte har någon studiostandard världen över skiljer sig denna utrustning både akustiskt och tekniskt från bolag till bolag, från studio till studio. Slutprodukten är alltså ett resultat av en massa faktorer där och då. Sedan skall alla dessa parametrar återskapas hemma i ett enda rum över ett enda system... :o Jag kommer aldrig att kunna ha samma lyssningssituation som plundin vid skapartillfället i studion, oftast vet man inte ens hur det såg ut och vi har redan glidit av originalvägen. En påbudslag om hörlurar skulle kunna vara det närmaste man kan komma... :D Samma sak med målarkonsten. Jag kommer aldrig att kunna betrakta konstverket i utförandets ljus och lyckas slutprodukten ändå gripa tag i mig är det väl bara att vara nöjd... :?: Försökte inte en av våra kära Göteborgskolorister ta oss en bit på vägen genom att måla samma gata dygnet runt och inte ens då spelar det någon roll; betraktaren kommer aldrig att återuppleva det exakta originalljuset som målaren hade till hands vid själva skapandet.

Guest Rydberg
Posted

Istället för att skriva exakt samma sak en gång till klipper jag istället in Mårtens utmärkta svar som tar upp många av de relevanta invändningarna du har Timbre.

" Fråga: Är transparens den enda rätta vägen att vandra enligt LTS? Människor har ju olika smak!

Svar av Mårten Kihlberg: Det finns många filosofier att välja på vid sökandet av välljud och många olika personliga tillvägagångssätt att närma sig det ljud man vill ha hemma. Om det är just är god återgivning man söker blir det dock svårt att undvika begreppet transparens, eftersom god (ofärgad) återgivning och transparens är två sidor av samma mynt, eller rent av bara två namn på samma sida av myntet!

Men innan vi går in på ljudliga detaljer kan det vara bra att sätta saker i perspektiv: Det är vid inspelningen av ett musikstycke som kvaliteten i stor utsträckning bestäms. Mikrofoner och utrustning som används vid upptagningen har samma egenskaper som annan audioutrustning, det vill säga varierande frekvensgång och olika typer av distorsion. Detta gör att man skulle kunna drista sig till att säga att det inte finns någon korrekt uppspelningsanläggning, lika lite som det finns en korrekt inspelning. En betydande anledning till detta är att det inte finns någon standard för att spela in musik, vilket kanske är bra ur ett konstnärligt perspektiv (kan verkligen diskuteras, eftersom en standard inte nödvändigtvis måste innebära några som helst hörbara begränsningar), men som kan försvåra möjligheten att för alla skivor uppnå god ljudåtergivning.

Det finns heller ingen standard för hur det privata lyssningsrummet hemma hos folk skall se ut, få har möjlighet eller önskan att bygga sin egen "studio" hemma.

Dessa praktiska begränsningar och möjliga brister i inspelningar innebär naturligtvis inte att det är godtyckligt hur uppspelningen beter sig. Fel plus ytterligare fel blir sannolikt bara ännu mer fel. Vissa typer av fel går att kompensera med motfel men långtifrån alla (endast klangkompensationer). Felen i olika delar av en anläggning och i inspelning är nämligen ofta av olika art. Likaså är alla typer av distorsion mycket komplicerade fel som närmast är omöjligt att finna en motkompensation till och det kan likställas med att kasta bort musikinformation! Därför finns det fortfarande en vinst i att uppnå en avspelningskedja som är så transparent som möjligt.

Gemensamt för de flesta typer av fel är att de fungerar som skillnadsutjämnare. Detta innebär att bra inspelningar återges mindre verklighetstroget. Men det kan också innebära att dåliga inspelningar ibland blir mindre dåliga och mindre plågsamma att lyssna till. Därför kan man likafullt föredra en väl vald färgning hos anläggningen för att förgylla/dölja brister hos dåliga inspelningar (och lyssningsrum) på viss bekostnad av verklighetstrogenheten hos riktigt bra inspelningar.

Man kan också välja att lägga till vissa färgningar i enlighet med personlig smak för att man upplever att dessa gör viss musik mer njutbar. Exempel på detta kan vara ökat djup i ljudbild, mer luft, potentare bas, mer mjukhet, avrundning eller värme, extra detaljering och så vidare. Givetvis blir all musik och alla inspelningar präglade av detta. Den inspelade musiken med dess inneboende karaktär och ambiens kommer ofta att presenteras mindre nyanserat och varierat, eftersom pålagda färgningar förändrar, ibland även döljer, den inspelade musikens färger. Men då väldigt många inspelningar brister i kvalitet, kan det vara önskvärt att vilja kompensera eller dölja dessa brister med anläggningen. Allt detta bör man vara medveten om vid val av ljudfilosofi. För tydlighetens skull vill jag här poängtera, att det naturligtvis inte finns något rätt eller fel vid val av ljudfilosofi. Var och en väljer efter sina preferenser.

Sammanfattningsvis handlar det om att välja om man vill ta ett helhetsgrepp och försöka uppnå en god återgivning så långt det går, eller försöka matcha ihop något som kan bli tillräckligt trivsamt efter ens egna preferenser. Fast egentligen vore väl det optimala en nära transparent anläggning med en in/urkopplingsbar pryl för att bekämpa dåliga inspelningar? Då kan man både ha och äta kakan."

Posted
En betydande anledning till detta är att det inte finns någon standard för att spela in musik, vilket kanske är bra ur ett konstnärligt perspektiv (kan verkligen diskuteras, eftersom en standard inte nödvändigtvis måste innebära några som helst hörbara begränsningar), men som kan försvåra möjligheten att för alla skivor uppnå god ljudåtergivning.

Det finns heller ingen standard för hur det privata lyssningsrummet hemma hos folk skall se ut, få har möjlighet eller önskan att bygga sin egen "studio" hemma

Vad då för slags inspelningsstandard?

Vad då för slags lyssningsrumsstandard?

Konkretisera!

Är det tillbaka till 70-talets HiFi-institut vi vill, en tidsålder då Göran Mård dikterade vad som var rätt HiFi.. (Lever han fortfarande?). Jag menar om ni inte kan konkretisera vad ni vill ha för slags standarder så betyder det implicit att den inte behövs eller att ingen igentligen vill ha den!

Alla standarder jag känner till, låter bra på papperet och innan dom stadfästs, men tillämpade i den praktiska verkligheten så är dom bara till hinder för den kreativa och/eller praktiska utveklingen!

Ni får gärna överbevisa mej genom att lista oomkullrunkeliga standarder!

/ptr

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...