P-pan Posted September 3 Posted September 3 En olycka/tråkig nyhet kommer sällan ensam eller hur man nu brukar säga. Läste precis att Cassandra Wilson lämnat jordelivet vid en ålder av 70. Den här tog lite x-tra hårt då jag tycker hennes musik, men framför allt hennes röst, var helt fantastisk. Dolly för bara en "liten stund" sedan och nu detta Kvällens spellista har m.a.o redan börjat ta form. Vila i frid... K-man, New Order, Apexorca and 7 others 10 Quote
Richard Posted September 3 Posted September 3 Såg detta i morse. Trist, lyssnat mycket på henne genom åren. Quote
byZan Posted September 3 Posted September 3 En tråkig nyhet och håller med om att hon hade både bra röst och kommer bli saknad😢 Quote
figge Posted September 3 Posted September 3 Snurrar är på silverskivor, inne på andra nu. byZan 1 Quote
Bebop Posted September 3 Posted September 3 Mitt första album med henne är från 1999 med Travelling Miles. Jag blev fullständigt golvad; det bästa jag då hört på mycket länge från jazzsångerskor. Det är lika bra idag, om inte bättre. En fantastism blandning av ballader, folkinspirerat, sväng, spännande tolkningar och mycket bra inspelningar/mixningar. Jag spelar albumet nu och i full swing där hon släpper loss med Seven Steps to Heaven. Ovanstående är min favorit men det finns fler. Något hände kring 2015 blev det ett skifte i hennes karriär. Hon fick hälsoproblem, svårare att ta sig fram, trött på turnéliv och ständig uppassning. Hon flyttade tillbaka till landsbygden och fortsatte i lite lugnare tempo med lokal verksamhet och utbildning. Hon fick s a s nog efter 20 år i rampljuset. Hon lämnar efter sig fantastiska album och de jag har ligger på kö för avspelning under kommande vecka och dagar. lindome, Richard, Shamrock and 7 others 8 2 Quote
Shamrock Posted September 3 Posted September 3 Håller med dig @Bebop ”Travelling Miles” är fullständigt lysande 🙌🏻 P-pan, Bebop and figge 3 Quote
AlfaGTV Posted September 3 Posted September 3 1 hour ago, Bebop said: Ovanstående är min favorit Håller med, den är riktigt bra! Den fick rätt mycket spö av kritikerkåren när den släpptes, men det är väl egentligen bara ytterligare ett bevis på att recensioner inte har nåt bestående värde. figge 1 Quote
Bebop Posted September 4 Posted September 4 19 hours ago, AlfaGTV said: ytterligare ett bevis på att recensioner inte har nåt bestående värde. Framför allt när de recenserar sådant de inte "förstår". Det är lätt att fastna i dåtiden och i den egna förträffligheten typ musiken var bättre och mina högtalare är bäst. Miles Kind of Blue rosade inte hela marknaden. Bl a förstod man inte varför han plockat in en jöns till pianist som inte kunde spela jazz. Det var Bill Evans som blev stilbildare i det som kallas modal jazz. Men det var ju nytt... Samtidigt är recensenter viktiga, de skapar trots allt plats, utrymme och intresse. Om de sågar något andra tycker om så blir det skriverier om det och om de hissar något för högt så rycker andra ut. All publicitet är bra reklam, påstås det ibland. Men forskning konstaterar att det är en myt. Sambanden är lite knepigare än så. Men ibland stämmer uttrycket faktiskt. Lite intressant är det när man läser om klassiska kompositörer. En del blev stora och t o m legendariska i sin livstid (även om det ibland tog tid). Exempel på sådana är Bach, Haydn, Verdi, Beethoven, Brahms, Mendelssohn, Sibelius, Dvorak, Schumann och Wagner. Andra hade inte riktigt samma lycka där deras framgång och storhet upptäckts och lyftes fram långt efter deras död. Inte sällan via influencers som solister och dirigenter. Jag tänker på bl a Schubert, Mahler, Berlioz, Mozart, Bruckner, Stravinsky, Debussy... Alla fick både bra och dålig kritik, nu som förr, men det har inte hindrat kompositörernas framgångar förr eller senare. Det är på något sätt så att det finns en objektivt hög kvalitet som alltid överlever "skräpet". Problemet är att veta vad det är när det är nytt men när vanans makt bryts ner och nyfikenheten spirar brukar det klarna vilka som kvalat in i respektive fack för sina genrer. Cassandra Wilson och hennes avtryck tillhör definitivt den kvalitativa delen. Albumet ovan är redan 27 år gammalt. När jag första gången kom i kontakt med Miles Davis Kind of Blue och Dave Brubecks Time Out år 1975 så var de 16 år gamla. Idag är det 67 år sedan de släpptes och säljs fortfarande i stora upplagor. Det är album med hög objektiv kvalitet... Cassandra Wilson har också album som hör dit. AlfaGTV, Splash, figge and 1 other 4 Quote
AlfaGTV Posted September 4 Posted September 4 Du såg igenom exakt vad jag menade med "bestående värde"! 😊 En recension har ju sin tids kontext, och om man tittar på samma företeelse 5, 10 eller 20 år senare kan både omdöme och sammanhang ge helt andra associationer. Du och @calle_jr utväxlade några kommentarer i tråden "1001 Album..." som jag funderat kring en del, men jag tar upp det där senare. Om hur många kvalitativa album som släpps idag relativt åren runt 1970... calle_jr, P-pan and Bebop 3 Quote
calle_jr Posted September 5 Posted September 5 17 hours ago, AlfaGTV said: Du och @calle_jr utväxlade några kommentarer i tråden "1001 Album..." som jag funderat kring en del, men jag tar upp det där senare. Om hur många kvalitativa album som släpps idag relativt åren runt 1970... Man får konstatera att det bara är spekulation. Man kan ju bara se det som man ser i sin egen bubbla. För min del är det min omgivning, bekantskapskrets, fikabordet på arbetsplatser, forum och sociala medier, vad som finns i fysiska butiker och på nätet osv. Jag ser ju inte bubblorna för miljarder andra människor. Egentligen spelar det inte så stor roll eftersom om man mäter "störst och mest" så vinner alltid mainstream, och jag tycker inte att mainstream är ett speciellt bra mått för vad som är bra musik. AlfaGTV, Bebop, P-pan and 1 other 4 Quote
Bebop Posted September 6 Posted September 6 Om även ni fastnar eller redan gjort det för Cassandra Wilson så kan jag varmt rekommendera att lyssna på hennes stora förebild Betty Carter. Hon var en riktig ekvilibrist och som i sin tur var en "förlängning" av Sarah Vaughan. Betty slog igenom för en större publik tillsammans med Ray Charles men hennes större impact rörde sig inom den då moderna jazzen, hur hon arrangerade och tolkade och gav sina versioner av kända låtar; precis som Cassandra. Här några album som jag rekommedera att lyssna på från början till slut för att få helheten. Jag tycker Betty Carter är viktig för att förstå och få större insikt i Cassandra Wilsons musik. Så här uttryckte hon det själv 2025 i Blindfold Test på www.danoulette.medium.com: Betty Carter was a huge influence on me, not only for her music, but also for the way that she led her own band. She was a trailblazer. She was in the trenches with the musicians. Most of the time you see a singer in front of a trio or quartet and not enjoying being with the musicians supporting her. But Betty was one of the first singers I saw who was a musician onstage. She was having conversations with everyone in the group. That turned me on to jazz. De tre första är nog lättast att hitta. Dessa två kan kräva lite mer, men de finns på bl a Discogs. Vox, Lasse, Shamrock and 3 others 6 Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.