Besök hos Vertere – ett besök att minnas!

[Daniel]

I våras blev vi inbjudna att träffa Vertere i nordvästra London. Eftersom vi är, och heter Stylus, så var detta något som vi trodde skulle bli kul, men hur kul kunde vi inte ana. Att vi älskar vinylmediet är knappast en hemlighet, så att träffa någon som är lite som vinylens Obi-Wan Kenobi var minst sagt spännande.

 

Hopps ni hänger med. Det blir en lång resa...

 

[Daniel]

 

Självklart har Touraj Moghaddam ett svärd, men det är självklart helt analogt.

 

Motorn – hjärtat i hela konstruktionen.

Det var under det tidiga 80-talet som Touraj flyttade till London och började studera till ingenjör. Och med ett stort intresse för musik började han fundera på vilka konstruktionsprinciper som var viktiga och hur vissa tillverkare hade fått rykte kring sig att kunna tillverka bättre och mer musikaliska spelare än andra. Som nyfiken student begav han sig ut för att försöka ta reda på detta. Han stegade helt enkelt in på Linn för att ta reda på hur och varför Sondek var ansedd som den mest musikaliska av dem alla. Men han fick lämna utan ett bra svar, de visste helt enkelt inte varför den var så musikalisk.

 

Så han bestämde sig för att ta reda på detta. När han själv började rita och bygga en spelare stod det klart för honom att motorn var den enda aktiva komponenten i hela systemet, allt annat i konstruktionen är passivt. Självklart när man tänker på det så här, men ett sunt synsätt när man ska prioritera konstruktionen. Han märkte att Linns styrka också är dess svaghet. Subchassis-upphängningen som är tänkt att dämpa i det vertikala planet, rör sig också i sidled vilket utjämnar relationen mellan den roterande tallriken och motorn. Remmen behöver inte kompensera för variation i hastighet. Men det skapar ett oönskat nigande av hela konstruktionen. Det är tallriken som ska bibehålla hastighet och moment, motorns jobb är att uppmuntra detta utan att tillföra något. Målet är en tallrik som roterar fullständigt stabilt i rätt hastighet så tyst som möjligt. Lösningen han kom på var en motor monterad i en kopp som i sin tur är monterad i ett fint kullager som roterar i det horisontella planet, men som är fast i det vertikala, självklart är rörelsen dämpad med en korrekt tröghet anpassad efter tallrikens massa. 

 

Bilden visar motorn monterad i en kopp, dämpad av en röd o-ring

[Daniel]

Resultatet blev en första konstruktion som blev så bra att Touraj började bygga den under varumärket Roksan, som han och en vän startade 1985. Men vi skruvar fram klockan till mitten av 00-talet då Touraj startade Vertere, som till en början fokuserade på kablar, som han, med vissa undantag, såg som en vildavästernvärld utan varken kunniga ingenjörer eller speciellt välljudande produkter. Touraj gick lika grundligt till väga som med allt han tar sig för. Och hans kablar fick snabbt ett rykte att vara något av det mest musikaliska och dynamiska på marknaden. Vertere blev snabbt en succé. Och nästa resa kunde börja. Vi fick under besöket en grundlig genomgång av kablar, spelare, riaa och pickuper, och har nu över sommaren bekantat oss mer med produkterna. Det finns helt klart ett släktskap i alla produkter. De låter live, LIVE, DYNAMISKT, musikaliskt, naturligt och sa jag LIVE. Touraj älskar musik, vi kommer till det.

 

Konstsamlingen hos Vertere.

 

 

 

[Daniel]

MUSIK

 

Precis allt hos Vertere handlade om musik. Självklart var det produkterna som var i fokus, men det tänkte man aldrig på, Produkterna blev på något vis budbärare.

 

Touraj har ett trumset på kontoret, vilket han använder frekvent. Kanske för att bli av med irritationerna efter att nyfikna distributörer ringer och frågar om allt. 😉

 

Jag glömde att fråga om Sony Walkman CD-spelaren som ligger där. 😂

 

 

ABBEY ROAD

Vertere har ett nära samarbete med Miles Showell. Vi kommer att prata mer om detta lite senare.

 

Tänkte på @P-pan när jag såg denna.

 

En annan musikkoppling är att Nick Mason känd som medgrundare och trummis i Pink Floyd använder en Vertere MG-1 MKII, Phono 1 och Vertere kablar i sin studio. Hur coolt är inte det? Alltså inte bara att det är Nick Mason, utan att han använder vinylmediet i sin studio för att kunna kvalitetssäkra och förstå hur det låter i konsumentledet.

 

Nick & MG-1

 

MG-1 & Studio

[Daniel]

Från Master till vinyl

 

Vi började lyssningsövningen med att lyssna på den digitala mastern som Miles Showel använt när han gjorde Sade – This Far, vinylbox. Därefter fick vi bekanta oss med vinylen på en LP12 som en av de anställda ställt dit. Det är en Tangerine moddad LP12 i Klimax status, ca 350 000:-. Alla spelare under denna övningen var utrustade med Verteres Mysic MC-pickup. 

 

LP12 och digital master

Smooth operator var spåret och Touraj startade vinylen samtidigt som filen, så kunde vi bara switcha mellan dem på försteget. Den digtala filen lät stort öppet och friskt, medan LP12 krympte ljudbilden något och var lite plattare i djup. Båda hade engagemang och rytmik, men LP12 var något skojigare att lyssna på. Systemet i övrigt var mycket dynamiskt, och upplöst, med högtalare från PMC och elektronic från FM Acoustics. 

 

Vertere DG-1S mot digital master

Nu spelade vinylen lika stort som filen, med samma dynamik och upplösning men var aningen skojigare och mer avslappnad. Jag blev inte förvånad över att LP12 lät lite mindre, det brukar de göra, men det var förvånade att minstingen DG-1s var så bra. Hmm, Touraj började förklara lite hur han tänker när han konstruerar. Bland annat det med motorn ovan, men även allt annat...

 

[Josaa]

On 2023-10-05 at 09:46, Daniel said:

MUSIK

 

Precis allt hos Vertere handlade om musik. Självklart var det produkterna som var i fokus, men det tänkte man aldrig på, Produkterna blev på något vis budbärare.

 

Touraj har ett trumset på kontoret, vilket han använder frekvent. Kanske för att bli av med irritationerna efter att nyfikna distributörer ringer och frågar om allt. 😉

 

Jag glömde att fråga om Sony Walkman CD-spelaren som ligger där. 😂

 

 

ABBEY ROAD

Vertere har ett nära samarbete med Abbey Road studios. Vi kommer att prata mer om detta lite senare.

 

Tänkte på @P-pan när jag såg denna.

 

En annan musikkoppling är att Nick Mason känd som medgrundare och trummis i Pink Floyd använder en Vertere MG-1 MKII, Phono 1 och Vertere kablar i sin studio. Hur coolt är inte det? Alltså inte bara att det är Nick Mason, utan att han använder vinylmediet i sin studio för att kunna kvalitetssäkra och förstå hur det låter i konsumentledet.

 

Nick & MG-1

 

MG-1 & Studio

Hos Svenska Grammofonstudion hade de det mixerbord som Queen hade tidigare:  Meve 8078 (tror jag). det har använts till att mixa Steely Dan, Nirvana, Pink Floyd, Dire Straits etc. Inte lika modernt med analogt! 

 

 

 

[Daniel]

Från Master till vinyl

 

Vertere MG-1 MKII mot digital master

Vi gjorde ett hopp till, och det var ifrån tidigare nämnd master till nästa modell upp på stegen, nämligen MG-1 MKII. Och här lät vinylen bättre än filen, mer dynamisk, mäktigare, lugnare med bättre tonalitet. HUR? frågar sig vän av ordning, och även vi i rummet ville veta. Den rimliga förklaringen är att den digitala uppspelningskedjan inte kunde mäta sig mot den analoga. Trots att DAC:en var en likadan Benchmark som Miles använder sig av så var vinyl-kedjan bättre. Med andra ord, det finns alltid mer potential i det inspelade materialet. Alltid mer att plocka fram. Och det är egentligen inte så konstigt. Annars hade vi ju varit klara 1959 efter att Long Play stereo skivor var på plats. Men det har blivit betydligt bättre sedan dess, och om de på den tiden hade vetat hur bra deras skivor kunde låta skulle de antagligen blivit rätt förvånade. 

 

 

[Muffin]

Imponerande att kunna vara bra på så många olika områden 

 

Inte en enda liten luftbubbla i plintmaterialet i MG-1MKll är imponerande.

Varenda fräst och sågad snittyta  behöver efterslipas och poleras, imponerande hantverk i ett svårt material.

 

En mer avancerad DAC än Benchmark DAC3 HGC, hade nog den digitala filuppspelningen kunnat matcha vinylen bättre - my five cent.

[Daniel]

14 hours ago, Muffin said:

my five cent.

 

Jag lägger in 5 till, så snart har vi en ny DAC! 😉

[Apexorca]

Trevlig genomgång av företaget Vertere och Touraj.

Hur, var och varför är alltid kul att ta tills sig.

 

Motorstyrningen är smart som tusan tycker jag.  Jag fick ju möjlihet att känna och klämma på MG-1 MKII hos Akkelis. Den ser minst sagt välbyggd ut och flera mekaniska detaljer mellan spelrens olika plan ser relativt avancerade ut. Jag gissart att de inte är där av en slump utan håller koll på vibrationer etc? 

Jag är lite nyfiken på valet av plexiglas. Det är ganska hårt, ganska styvt, ganska tungt, säkert relativt resonsnasdött, säker okänsligt för olika termperturer och luftfuktighet, säkert åldras det inte så mycket om det inte får uv-ljus på sig. Men ändå… vet du varför det blev plexiglas?

[AlfaGTV]

38 minutes ago, Apexorca said:

vet du varför det blev plexiglas?

Jag tror det upplevdes mest "transparent"! 🤭 
Närå, jag är också nyfiken på om det finns andra skäl än de estetiska? 🤓

[Apexorca]

2 minutes ago, AlfaGTV said:

Jag tror det upplevdes mest "transparent"! 🤭 
Närå, jag är också nyfiken på om det finns andra skäl än de estetiska? 🤓

Hehe!

 

Jag tror bara det är andra skäl än de estetiska. 

[Daniel]

Det finns flera skäl. @Apexorca har nämt de flesta. Låt mig återkomma i ämnet. 

[P-pan]

34 minutes ago, AlfaGTV said:

Jag tror det upplevdes mest "transparent"! 🤭 

 

"Svärtan" är också viktigt tycker jag...

 

[Double A]

On 2023-10-09 at 17:35, Daniel said:

HUR? frågar sig vän av ordning, och även vi i rummet ville veta. Den rimliga förklaringen är att den digitala uppspelningskedjan inte kunde mäta sig mot den analoga. Trots att DAC:en var en likadan Benchmark som Abbey Road använder sig av så var vinyl-kedjan bättre.

Förlåt, men jag hänger inte med här. 
Vi har en digital master som spelas upp via en Benchmark dac (i studion) och graveras till en vinyl (troligtvis ett par steg till där i mellan?)

Och när ni jämför denna digitala master fil, uppspelad med samma typ av dac som låg till grund till vinylens tillverkning, och jämför denna med den ”kopierade” filen på vinyl, så låter alltså vinylen bättre. Har jag förstått upplägget rätt då?

 

Om jag har uppfattat detta rätt, vart kommer den extra informationen, eller den bättre upplevelsen i från? 
Ett tanke experiment, om vi tänker oss att den digitala master filen innehåller 100% information, efter dacen så innehåller den analoga utsignalen (låt oss säga) 95% av informationen. Det är då dom 95%en  som vi graverar på vinylen, och det är dom 95%en som vi lyssnar på vid digital jämförelse. Och ändå låter vinylen så mycket bättre, (om vi väljer rätt vinylspelare vill säga). 
Eller graverar man direkt från digitalsignal till vinyl?

 

Snälla hjälp mig förstå😊

[Daniel]

58 minutes ago, Double A said:

Förlåt, men jag hänger inte med här. 
Vi har en digital master som spelas upp via en Benchmark dac (i studion) och graveras till en vinyl (troligtvis ett par steg till där i mellan?)

Och när ni jämför denna digitala master fil, uppspelad med samma typ av dac som låg till grund till vinylens tillverkning, och jämför denna med den ”kopierade” filen på vinyl, så låter alltså vinylen bättre. Har jag förstått upplägget rätt då?

 

Ja.

 

58 minutes ago, Double A said:

 

Om jag har uppfattat detta rätt, vart kommer den extra informationen, eller den bättre upplevelsen i från? 
Ett tanke experiment, om vi tänker oss att den digitala master filen innehåller 100% information, efter dacen så innehåller den analoga utsignalen (låt oss säga) 95% av informationen. Det är då dom 95%en  som vi graverar på vinylen, och det är dom 95%en som vi lyssnar på vid digital jämförelse. Och ändå låter vinylen så mycket bättre, (om vi väljer rätt vinylspelare vill säga). 
Eller graverar man direkt från digitalsignal till vinyl?

 

Snälla hjälp mig förstå😊

 

Vet ej, din gissning är lika relevant som min. Jag vet vad vi hörde och det var inte subtilt. Och då har jag ännu inte hunnit att beskriva de 2 spelarna över MG-1 MKII.

 

Om jag förstår det rätt graverar man direkt från den digitala mastern till viny. Med justeringar tagna till mediet och i halv fart. (Half speed master) Därefter görs det en pressmaster från acetaten som används vid produktion av vinylen. 

 

Hur många procents förluster man har i de olika inspelnings och uppspelningsprocesserna vet jag inte. Jag vet inte heller hur viktig 1 procent är för örat. Men att det finns mycket mer att hämta i alla olika processer tror jag på, det har historien lärt oss.

 

https://www.abbeyroad.com/news/sade-releases-complete-discography-vinyl-box-set-half-speed-remastered-at-abbey-road-2815

 

 

[Double A]

7 minutes ago, Daniel said:

Om jag förstår det rätt graverar man direkt från den digitala mastern till viny.

Ja är det på det viset så har jag en större förståelse för eran upplevelser. 
 

 

8 minutes ago, Daniel said:

Hur många procents förluster man har i de olika inspelnings och uppspelningsprocesserna vet jag inte.

Inte jag heller☺️ Det va bara för att få någon typ av referens nummer att för hålla sig till. 
 

Förlåt för utvikningen i denna tråd. Nu väntar vi på fortsättningen😊👍

[Daniel]

12 minutes ago, Double A said:

Ja är det på det viset så har jag en större förståelse för eran upplevelser. 
 

 

Inte jag heller☺️ Det va bara för att få någon typ av referens nummer att för hålla sig till. 
 

Förlåt för utvikningen i denna tråd. Nu väntar vi på fortsättningen😊👍

 

Inga problem, just detta ämne utmanar ju logiken lite. 👍 Önskar att jag hade filerna så jag kunde gör om demon inför publik.  Men Abbey Road släpper nog inte iväg dem hur som helst. 

[Daniel]

Vertere SG-1 med SG Precision Tonearm HB

Nu är vi uppe på 3 lagerschassin. Det innebär ännu bättre isolering från omvärldens ondska. Vilket vi behöver mer än någonsin. Både vibrationer och rörelser ska dämpas. Målet är en så tyst plattform som möjligt. Och när man ska läsa av rörelser som är så små som en modern pickup klarar är uppgiften minst sagt svår. 

 

Varför akryl?

När Touraj var på Roksan använde han i stort sätt samma grundprinciper, som han nu har tagit ännu längre. MDF, trä och andra liknande material är inte lika form- och temperaturstabila som akryl. Vilket är nödvändigt när man har hela världen som marknad, och när vi har årstider. Vidare är akryl väldigt förutsägbart och resonansdött, så det funkar fint för just plintar, men Touraj tycker det är för dämpat för tallrikar. Klokt tycker jag som inte gillar hur spelare med akryltallrik låter. 

 

De tre olika lagren är designade för att isolera på olika vis. Hur motor, lager, tonarm och underlaget samverkar och INTE samverkar är noga utformat och testat. Man vill ha en så svart och tyst bakgrund som möjligt för musiken. Så de olika lagren både "hänger" och "står" på olika utformade dämpanordingar. 

 

Nu var både verket, tonarmen, motorstyrningen och kablarna bättre. Och Sade med tillhörande band klev fram både fysiskt och dynamiskt. Jag har aldrig någonsin hört en bättre signalkälla (förutom rullband då!!!, @lindome & @Apexorca), baserat på vad vi gått igenom under dagen. Basfundamentet, som var helt integrerat i musiken, en soundstage som i stort var helt realistisk med en sjujäkla musikalitet. Redan MG-1 MKII har dessa grundkvaliteter, men detta var ännu bättre. Jag var makalöst imponerad över upplevelsen. Och när vi sedan hoppade upp på RG-1 började jag snegla på Touraj med vördnad. Tur att han är en så skön och avväpnande människa. :-) 

 

Men det fanns några växlar till, och en hel del mjukvara som skulle upptäckas... som jag sa tidigare, det blir en lång resa. 

 

 

 

 

[Daniel]

ABBEY ROAD, del 2

 

Från vinyl till nästa nivå.

Vid det här läget fick Touraj ett samtal, vilket resulterade i ett besök. Den trevliga brittiska mannen som dök upp var ingen mindre än Miles Showell, känd för en mängd Half Speed Master vinyler från Abbey Road. 

 

 

Miles har gjort Sade boxen som vi lyssnat på hela dagen. En väldigt fin produktion. Men han har också gjort en hel del annat. Många plattor som jag redan hade i samlingarna. 

Men Miles är även Touraj personliga langare. Han använder nämligen själv en MG-1 MKII samt Vertere kablar i studion och kommer regelbundet upp till Vertere för att testa pressningar. Till och med graververket använder Vertere kablar. 

 

 

 

Miles tackade som tur var ja till att hänga med oss ut på pubben för en bit mat på kvällen. Så vi fick chansen att prata en hel del. Om hur man restaurerar och försöker rädda sönderfallande band i arkiven till hur man för när man ska remastra i halv fart. Det låter ju ganska knepigt. Men bilden ovan avslöjar att man använder visuella verktyg för att justera konstigheter som s-ljud, överstyrningar med mera. Miles är en av 2 på Abbey Road som är betrodd med nycklarna till Beatles arkivet. 

 

Tourajs förståelse för vinylmediet och hur det fungerar i studiomiljö är alldeles säkert väldigt värdefullt. Och samarbetet med Miles måste vara mycket givande. Säkert för båda parter. Miles lär sig ju en del om hur det fungerar i "vår" värld. 

 

Men som sagt. Miles kommer ibland förbi med riktigt roliga saker. Och några av de fick vi uppleva nästa dag, på en fullt maxad Vertere RG-1. 

 

 

[Daniel]

Några ord om motorstyrningar.

 

Det första Touraj frågade oss var vad det är vi lyssnar på när vi lyssnar på vinyl. En enkel och intelligent fråga. Vi lyssnar på motorn. Allt annat i en spelare är passivt, stilla och orörligt, innan vi startar motorn. Och eftersom vi redan pratat om själva motorn, så kan vi gå över till motorstyrningen. Vertere har produkter från 7200:- vilket är Challenger strömförsörjning till DG-1S och till Tempo, den ersätter väggbulan i båda dessa lösningar, till Reference motorstyrning för 505 000:-. Det säger en del om hur viktigt Vertere tycker det är. Vi fick lyssna på alla varianter på de olika kompatibla spelarna med olika avancerade strömkablar till. Det var intressant, enkelt att hör och enkelt att motivera varför det finns en uppgraderingsväg för varje spelare. 

 

DG-1S kan uppgraderas med först Challenger, sen med en bättre strömkabel. Båda stegen gav en tystare, mer musikalisk och dynamisk presentation. Instrumentkroppar mejslas ut och tar en tydligare plats i rummet.

 

 

 

MG-1 MKII, SG-1 & RG-1 kan drivas av Tempo motorstyrning, som kan utrustas med Challenger ovan. 

 

Tempo genererar en ren sinusvåg i den digitala domänen som konverteras till en analog signal av en inbyggd dac. En sinus-våg och en cosinus-våg förstärks sedan av två separata förstärkare som driver motorn. En lösning som ger en mycket precis och ren signal. Vi pratar alltså om en digitalspelare som kan spela vinyl 😀Touraj vet hur man ska utnyttja olika teknologier. 😉

 

 

 

MG-1 MKII, SG-1 & RG-1 kan även drivas av Imperium, som är en mer avancerad variant av Tempo, med en bra inbyggd nätdel och en mer precis kretslösning. Som sagt, det var mycket att lyssna igenom och förstå, men vi hängde med. Och vi förstod vad de menade när de sa att det är motorn vi lyssnar på. 

 

Så för några djupt passionerade vinylanhängare från en firma som heter Stylus var detta mycket mer än bara intressant. Det var upplysande. Hur mycket man än testar, skruvar, experimenterar och teoretiserar finns det alltid mer att hämta ur det svarta guldet. Det kräver precision, dedikation, kunskap. 

 

 

 

Men hur var det med den fullt maxade Vertere RG-1. Ja, när man trodde man hade hört allt...

 

 

 

 

[figge]

Skivspelarna snyggast i svart.

[Daniel]

Vertere Reference Groove

 

Vertere RG-1 med Reference Tonearm Gen III och Reference Motordrive

Här har vi kronan på verket, eller verket med kronan. När vi spelade samma Sade på den här spelaren så exploderade huvudet som en emoji. 🤯 Obegripligt hur bra det kan bli. Sade framför oss med hela bandet i en fullständigt 3 dimenionell presentation. Utan tvekan det bästa jag någosnin har hört. Ett ljudminne för livet. 

 

 

 

 

2 hours ago, figge said:

Skivspelarna snyggast i svart.

 

Men den här är i Champagne. En ganska kul färg, men kanske inte lika elegant som svart.

 

 

 

 

Acetate, eller Lacquer

 

 

Vi låter Miles förklara.

 

 

[Daniel]

Reference Tonearm Gen III

 

Touraj gillar iinte tonarmar med kullager, de har dels en "startfriktion" "stiction"och behöver alltid en liten uppmuntran av en kraft för att komma igång, dels är de omöjliga att få tysta. Därför har han en kevlartråd som armen hänger i på DG-1S, en variant av Uni-pivot på SG Precision Tonearm, som han kallar Tri-pivot. En spets som vilar på tre kulor som är monterade i en kropp av acetal, detta ger ett lager med extremt låg friktion men som ändå är fast i sin position och hindrad från att kunna glida och röra sig.

 

I Reference tonarmen har han konstruerat ett vertikalt lager och ett horisontellt. De är mer som gångjärn än roterande lager. Eftersom en tonarm bara rör sig i ett begränsat område var detta ett logiskt drag. Gångjärnen består av tunna kevlarfiber som är extremt omtåliga och friktionsfria och har ingen startfriktion. I övrigt är armen ett mästerverk i material, funktion och kompromisslöshet. Samma vikt på armröret som de andra armarna där man kan justera armens effektiva massa för att kunna anpassa den till alla möjliga pickuper. Fina mått och skalor för alla inställningar gör att man kan justera armen med väldigt hög presicion. 

 

 

 

 

Acetate

Det var nu som Touraj började ta fram acetater graverade av Miles i 45 rpm på en 12 tums disk. Först ut var The Beatles - A day in the Life. Nu kan jag med förvirrad röst i rännstenen säga att jag har träffat och sjungit med John Lennon. Om jag nu faller så lågt i livet. 😜 Miles berättade att han graverat dessa 12:or så hårt att graverkniven nästan gått rakt genom materialet. Därefter blev det Bohemian Rhapsody, som jag alltid tyckt var väldigt klen i sitt uttryck. Dynamikfattig helt enkelt. I det här utförandet sparkades jag nästan genom stolen av bastrumman. Ett RG-1 bara dansade igenom detta enorma ljudtryck var imponerande. Men realismen var värst. Det var som att höra det live, men med detaljer och fullständig kontroll. Miles och Touraj är en livsfarlig kombination.

 

Jag sa till Touraj, att om de får inbrott snart och alla skivor är borta, så vet de vem som tagit dem och sitter på en båt hem till Sverige.

 

Kablar och riaa

Det är även värt att nämna att vi lyssnade på de olika kabelserierna och riaa-steget Phono-1 MKII L och live-känslan är även där. Touraj har helt klart en strävan och ett ljudideal som går i samma konsekventa rikting. Redan Redline kablarna har en potent musikalisk spelstil med bra perspektiv och mycket kropp, flyttar vi uppåt i stegen ökar upplösningen, ljudbilden växer och intimiteten och närheten blir bättre. Det är inga kablar som bromsar upp och lägger ett lock på energin och klippet i musiken utan håller fast i taktpinnen. Live! Det är kul och inlevelsefullt att lyssna på Vertere. 

 

Touraj 

Det var helt uppenbart att Touraj är en musikälskare av mått. Han vände skivor och sprang omkring och letade efter fler hela tiden. Men var inte sen att ta fram skissblocket och förklara när vi ställde mer tekniska frågor. Hans pedagogik och förmåga att förklara är ovanligt bra. Vi gick igenom det mesta.

 

Från material och upphängningar till inställningar och skötsel.

 

 

 

 

 

 

[Daniel]

Om du läst så här långt så tackar jag ödmjukast. Vi tackar också Ash, Miles och Touraj för ett minne för livet.

 

Musikkärleken och nyfikenheten hos det här gänget smittar av sig. Hoppas vi kan få hit dem snart, med en väska med lite skivor. 

 

Music is life!

 

 

 

 

 

 

 

[zood]

Sicket reportage!

Världsklass på alla sätt och vis.

 

Tackar ödmjukast för att du tog oss med på denna digitala resa och för jobbet som du lagt ner på att dela med dig av allt i text och bild.

 

Hatten av!😃👌🏻

[Daniel]

🙏 Tack!

[byZan]

21 minutes ago, zood said:

Hatten av!😃👌🏻

Verkligen

 

/byZan

[P-pan]

Här får det väl bli kepsen av, äger ingen hatt.

 

Tack Daniel för kämpainsatsen med bild och text.

Känns lite som att du har full koll på både artwork, foto, copywriting, research och projektledning 

[zood]

28 minutes ago, P-pan said:

Känns lite som att du har full koll på både artwork, foto, copywriting, research och projektledning 

Allt utom hifi Mao.😅😳😁