Jump to content

Recommended Posts

Posted

image.png.c55c493818be919e68ab9263183685f2.png

 

Det är en lite konstig känsla när artister lämnar oss en efter en, man påverkas eller berörs på olika sätt, vissa band betyder mer än andra, kanske framförallt under ens uppväxt och en del nästan formar oss till vilka vi blir. För mig hade Depeche Mode en enorm betydelse när jag var ung, de var under mina viktigaste musikår det bandet som betydde allra mest helt utan konkurrens. På mitt pojkrum så hade jag en stereobänk med fyra fack för skivor, det vänstra närmast skivspelaren var bara för Depeche Mode.

 

Andy var inte den stora musikern, i synthband behöver man inte kunna spela instrument, det var kanske inte han som man beundrade mest, men han var en del av det där bandet som var viktigast av dem alla och hans roll i bandet har nog egentligen alltid underskattats. Det sägs att utan Andy så hade Depeche Mode inte existerat eller kunnat hålla ihop som band, när de övriga medlemmarna inte tålde varandra eller kunde prata med varandra så var det han som medlade osv.

 

60 år är ingen ålder, det var alldeles för tidigt.

 

image.thumb.png.f0c01221c753b67a692d812231748b9d.png

Posted

Den enda grupp sedan ungdomsåren som jag verkligen kan betrakta mig som ett riktigt fan till är Depeche Mode. Jag har sett mängder av konserter runt om i Sverige och utomlands. Jag avstod en återträff (20 års jubileum) med min klass från Universitetet för konserten på Friends Aren 2017. Vissa klagade på det, men det var ju Depeche konsert...

Jag har haft musikträffar sedan tonåren och de första träffarna började med Depeche Mode. Det var Depeche-kväller med mina likasinnade på Gymnasiet som senare blev mina återkommande musik-kvällar jag haft regelbundet sedan dess.

Andrew var inte lika extrovert som de övriga men en sammanhållande kraft och som jag tror mycket viktig för deras sound. 

Så det är med vemod och sorg jag läste detta i går kväll. 

 

 

Posted

Detta känns overkligt. Mina två absolut största ungdomsidoler var Depeche Mode och Nitzer Ebb. De var helt klart i en klass för sig i min bok. Att det är Andy som blev den förste av medlemmarna att jordelivet känns helt oväntat, med tanke på att det verkade vara han som tog hand om sig bäst. Men sådant ger ju aldrig några garantier. 

 

Depeche Mode sände ut någon livekonsert under covidpandemin, och jag upplevde det som ganska sorgligt att se hur tidens tand slitit på mina ungdomsidoler. Då och då tyckte jag att Dave nästan parodierade sig själv. Dessutom var det trist att Andy fick mindre kameratid än de inhyrda musikerna. Utan Andy, inget Depeche. 

 

Den konsert som gjort störst intryck i mitt minne av de konserter jag överhuvudtaget varit på var World Violation i Globen. Jag var då i helt rätt ålder för att det skulle etsa sig fast i mitt minne. På delad andraplats är Nitzer Ebb på Fryshuset (Showtime) och Stings Mercury falling-konsert, också på Globen. 

 

image.jpeg.e8e776d42136085a5b62157a6342dccb.jpeg

Posted

Hade en stor Depeche-dag dagen innan det här beskedet kom. Kändes minst sagt en smula märkligt att läsa om det. Depeche befinner sig alltid högt upp i listan med band som får mest spelningar av mig per månad här hemma. Har ansett mig vara ett fan sedan mitten av 90-talet någon gång, så sen sett till när de startade. Med det sagt har jag aldrig sett dem live! Känns galet (och kändes galet redan innan dödsbeskedet). Kände att jag missade chansen redan för många år sedan, då jag inte varit intresserad av några av de senare albumen (det senaste jag kan gå igång på på riktigt är Ultra).

Posted
3 hours ago, lindvall said:

Detta känns overkligt. Mina två absolut största ungdomsidoler var Depeche Mode och Nitzer Ebb. De var helt klart i en klass för sig i min bok. Att det är Andy som blev den förste av medlemmarna att jordelivet känns helt oväntat, med tanke på att det verkade vara han som tog hand om sig bäst. Men sådant ger ju aldrig några garantier. 

 

Depeche Mode sände ut någon livekonsert under covidpandemin, och jag upplevde det som ganska sorgligt att se hur tidens tand slitit på mina ungdomsidoler. Då och då tyckte jag att Dave nästan parodierade sig själv. Dessutom var det trist att Andy fick mindre kameratid än de inhyrda musikerna. Utan Andy, inget Depeche. 

 

Den konsert som gjort störst intryck i mitt minne av de konserter jag överhuvudtaget varit på var World Violation i Globen. Jag var då i helt rätt ålder för att det skulle etsa sig fast i mitt minne. På delad andraplats är Nitzer Ebb på Fryshuset (Showtime) och Stings Mercury falling-konsert, också på Globen. 

 

image.jpeg.e8e776d42136085a5b62157a6342dccb.jpeg

Jag har sett Nitzerebb två gånger, båda gångerna som förband till DM. Var väl typ trettio år mellan gångerna, första gången var 1988, som i min mening varit den bästa konsertupplevelsen jag haft med DM. Jag tycker dock att DM fortfarande är bra live, såg turnépremiären senast på Friends, med Andy i bakgrunden...

 

IMG_20170505_223013_1.jpg

Posted

Mycket tråkigt besked. En oerhört trevlig person o duktig musiker/producent etc. Fick en pratstund med honom på KB i Malmö 2003 när Client släppt sin första skiva. Client låg på Andy's skivbolag Toast Hawaii 2003-2006. Andy var med på turnén och stod i publiken och pratade gärna musik efter spelningen. 

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...