Jump to content

Vilken låt lämnar en tår i ögat efter sig?


Recommended Posts

Jag lyssnade just på en låt som alltid griper mig. Eva Cassidys ”Oh, had I a golden thread”. Varje jäkla gång lämnar den låten mig tårögd. Immunförsvaret kommer aldrig att hitta ett försvar mot den låten verkar det som. Jag blir lika överraskad varje gång. Visst. När hon klämmer i från tårna i slutet vore man ju omänsklig om man inte skulle bli berörd. 


Ok. Det var min bekännelse. Vad är eran kryptonit?

Link to comment
Share on other sites

Jag får nog erkänna att det är väldigt många och att jag inte för bok på det. 

Ett speciellt tillfälle var faktiskt i München på mässan i Verity Audios rum. De demade en Miles Davis Liveconcert från slutet av hans liv och han var svårt sjuk.  Den känsla han förmedlar i till synes enkla toner är enorm. Jag blev tagen tidigt och tårar rullade på min kind.

Varför det var speciellt var därför att jag och min kompis bredvid plötsligt tittade på varandra efter att ha varit djupt koncentrerade i slutet av låten. Båda var blöta i ögonen och på kinderna. 

Det är väl inget mål i sig att få dessa reaktioner, men den anläggning som ger mig mest spontana känslor av välbehag av musik vinner i min värld. Då spelar det ingen roll om det är bra på ditten eller datten av alla egenskaper vi brukar rapa upp hos ett bra system. Det är bara hur det griper tag i mig jag bryr mig om. Så klart finns det samband med bra kvalitet i de egenskaper man kan räkna upp men inte bara. Det finns mycket jag upplever från ett exceptionellt bra system som inte låter sig beskrivas på bättre sätt en den känsla man får av musiken som spelas på det.

 

 Album: Miles Davis,  Live at Vienne, Merci Miles - Time after Time. 

Jag nöjer mig med det exemplet. 

Link to comment
Share on other sites

Sällan jag får den reaktionen av enbart musiken, men i sitt sammanhang, gärna som live-framträdanden med en visuell del så är det inte speciellt ovanligt. Okej, ni får väl häckla mig då, men Adele - Live at the Royal Albert Hall och Set Fire to The Rain brukar va en klockren tårdrypare... Även White Stripes - Under Great White Northern Lights DVD'n får mig att reagera kraftigt känslomässigt? 

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Apexorca said:

Jag får nog erkänna att det är väldigt många och att jag inte för bok på det. 

Jag får göra detsamma med ett tillägg att det oftast sker om jag har ett minne, en scen i huvudet eller live, typ så! 

 

Oavsett var musiken spelas ifrån så tåras alltid mina ögon när jag hör Monica Zetterlund sjunga ”sakta vi gå genom stan”. Jag är iofs ett stort fan av henne men det som gör att jag blir så berörd är att jag fortfarande kan se mina föräldrar gå Katarina Bangata (allén) fram hand i hand.

 

Min mors ord (inte ordagrant) till mig första gången jag hörde historien och så som jag minns den (den blev nog lite förvanskad med tiden) och som satt sina spår och som jag tycker är ett riktigt fint minne:

 

Det är sommar och det har precis slutat att regna och kvällssolen skickar sina sista strålar mellan husen medans pappa och jag går i vårt älskade Stockholm och nynnar t o m småsjunger "sakta vi gå genom stan”. Det var några somrar efter din (min) långa sjukhusvistelse (-59), vi pratade om att vi var så tacksamma att vi fick behålla dig i livet. Vår kärlek till varandra blev ännu starkare och till dig ovärderlig. Pappa var nästan otröstlig när han tänkte på det värsta scenariot som skulle kunnat drabbat oss…………….. slutar där då det kanske blir för personligt och ointressant för er.

 

/byZan

Edited by byZan
Förtydligade lite
Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, byZan said:

Jag får göra detsamma med ett tillägg att det oftast sker om jag har ett minne, en scen i huvudet eller live, typ så! 

 

Oavsett var musiken spelas ifrån så tåras alltid mina ögon när jag hör Monica Zetterlund sjunga ”sakta vi gå genom stan”. Jag är iofs ett stort fan av henne men det som gör att jag blir så berörd är att jag fortfarande kan se mina föräldrar gå Katarina Bangata (allén) fram hand i hand.

 

Min mors ord (inte ordagrant) till mig första gången jag hörde historien så som jag minns den (den blev nog lite förvanskad med tiden) och som satt sina spår och som jag tycker är ett riktigt fint minne:

 

Det är sommar och det har precis slutat att regna och kvällssolen skickar sina sista strålar mellan husen medans pappa och jag går i vårt älskade Stockholm och nynnar t o m småsjunger "sakta vi gå genom stan”. Det var sommaren efter din (min) långa sjukhusvistelse förra sommaren, vi pratade om att vi var så tacksamma att vi fick behålla dig i livet. Vår kärlek till varandra blev ännu starkare och till dig ovärderlig. Pappa var nästan otröstlig när han tänkte på det värsta scenariot som skulle kunnat drabbat oss…………….. slutar där då det kanske blir för personligt och ointressant för er.

 

/byZan

Tröstevisa av Benny Andersson: https://m.youtube.com/watch?v=aaEqNUTYwyo

Link to comment
Share on other sites

Jag är en av de mest lättrörda personer jag känner. (Frugan är tvåa) Jag kan få tårar i ögonen bara jag tänker på en låt. Den som sätter igång mest är "Dansa på min grav" med Bo Kaspers orkester. Det har väl att göra med att jag är tonårsförälder och insikten om att livet är bräckligt. Men jag har ett antal låtar som bara får tårkanalerna att fyllas istort sett direkt som jag samlat i en spellista på Spotify. Texten kan vara viktig men det måste också vara harmonier som sätter igång flödet. "Helvetet" med bandet Silver är också på topplistan.

Link to comment
Share on other sites

På senare tid har jag återupptäckt Peter Gabriels musik som under en period fallit i dvala, Albumet US från 1992 andra spåret Loved To Be Loved.

Peter Gabriel är en artist jag alltid gillat, Han är en av mina favoritsångare, Han har lätt för att sjönga melankoliskt och musikaliskt.  

 

Låten är fint balanserad musikens text väver skickligt samman på ett musikaliskt sätt. Bra musik håller för att spelas på reapeat så den har legat ett tag i Cdn 

Link to comment
Share on other sites

Mycket bra låt av P-O Åström som var en musikalisk poet, verksam på 70-talet i Luleå och dog ung efter en tid av problem. Personligen tycker jag att det är underligt att denna låt inte är mer känd. Jag vill därför sprida den så att fler får ta del av den. Denna låt spelas även i filmen "Lusten till ett liv" som handlar om ett proggband från Luleå. Låtarna i den filmen är tagna av olika proggband som spelade i Luleå under 70-talet.
 
 
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...