Jump to content

Äntligen konsert igen...


Bebop

Recommended Posts

Det var före. Nu är det klart och jag är hemma och sippar ett glas vin. Jag var i Karlskrona, en gång Sveriges tredje stad efter Riga och Stockholm.

 

DSC_0237~2.JPG

 

På scen var det turnépremiär för Ale Möllers Xeno Manía-band där de framförde helt nykomponerad musik med influenser från några av Ale Möllers stora förebilder. Det blev en resa till Afrikas horn och vidare till Greklands övärld, Indien och självaste Rättvik i Dalarna. 

 

DSC_0229~2.JPG

 

Ale Möller är en världsmusiker och blandar friskt mellan kulturer men där man hela tiden kan höra starka influenser från svensk spelmanstradition. Ale säger själv att hans viktigaste influens har varit Röjås-Jonas i Dalarna som i år skulle fyllt 100 är.

 

DSC_0230~2.JPG

 

Det var stor spelglädje och härligt sväng med fina soloinsatser, inte minst från blåssektionen med bl a Jonas Knutsson och Karin Hammar men alla gjorde det till härlig helhet. Ale binder ihop allt med kul mellansnack. Detta var första framträdandet med den nykomponerade musiken som också släpps på CD som såldes i foajén. En sådan inköptes också.

 

DSC_0237~3.JPG

 

Imorgon spelar de i Lerum och sedan drar de till ytterligare sex spelatser i landet. Jag avslutar med några bilder till...

 

DSC_0231~2.JPG

 

DSC_0233~3.JPG

 

DSC_0234~2.JPG

 

DSC_0236~2.JPG

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
1 hour ago, Apexorca said:

det var ett tag sedan. Ungefär då Mozarts pappa låg i farfaderns pung.:grin:

Här tarvas lite historisk bakgrund.

 

Blekinge, Skåne och Halland blev svenskt 1658. Karl XI behövde en isfri och svårintaglig hamnstad som låg strategiskt placerad ”mitt i riket” där både tyska Pommern och nuvarande Lettland och Estland ingick. Det blev Karlskrona som började byggas 1679 och det sägs att kungens avsikt var att göra Karlskrona till ny huvudstad. Alltså 77 år innan Mozart föddes, så där har du rätt. På bara ca 30 år blev Karlskrona rikets tredje stad efter Riga och Stockholm och det var en position man hade ända fram till ca 1830 men då efter Stockholm och Göteborg. På musikscenen hade då klassicismen med Mozart, Haydn, Beethoven och Schubert redan passerat och nu trängde romantiken in med Schuman, Brahms, Mendelssohn, Wagner m fl. 

 

Svenska stormaktsdrömmen tog slut 1721 då Karl XII inte lyckades försvara det Gustav II, Christina, Karl X och Karl XI byggt upp och Karlskronas plats i solen falnade allt mer. Upplysningstiden drog in med helt andra världen där Gustav III satsade på kultur och bygga upp myndigheter och akademier i Sthlm. Handeln utvecklades också, inte minst via Göteborg och Ostindiska kompaniet.
 

Karlskrona kommer att växa igen när nya transportleder och snabbtåg byggts från Iran via Turkiet, Georgien, Ryssland, Ukraina, Belarus och Polen med färjeterminal i Karlskrona. :openmouth: Skämtar jag…? Nej då, det finns sådana scenarie om framtiden från forskare. Ett annat häktar på även Asien i samma tänk och där Kalmar, Växjö och Karlskrona växer ihop till en ny storstadsregion. 
 

Var tid har sina behov… :closedeyes: Inget varar för evigt…

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Jag och fru Bebop tar igen oss lite i värmen. Inlåsta hemma på landsbygden utan restauranger, butiker, konserter och allmänna kommunikationer efter 22.00 under halva året är utmanande även för de mest förhärdade. Åtminstone med mina intressen.

 

Väl på Las Palmas gläds vi åt riktigt bra konsertutbud. Här finns ett antal

fantastiskt konserthus som vi besökte igår, Auditoriet Alfredo Kraus.

 

IMG_20220311_231849_239.jpg

 

IMG_20220311_231849_607.jpg

 

IMG_20220311_231849_807.jpg

 

Det är byggt som en hexagonal med mycket insprängd symbolik kring försvar, fyr och gudasagor. Hallen rymmer 1,656 besökare som under pandemin begränsats till 1,299. Dessutom två mindre musikhallar i komplexet.

 

Vi var där i god tid för att titta runt lite därinne men blev vänligt och bestämt hänvisade till den "snitzlade pandemi-gången". Under dagsljus imponerade det 100 m2 stora fönstret bakom orkestern med direkt access till Atlanten. Som jag uppfattade det så var det ett dubbelfönster bestående av stora glaspartier med en gång mellan dem ca 1 meter bred. Väldigt effektfullt. Det lät utmärkt men jag inbillar mig att det inte är en akustiskt optimal lösning(?).

 

IMG_20220311_231850_060.jpg

 

Kvällen bjöd på tre stycken; ett uruppförande av den lokala kompositören Maria Eugenia León. Ett väldigt stämningsfullt stycke musik och väldigt spanskt; Busca la alegria.

 

Därpå Dramatic Overture av Antonín Dvorák. En kort paus och sedan kvällens huvudnummer av Johannes Brahms och hans mäktiga Piano Concerto No 1. Och inte nog med det. Det var en riktig legendar man lyckats få hit i 76-årige Rudolf Buchbinder. Dirigenten för Orquesta filarmonica de Gran Canaria är engelsmannen Karel Mark Chichon.

 

IMG_20220311_231850_168.jpg

 

Idag har hans plats på de stora scenerna i hög grad ersatts av nya stjärnor från framför allt Kina, Georgien och Ryssland. Men om vi går tillbaka till t ex 70-talet så var han en av de största. När jag kommer hem skall jag gå igenom några av hans mest kända inspelningar. Han har gjort många fina inspelningar på de stora bolagen. Här ett exempel.

 

4004773-2749658.jpg

 

Det blev en fin musikkväll och vi drog oss tillbaka till vår hyrda lägenhet i nattskenet. Nästa vecka blir det jazzkonsert med en av de mest uppmärksammade nya amerikanska dollar pianisterna med trio.

 

IMG_20220311_231850_211.jpg

 

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Muffin said:

Oftast är det ett dåligt kulturutbud på soliga turistorter vid havet . 

Jag avskyr turistorterna men Las Palmas är "riktig" stad med ca 450,000 invånare. Där händer en hel del.

Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, calm said:

En jazztrio kan aldrig vara fel! :smile:

Nej, det är nästan alltid bra. Piano eller gitarrtrio är nog det jag spelar mest utan att förringa övriga format. 
 

En av de nya och mest omskrivna, hyllade och prisade pianisterna i USA just nu är Emmet Cohen och hans trio. Jag fick nästa slag när jag såg att han lagt in Las Palmas i sin turné.

 

0A21FCE9-792C-4F35-A653-2BB930506F94.jpeg
 

F527337B-CC62-4B09-BB9E-116A307298A6.jpeg

 

Han är inte så flitigt inspelad ännu men lägg namnet på minne, han kommer säkert bli en av de nya stora pianisterna. Jag får lite vibbar till när Brad Mehldau slog igenom i slutet av 90-talet. Emmets trio har vissa likheter men lägg dessutom till lite stänk av Ahmad Jamahl så får du en liten hint om hur han spelar. Repertoaren är än så länge rätt så klassisk men han blandar även stride-piano och klassiska låtar från Ellington och Basie som om det vore nyskriven musik. Det blev en fantastisk och bejublad konsert i en fullsatt salong som rymmer ca 500 personer. Ljudet var bland det bästa jag hört live med pianotrio.

 

Här en bild av hans aktuella trio som dessutim består av den fantastiske och mycket smakfulle trummisen Kyle Poole, basisten Russel Hall (som var ersatt med en av Emmets läromästare Yasushi Nakamura i slutet på denna turné). 

6305A102-5D7B-4134-8FEC-F7E777046FC8.jpeg

 

Jag ”hittade” Emmet Brown via trummisen Kyle Poole som jag hörde första gången i en tap dance-konsert med Wynton Marsalis. Jag blev grymt imponerad av hans spel och googlade på honom. Ett tag var det mest hårdslående ”vedhuggare” på frammarsch men Kyle Poole är något annat som svänger med små och smakfulla medel, inte minst hans fantastiska spel med vispar. Då stötte jag på Emmet Cohen  och artiklar, musikvideor mm om honom. Så att Emmet Cohens trio dök upp här var en ren lyckoträff.

 

 

Här en video från Emmet Cohen Trios turné i Europa just nu som avslutas i Madrid i kväll. Det blir lyssning över stora skärmen när jag kommer hem.

 

 

52BB15A8-C4EE-423E-A140-3E81B7B7FD9A.jpeg

Link to comment
Share on other sites

Skulle varit roligt att höra första set som sannolikt var mer lågmält. Här mer "pang på rödbetan"  vad jag kan tycka och kanske mer i traditionell amerikansk "Ellington/ Garner stil" i sitt sätt att spela. Brad tycker jag spelar lite mer subtilt och mer åt det "skandinaviska" hållet och lite mer nydanande. Senast jag såg Brad var på Konserthuset och det blev en klangvärld av sitt eget slag och lite mer åt hållet som hans ganska lågmälda personlighet visar. Minnesvärt! :smile:

 

Calm

 

PS om det bara finns en Emmet Cohen pianist så finns en hel del inspelningar på Qubus. Har lyssnat och ungefär den spelstil som presenterades i videon.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calm said:

Här mer "pang på rödbetan"  vad jag kan tycka

Det var mycket blandad kompott. Det mest spännande tycker jag var hur han gav gamla örhängen en helt ny patina som det var nyskrivet. Alla kan ju inte låta lika varandra. Brad Mehldau har också blandat friskt på sina olika album och började även han sin karriär med standardlåtarna som ibland kritiserades som kopior av Keith Jarrets standardtrio. Jag tror det kan bli en lika spännande utveckling med Emmet Cohen som en av de nya gardet av pianister i USA som skall ta över från de som nu mer eller mindre lämnat scenen. Jag tänker på Chick Corea, Herbie Hancock, Keith Jarrett, McCoy Tyner och just Ahmad Jamahl. Om det nu skall jämföras så tycker jag Ahmad Jamal ligger närmst. Det är också en favorit.

 


Det finns fler nya intressanta pianister, inte minst från Europa med t ex Marcin Wasiliewski, Kit Downes och Joel Lyssarides. I USA tycker jag tycker bl a Ethan Iverson, Bill Charlap, Brad Mehldau, Danilo Perez och Fred Hersch lyser lite extra med nykomlingar som Emmet Cohen, Mathis Pichard, Connie Han och Joey Alexander. som knackar på dörren. Jag försöker följa alla så gott det går. Alla är inte femettor ännu men några kommer säkert att blomma ut. Joey Alexander är känns extra intressant. Här från Blue Note Jazz Club med Larry Grenadier (från Brad Mehldaus trio) och Kendrick Scott.

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, Bebop said:

Det var mycket blandad kompott. Det mest spännande tycker jag var hur han gav gamla örhängen en helt ny patina som det var nyskrivet. Alla kan ju inte låta lika varandra. Brad Mehldau har också blandat friskt på sina olika album och började även han sin karriär med standardlåtarna som ibland kritiserades som kopior av Keith Jarrets standardtrio. Jag tror det kan bli en lika spännande utveckling med Emmet Cohen som en av de nya gardet av pianister i USA som skall ta över från de som nu mer eller mindre lämnat scenen. Jag tänker på Chick Corea, Herbie Hancock, Keith Jarrett, McCoy Tyner och just Ahmad Jamahl. Om det nu skall jämföras så tycker jag Ahmad Jamal ligger närmst. Det är också en favorit.

 


Det finns fler nya intressanta pianister, inte minst från Europa med t ex Marcin Wasiliewski, Kit Downes och Joel Lyssarides. I USA tycker jag tycker bl a Ethan Iverson, Bill Charlap, Brad Mehldau, Danilo Perez och Fred Hersch lyser lite extra med nykomlingar som Emmet Cohen, Mathis Pichard, Connie Han och Joey Alexander. som knackar på dörren. Jag försöker följa alla så gott det går. Alla är inte femettor ännu men några kommer säkert att blomma ut. Joey Alexander är känns extra intressant. Här från Blue Note Jazz Club med Larry Grenadier (från Brad Mehldaus trio) och Kendrick Scott.

 

 

 

Ja det finns en del "nya" upcoming pianister. Michael Wollny, Martin Tingvall och Joel Lyssarides för att nämna några. Personliga favoriter finns också som Julia Hülsmann, Shai Maestro , Leszek Mozder, Jacky Terrason, Iiro Rantala, Anat Fort, Bugge Wesseldorf mfl.Listan kan göras hur lång som helst. Goda pianister dog nog inte ut med det gamla gardet utan bredden har nog ökat och svårigheten är nog snarast att det finns så många bra och att det därför inte blir några få som lyser upp. 

Calm

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Det är inte lika tätt mellan konsertbesöken nu som förr, men när något intressant händer inom rimliga avstånd så…

 

Älmhult, för de flesta känt som Ikeas hemort och för många vinylfantaster då Älmhult också är central för HotStuff Collectors. De syns ofta på vinylmässor och har sitt lager och huvudkontor i Älmhult. Men sedan en tid har de även en stor butik mitt i samhället där de tagit över SE-bankens gamla lokaler.

 

IMG_1991.jpeg


Men Älmhult har också poppat upp som en kulturmetropol inom film, konst och musik. För det krävs lämpliga lokaler, en eldskäl och en törstande publik. Detta tycks ha sammanfallit i just Älmhult. Samhället ligger centralt med pendeltrafik på stambanan, flera halvstora orter inom 3-6 mil som t ex Växjö, Tingsryd, Olofström, Kristianstad, Osby, Hässleholm, Ljungby och Karlshamn. Själv har jag 8 mil dit och har också möjlighet att ta tåget. Kanon… :thumbsup:  …och tro det eller ej; det är inte bara i storstäder folk söker kvalitativt kulturutbud.

 

Samhället har också ett gammalt folkets hus som de har omvandlat till ett fantastiskt ställe med utrymme för film, konserter (2 scener), pub & bistro med plats för ca 400 personer om jag hörde rätt. Ljudet är förstklassigt. Sedan något år arrangeras bl a en festival de kallar Music & Art. Jag har inte läst på historiken bakom så jag kan inte gå in djupare i det (ännu). Om jag förstått det korrekt så är det en samverkan med flera kulturella krafter i kommunen. Som av en ren händelse läste jag att Tonbruket skulle spela där. Jag bokade biljetter och fick då se att det i själva verket var 5 konserter på fredagen. Vi fyllde en bil och drog dit i fredags. Vi hade möjlighet att lyssna på tre av grupperna.

 

Fullsatt, härlig stämning, fint ölsortiment, fantastiskt ljud… nästa år blir det med övernattning. 
 

Här kan ni läsa mer om både festivalen och årets utbud med fokus på jazz, folkton, new wave och soul. En fantastisk kväll.

 

https://folketshusalmhult.se/almhult-musicarts/music

 

Först ut var en fin pianotrio, Britta Virves Trio som spelade en lågmäld och harmonisk pianojazz med bra understöd från hennes komp. Lite av den ton man kan hitta på flera ECM-plattor. Hon hade ett ganska nytt album ute som representerar väl det som spelades. Britta bor i Stockholm men har rötterna i Estland. Albumet ges för övrigt ut på gitarristen Kurt Rosenwinkels label Heartcore. Han spelar med på en av låtarna. En CD hamnade i västen (fanns även på vinyl).

 

IMG_1995.jpeg


DSC_1001~2.jpeg


Efter Brittas konsert gavs nästa ute i foajén med göteborgsgruppen William Soovik Grand Finale. Det var en häftig urladdning. De beskrev sig själva som en mix av Bad Plus och Nirvana. Jag håller inte med. Jag fick mer vibbar av gamla minnen från Eric Dolphy, Charles Mingus, John Coltrane, Joe Henderson m fl. När de båda tenorsaxofonisterna Malin Wättring och Signe Dahlgren gick i spinn höjdes temperaturen rejält. Mycket bra liveband på gränsen till det avantagardistiska utan att tappa den röda tråden. Kanonbra.

 

DSC_1004~2.jpeg

 

Dragplåstret som fick oss att åka dit var Tonbrukets konsert. Jag gillar deras senaste album som är musik full av stämningar där man målar scenarior med olika färgstänk via klanger på sina instrument och som skapar kontraster och spänning. Från scen hälsades vi välkomna till våra mörka höstklanger. Det ligger något i det men inte då som något tråkigt. Mer åt New Wave och folkton. Bra musik, helt enkelt. Jag får lyssna igenom deras första två album igen som inte föll i god jord då. Det nya däremot, tycker jag om och fanns redan i min hylla.

 

 

IMG_1996.jpeg
 

DSC_1008.jpeg

 

 

Link to comment
Share on other sites

Så trevligt att en mindre ort fått till detta. :smile:
Det hela har gått mig fullständigt förbi. Annars kanske det blivit lite kompledigt i fredags.. 

Ser istället fram emot att lyssna på Isabella Lundgren och Martin Sjöstedt i ett annat Småländskt samhälle på tisdag kväll.

Hovmantorps Folkets hus. Håller på att samla ihop diverse kompisar…

https://www.musikriket.nu/kalender/isabella-lundgren-martin-sjostedt/
 

Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, Richard said:

Det hela har gått mig fullständigt förbi.

Samma här. Det har dock inte saknats artiklar, reportage och nationell uppmärksamhet typ Årets biografinnovatör och Årets jazzklubb. Problemet är kanske att allt färre läser lokaltidningen. Rikspressen har utvecklats mer som lokaltidningar för de tre storstäderna och åker sällan utanför sina 70-skyltar. Information skall heller inte bara ges. Den måste också sökas…

 

IMG_1997.jpeg
 

Här finns mer: https://folketshusalmhult.se/folkets-hus/pressklipp

 

Folkets Hus i Älmhult har inte med partipolitik att göra även om det finns krafter i kommunen som vill ta över det. Det är helt och hållet ideella krafter som tagit tag i ett förfall och rustat upp det under 3 år för ca 12 miljoner i syfte att få en mötesplats lokalt för musik, konst, film och annan passande verksamhet typ fördrag/föreläsningar. Dessutom går det hyra lokalen. Kommunen har bidragit med 4 miljoner (med stor vånda)…

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...