Jump to content

Jag blev fan rädd - exempel på bra och kraftfull orkesterbas


Strmbrg

Recommended Posts

Kanske ett "musikforum-inlägg" kan tyckas, eller inte...  Inte, eftersom det egentligen handlar om hantering av en ljudeffekt.

Satt och spisade detta vax sent igår kväll, vilket alltså till största delen består av "Tjaikans fyra".

Innan övergången mellan tredje satsen och finalen var jag lite okoncentrerad och när bastrumman drämde till så ryckte jag motsvarande. Till, alltså. 

 

Som ni kanske noterat så är undertecknad inte något utpräglat bas- eller ljudtrycksfreak. Kanske just därför så tog jag starkt intryck av detta. Rent, mycket rent. Med den där luftiga "bassvansen" och en utpräglat påtaglig bastrumma med en tydlig position - inte alls bara en "liksom tryckvåg" i lyssningsrummet. Lyssna gärna på hela finalen, smockan kommer igen ett stort antal gånger.

 

 

https://tidal.com/track/12126679

s-l400.jpg

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Strmbrg said:

 

Innan övergången mellan tredje satsen och finalen var jag lite okoncentrerad och när bastrumman drämde till så ryckte jag motsvarande. Till, alltså. 

 

Som ni kanske noterat så är undertecknad inte något utpräglat bas- eller ljudtrycksfreak. Kanske just därför så tog jag starkt intryck av detta. Rent, mycket rent. Med den där luftiga "bassvansen" och en utpräglat påtaglig bastrumma med en tydlig position - inte alls bara en "liksom tryckvåg" i lyssningsrummet. Lyssna gärna på hela finalen, smockan kommer igen ett stort antal gånger.

 

 

5 hours ago, Strmbrg said:

Har’u lyssna’?

?

Jag refererar till din beskrivning ovan. 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Strmbrg said:

Är han inte lite av en ljudperfektionist?

Jag kan inte uttala mig Neeme Järvi men skivbolaget BIS är mycket uppskattade världen runt för sin ljudkvalitet och det är nog de som styr ljudkvaliteten mer än dirigenten.  Jag har ett par vänner i Belgien (som jag haft reportage om på Euphonia). Den ena köper allt från BIS så länge det inte är romantiska verk. Den andre köper alla deras koralverk. En orsak är att de är välproducerade och den andra orsaken är att de också släpper fram nya orkestrar. De har en ambition att i snitt släppa fem nya album var månad.

 

Det finns en del att läsa på nätet om BIS, bl a på Gearspace.com, ett forum för studiofolk som precis som vi här på Euphonia kan vara lite för mycket teknik- och apparatfixerade (tycker jag) som hyllar BIS inspelningar. På en fråga hur de bär sig åt svarade BIS så här:

In the past 13 years, our recording equipment has developed quite a a lot - but it is still good to realize once in a while that, most important to the quality of the recorded sound is actually not so much the equipment you use , but - beside the acoustic of the hall and the quality of playing of course - the placing the microphones and how to mix them together.

 

För den som vill läsa mer om BIS rekommenderas följande artikel som är en översättning från japanska:

http://classicalmusicrecording.blogspot.com/2018/10/bis-records-and-take-5-music-production.html

 

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

"...beside the acoustic of the hall and the quality of playing of course - the placing the microphones and how to mix them together."

 

Ja! Hantverket är nog så väsentligt. Format, bitdjup, och all möjlig "teknisk tjillevipp" kan inte åstadkomma mycket om det inte finns erfarenhet, eftertanke och omdöme med i helheten.

Link to comment
Share on other sites

14 minutes ago, Strmbrg said:

Format, bitdjup, och all möjlig "teknisk tjillevipp" kan inte åstadkomma mycket om det inte finns erfarenhet, eftertanke och omdöme med i helheten.

Så är det. Många BIS-fantaster gillar mer ljudet på de äldre inspelningarna fram till milleniumskiftet. Skillnaden mot idag är att då spelade de in över ett äldre Studer mixerbord och till en Fostex D-10 DAT spelare i pcm 20/44,1 nermixat till två kanaler direkt utan ommixning efteråt. En annan skillnad var att då satt Robert von Bahr vid rattarna. Men spelade också in mindre komplexa sättningar.

 

Det har hänt mycket i studiosvängen sedan dess, inte bara hos BIS.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Bebop said:

skivbolaget BIS är mycket uppskattade världen runt för sin ljudkvalitet och det är nog de som styr ljudkvaliteten mer än dirigenten.

På en inspelning definitivt. Men ljudet styrs även på scen och i salong och under den tid jag jobbade på konserthuset justerades ljudet en del. Dirigenten behöver ha en vettig balans mellan musikerna och musikerna behöver höra varandra. Sen jobbade vi en del med att få ljudet så konsekvent på alla platser som möjligt. Vi byggde en del konstruktioner för ändra ljudet/akustiken vid olika typer av musik/uppsättningar. Man köpte in och installerade motorstyrda diffussorer i bl.a taket etc. 

Link to comment
Share on other sites

42 minutes ago, Neve said:

Vi byggde en del konstruktioner för ändra ljudet/akustiken vid olika typer av musik/uppsättningar.

Kan var intressant att höra din åsikt om följande vars sanningshalt jag inte ver något om. De är alltid en massa människor som "tycker".

 

Jag läste eller hörde någonstans någongång att akustiken i Göteborgs konserthus låg i översta skiktet bland världens konserhus. Sedan byggde man om och ljudteknikerna som mer fokuserade på att få till en bättre inspelningslokal vilket blev sämre för åhörarna på plats. Vad säger du om det. Är det en skröna eller?

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Strmbrg said:

Fick för mig att de gamla ”svarta” BIS-plattorna var generellt sämre än de nyare.

Så är det kanske generellt:question:Jag har inte så mycket av de svarta. Det är främst Sibelius jag köpt på mig. De låter utmärkt, tycker jag. 
 

Här några goda representanter, tycker jag. Hans 5:e konsert tog mig nog 3-4 år och många spelningar för att ta till mig. Den klassas av många som hans bästa och jag förstod inte varför men nu gillar jag den också. De mest publika är 1:a och 2:an. Även 3:an ökar i intresse. Den tog skada över att Karajan underkände den men det tycks resa sig så smått. Hans sista verk ”Tapiola” är också oerhört mäktig. Det är som om det finska vinterlandskapet intar rummet. (Ursäkta lite allmänt PR för Sibelius).

 

En Saga, Pohjolas Daughter och Valse Triste är riktiga höjdare på detta albumet, tycker jag.

 

5CBBBDD8-6A32-40B7-BAC6-D499FD6C312A.png
 

Inspelningen med Violinkonserten med Leonidas Kavakas rönte stora framgångar när den kom inklusive ljudet som i vart fall då höjdes till skyarna.

 

43AB5AA2-9C86-4952-BD4C-3B6C91B15B2F.png
 

Detta album är också en favorit som innehåller Sibelius mest kända hyllningar till fosterlandet och dess strävan att frigöra sig från ryssarna som till slut blev verklighet 1917 och under finska vinterkriget.  Sibelius fick balansera på en fin tråd. När finnarna hör t ex Jägarmarschen ställer de sig upp och tårar rinner fortfarande. 
 

Texten till Atenarnas sång visar vad det handlade om.

 

Härlig är döden, när modigt i främsta ledet du dignar
Dignar i kamp för ditt land, dör för din stad och ditt hem
Därför med eldhåg upp att värna fädernejorden!
Ila att offra med fröjd livet för kommande släkt!
Fram, I ynglingar, fram i täta oryggliga leder!
Aldrig en känsla av skräck, aldrig en tanke på flykt

Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen
Fram om de unge man ser gubben förblöda och dö
Detta höves ju främst en yngling, medan han ännu
Älskligt i lockarne bär vårliga blommornas krans
Fager för kvinnor, ståtlig för män må han synas i livet;
Skön är han ännu som död, fallen i slaktningens mitt!

 

 

2EA306FB-A75B-4644-A239-31A4848112A6.png


Här ett exempel med Stehammars pianosonater som låter tråkig. Den är inspelad Halwyllska palatsen i Stockholm. Om det lokalen, flygeln eller inspelningen som fallerar vet jag inte

 

 123E59A9-B2E4-45A5-8EC3-07CBED3BACFD.png

 

Link to comment
Share on other sites

49 minutes ago, Bebop said:

akustiken i Göteborgs konserthus låg i översta skiktet bland världens konserhus.

Stämmer bra, såvitt jag vet. 

 

51 minutes ago, Bebop said:

Sedan byggde man om och ljudteknikerna som mer fokuserade på att få till en bättre inspelningslokal vilket blev sämre för åhörarna på plats. Vad säger du om det. Är det en skröna eller?

jag utgår från att vi pratar om stora konsertsalen!
 

Ingenting sådant under de 10 år jag var där. Och bara en sån idé var helgerån. När sveriges radio och andra inspelningstekniker var där, närmickade alla instrument samt lite rumsmickar i olika konstellationer för att fånga rymden och mixade sen helt enkelt det snyggt med reverb. 
 

jag har extremt svårt att tro att det skulle hänt även efter jag slutade. De är väldigt konservativa när det gäller den salen och dess historia, och är just det, en konsertsal, inte inspelningssal. Vi la t.ex ner tid på 2-4 platser som tappade lite från nån sektion i full orkester. Varje akustikåtgärd måste fungera estetiskt och någon hänsyn till ljudtekniker hörde jag aldrig ett ord om. 
 

skulle aldrig kunna tänka mig att det är annorlunda idag. 

Link to comment
Share on other sites

20 minutes ago, Neve said:

Ingenting sådant under de 10 år jag var där. Och bara en sån idé var helgerån.

Jag googlade runt lite och hittade faktiskt en analys om det hela:

  • När salen invigdes på 30-talet hamnade den i världstopp akustiskt
  • Med tiden upplevdes scen för lite som kunde ta max 65 musiker. Man byggde om på 80-talet och då blev det tydligen missnöje.
  • År 2000 fixade man tydligen till de värsta problemen
  • År 2013 startade man en planering för ytterligare förbättring. Det är väl den rapporten handlar om.

https://artifon.se/Publikationer/.files/Acoustic_Analaysis_of_the_Gothenburg_Konserthus.pdf

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

"Sibbes" femma på gamla svarta BIS med Järvi avlyssnas just nu. Inte alls pjåkig.

Vet inte om det beror på orkestreringen/pertituret men hanses symfonier låter ofta lite "tutiga". Inte denna inspelning dock.

Tack för tipset om att spisa gamla svarta BIS @Bebop!

Link to comment
Share on other sites

28 minutes ago, Neve said:

Du tänker på ombyggnaden på 80-talet det står om!?

Ja. Enligt dokumentet skapade den missnöje. Negativa rapporter har en tendens att hänga kvar i folkminnet oavsett vad man sedan gör. Det är väl ett sådant 80-talsomdöme som hängt kvar.

 

Inom konsumtionssociologi finns det ett uttryck som säger att ett missnöje från en person sprids till 24 andra som i sin tur sprider vidare till ytterligare 24 osv. Motsvarande siffra för en positiv erfarenhet är en spridning till 4 som sprider till ytterligare 4…

 

Ett utmärkt exempel på detta är spridning av fake news kontra vetenskaplig fakta. Vi ser det kring pandemin men även kring hifi.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Bebop said:

Ja. Enligt dokumentet skapade den missnöje. Negativa rapporter har en tendens att hänga kvar i folkminnet oavsett vad man sedan gör. Det är väl ett sådant 80-talsomdöme som hängt kvar.

 

Inom konsumtionssociologi finns det ett uttryck som säger att ett missnöje från en person sprids till 24 andra som i sin tur sprider vidare till ytterligare 24 osv. Motsvarande siffra för en positiv erfarenhet är en spridning till 4 som sprider till ytterligare 4…

 

Ett utmärkt exempel på detta är spridning av fake news kontra vetenskaplig fakta. Vi ser det kring pandemin men även kring hifi.

Och kring "klimatet"... 

Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, Bebop said:

Ett utmärkt exempel på detta är spridning av fake news kontra vetenskaplig fakta. Vi ser det kring pandemin men även kring hifi.

Absolut!

 

2 hours ago, Strmbrg said:

Och kring "klimatet"...

Definitivt!

 

det kanske bl.a var därför det var så oerhört viktigt under tiden jag var där att allt skulle göras enligt konstens alla regler och i enlighet med ursprungsidén. Pga missnöjet och publiciteten efter den ombyggnaden. 

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

@Bebop och @Neve,

Göteborgs Konserthus rankades som en av de 30 bästa salarna i världen före ombyggnaden, närmast konkurrerande med salar som Gewandhaus i Leipzig, De Doelen i Rotterdam och Konzerthaus i Wien.

Efter ombyggnaden finns den inte längre med i rankingen.

Jag har ingen info från efter de senaste renoveringarna, men jag kan ta reda på det om intresse finns.

 

Jag avser den omfattande ranking som Leo Beranek gjorde inledningsvis av 80 salar, och som fyllts på och förfinats genom åren av bl.a Magne Skålevik, med nya underlag från bla Michael Barron och Anders Gade.

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

@Bebop och @Neve,

Göteborgs Konserthus rankades som en av de 30 bästa salarna i världen före ombyggnaden, närmast konkurrerande med salar som Gewandhaus i Leipzig, De Doelen i Rotterdam och Konzerthaus i Wien.

Efter ombyggnaden finns den inte längre med i rankingen.

Jag har ingen info från efter de senaste renoveringarna, men jag kan ta reda på det om intresse finns.

 

Jag avser den omfattande ranking som Leo Beranek gjorde inledningsvis av 80 salar, och som fyllts på och förfinats genom åren av bl.a Magne Skålevik, med nya underlag från bla Michael Barron och Anders Gade.

 

Det senaste större arbete som utförts i salen Gbg Konserthus är utbyte av stolarna 2016. Denna RANKINGLISTA är senast uppdaterad aug 2019, med Gbg Konserthus på 30:e plats, så placeringen på rankinglistan borde vara aktuell.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Muffin said:

Det senaste större arbete som utförts i salen Gbg Konserthus är utbyte av stolarna 2016. Denna RANKINGLISTA är senast uppdaterad aug 2019, med Gbg Konserthus på 30:e plats, så placeringen på rankinglistan borde vara aktuell.

Den listan är baserad på Beranek och hålls uppdaterad av Magne Skålevik.

Senast jag kollade var Göteborg originalsalen, det står i underlaget till listan.

Det är ju inte så att man mäter om alla salar vid varje uppdatering :smile:

 

 

2 minutes ago, j_bloom said:

Jag hittar inte Malmö på listan, har du någon aning om var det placerar sig?

Nej, det fanns inget intresse av att delta, tvärtom.

Jag har fördjupat mig i det så jag vet, men man måste respektera den filosofi som uttalats.

Om man är kritisk kan man jämföra med att bedöma ett lyssningsrum efter en rumsmätning. Jag håller inte med om det eftersom man här har kalibrerat mot 1000-tals subjektiva intervjufrågor med dirigenter, musiker, proffslyssnare etc. Men ungefär så.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...