Jump to content

"Hifikomponenten hjärnan"


Recommended Posts

igår kväll körde jag samma sibeliusinspelning som nu på morgonen. Igår frustrerades jag av att musiken lät dimensionellt hoptryckt, det lät bullrigt och djupet var nästan obefintligt. Jag var medveten om att jag var trött efter 40 mils bilkörning och efterföljande kontorsarbete hemma. Men jag skyllde likafullt den tråkiga ljudupplevelsen på anläggningen.

Det är ju den som låter, inte jag!
Nu på morgonen låter det jättefint. Djupet är påtagligt, bullret är väck och klarheten är tillbaks. 

 

Återigen slås jag av att det absolut inte enbart är apparaterna och tekniken som avgör ljudupplevelsen. En stor del av signalbehandlingen sker inne i mig som lyssnare. Apparaternas signal-egenskaper är nästan helt konstanta, men egenskaperna i min inre signalbehandling varierar väldeliga.

 

Detta är nog värt att väga in i helheten och i det oftast totala fokuset på allt utanför mig som lyssnare.

 

Link to post
Share on other sites
4 minutes ago, Strmbrg said:

Detta är nog värt att väga in i helheten och i det oftast totala fokuset på allt utanför mig som lyssnare.

Jag kan bara hålla med. Jag har inga länkar till intressanta vetenskapliga studier och artiklar i ämnet men jag tycker det stämmer väl med mig själv och mina egna upplevelser. 

Link to post
Share on other sites
3 minutes ago, Strmbrg said:

igår kväll körde jag samma sibeliusinspelning som nu på morgonen. Igår frustrerades jag av att musiken lät dimensionellt hoptryckt, det lät bullrigt och djupet var nästan obefintligt. Jag var medveten om att jag var trött efter 40 mils bilkörning och efterföljande kontorsarbete hemma. Men jag skyllde likafullt den tråkiga ljudupplevelsen på anläggningen.

Det är ju den som låter, inte jag!
Nu på morgonen låter det jättefint. Djupet är påtagligt, bullret är väck och klarheten är tillbaks. 

 

Återigen slås jag av att det absolut inte enbart är apparaterna och tekniken som avgör ljudupplevelsen. En stor del av signalbehandlingen sker inne i mig som lyssnare. Apparaternas signal-egenskaper är nästan helt konstanta, men egenskaperna i min inre signalbehandling själv varierar väldeliga.

 

Detta är nog värt att väga in i helheten och i det oftast totala fokuset på allt utanför mig som lyssnare.

 

Välkommen till verkligheten skulle jag säga till de som inte insett att det kan låta olika från gång till gång och att det är en själv som mottagare som är ”syndabocken” till hur man tycker att det låter, typ så!

 

Håller med och tycker att det är så även hos mig stundtals. Men ”aldrig" vid lyssning tidiga mornar, utvilad och med en kopp med nymalt kaffe i handen, då låter det ”alltid" bra. 

 

/byZan

Link to post
Share on other sites
30 minutes ago, triomio said:

Jag tycker alltid att det låter bäst på kvällen. Vilket bevisar hur olika funtade vi är.

Samma här, jag misstänker att det har en del med inspiration och det inre lugnet att göra och om man är "morgonmänniska" eller "kvällsmänniska":cool:

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, LPL said:

Samma här, jag misstänker att det har en del med inspiration och det inre lugnet att göra och om man är "morgonmänniska" eller "kvällsmänniska":cool:

Och livssituationen. När jag var yrkesverksam var det absolut störst njutning på fredagskvällar efter maten, vinet och med en kopp kaffe och en calvados. Kroppen och själen gick ner i varv och i fullt njutningsmood.

 

Som pensionär har det blivit lite annorlunda även om fredagsspelningen på kvällen ligger kvar. Även lördagkvällarna är rätt ok. Det är något speciellt med fredagar fortfarande… hela dagen.

 

Men mitt i veckan är det för mig som för @byZan. Upp med tuppen ca 07.00 - 07.30. Frukost och tidningsläsning och sedan musik fram till ca 11.00 och kanske något album på kvällen. Men spelningen på morgonen är bäst överlag numer.

Link to post
Share on other sites
2 hours ago, Bebop said:

Men mitt i veckan är det för mig som för @byZan. Upp med tuppen ca 07.00 - 07.30. Frukost och tidningsläsning och sedan musik fram till ca 11.00 och kanske något album på kvällen. Men spelningen på morgonen är bäst överlag numer.

Som yrkesverksam 42-åring så marknadsför ni pensionärslivet lite väl bra för min smak, de 20+ åren jag sannolikt har kvar känns långa :smile:

 

Annars så kan jag verkligen känna igen mig i fredagslyssningen, efter en arbetsvecka är den nästintill helig för min del.

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Terminator said:

Som yrkesverksam 42-åring så marknadsför ni pensionärslivet lite väl bra för min smak, de 20+ åren jag sannolikt har kvar känns långa :smile:

 

Annars så kan jag verkligen känna igen mig i fredagslyssningen, efter en arbetsvecka är den nästintill helig för min del.

Livet är hårt som pensionär, vet inte riktigt hur jag skall disponera tiden mellan musik, träning och matlagning.😂

Link to post
Share on other sites
1 minute ago, triomio said:

Om det är ett problem så finns ju alltid veteranpoolen eller liknande :winking:

Med tanke på vad de betalar så kan jag nog avstå, det liknar mer som ett svartjobb.

Mellanskillnaden mot vad kunderna betalar och vad den anställde får är större till arbetsgivaren.😜

Link to post
Share on other sites


Jag prövar nu ett tankespår:

Ponera att anläggningen förvisso är "sketabra". Alla elektriska, mekaniska och rumsmässiga egenskaper är på topp. Men det den petar ur sig (eller snarare det som "petas in" i hörselgången) likafullt är EXTREMT annorlunda än hur det låter i konsertsalen och hur det är i verkligheten.
Jämför man de två så är det kanske till och med mer skillnader än likheter.

För att överhuvudtaget få en illusion av en orkester och att det är fioler, trumpeter och en massa annat som spelar så måste "omvandlaren i hjärnan funka". Den processorn har massor att göra för att det inte bara skall bli en "klump med buller" som registreras av lyssnaren. Är processorn i dålig form så låter det sunkigt, är den vid god vigör så låter det både bra och realistiskt.

 

 

unnamed.jpg

how-to-draw-Business-Man-for-Kids-step-0.png

gritty-look-very-detailed-close-up-portrait-of-mature-adult-half-face-D2DKTJ.jpg

Link to post
Share on other sites

Att det låter bättre på morgonen och kvällen beror ju på att alla tunga industrier inte dragit igång sin verksamhet än och har inte hunnit skita ner elnätet. Eller kan detta fenomen kanske snarare förklaras med något som sker i lyssnaren? Jag tror ju på att det senare, snarare än det förra, oftast är förklaringen till sådana upplevelser. Det där går ju dock att träta om tills tiden står still. :irony:

Link to post
Share on other sites

Ja, man kan träta om det såklart. Eller så försöker man föra och delge resonemang kring det istället.

Allt påverkar, och i olika grad, men emellanåt kanske perspektiven skevar så tillvida att man tappar greppet om vad som är mycket respektive lite avgörande.

Jag är exempelvis inte alls klar över huruvida min Accuphase strömtillsnyggare är väsentlig i sammanhanget eller ej. Jag skaffade den snarast för att kunna "bocka av" att jag gjort en hel del för att rena just strömmen. Har inte jämför genom lyssning med och utan den fram och åter, och kommer förmodligen inte göra det heller.

Link to post
Share on other sites

Lagt på det du skrev är det också oändligt svårt att placera sig själv i en lyssningskedja. Hur ska man göra för att forma en vettig analys av vad som händer inombords. Det går inte. Så det blir att resonera istället och det gör att vi hamnar i cirkelresonemang.

 

Apparater är enklare på det sättet, de går ju (oftast) att köra en blindlyssning på om man nu är nyfiken på jämförelsen. Är man inte det låter man bäst bli.

Link to post
Share on other sites

Ja, det är ju lite svårare att mäta och framförallt byta upp sig när det gäller hjärnans prestanda. Med apparaterna är det betydligt enklare. Dessutom så är apparater och dessas teknik förmodligen roligare och intressantare för de flesta av oss än vad hjärnan är.

Tråden är ju inte tänkt som en "gör-så-här-tråd" utan som en reflekterande betraktelse. 
 

Men visst är det fascinerande att vi "ser" en människa i en streckgubbe! Det måste ju rimligen bero på ett sinnrikt processande av bristfälliga in-data.

:smile:

Link to post
Share on other sites
2 minutes ago, shifts said:

Lagt på det du skrev är det också oändligt svårt att placera sig själv i en lyssningskedja. Hur ska man göra för att forma en vettig analys av vad som händer inombords.

 

Är det egentligen svårt? Det egna processandet kommer sist i kedjan och är viktigast.

 

Man kan förstås välja olika vägar att komma fram till det man gillar men jag utgår i från att alla vill just dit - till något som vi gillar. Vi tillhör i viss mån "läger" som vurmar för olika sätt att ta sig fram och ofta tycker jag att just "tillhörigheten" tar för stor plats men något ska man ju diskutera förstås. :sunglasses:

 

Hur som helst, det är alltid intressant att ta del av andras erfarenheter och i regel tycker jag att beskrivningen av erfarenheten ger mer än det praktiska tillvägagångssättet och beskrivningen av det. Både hur test görs och hur de uppfattas är viktigt och de olika aspekterna hör ihop och för min del är detta det allra mest intressanta, att försöka få en uppfattning om hur en verklig och redovisad skillnad upplevs. Många avvikelser som är svåra att mäta är lätta att höra och många avvikelser som är lätta att mäta är svåra att höra.

 

Vi lär inte komma fram till konsensus men jag tycker det är roligt med en tråd som faktiskt avhandlar det viktigaste för mig, hur ljudet processas och uppfattas.

 

Link to post
Share on other sites

Jag brukar emellanåt reflektera över att det kan vara lättare - eller kanske snarare lättsammare - att spisa en symfoni i bilstereon än hemma. Jag kan rimligen helt utesluta att återgivningen i bilen, inkluderat dess buller och annat oväsen, skulle vara mer insignal-rätt än den är i hemmaanläggningen. Det är alltså inte återgivningskvaliteten av insignalen som är allena avgörande. Hemma är jag en kritisk lyssnare. Hemma upplever jag en avsevärt mycket mer realistisk symfoni än i bilen. I bilen är jag en betydligt mer okritisk, icke-analytisk och förlåtande lyssnare. Jag förmodar att det är så beroende på att det inte är någon somhelst idé att lyssna kritiskt, förväntansfullt, detalj-insnöat etcetera i bilen, eftersom det är meningslöst. Ungefär som att jag inte förväntar mig att kunna föra ovanstående resonemang med en hund.

Man stänger av de förväntningar som är fullständigt meningslösa att ha.

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, shifts said:

Att det låter bättre på morgonen och kvällen beror ju på att alla tunga industrier inte dragit igång sin verksamhet än och har inte hunnit skita ner elnätet.

Flikar bara in att det inte alltid är säkert att det är så, många stora förbrukare kör även sin produktion dygnet runt. Har diskuterat med min elleverantör och orsaken till majoriteten av övertonerna i mitt fall beror på resonanser på högspänningsledningarna där olika emissionskällor sammankopplas. Med andra ord kan resonanserna lika gärna öka när vissa stora förbrukare stänger ner för dagen och "obalansen" ökar. Samtidigt ökar troligtvis problemen med lokala störkällor i form av högre frekvenser, superharmonics och EMI/RFI när all konsumtionselektronik startas upp på kvällen.

Link to post
Share on other sites
5 minutes ago, LPL said:

Flikar bara in att det inte alltid är säkert att det är så, många stora förbrukare kör även sin produktion dygnet runt. Har diskuterat med min elleverantör och orsaken till majoriteten av övertonerna i mitt fall beror på resonanser på högspänningsledningarna där olika emissionskällor sammankopplas. Med andra ord kan resonanserna lika gärna öka när vissa stora förbrukare stänger ner för dagen och "obalansen" ökar. Samtidigt ökar troligtvis problemen med lokala störkällor i form av högre frekvenser, superharmonics och EMI/RFI när all konsumtionselektronik startas upp på kvällen.

 

Javisst och du är nog en av (flera) de på forumet som har mest på fötterna när det kommer till di elektriska. Inte jag. Det jag skrev var en kliché som florerat länge bland hififolk, något som på något sätt fått fäste och ibland känts som en vedertagen sanning. Sanningar brukar dock som bekant vara mer komplexa.

Link to post
Share on other sites

Just nu är det lugnt här hemma på jobbet :irony: . Tar en paus på en kvart med TD. Det är också ganska tyst och nästan ingen trafik utanför. Vi byggde huset och lyssningsrummet bort från genomfarten, så det låter ofta bra i anläggningen och särskilt så här dags. Även senare på kvällen brukar det låta bra. Däremot vid rusningstrafik är det inte lika bra, men inte dåligt heller. Vibrationer är nog en stor bidragande orsak till problem. Huruvida det är huset som vibrerar eller störande direktljud vet jag inte.

 

Link to post
Share on other sites
47 minutes ago, MatsT said:

...

 Vi tillhör i viss mån "läger" som vurmar för olika sätt att ta sig fram och ofta tycker jag att just "tillhörigheten" tar för stor plats men något ska man ju diskutera förstås. :sunglasses:

...

 

Ja, tillhörigheter, grupperingar, läger och sådant tar stor plats och tycks ofta vara väldigt viktigt. "Är du mätnisse, sosse, AIK:are?.." Njä, jag är Strmbrg. Läger och grupperingar är nog mer fördummande och hämmande än det är utvecklande.

Yttermera: METODER, METODER, METODER... HUR ska man göra? HUR ska det gå till? Vilken METOD är den bästa? Det är uppenbarligen jätteintressant, samtidigt som sådana lite mer filosofiska funderingar såsom syfte och mål nog är ganska tråkiga att fundera över. Nä, ner i verktygslådan direkt bara!
Detta gäller såklart inte bara hifi utan i livet i stort. 

Link to post
Share on other sites


Ett förtydligande:

Jag syftar inte på placebo med den här tråden. Det vill säga, jag syftar inte på inbillning i den bemärkelsen att en förtroendeingivande volymratt, ett högt apparatpris eller ett omhuldat varumärke renderar i en omotiverat god upplevelse. Jag talar inte om låta bra kontra låta dåligt i bemärkelsen tillfredsställande "sound".
Det jag syftar på är realism-upplevelse och identifikation. Det vill säga, vi måste "tänka bort Yello" för att den här tråden skall ha någon relevans. Det handlar om att lyssna på återgiven verklighet.
Hur förstår jag att den extremt sunkiga återgivningen, i den bullriga miljön runtomkring den lilla sprakiga komradion är mormors röst? Hur förstår jag det trots att avvikelserna mot den verkliga mormor-rösten är extremt stora? 
Är den där mormor-återgivningen såpass dålig att jag, om jag är i riktigt dålig, stressad, irriterad, okoncentrerad, utmattad form inte ens lyckas processa den sprakande, omgivningsbullerstörda signalen till att uppfattas som mormor?

Även den i hemmet återgivna symfoniorkestern är - om man tänker efter så bara lite, litegrann - en mycket skild företeelse från den verklighet den skall efterlikna. Det måste till både vilja, tolerans, associationsförmåga och vad slags "processande" det nu vara månde, för att få den avsedda illusionen av verklighet.
Vi är nog lite till mans såpass apparat- och ljudteknikfokuserade att vi inte funderar i de här banorna särskilt mycket alls.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...