Jump to content

HiFi YouTube klipp om teknik, tester mm.


Recommended Posts

11 minutes ago, conan said:

Vad gör man då? Prova, lyssna ...

Det brukar sluta med det och det är ofrånkomligt oavsett för det är ju ljudupplevelsen som är intressant:grinsmilingeyes: Tycker mig ha börjat att se ett litet mönster gällandes strömkablars kapacitans/induktans och hur det påverkar ljudåtergivningen, något jag ska hålla ett öga på om/när jag testar fler kablar.

 

Gemensamma nämnare i dyrare kablar, i princip oavsett fabrikat, är renheten i kopparn och dielktrikum, isolering från PVC till PE, PTFE, FEP, XLPE till ren luft. Det skulle vara intressant att jämföra samma ledare med olika isolering och ledare med olika ren koppar med samma isolering för att förstå hur det påverkar:grinsmilingeyes:

Link to post
Share on other sites
  • Replies 116
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Har ett par synpunkter på Amirs "undersökningar", och det är att man kommer alltid att kunna bevisa det man vill bevisa. Det är inte så man bedriver kvalitativ forskning, man strävar efter att motbevi

Jag lyssnade via mina datorhögtalare (Pioneer a'la Andrew Jones) och tycker bäst om Magnepan och sedan kommer Martin Logan, Sonus Faber låter minst "sammanhållet".   Det jag reagerar på när

Viktiga observationer! Som tillverkare går det att framhäva sina produkter genom att mäta och visa på vissa parametrar. På samma sätt går det att mäta på sådan som inte ger någon skillnad i resultatet

Posted Images

2 hours ago, LPL said:

Det skulle vara intressant att jämföra samma ledare med olika isolering och ledare med olika ren koppar med samma isolering för att förstå hur det påverkar

En god vän, tillika elektronikdoktor, skaffade ett par Cardas högtalarkablar och blev nyfiken på uppbyggnaden. Han skalade bort allt ”lull-lull” på kablarna som används som argument varför de är så bra. Han satte också på andra anslutningar. Först efter de operationerna tyckte han att det lät riktigt bra. Vad skall man tro?
 

Vad någon anser om en viss kabel innehåller så mycket felkällor styrda av både subjektiva, verkliga och inbillade skillnader så att de är helt ointressanta för mig. Däremot låter vissa kablar annorlunda men väldigt många låter helt lika i min värld. När någon inte hör någon skillnad mellan två olika kablar och andra tycker det ena är diskantrik, en tredje tycker samma kabel har en varm klang medan andra reagerar på ljudbild med samma kablar i samma anläggning. Det är et tecken för mig att hålla sig borta från vidare jämförelser. Jag brukar tipsa folk att köpa en vettig och välkänd kabel och sedan lämna det åt sidan.

 

 

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Bebop said:

Jag brukar tipsa folk att köpa en vettig och välkänd kabel och sedan lämna det åt sidan.

Håller med om att man bör tipsa om att köpa en vettig kabel utan krusiduller och för att göra det enklare gärna hålla sig till erkänt bra kablar.

 

Bland de vettiga kablarna går det inte att rekommendera och säga att den ena är bättre än den andra om man inte vet vad personer ifråga har för anläggning och personliga preferenser. Tar man t.ex. Nordost och Ansuz så gör bägge bra kablar men inkopplade hos mig så får jag klart olika påverkan på ljudet. Vissa egenskaper är ganska likartade medans andra skiljer sig åt. Tycker det är intressant vad det är som gör att de delar vissa egenskaper där andra kablar brister trots att uppbyggnaden dem emellan skiljer  sig åt ganska ordentligt.

Link to post
Share on other sites

Angående kablar. Det är ju oftast en trätopunkt inom hifivärlden och definitivt utanför den. Har inte många slutsatser inom kablagets konstiga värld. Men jag skulle ljuga om jag inte sa att har betydelse. De har det. För mig har det varit svårt att sätta vad det är där referenspunkter som gör nånting bra eller inte. Jag menar, alla kablar fungerar ju så länge anläggningen ger ifrån sig ljud!

 

Men vissa kablar, oavsett var de sitter i ljudkedjan har förmågor att få det hela att "släppa". Att musiken framträder. Vilken parameter som påverkar detta vet jag inte. Materialets betydelse tror jag inte längre på. Har hört kablar med alla de slags material och uppbyggnad. Silver, koppar och allt vad det kan vara. Har nätkablar med tungsten. De är oxå bra! Bara de gör vad jag vill de ska göra är jag nöjd. Men kan inte riktigt sätta fingret på vad det är!

Mitt märke fungerar för mig. Synergistic Research. Men jag blev begeistrad i nordosts Valhalla också. En av få nordost kablar jag gillat. Jag har kört synergistics kablar rakt genom för jag orkar inte leta reda på den optimala kabeln i varje steg av ljudåtergivningen. Livet är för kort för det. Jo. En sak till. Efter att ha haft tidiga synergistic researchs nätkablar kommer jag aldrig mer att acceptera styva och svårhanterliga kablar! Det är vansinnigt. 

Link to post
Share on other sites

De här krusidullerna, trälåda, snygga manualer, påhängda emblem och liknande är ju ganska kul, men man får fråga sig om det var därför man köpte kabeln?

 

Jag har själv köpt en pickup i trälåda, men sålde den och köpte en Lyra i ganska spartansk pappkartong.

 

Link to post
Share on other sites

Kom att tänka på det new order ställer sig frågan om, varför musiken släpper? 

 

Min hypotes är att hjärnan fungerar som ett reglersystem där det krävs en viss nivå av korrekt tid och amplitud för varje ljud i musiken. Det är vetenskapligt bevisat att superposition fungerar så att ljud kan blandas och ändå separeras från varandra hos lyssnaren. Det ställer höga krav på att varje frekvens i varje tidpunkt inte förvanskas i något led i återgivningen. Hjärnan verkar tolerera viss mån av fel men blir det för mycket fel kollapsar den mentala bilden som uppenbarar sig. Det blir som om både mono och stereo närmar sig varandra i återgivning. Det borde vara extremt tydligt om det är mono eller stereo, förutsatt att stereoversionen inte är komprimerad efter slutmixen. Då faller huset ihop också.

 

Jag gjorde experimentet att nivåjustera en monoinspelning med panorering och det var inte svårt att skilja på 1dB i nivå. Positionen av musiken flyttade sig några decimeter i sidled om jag minns rätt. Vill man nå en upplösning på 1 cm är man nog hänvisad till live med separata högtalare för aktiva instrument och sång. Min slutsats av det experimentet är att det behövs en frekvensgång bättre än +/-0.5dB för att ha en chans. Det betyder inte att 3dB behöver låta illa. Det frekvensgången mellan höger och vänster kanal jag talar om. Denna tror jag ingen mäter upp.

Link to post
Share on other sites
  • 2 weeks later...
On 2021-04-17 at 10:23, conan said:

Kom att tänka på det new order ställer sig frågan om, varför musiken släpper? 

 

Min hypotes är att hjärnan fungerar som ett reglersystem där det krävs en viss nivå av korrekt tid och amplitud för varje ljud i musiken. Det är vetenskapligt bevisat att superposition fungerar så att ljud kan blandas och ändå separeras från varandra hos lyssnaren. Det ställer höga krav på att varje frekvens i varje tidpunkt inte förvanskas i något led i återgivningen. Hjärnan verkar tolerera viss mån av fel men blir det för mycket fel kollapsar den mentala bilden som uppenbarar sig. Det blir som om både mono och stereo närmar sig varandra i återgivning. Det borde vara extremt tydligt om det är mono eller stereo, förutsatt att stereoversionen inte är komprimerad efter slutmixen. Då faller huset ihop också.

 

Jag gjorde experimentet att nivåjustera en monoinspelning med panorering och det var inte svårt att skilja på 1dB i nivå. Positionen av musiken flyttade sig några decimeter i sidled om jag minns rätt. Vill man nå en upplösning på 1 cm är man nog hänvisad till live med separata högtalare för aktiva instrument och sång. Min slutsats av det experimentet är att det behövs en frekvensgång bättre än +/-0.5dB för att ha en chans. Det betyder inte att 3dB behöver låta illa. Det frekvensgången mellan höger och vänster kanal jag talar om. Denna tror jag ingen mäter upp.

 

Om man har säg 4m mellan sina högtalare så innebär en 3dB feldiff att ett ljud från mitten förskjuts 0.5m i sidled. Det motsvarar på samma sätt ca 0.2ms tidsfel.

Så felet är påtagligt, men jag tycker nog inte att små avvikelser är besvärande så länge det inte flaxar.

 

Instämmer att väldigt få anger detta i datablad, men en del tester redovisar båda kanaler i mätningar.

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

 

Om man har säg 4m mellan sina högtalare så innebär en 3dB feldiff att ett ljud från mitten förskjuts 0.5m i sidled. Det motsvarar på samma sätt ca 0.2ms tidsfel.

Så felet är påtagligt, men jag tycker nog inte att små avvikelser är besvärande så länge det inte flaxar.

 

Instämmer att väldigt få anger detta i datablad, men en del tester redovisar båda kanaler i mätningar.

 

Av en händelse såg jag att ATC SCM50 redovisar frekvensgången mellan kanalerna till +/- 0.5dB. Det är ju bra att det mäts men jag tror det är för dåligt. Sedan är säkert det upplevda felet annorlunda och inte så störande. Det gläder mig i alla fall att det mäts upp.

Link to post
Share on other sites

Ett klipp från Paul McGowan på PSAudio om den klassiska frågan om mätning kontra lyssning som urvalsinstrument. 

 

https://www.psaudio.com/askpaulvideo/measurements-vs-listening/

 

Delar hans uppfattning till 100%. Kan tycka att goda mätresultat är en hygienfaktor som alltid skall beaktas, men kan i slutändan aldrig helt ensamt avgöra för hur väl en produkt kommer att låta. Det kan bara avgöras med hjälp av öronen. När det gäller matchning gäller samma sak, dvs mätningar kan förutse hur väl saker kommer att fungera ihop, men aldrig ensamt bestämma hur väl det låter tillsammans. Om någon händelsevis skulle inbilla sig att jag med många andra "lyssningsinriktade" bara skulle gå på lyssningsintrycket så är det dessvärre fel. Men i ett långt hifi-liv så har jag lärt mig att goda mätresultat inte enbart kan konstituera goda lyssningsresultat. Av den anledningen skulle jag aldrig köpa produkter utan att först ha testat dem ordentligt i den egna anläggningen. Å andra sidan är producenter mera medvetna idag om att testa produkter i noga genomförda lyssningstester precis som Paul säger i videon. Risken är då betydligt mindre att det släpps produkter som på pappret mäter bra, men som i verkligheten låter sämre. Men matchningsproblematiken måste alltid beaktas, den kan ställa till med oväntade  och oönskade resultat.

 

Calm

Link to post
Share on other sites
2 minutes ago, calm said:

Av den anledningen skulle jag aldrig köpa produkter utan att först ha testat dem ordentligt i den egna anläggningen.

Inte jag heller även om jag gjort det flera ggr, men visst har jag haft koll på något sätt ändå. Inte så lätt att släpa in typ ett par TAD R1, B&W 800D, Krell 600 Evo, full McIntosh rigg, D’Agostino, full dCs Vivaldi stack för att ta några exempel (säkert glömt flera exempel). Däremot mindre elektronikenheter, kablar och akustikfix har alltid testats hemma först innan köp. Men jag räknade iskallt med att mina öron och hjärta skulle klara av att vara rätt på de valen som gjordes. Där och då var det så även om mitt ljudideal etc ändrats lite med åren och det tillstyrker jag den tekniska utvecklingen. Annars hade jag nog suttit kvar med Carlsson och Luxman som var en väl så bra kombo.

 

/byZan 

 

Link to post
Share on other sites
29 minutes ago, calm said:

Delar hans uppfattning till 100%. Kan tycka att goda mätresultat är en hygienfaktor som alltid skall beaktas, men kan i slutändan aldrig helt ensamt avgöra för hur väl en produkt kommer att låta. Det kan bara avgöras med hjälp av öronen.

Håller helt klart med om att man måste använda öronen för att få reda på hur något låter:)

Ser man det lite mer generellt är "mätningar" ett väldigt vitt begrepp och frågan är vad man mäter och vad man inte mäter och rapporterar. Med mätningar kan man oftast påvisa hur bra eller hur dålig en produkt är på papperet lite beroende på vad man väljer att mäta och redovisa. Jag vill påstå att vissa saker saker är viktigare än andra att mäta och där man mer kan gå på mätresultat än andra mätningar. T.ex. kanalbalans, kvalitet på ström o.s.v. Jag har svårt att se att det skulle vara en fördel med obalans mellan kanalerna, högt EMI på elen o.s.v.

Link to post
Share on other sites
55 minutes ago, LPL said:

Håller helt klart med om att man måste använda öronen för att få reda på hur något låter:)

Ser man det lite mer generellt är "mätningar" ett väldigt vitt begrepp och frågan är vad man mäter och vad man inte mäter och rapporterar. Med mätningar kan man oftast påvisa hur bra eller hur dålig en produkt är på papperet lite beroende på vad man väljer att mäta och redovisa. Jag vill påstå att vissa saker saker är viktigare än andra att mäta och där man mer kan gå på mätresultat än andra mätningar. T.ex. kanalbalans, kvalitet på ström o.s.v. Jag har svårt att se att det skulle vara en fördel med obalans mellan kanalerna, högt EMI på elen o.s.v.

I fråga om elektronik och högtalare brukar uppmätta parametrar vara ganska likartade dvs. vad man mäter. Men det säger ganska lite om hur det låter i slutändan precis som Paul säger i videon. Två identiska uppmätta värden kan låta olika. I min hifi-resas barndom fanns många produkter uppställda i en "hifibibel"där man lätt kunde jämföra mätvärlden. Det var ungefär den som gällde som en grov måttstock på produkternas kvalitet, men som stämde dåligt med verkligheten när produkten väl var installerad hemma i systemet. Många gånger var man helt enkelt tvungen att köpa "grisen i säcken" utan hemlån och test. Sedan skall man i ärlighetens namn säga att man då inte alltid visste vad man var ute efter när man lyssnade heller. Om det inte lät bra så kunde det lika gärna bero på dålig akustik som olinjära högtalare.

 

Calm

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, byZan said:

Inte jag heller även om jag gjort det flera ggr, men visst har jag haft koll på något sätt ändå. Inte så lätt att släpa in typ ett par TAD R1, B&W 800D, Krell 600 Evo, full McIntosh rigg, D’Agostino, full dCs Vivaldi stack för att ta några exempel (säkert glömt flera exempel). Däremot mindre elektronikenheter, kablar och akustikfix har alltid testats hemma först innan köp. Men jag räknade iskallt med att mina öron och hjärta skulle klara av att vara rätt på de valen som gjordes. Där och då var det så även om mitt ljudideal etc ändrats lite med åren och det tillstyrker jag den tekniska utvecklingen. Annars hade jag nog suttit kvar med Carlsson och Luxman som var en väl så bra kombo.

 

/byZan 

 

Hur gör man om man inte blir nöjd? Kan ju finnas många skäl till att systemet inte lever upp till förväntningarna, bla missmatch eller akustiska problem. När det gäller produkter i det högre high-end-segmentet så är det naturligtvis inga dåliga produkter, men kanske bristande överensstämmelse med ens egna ljudideal är naturligtvis en risk. Tillgången till demoprodukter för hemlån kan ju vara en begränsning, men brukar nog ändå på något sätt ordnas. Allt är väl sannolikt en prisfråga? Men som du skriver så ökar aptiten när man äter och kraven ökar över tid.

 

Calm

Link to post
Share on other sites
7 hours ago, calm said:

Hur gör man om man inte blir nöjd?

Då finns det andra som blivit helnöjda, skoja bara:winking:

 

Klart att det finns en risk, men med lite eller ganska mycket research och ev lyssning på någon bortaplan så är den risken klart minimerad. Friskt vågat hälften vunnet!

Att kunna få testa hemma under längre tid är såklart det allra bästa och att föredra.

 

/byZan

Link to post
Share on other sites
42 minutes ago, byZan said:

Att kunna få testa hemma under längre tid är såklart det allra bästa och att föredra.

... men inte så lätt. Låna hem Ortofons nya Windfeld TI och jämföra med den gamle är knepigt. Jag menar att det går att få en rätt så bra bild genom att följa med i hifi-litteraturen (bra tidningar och skribenter) och sedan fördjupa sig genom att googla runt och läsa.

 

Jag vill också att det skall vara ett bra tänk runt produkten typ allmänna kvalitetsaspekter, teknisk lösning och bra data. En produkt som låter bra brukar också mäta bra. Det knepiga kan vara att välja rätt parametrar att titta. Om det råder osäkerhet om dessa finns det kunniga människor att rådfråga.

 

Det finns också märken som jag har stort förtroende för och som jag inte skulle tveka på att handla ohört.

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, string said:

För er som köper färdiga musikfiler och jag tillhör definitivt en av dem - den här videon gör mig lite bekymrad. 

Detta känns som en egen tråd för den hugade att jämföra kvaliteten på musikfiler från olika leverantörer, vem kan man lita på? Inte så kul att köpa grisen i säcken, får man en riktigt Hi-Res eller bara en manipulerad fil från en rippad CD.

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, string said:

den här videon gör mig lite bekymrad. 

Dåliga eller mindre bra produktioner lär vi nog få leva med alltid. Igår spelade jag en LP med McCoy Tyner tillsammans med Santana. Jag stängde efter en halv sida. Det är ett riktigt bottennapp i ljudkvalitet (musiken är heller inte så spännande). Så problemet är inte nytt.

 

4C479860-C5AC-4579-8369-C2E320959A48.jpeg

 

Jag har tittat på klippet och jag blir inte så orolig. Det bruset som ligger över ca 40,000 Hz ligger på omkring -95 dB. Hade det varit DSD hade det sett ännu värre ut. Då plockas bruset bort från det hörbara området och läggs utanför. Däremot kan spikarna ge ogynnsamma effekter i det hörbara området. Om de hörs eller inte är en annan fråga. Att det är ett typiskt fenomen tror jag inte. Det jag tycker är värre är om HiRes bara är en upsamplad och konverterad 16/44,1- eller 16/48-fil. Sådana finns. Ett exempel som brukar nämnas är Dire Straits Brothers in Arms som tydligen finns i flera misshandlade versioner. Nya inspelningar görs ofta i 24/48-192. Seriösa bolag säljer dessa i s k studioformat, t ex BR, ECM, DG, BIS, Chandos, Harmonia Mundi, Linn och Alpha. Jag ser inte de som fuskare. Lite knivigare kan det nog vara med äldre analoga inspelningar. De flesta av dessa är idag överförda till digitala musikbanker. Hur detta är gjort är mer osäkert. Har de bara övert den färdiga mixen är det lite knepigare att göra en digital master men om de omixade kanalerna är överförda var för sig, typ 8 spår så kan man ju ommastra samtliga kanaler varför sig innan man gör den digitala slutmastern. Hur de gjort vet man normalt inte. Men det visste man inte på vinyltiden heller.
 

Det ju bra att det finns de som bevakar detta som i ditt exempel. Engelska HiFi News har ett uppslag i varje nummer där man testar några HiRes. Överlag brukar albumen bli godkända, men inte alltid. Ofta handlar det om att när ett album sålts som t ex 24/96 att något spår är inspelat i 24/48 eller någon störning som i klippet eller att det är konverterat från t ex dsd128 till 24/96 som var fallet med ett Karajan-album där den analoga mastern först överförts till dsd128 och sedan konverterats till pcm 24/96. Ofta är det åt andra hållet, att man konverterar om 24/96 inspelningar till dsd64 för att ge ut dem på SACD. Men som sagt, hantverket kan göras bra men också mindre bra och upplösningen man valt säger inte så mycket hur det låter. Jag tror dock att de bolag som sysslar med HiRes har ett visst fokus på välljud ändå.

 

B56E2822-1B22-48AD-8D9F-81B00D771018.jpeg

Link to post
Share on other sites
On 2021-05-03 at 07:51, calm said:

 

Delar hans uppfattning till 100%. Kan tycka att goda mätresultat är en hygienfaktor som alltid skall beaktas, men kan i slutändan aldrig helt ensamt avgöra för hur väl en produkt kommer att låta. Det kan bara avgöras med hjälp av öronen. När det gäller matchning gäller samma sak, dvs mätningar kan förutse hur väl saker kommer att fungera ihop, men aldrig ensamt bestämma hur väl det låter tillsammans. Om någon händelsevis skulle inbilla sig att jag med många andra "lyssningsinriktade" bara skulle gå på lyssningsintrycket så är det dessvärre fel. Men i ett långt hifi-liv så har jag lärt mig att goda mätresultat inte enbart kan konstituera goda lyssningsresultat. Av den anledningen skulle jag aldrig köpa produkter utan att först ha testat dem ordentligt i den egna anläggningen. Å andra sidan är producenter mera medvetna idag om att testa produkter i noga genomförda lyssningstester precis som Paul säger i videon. Risken är då betydligt mindre att det släpps produkter som på pappret mäter bra, men som i verkligheten låter sämre. Men matchningsproblematiken måste alltid beaktas, den kan ställa till med oväntade  och oönskade resultat.

 

Mätning kan vi egentligen avliva. Det är ingen urvalsmetod. Det är bara en standardprocedur gjord på en timme som utgör en pusselbit.

 

Vad jag vill få fram i min urvalsprocess är om det är en bra produkt.

  • Vet konstruktören vad han håller på med?
  • Är produkten avsedd för det jag tänker använda den till?
  • Kommer den vara optimal för mina syften och hur står den sig där mot alternativ?
  • Är de tekniska lösningarna och märket kompatibelt med mina värderingar?

Så för mig går det inte att sätta lyssning kontra mätning som en slags lägerbildning. Ingen av dem är speciellt relevanta.

 

Självklart kommer lyssning in som en parameter, men det är en slags utvärderingslyssning som egentligen mer är inriktad på att hitta brister.

Jag vet att vissa egenskaper kommer innebära andra förändringar som jag ändå inte kan göra förrän jag äger produkten. 

Jag litar väldigt lite till att bara jacka ur och jacka i en komponent och tro att det är just den komponenten jag lyssnar på. Förutom då för att hitta fel.

 

 

Ett märke som redovisar relevanta och korrekta datablad signalerar noggrannhet, trovärdighet, transparens, ordning och reda.

Det finns exotiska märken som säljer riaasteg utan att ens redovisa gain, som om det är en slags secret magic apparatus. De kan de få behålla.

 

Den stora nackdelen med datablad är att det finns en historik med marknadsavdelningar (ständigt dessa) som började tävla med specar kring effekt, dämpfaktor, thd, snr, kanalseparation etc. Om man ser det så, dvs lyssning kontra den typen av mätning, så är vi helt snett på det tycker jag.

 

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, calle_jr said:

Jag litar väldigt lite till att bara jacka ur och jacka i en komponent och tro att det är just den komponenten jag lyssnar på.

Viktig aspekt. Från källa till högtalare far signalen genom mycket elektronik, kablar och kontakter. Dessutom ett parallellflöde av el från en annan källa. En pryl kan ju innebära ett lyft eller ett fall. Men om den lyfter är det något annat i kedjan som gjorde att det inte lyfte? Eller om det inte blev bra kan ju frågan istället bli vad det är som hindrar, typ impedansanpassning mellan för och slutsteg.

 

När jag skaffade mina Dynaudio Temptation blev jag grymt besviken. Hela rummet blev en enda baskub. Det var först när jag fick till akustiken som det hände saker. Ju dyrare eller bättre prylar ju större blir kraven på att allt spelar ihop på ett bra sätt, inte bara elektronik. 
 

Ett bra exempel på förstärkare som fokuserade på rätt saker och som rörde om i grytan, var NADs lilla 3020 när den lanserades på 70-talet. Den formligen sopade banan med mycket av det som fanns då. Plötsligt kom det en förstärkare som inte fokuserade på watt, låg distorsion och liknande. NAD hade gjort en liten 20-wattare som var byggd för att matcha högtalares impedanskurvor på ett bättre sätt. Jag var på mässa i Stockholm och många namnkunniga förstärkare hade helt sonika stoppats undan och bytts till NAD. Det var en märklig tillställning.

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...