Jump to content

Vilka strömkablar använder du i ditt primära system?


LPL

Recommended Posts

18 hours ago, MatsT said:

Det borde vara möjligt att lägga in ett litet motstånd i serie och sedan spela in signalen över motståndet (eller kanske använda en strömprob). Då kan man jämföra olika kablar och se om det blir skillnad och om det blir skillnad i övertoner. 50Hz lär man få filtrera bort på något sätt.

Jag hade inte tänkt mäta. Det är ju livsfarligt i detta fall, åtminstone om jag gör det.

Jag tänkte bara simulera.

Simulera med 230V/50Hz överlagrad med fyrkantvåg 100Hz, 1kHz, 10kHz och transient.

Beräkna matningsspänning från nätdel.

 

 

18 hours ago, MatsT said:

Jag glömde skriva att förstärkaren ska användas som vanligt och spela musik.

Hmm, hade inte tänkt ta med audiokretsen alls, men måste kanske det på nåt sätt.

Är det inte bättre med vitt brus eller svep så att man vet vad man spelar?

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, calle_jr said:

Är det inte bättre med vitt brus eller svep så att man vet vad man spelar?

 

Kanske om man vill göra FFT men min tanke var att det borde gå att få fram ungefär vad i musiken som påverkar strömmen i matningen.

 

Jag håller med om risken med sådana här övningar och det bör utföras av en person med vana att peta i elnät. En strömprob vore lämplig att använda men de verkar ruskigt dyra så det kanske inte är så lätt att göra det här som jag tänkte mig.

 

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, calle_jr said:

Lägre distorsion är definitivt en möjlighet. Men det kan ju faktiskt även vara en dämpning i basregistret.

Köper tanken men vad skulle det kunna vara i filtret som dämpar basen? Filtret klarar 60A, det har en common mode-spole som är anpassad för våra ändamål, alltså

ljudåtergivning. Jag känner inte att dynamiken begränsas. Inte heller att dc-blockeraren hämmar eller lägger till något. Han som konstruerat filtret köper och förstår det du nämnde om 'lättviktiga' konstruktioner. Det har han försökt undvika.......

 

Edit:

PS. filtret sänker förimpedansen till 0,15-0,20 ohm men det är ju relativt eftersom jag inte vet vad jag själv har för förimpedans från elnätet.

Vad jag förstår är att förimpedansen är konstant på ett givet ställe men kan variera från plats till plats......

Link to comment
Share on other sites

22 minutes ago, kenneth said:

Vad jag förstår är att förimpedansen är konstant på ett givet ställe men kan variera från plats till plats......

 

Den är inte konstant den varierar med hur belastat nätet är, varma kablar ger högre förimpedans. Koppar ökar sin resistivitet med 0,4% per grad i temperaturhöjning om jag inte minns fel.

 

När man beräknar kablar utgår man ifrån omgivningstemperatur, hur varm ledaren accepteras bli (beror på isolering osv.) och massa andra parametrar för att få fram förimpedansen i en anslutning.

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, calle_jr said:

Jag tänkte bara simulera.

Simulera med 230V/50Hz överlagrad med fyrkantvåg 100Hz, 1kHz, 10kHz och transient.

Beräkna matningsspänning från nätdel.

 

Ska bli intressant att se!

 

Min gissning är att nätagget är mer robust än vad man först tror eftersom likriktardioderna leder så kort tid av perioden, beror ju iofs lite på kringkomponenter. Övrig tid så bör enda strömmen i kretsen vara helt reaktiv och ladda upp och ur x-kondensatorer, om det finns några. Beror såklart på storleken på störningar du simulerar med osv.

Link to comment
Share on other sites

16 hours ago, tek said:

Ska bli intressant att se!

Har en känsla av att spänningshalten kommer bero på hur mycket jag lyckas få en viss Mr @tek att hjälpa till.

 

Med ideala komponenter kanske vi inte kommer se ett skvatt. Jag vet inte än men gissar att det blir avsevärd skillnad med och utan strömrenare.

Men likriktningen transformerar väl rakt av den våg man matar med? Med eller utan störningar.

 

Behöver man plotta något mer än utspänning? Ström också kanske?

 

Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, MatsT said:

Kanske om man vill göra FFT men min tanke var att det borde gå att få fram ungefär vad i musiken som påverkar strömmen i matningen.

Är det inte så att man bör titta på två fall.

Ett fall där man kan strunta i audiokretsen och bara se hur nätaggens utspänning magnitud och fas ser ut i registret.

Ett fall med "audiokretsen" där man tittar på strömmen, där "audiokretsen" är Z(f)=högtalarens impedansgång.

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, calle_jr said:

Men likriktningen transformerar väl rakt av den våg man matar med? Med eller utan störningar.

 

Jodå, men tänk att du har en stor kondensatorbank som håller spänningen över bryggan. Ju mer glättning, och mindre last kommer dioderna leda mindre och mindre. Om man förutsätter utan resistiva förluster så leder dioderna när Vac*lindningsratio -  diodspänningsfall > "spänningen över glättningen". Det är därför du får en pulserande ström runt topparna på sinvågen, dvs topplikriktning. Under övriga tiden av perioden är dioderna "avstängda".  Störningen kommer krypa igenom under tiden de leder. Kringkomponenter kan variera detta litegrann men prinicipen borde vara samma.

 

För höga frekvenser får man väl kapacitansen i dioden att ta igenom en del störningar vilket då gör resonemanget ovan mindre giltigt.

 

9 hours ago, calle_jr said:

Med ideala komponenter kanske vi inte kommer se ett skvatt. Jag vet inte än men gissar att det blir avsevärd skillnad med och utan strömrenare.

Men likriktningen transformerar väl rakt av den våg man matar med? Med eller utan störningar.

 

Behöver man plotta något mer än utspänning? Ström också kanske?

 

Jag hade börja enkelt,  ideal trafo osv.  en kondensatormodell på C+L+R, speciellt för glättningen. sen kanske modellerat trafon... Allt lite beroende på vilket apparat du behöver ska simulera.

 

9 hours ago, calle_jr said:

Har en känsla av att spänningshalten kommer bero på hur mycket jag lyckas få en viss Mr @tek att hjälpa till.

:) Jodå jag kan hjälpa till. Det är väl strömrenaren som kan bli lite klurig att modellera, beroende på hur komplex den är. Den kanske måste mätas upp...

Link to comment
Share on other sites

16 hours ago, tek said:

Jodå, men tänk att du har en stor kondensatorbank som håller spänningen över bryggan. Ju mer glättning, och mindre last kommer dioderna leda mindre och mindre. Om man förutsätter utan resistiva förluster så leder dioderna när Vac*lindni

ngsratio -  diodspänningsfall > "spänningen över glättningen". Det är därför du får en pulserande ström runt topparna på sinvågen, dvs topplikriktning. Under övriga tiden av perioden är dioderna "avstängda".  Störningen kommer krypa igenom under tiden de leder. Kringkomponenter kan variera detta litegrann men prinicipen borde vara samma.

 

För höga frekvenser får man väl kapacitansen i dioden att ta igenom en del störningar vilket då gör resonemanget ovan mindre giltigt.

Jag förstår inte allt du skriver här, men jag påminns att man måste dela in testet i minst två typfall, nätdelar med konstant resp varierande strömuttag. Det är helt avgörande skillnader och i min värld är detta viktigare att beakta än huruvida man har lakritssnören eller Valhalla 7 mkII.

Vill påpeka att detta är anledningen att jag vill simulera - att försöka visa på de huvudsakliga skillnaderna i strömförsörjning till hifi.

 

 

16 hours ago, tek said:

Jag hade börja enkelt,  ideal trafo osv.  en kondensatormodell på C+L+R, speciellt för glättningen. sen kanske modellerat trafon... Allt lite beroende på vilket apparat du behöver ska simulera.

Ja!

 

 

16 hours ago, tek said:

Jodå jag kan hjälpa till. Det är väl strömrenaren som kan bli lite klurig att modellera, beroende på hur komplex den är. Den kanske måste mätas upp...

Den är helt passiv. Det är ett LP-filter, kondensatorer för faskompensering och en isolation mellan uttagen. Återkommer.

 

 

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, calle_jr said:

Jag förstår inte allt du skriver här, men jag påminns att man måste dela in testet i minst två typfall, nätdelar med konstant resp varierande strömuttag. Det är helt avgörande skillnader och i min värld är detta viktigare att beakta än huruvida man har lakritssnören eller Valhalla 7 mkII.

Vill påpeka att detta är anledningen att jag vill simulera - att försöka visa på de huvudsakliga skillnaderna i strömförsörjning till hifi.

Jag har följt diskussionen och ovanstående är väldigt intressant om det på något sätt går att modellera och/eller mäta. Det knepiga tror jag blir att få med relevanta parametrar på kablaget, det bör inte bara vara arean på ledaren med dess parametrar utan ett helt kablage med kontakter så att man får rättvisande egenskaper baserat på uppbyggnad, isolering o.s.v.

 

Jag har fortsatt att testa vitt skilda kablar för att se om jag kan komma fram till något vettigt, det är allt från 0,75 kvmm till 10 kvmm, solid core till mångtrådig, enkel koppar till OCC koppar, olika isolering och uppbyggnad. Vissa har ganska likartad påverkan på ljudet medans andra skiljer sig mer åt.

image.thumb.png.68a2392b3a906b4780f0b01303c3f4a8.png

 

Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, calle_jr said:

Jag förstår inte allt du skriver här, men jag påminns att man måste dela in testet i minst två typfall, nätdelar med konstant resp varierande strömuttag. Det är helt avgörande skillnader och i min värld är detta viktigare att beakta än huruvida man har lakritssnören eller Valhalla 7 mkII.

Vill påpeka att detta är anledningen att jag vill simulera - att försöka visa på de huvudsakliga skillnaderna i strömförsörjning till hifi.

Det går att göra, fundera på att göra en AC-modell också, det underlättar förståelsen. Det kommer att gå att få till utan större förändringar i din orginalkrets.

 

Får illustrera då: en mycket enkel modell utan trafo där inspänning är 18Vrms. glättningen är 1000uF + 100mOhm ESR. Last ett enkelt motstånd på 100ohm.

 

image.png

 

Röd - Inspänning V3 18Vrms

Grön - spänning över glättning

Gul strömuttaget tagen från nätet - V1. Dvs dioderna leder endast i topparna av Vin. Övertonerna som tas ut av nätagget kommer vara högt (lite som @ymir visar i videon ovan) och toppströmmen hög i förhållande till den faktiska ineffekten.

image.png

 

Med en stor påförd störning i form av triangelvåg på 2Volt med en period på 12us. strömmen är i detta fall vit. Strömmen leder fortfarande endast i topparna. På grund av spänningsripplet kommer vi få ett rippel när dioderna leder.

 

image.png

 

 

Link to comment
Share on other sites

23 hours ago, tek said:

Får illustrera då

Grymt bra exempel!

 

 

On 2021-03-05 at 09:09, LPL said:

ovanstående är väldigt intressant om det på något sätt går att modellera och/eller mäta.

Skulle uppskatta väldigt om du kan bistå där det behövs.

 

 

On 2021-03-05 at 09:28, ymir said:

image.png

 

Tack @ymir.

Detta är fas, men kan du förtydliga vilken fas det är?

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-05 at 09:09, LPL said:

Jag har följt diskussionen och ovanstående är väldigt intressant om det på något sätt går att modellera och/eller mäta. Det knepiga tror jag blir att få med relevanta parametrar på kablaget, det bör inte bara vara arean på ledaren med dess parametrar utan ett helt kablage med kontakter så att man får rättvisande egenskaper baserat på uppbyggnad, isolering o.s.v.

 

Var jag otydlig i hur jag modellerade kabeln, eller anser du att jag saknade något? En modell är ju alltid just en modell..

Vill man så kan man skicka kablar till mig för uppmätning, det vore intressant att testa fler varianter.

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-03 at 11:18, octavia rs said:

Den är inte konstant den varierar med hur belastat nätet är, varma kablar ger högre förimpedans. Koppar ökar sin resistivitet med 0,4% per grad i temperaturhöjning om jag inte minns fel.

Finns det nåt medel/normalvärde. Hur stora kan variationerna vara?

Link to comment
Share on other sites

Själva förimpedansen är helt beroende av hur nätet ser ut inget annat det finns inga medel/normvärden där de är enbart baserat på de värden transformatorn och kablar har @kenneth sen varierar då förimpedansen en del beroende på hur varma kablarna blir men jag har inte räknat exakt på hur stor variationen kan bli mellan olika temperaturer.

 

En distributions transformator har en impedans i sina lindningar som är fast beroende på storlek så det finns tabeller man läser av hur många milliohm den har desto större trafo desto lägre värden. Jag har hand om all eldrift på en större industri där har jag 9st 24/0,4kV transformatorer i varierande storlek från 500kVA till 1600kVA och kabellängder mellan ställverk och förbrukare på ett par hundra meter ibland så där krävs det att man håller koll på förimpedans, kortslutningsströmmar och spänningsfall. Man kan räkna detta manuellt med formler men då jag använder ett program som heter EL-Vis då lägger man in alla värden och då räknar man ut vilka areor man behöver vid en viss belastning för att spänningsfallet inte ska bli för stort. Nu har jag ju koll hela vägen ifrån trafon och kan dimensionera efter det och då acceptera ett större spänningsfall än om de är ett nät där elverket levererar nått som jag inte har hundra koll på. Har man ett större system så är det inte bara beräkning som programmet gör utan det ritar upp ett enlinjeschema där alla värden osv. visas i ett schema över anläggningen man kan då närsomhelst gå in i det varsomhelst och lägga till eller ta bort delar och då automatiskt få med sig hur nätet är innan och även se att man dimensionerar skydd och kablar rätt. Hela detta schema lägger man sen även in i en spänningsfalls beräkning där den med hänsyn till belastning i nätet (man lägger in ampere och cos fi för varje belastning) räknar ut det totala spänningsfallet på varje anslutning.

 

slide-1.png.e76abc8863bf1895847978766e4f0be6.png

 

Alltså bestäms tex. din förimpedans i din anläggning av det som finns ända tillbaka till elverkets trafo. Nu är det så att elverket ska kunna lämna dessa uppgifter i varje överlämningspunkt till kunden och dessa värden som då är förimpedans Zför i milliOhm och stum trefasig kortslutning IK3 dessa värden använder man sen för att räkna vidare i sitt system. Med värdet IK3 räknar man sen ut kortslutningen mellan fas-jord vilket är det värde som visas vidare i uträkningen.

 

I mitt hus så har jag fått följande värden av elverket 253mOhm och 1,97kA med dessa inlagda i EL-Vis och med inmatade kabel typer och kabellängder får jag följande. Mätarskåp med elverkets värden vidare till centralen, vidare till kopplingslådan vid racket och sen den sista stumpen in i min nätlist.

 

_20181205_151001.JPG

 

 

Bor man i mer tätbebyggda områden eller kanske lite nyare områden så har man sällan problem med att man har hög förimpedans i sin anslutningspunkt men ute på landet där kan de ibland bli lite knivigt tex. att man inte får använda automatsäkringar av modell C utan man får använda B som kräver hälften så stor kortslutningsström som C automater.

 

Link to comment
Share on other sites

Snyggt @octavia rs

 

går det på något sätt få reda på induktansen i kabeln? Antingen via leverantör, eller genom att få reda på vilken kabel de faktiskt använder. Då kan man uppskatta själv. Jag förstår att leverantören av elektricitet mest bryr sig om resistansen för avsäkring. Men för nån som vill modellera sin anläggning kan det ha sina poänger.

Link to comment
Share on other sites

De flesta tillverkare av kraftkabel har värden i sina datablad @tek tex. denna Draka SE-N1XZ1 dock så är det endast grövre aluminiumkabel de har med värdena på då jag antar att de räknar med att man använder kopparkabel på så korta längder att de påverkar minimalt tänk ifrån kabelskåp i gatan in till fastighet tex.

 

Sen är det kanske inte helt lätt att få ut detta ifrån ett elverk i en äldre anläggning där de kanske inte har hundra koll på kabeltyp, areor och längder.

 

kabel.thumb.jpg.4e7ce70e48c971a4782317d320ccf000.jpg

 

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-01 at 18:32, calle_jr said:

Nåja. Nu har jag i alla fall börjat testa kablarna jag byggde;

Jag har lyssnat en del med de nya nätkablarna till slutstegen, ping @octavia rs och @LPL.

Det är alltså dessa 8TC Mafaudio kablar, som ersätter JPS Analog AC.

Jag tycker inte att de förändrar något i presentationen, varken klangmässigt, i registret eller i soundstage. Utvärdering fortsätter, men de får sitta kvar.

De gör åtminstone ingen skada :smile:

 

Link to comment
Share on other sites

 

On 2021-03-05 at 10:59, tek said:

en mycket enkel modell


Jag har funderat och din krets fungerar utmärkt som exempel för en nätdel till tex ett försteg.
Om man kopplar en strömrenare med lp-filtrering mellan nätdel och störning så kommer man såklart minska eller rentav eliminera ripplet.
Det behöver inte förklaras tydligare för min del.
(Möjligen kunde det vara intressant att se hur ripplet kan tänkas se ut efter en typisk stabiliseringskrets efter glättningen)


Men säg att det i stället är en nätdel i ett slutsteg med en högtalare som last:

 

image.png

 

R1 är slutstegets internimpedans och Zs adderas motsvarande högtalarens impedansgång Zs=Zs(f).

 

a) Hur kommer Vut att se ut i detta fall?
b) Vad händer när man (kortvarigt) behöver öka strömuttaget?
 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-06 at 11:51, tek said:

Var jag otydlig i hur jag modellerade kabeln, eller anser du att jag saknade något? En modell är ju alltid just en modell..

Inte otydlig, jag undrar mer om det går eller kommer att gå att dra någon slutsats eller ledtråd hur olika kablar kan tänkas att påverka ljudåtergivningen.

 

Har mätt följande med min enkla LCR brygga. Det är på hela kablar med Schuko och IEC. Kapacitans mätt mellan L & N resp. L eller N & PE. Induktans mätt i en ledare L eller N, i PE (ibland olika jämfört med L&N) och har även mätt induktans i L+N med kortsluten IEC-kontakten då induktansen reduceras olika i kablarna.

 

image.png.bae77c3bfbb4ef01a69c47c2e2204324.png

 

Jag vet inte om det går att se något i din modell om dessa skillnader påverkar resultatet eller om det är försumbart?

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, LPL said:

jag undrar mer om det går eller kommer att gå att dra någon slutsats eller ledtråd hur olika kablar kan tänkas att påverka ljudåtergivningen.

Jag skulle bli mycket förvånad om man kunde kora en vinnare.

Jag tycker att man måste sätta kabeln i ett sammanhang, dvs beroende på vilken typ av last, nätdel, strömrenare och störningar. Dessa varierar ju friskt och har inget med kabeln att göra men är avgörande för resultatet.

 

Tack för tabellen!

Vilken EKx3 är det?

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Jag skulle bli mycket förvånad om man kunde kora en vinnare.

Nä, någon vinnare går det knappast att kora, men det vore kul att se om det går att se någon skillnad i en given tillämpning t.ex. som strömkabel till ett försteg eller ett slutsteg.

 

2 hours ago, calle_jr said:

Vilken EKx3 är det?

Tre stycken EK 2,5 kvmm med 2 st EK 1,5 kvmm lindade och motsatt håll på vardera för L, N, PE. Dessa tre (L, N, PE) är sedan tvinnade tillsammans. Det var mest en snabbtest för att testa solid core för att se om den stack ut på något sätt.

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-06 at 19:46, LPL said:

Inte otydlig, jag undrar mer om det går eller kommer att gå att dra någon slutsats eller ledtråd hur olika kablar kan tänkas att påverka ljudåtergivningen.

 

Har mätt följande med min enkla LCR brygga. Det är på hela kablar med Schuko och IEC. Kapacitans mätt mellan L & N resp. L eller N & PE. Induktans mätt i en ledare L eller N, i PE (ibland olika jämfört med L&N) och har även mätt induktans i L+N med kortsluten IEC-kontakten då induktansen refuseras olika i kablarna.

 

image.png.bae77c3bfbb4ef01a69c47c2e2204324.png

 

Jag vet inte om det går att se något i din modell om dessa skillnader påverkar resultatet eller om det är försumbart?

 

Som calle var inne så man måste sätta passiva komponenter i en kontext för att det ska kunna säga nåt. De är ju rent passiva komponenter och eventuell påverkan beror på vad som kommer före och efter. Och hur audiokretsen är konstruerad. Ett exempel om man drar detta till sin spets är kanske en SUT vars beteende kommer styras till stor del av pickupen, men också av belastning och i viss mån kabeln mellan SUT till RIAA. Det vet ju tillverkare om och rekommenderar därför en nominellt eller maximalt resistivt värde på pickupen. Även om man skulle kunna önska sig en maximal induktans i pickupen också.

 

On 2021-03-06 at 16:09, octavia rs said:

De flesta tillverkare av kraftkabel har värden i sina datablad @tek tex. denna Draka SE-N1XZ1 dock så är det endast grövre aluminiumkabel de har med värdena på då jag antar att de räknar med att man använder kopparkabel på så korta längder att de påverkar minimalt tänk ifrån kabelskåp i gatan in till fastighet tex.

 

Sen är det kanske inte helt lätt att få ut detta ifrån ett elverk i en äldre anläggning där de kanske inte har hundra koll på kabeltyp, areor och längder.

 

kabel.thumb.jpg.4e7ce70e48c971a4782317d320ccf000.jpg

 

 

 

Lurigt alltså, om man inte har bra kontakter med installatörer som känner ens område så får man kanske approximera detta. Möjligt att en modell av en LISN för EMC-mätningar kan vara tillräckligt bra.

 

On 2021-03-06 at 18:55, calle_jr said:

Jag har funderat och din krets fungerar utmärkt som exempel för en nätdel till tex ett försteg.
Om man kopplar en strömrenare med lp-filtrering mellan nätdel och störning så kommer man såklart minska eller rentav eliminera ripplet.
Det behöver inte förklaras tydligare för min del.
(Möjligen kunde det vara intressant att se hur ripplet kan tänkas se ut efter en typisk stabiliseringskrets efter glättningen)


Men säg att det i stället är en nätdel i ett slutsteg med en högtalare som last:

 

image.png

 

R1 är slutstegets internimpedans och Zs adderas motsvarande högtalarens impedansgång Zs=Zs(f).

 

a) Hur kommer Vut att se ut i detta fall?
b) Vad händer när man (kortvarigt) behöver öka strömuttaget?

 

 

 

Det högfrekventa ripplet kan säkert minskas, beror lite på hur strömrenaren är konstruerad. Jag har aldrig öppnat något. Tänker mig att de enklaste (passiva) som inte genererar en sinvåg själv är i princip DM/CM drosslar och några X,Y-kondingar, men vet alltså inte. Vilka gränsfrekvenser på filtret osv. För lågfrekventa störningar så kommer nog inte strömrenaren göra någon märkbar skillnad, men det är igen vad jag tror mig veta om strömrenare, inte vad jag faktiskt vet.

 

a)

Förutom själva nätagget, med glättningar, möjlig filtrering och eventuella regulatorer kommer det hänga på hur väl själva audiokretsen undertrycker störningar matningspänningarna. Därför bör man uppskatta beteendet på apparaten också. Man bör iaf veta lite om den, men kanske inte ner till minsta pinal. dvs det finns troligtvis inte en 1:1-ratio mellan rippel på matningspänningen till högtalaren. 

 

b) Kortvarigt så kommer spänningen Vut minskas, vilket gör att högre ström laddar upp glättningen vid nästa topp på sinvågen. Jag tror att eftersom det finns resistiva element i kretsen kommer dioderna leda längre tid och du får rippel under längre tid på matningspänningen. För fallet ovan alltså.

Link to comment
Share on other sites

15 minutes ago, tek said:

Lurigt alltså, om man inte har bra kontakter med installatörer som känner ens område så får man kanske approximera detta. Möjligt att en modell av en LISN för EMC-mätningar kan vara tillräckligt bra.

 

Det går rätt enkelt att mäta själv med en spänningsprovare och en amperemeter. 

 

Värdet på förimpedansen kan mätas genom att mäta spänningen U1 och sedan ansluta en rent resistiv last. Därefter läses spänning U2 och strömmen I av. Denna procedur upprepas x-antal gånger för att medelvärdesbilda U1 och U2.

 

Förimpedansen räknas sedan ut med Zför = (U1 - U2) / I

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, tek said:

Som calle var inne så man måste sätta passiva komponenter i en kontext för att det ska kunna säga nåt. De är ju rent passiva komponenter och eventuell påverkan beror på vad som kommer före och efter. Och hur audiokretsen är konstruerad.

Exakt, en lös kabel är bara en kabel. Kan man inte börja med att utgå från en hyfsad matning med t.ex. 0,3 Ohms förimpedans och skippa strömfilter i första steget. En enkel last i form av ett försteg med t.ex. 2x18V ringkärna med bryggor, glättning, LM317/337 och några vanliga opampar. Går väl i princip att ta första bästa schema på ett normalt försteg. Jag tycker det är påtagligt hur ljudkaraktären ändras dels när man byter första kabeln mellan vägguttag och strömrenare men även strömkabeln just till försteget. Det kommer väl att bero en del på kretslösningen på försteget och dess förmåga att dämpa störningar men det skulle vara intressant, som steg ett, att undersöka om det går att se någon skillnad på kablarna med godtyckligt försteg.

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-08 at 17:49, tek said:

Därför bör man uppskatta beteendet på apparaten också

 

On 2021-03-08 at 20:39, LPL said:

Det kommer väl att bero en del på kretslösningen på försteget och dess förmåga att dämpa störningar

Vad är det mer än nätdelen som dämpar störningar i ett generiskt försteg?

Säg att det sitter R100ohm, C10uF, en mosfet och en 5kohm pot i signalvägen.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

 

Sammanfattning

Vi har två huvudfall, ett försteg med slutsteg som last, och ett slutsteg med högtalare som last.

Vi har en förimpedans och två olika typer av nätkablar (?), men skippar strömrenare tills vidare.

Audiosignalen är 1kHz sinus.

Matningen är 230V/50Hz överlagrad med störning i form av jämna övertoner, se bild nedan.

 

Frågor som ska besvaras;

- Kommer man se störningen i audiosignalen vid småsignal?

- Vad händer när strömuttaget kortvarigt måste ökas?

- Hur påverkas beteendet för avvikelser från ideala komponenter?

 

Förslag;

 

 

 

image.png

 

image.png

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-09 at 07:34, calle_jr said:

Vad är det mer än nätdelen som dämpar störningar i ett generiskt försteg?

Säg att det sitter R100ohm, C10uF, en mosfet och en 5kohm pot i signalvägen.

 

On 2021-03-08 at 20:39, LPL said:

Exakt, en lös kabel är bara en kabel. Kan man inte börja med att utgå från en hyfsad matning med t.ex. 0,3 Ohms förimpedans och skippa strömfilter i första steget. En enkel last i form av ett försteg med t.ex. 2x18V ringkärna med bryggor, glättning, LM317/337 och några vanliga opampar. Går väl i princip att ta första bästa schema på ett normalt försteg. Jag tycker det är påtagligt hur ljudkaraktären ändras dels när man byter första kabeln mellan vägguttag och strömrenare men även strömkabeln just till försteget. Det kommer väl att bero en del på kretslösningen på försteget och dess förmåga att dämpa störningar men det skulle vara intressant, som steg ett, att undersöka om det går att se någon skillnad på kablarna med godtyckligt försteg.

 

Olika kopplingar har olika bra på att hantera rippel, exempelvis bör ett diffsteg med strömspegel vara bättre än ett diffsteg med motstånd. Ett diffsteg bör vara bättre än ett SE-steg. Klassiskt exempel är väl mängden global återkoppling en annan sak. En avvikelse som av någon anledning hamnar på utgången har möjlighet att korrigeras, eller undertryckas med 1/"loop gain", eller vad man nu kallar det.

 

Vi bör kanske börja från absolut början, och välja en apparat. Alltså en apparat där man tittar på komponenterna sitter från kontakten till glättningen. De komponenter man inte kan hitta data på får man höfta eller mäta. trafo, säkring, diodbryggan,hur mycket glättning och vilka typer av kondensatorer sitter i glättningen.

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-09 at 07:34, calle_jr said:

Sammanfattning

Vi har två huvudfall, ett försteg med slutsteg som last, och ett slutsteg med högtalare som last.

Vi har en förimpedans och två olika typer av nätkablar (?), men skippar strömrenare tills vidare.

Audiosignalen är 1kHz sinus.

Matningen är 230V/50Hz överlagrad med störning i form av jämna övertoner, se bild nedan.

 

Frågor som ska besvaras;

- Kommer man se störningen i audiosignalen vid småsignal?

- Vad händer när strömuttaget kortvarigt måste ökas?

- Hur påverkas beteendet för avvikelser från ideala komponenter?

Tycker det blir bra att titta på de första (största) jämna övertonerna till att börja med. Min känsla är att de udda är av mindre intresse. Som exempel lägger PS Audio på en 150 Hz i sina PowerPlants i läge Multiwave. I maxläge går THD upp till 8,5% och sinuskurvan ser tillplattad ut men i mina öron låter det bättre:sunglasses:

 

image.png.c40e3662cc0353dfa87b7dcadb3d886b.png

 

image.png.7de3cb9c4085efab33d0c5f4118911b7.png

 

Sedan tror jag att det mest intressanta är störningar med högre frekvenser än de första 51 harmoniska övertonerna och hellre där det kanske går att se någon skillnad mellan olika kablar. 

 

1 hour ago, tek said:

Vi bör kanske börja från absolut början, och välja en apparat. Alltså en apparat där man tittar på komponenterna sitter från kontakten till glättningen. De komponenter man inte kan hitta data på får man höfta eller mäta. trafo, säkring, diodbryggan,hur mycket glättning och vilka typer av kondensatorer sitter i glättningen.

Låter som en bra plan:smile:

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, tek said:

En avvikelse som av någon anledning hamnar på utgången har möjlighet att korrigeras, eller undertryckas med 1/"loop gain", eller vad man nu kallar det.

 

Något att tänka på när det gäller detta är högfrekvensinstrålning som kan ge problem med rentav förstärkning via global motkoppling om fasmarginalen överskrids. Jag misstänker att många apparater inte är "säkrade" för högfrekvensinstrålning via spänningsmatningen.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...