Jump to content

Upprop! Finns det Audiofiler här?


Apexorca

Recommended Posts

7 minutes ago, conan said:

Länge sen jag skrev här ... reggade här 2007, men fortfarande "hooked" så att säga. Med nya rör i Quad II och några nya plattor så är jag tillbaka i lyssnarfåtöljen ...

 

Kalla mig vad som helst men det är allt som betyder något, nostalgi, 50 tal, högtalare som inte märks, rör som värmer, mekaniken i skivspelarn, ny musik, gammal musik med mera!

 

 

Klockren Audiofil! Grattis! :grin:

Link to comment
Share on other sites

Tack, kul att ta upp tråden igen. Det var i samband med husflytt som det nya lyssningsrummet verkade sämre än väntat. Spelade mest i bilstereon faktiskt.

 

ESL:erna hade sämre diskant, boomy och jag trodde det berodde på rummet ... men det blev bara sämre - högst märkbart för någon månad sedan, så det måste ha varit något annat problem. Jag mätte upp frekvensgången på Quad II och såg onormalt låg nivå i diskanten.

 

Det sitter ju inte så mycket i dessa stärkare så rören blev måltavlan. Jag hade ett par original Marconi KT66 som jag testade med och det var inget snack om saken.

 

Det blev ett set av quad-matchade Gold Lion denna gång. Kul och en lättnad naturligtvis.

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, P-pan said:

 

Och så smyger du bara in lite sådär :thumbsup:

Det här får vi nog "fira lite" med hjälp av att spela ett par TD.

 

Verkligen roligt att se dig här igen, välkommen åter.

Ja, roligt att höras på nytt! Spelade en Klaus Schulze (ex TD medlem) med Timewind nyligen. Det kanske är åldern men plattorna låter bara bättre och bättre.

Link to comment
Share on other sites

13 minutes ago, conan said:

Jaa, det är ju konstigt med avataren. Hur ändrar man den ?

 

Gå in på din profil endera genom att klicka på din profilbild eller i dropplisten.

image.png.27e7d4cccb885c5f8a38829253635e5b.png

 

Klicka på fotoikonen när du kommer till profilsidan.

image.png.bfe9996b869a710c484b1a490dcb3004.png

Link to comment
Share on other sites

Den döve audiofilen:


Tydligen kan en lära sig att lyssna med andra delar av kroppen om öronen skulle krajja... mannen kan t om höra skillnad på kablar - genom att känna vibrationen av musiken i en ballong som han håller i händerna.
 

Fin liten historia men kanske inte Oscar-värdig som många i youtubekommentarsfältet verkar tycka - jag blir direkt lite avig när John Devore är berättarröst och skapare och visar bilder på den nyligen avlidne Art Dudley och hans Devore högtalare... osmaklig marknadsföring.

 

 

Jag är den ofrivillige audiofilen, det bara blev så.

 

Det ligger kanske i generna, har nyligen fått reda på att fassan levt ett liv väldigt likt mitt till många delar.

 

Jag blir lite spak av att säga att jag är audiofil, inte för att jag tycker att  ordet är fult utan för att jag inte riktigt känner att jag kan fylla ut rocken ännu. För mig kommer ordet med en slags förväntning om kunskap - om system, akustik och musik. Inte bara ett intresse för dessa saker.

 

Jag hade gärna bara lyssnat på musik men gudarna ville annat...

jag lägger säkert 90% av min tid här i hififorumet och resterande i musiktrådarna. Ska se om jag lyckas ändra på det.

Link to comment
Share on other sites

@j_bloom tack för att du delade detta inslag. Intressant.

 

Jag har testat med en vanlig ballong som man blåser upp till fester och hållit den framför mig som på filmen. Det är en kul övning, och lärorik.

 

Några händelser har genom åren fått mig att tänka på just detta och jag har insett hur viktigt det är i alla fall för min musikupplevelse.

Efter att för att antal år sedan kikat på ett inslag med Evelyn Glennie började jag fundera på just detta. Detta bla i kombination med en intressant upplevelse i München för några år sedan när jag gick från Western Electric -systemet som spelade STORT hos Silbatone  direkt in till TAD R1 som då lät som en Tivoli-radio i jämförelse och det tog ett bra tag innan man kalibrerat om hjärnan och kunde njuta av "vanliga" högtalare igen. Då är ända TAD rätt bra på att spela stort. Att förstå vad som gör att musik ffa live blir så mycket mer äkta och får en större upplevelse än det vanligtvis blir via HiFi är intressant. Jag har länge vetat att det är så och att det med bra hifi kan närma sig riktiga instrument. För mig har en viktig del varit ljudstyrkan, dynamiken och basen som ffa varit skillnaden. Närmar sig systemet egenskaper från riktiga instrument på dessa punkter så får jag en bättre upplevelse. Det har inte bara med öronen att göra, för när musiken blir starkare känner man den med hela kroppen. Olika delar ger olika upplevelse och vid olika ljudtryck. Mellanbas och bas känns i bröstet, andra frekvenser upplevs på andra ställen och jag har också känt det med händerna och fingrar. Där känns mycket högre frekvenser. Det blir mycket tydligt när man håller händerna lätt på soffkudden man sitter på, om man spelar på lite mer realistiska volymer. Det ger en mycket tydlig feedback på musiken. Spelar jag svagt missar jag mycket av detta och jag har insett att det är en positiv faktor att ha med i hela upplevelsen. Därför är det så viktigt med rätt högtalare för det rum man spelar i. Så att trycksättningen i rummet blir realistisk. Det är då man får den där feedbacken av ljudet i hela kroppen och det blir roligare tycker jag.

 

 

Unknown.jpeg.bf35c003d6a38d70901747cc3793d263.jpeg

 

 

images.jpeg.a3b1774696bc33e3fcf19a82da57b703.jpeg

 

Evelyn Glennie blev döv när hon var 12 år och bytte instrument till slagverk. Hon spelar ofta barfota och känner musiken med kroppen. Hon anses vara en av de bästa slagverkarna i världen.

 

Var och en upplever säkert musik på sitt sätt. För mig är fysiken och upplevelsen i hela kroppen en viktigt faktor (av flera) som många gånger via HiFi går förlorad. Ffa ju längre ner man kommer i frekvens. En normalstor man har en resonans i bröstkorgen på 80Hz. Därför gillar vi ofta att ha takt i musiken i ca denna frekvens. Får man bara detta via öronen blir det lamt. Därför kan inte musik som bygger mycket på det tex Jazz bli lika kul i hörlurar tycker jag. Man hör allt men missar mycket känsla. För mig blir det mer en torr akademisk/teoretisk musikupplevelse om jag får spetsar till det lite. 

 

 

Jag har skrivit om detta förut,  men jag tycker att i många (inte alla som tur är) moderna konstruktion tex hos hos högtalare nästa helt saknar denna förmåga. Visst finns upplösning och så och det gör att man hör musiken, känner igen den och kan njuta av den till viss del, men fysiken saknas och med den en stor viktig del av musikupplevelsen.  

 

----------------------------------------

 

Kul knorr också att mannen i videon ovan kunde märka skillnad på kablar via ballongen.

Så! Är det färdigsnackat om kablars effekt nu då eller?  :winking:

 

 

Link to comment
Share on other sites

Om mannen gör det i en blind lyssningsserie med statistik som stödjer att han kan plocka ut dem – japp! :sunglasses:


————

 

Tänkte återvända till tråden för att förklara vad jag tänker om pris som dåligt mått på prestanda, men har inte gjort det än. Jag håller nog med dig Apexorca om att det borde gå att få till ett bättre system för 1 miljon än 0,01 miljoner, särskilt om rummet kan inkluderas i den summan. Men tycker ändå det är vanskligt att signera egenskaper till slantar. Att något är dyrt att producera kan betyda att det helt enkelt är dyrt att producera, utan att någon ljudmässig egenskap vare sig är bättre eller sämre. Och håller vi oss till det subjektiva är det lite lustigt att det oftast är det dyrare som smakar bäst, men tänker att det är så människan (dit räknar jag även mig själv) fungerar i mångt och mycket. 
 

Påverkar något insignalen under vad örat kan uppfatta som åverkan för 5000 kronor, så spelar det ingen roll om den för 50000 kr påverkar än lite mindre (kombinationseffekter oaktat). Om det nu är målet förstås, att man vill att ens utrustning ger sig till känna så lite som möjligt. Det är ju inte säkert. Exkluderat högtalare också så klart, samt kanske även sådant som är svårt att undersöka före och efter den påverkade signalen.

 

Svårare att formulera det där än jag trodde. Finns så många det-beror-på och generaliseringar. Ibland funderar jag på om jag har trubbig hörsel, då jag sällan tycker alla ändringar jag gör i min anläggning är särskilt hörbara, utan jag kan oftare koppla nöjdheten hos mig till bättre handhavande, snyggare, härlig känsla osv. Tycker att fina doningar ska få kosta, men kan leva med att det är det yttre samt handhavande som fått sig en rejäl skjuts, mer än kanske stora ljudliga förändringar.

 

Ser ju på forumet hur mycket tid, tankar och energi (samt pengar) medlemmar lägger på att optimera sådant jag inte ens funderar på att resonera kring. Skulle nog säga att om vi lägger musikavdelningen av forumet åt sidan, så är den mesta aktiviteten här just kring sådant jag inte lägger någon större vikt vid (router, kablar, ström) alls och har aldrig heller tidigare problematiserat. Tänker att skulle någon som aktivt optimerar sådant lyssna hos mig, skulle ljudet vara knappt ”utståbart” för personen. Varför det drar till sig sådant intresse kan jag bara spekulera i, men ser ju att det roar de inblandade!
 

Själv njuter jag som aldrig förr och har nog aldrig varit nöjdare med ljudet.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, shifts said:

Och håller vi oss till det subjektiva är det lite lustigt att det oftast är det dyrare som smakar bäst, men tänker att det är så människan (dit räknar jag även mig själv) fungerar i mångt och mycket. 

Jag tänker i samma banor. Jag exemplifierar med Marantz (kunde också valt Yamaha eller någon annan).

 

Marantz tekniker Rainer Fink var under en tid lierade med Philips, t ex där han var en i teamet med att ta fram 1-bitstekniken (DSD). Hos Marantz har han och hans team fortsatt med att utveckla koncepten i samarbete med bland andra AKM och Burr Brown/Texas instrument (dac-tillverkare). I de senaste spelarna/dacarna har de utvecklat ny teknik där man tar bort de traditionella dacarna och använder separata klockor och DSP och uppsamplar om alla inkommande signaler (oavsett pcm eller dsd via kabel eller CD/SACD-skiva) till dsd256 (4 X SACD) och plockar ut och behandlar signalen helt analogt. Man går m a o förbi den traditionella och krävande da-omvandlingen för att så långt möjligt få en analog hantering av signalen hela vägen i ett jämnt flöde som med vinyl. Samtidigt har de utvecklat en helt ny cd/sacd-läsare och släde i metall anpassad för mediet istället cd-romläsare som annars är så vanliga.
 

Detta bara några exempel. Yamahas nya förstärkare har också många nyheter och de låter utmärkt. Båda förfogar över top notch produktionsteknik, utveckling och komponenterna ligger också i topp. Den dyraste spelaren kostar ca 65,000. Om man inte behöver en balanserad spelare kommer man undan med ungefär hälften där mycket är gemensamt i de båda modellerna.

 

Tekniken att konvertera om till dsd är inte ny. Det kan man göra i en laptop i t ex JRiver. Emmlabs, dCS och PS Audio gör det också. Att döma av hifipressen har dock Marantz tagit tekniken till en ny nivå. Stereophile skriver t o m att Marantz troligen satt en ny standard för framtiden (något åt det hållet).

 

Det märkliga är att många s k Audiofiler inte släpper in dessa i värmen. Där skaffar man sig hellre maskiner som består av OEM-producerade standardläsare, analogdelar och standardchips och dacar som de sätter i dyra frästa aluminiumlådor och ”people go nuts”. Ju mer OEM-delar ju fler marginalpålägg i flera led. Dessutom har man inte volymfördelarna totalt. Det blir dyrt. Samtidigt är många av dessa esoteriska tillverkare för små för att utveckla själv och få ut skalfördelar på fler produkter. Okej, jag överdriver lite men inte helt. 

 

Det är lite som med bilar. Hur bra än Seat och Skoda är så kommer uppfattningen vara att Audio är bäst. T o m om man skulle kunna påvisa att t ex Skoda har gott om. Men det är inte enbart objektiv kvalitet som formar våra beslut, även mina. Det finns andra värden också men de blandas ofta ihop.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Jag tror man kan justera sin anläggning på alla möjliga sätt för att få en bra upplevelse - dyra grejer, billiga grejer, snygga grejer osv osv. Det är roligt, man lär sig en hel del - på gott och ont. Ibland kan man ju inbilla sig att det låter bättre för att det ser bättre ut. Hjärnan är inte så där exakt egentligen. Det var som när jag råkade använda grön karamellfärg i brunsåsen till barnen ... stor katastrof!! Trots att den smakade exemplariskt gott så vägrade barnen äta den. Brun ska den vara - som färgen på det som kommer ut senare andra vägen ...

Det är ödmjukt att inte lita på sin hjärna till hundra procent ... fråga sig själv, varför tycker jag det här låter bättre - egentligen?

 

Link to comment
Share on other sites

  • 7 months later...
  • 2 months later...

Den ofrivilliga audiophilen!

 

Hade mamma på besök för att tag sedan. Hon kan inget om HiFi. Hon har lyssnat flera gånger hos mig och är ärlig. Hon är en utpräglad live-lyssnare. Hon älskar musik och det är ett av hennes absolut största intressen. Hon lyssnar på livemusik några ggr per vecka. Hon lyssnar extremt brett men live mestadels klassiskt och en del Jazz (när det inte är Pandemi.)

Hon säger snällt att det låter bra hos mig, det tycker hon... för att vara reproducerad musik, men att hon inte alls får samma känsla som live. Jag fattar vad hon menar. Precis.

Jag satte på ett rullband... något hände med mamma och hon sträckte sig och jag såg ett fokus i blicken. Mitt i sweet spot. WOW sa hon. DETTA LÅTER BRA. Det låter mer som live. Det är första gången jag får samma känsla som live från reproducerad musik. Touche! Jag får erkänna att det gladde mig mycket. Hennes öron går nämligen inte av för hackor. Hon kan både massvis med musik i detalj och hur instrument låter. 

 

Där och då blev hon den i och för sig något ofrivilliga Audiophilen men ändå Audiophil. Det är som att lära sig cykla. Har men en gång lärt sig så går det inte att inte kunna det (om inget tråkigt inträffat) Ett viktigt steg i hennes liv. Grattis mamma!

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Vet inte om jag svamlat ihop något i denna tråd tidigare, men i nuläget säger jag emellertid sålunda om audiofiliteten hos mig själv:
Mjä, audiofil uppfattar jag som ett epitet på den som primärt engagerar sig i hur det låter om anläggningen och rummet. Hur det låter är såklart avgörande, men jag vill snarare uppnå en nivå på låtandet där det inte längre låter överhuvudtaget. Det vill säga, jag vill uppnå en nivå där jag har slutat bry mig om hur det låter, så att jag kan koncentrera mig på musiken. Det utesluter dock inte att apparatur och ljudteknik kan vara kul och intressant i sig.

Som jag ser det så finns det två grundläggande faktorer som styr huruvida den ovan nämnda nivån infinner sig:

  • Skicket på ljudvågorna som når mina öron.
  • Skicket på processen som sker i min hjärna.

Tillspetsat kan den inre processen vara såpass raffinerad att även en halvdan leverans till öronen kan rendera i en god upplevelse. Det vore ju inte så dumt om man kunde processa fram en riktigt god illusion av realism även om leveransen är halvdassig.

Link to comment
Share on other sites

Det diskuteras en del om utrustning, musik och ljudåtergivning, men sällan hur väl vi hör eller hur träning ger erfarenhet och referenser.

 

Den gode Paul McGowan diskuterar detta med sig själv i denna video.

 

https://www.psaudio.com/askpaulvideo/how-age-affects-hearing/

 

Själv börjar jag komma till åren men anser mig ganska erfaren vad gäller att lyssnat på otaliga system, hemma hos, i butik och på mässor. Men eftersom jag har livemusik som referens så mycket jag kan lyssna till musik som framförs på scen direkt framför mig. Det kan gälla såväl jazz som opera eller symfoniska verk. Sällan rock eller pop även om det förekommer. Har varit sparsamt under pandemin och längtan bara ökar. En dag.........

 

Klart att ålder gör att hörseln försämras med tilltagande ålder, men erfarenheten och analysförmågan förbättras i takt med möjligheten att lyssna på både inspelad musik och naturligt framställd sådan. När jag var ung kunde jag höra hur fladdermössen for fram mellan träden och kunde höra deras höga signaler, om det var de lägsta toner de framställde vet jag inte, men högfrekvent var det i alla fall. Jag kan fortfarande höra syrsorna men tappar i det område där den berömda coqtailpartyeffekten finns, dvs förmågan att urskilja enskilda röster i ett sorl av flera.

Jag tror att frågan som Paul besvarar stämmer ganska väl med mina egna erfarenheter och att det betyder en del att ha lyssnat koncentrerat under så många år och lärt sig att analysera vad som presenteras i ett system. Behövs inte särskilt många minuter att få en ganska bra bild av ett systems förmåga, förtjänster och brister. Blir lätt så att när man går runt på en mässa att man kan urskilja system värda att djuplyssna på och de som antingen är felmatchade eller saknar förmågan. Gillar att lyssna på såväl låg- som högbudget system. Skillnaden ligger inte i pris utan just förmågan att framställa musik på ett engagerande och trovärdigt sätt. Men just erfarenheten att lyssnat på så många system, lågt som högt, ger möjlighet att kompensera för den oundvikliga hörselnedsättningen som kommer med åren. Var rädd om hörseln är också Pauls råd, en gång skadad hörsel kommer aldrig tillbaka.

 

Calm 

Link to comment
Share on other sites

 

 

Jag känner igen mig i en hel del.

Jag kan identifiera mig med att gilla ljudet av instrument och musik. Inte bara toner i musikalisk följd. Musiken är för mig en kombination av detta. Det är precis det, alltså musik och ljudet av musik, som jag dras till och det som motiverar mig att vara Audiophile. 

 

Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, Apexorca said:

Här får man också riktigt bra synpunkter som jag också håller med om till stora delar. 

Jag håller med. Det kan väl sammanfattas med högtalare, placering och akustik, vilket jag håller med om. Jag uppskattar särskilt att han ”angriper” myten mellan digitalt och analogt där han istället beskriver skillnaderna som ett resultat av vad som gör i studion och av teknikerna snarare än tekniken.

 

Han sa inget om apparatfötter, kablar, el, guldsäkringar, elektronik osv. Det hamnar längre ner på skalan får man anta.

 

Detta är en röst och det finns säkert andra men för egen del sympatiserar jag med det han säger.

Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, Apexorca said:

Jag känner igen mig i en hel del.

Ett bra exempel på att jag inte vill kalla mig audiophile. För mig är ständigt ifrågasättande ett antifokus ifrån musiken. Att inte kunna sitta och fördjupa sig i tonernas underbara värld och männen och kvinnorna bakom, alternativa tolkningar andra utgåvor osv. Istället skall jag lyssna och samtidigt ifrågasätta om de låter tillräckligt bra. Inget för mig.

 

Jag gör det en och annan gång i samband med när jag bytte högtalare, bytte från transistor till rör, bytte kabelmärke, akustikreglerade osv. Sedan släpper jag det nästan helt. Därefter nöjer jag mig att uppgradera utifrån tillverkarens rekommendation och så långt har det varit en strategi som funkat bra för mig.

 

Det viktiga för mig är att jag känner att jag når musikens innersta väsen och när jag gör det så finns ingen anledning att hoppa från tuva till tuva genom att jämt och ständigt fundera på prylar som jag inte har. Samtidigt vet jag att oavsett om det är vin, båtar, bilar, städer, böcker, musik, hifi… vad som, så finns det alltid något annat som jag kanske hade tyckt vara ännu bättre eller sämre. Men det är inget som stör mig eller engagerar mig nämnvärt utom periodvis när jag sätter det på agendan, t ex vid bilbyte. Det gör mig inte till bilentusiast.

 

Audiofili är för mig ett mer pryl- eller teknikfokuserat intresse. Inget fel i det och jag har också haft den ”lasten” men jag är inte så fokuserad på det idag. Visst vill jag ha bra grejer men det målet har jag nått. Däremot har mitt intresse ökat för att förstå ”varför”, hur saker fungerar, vilket jag tycker ha hjälpt mig att se igenom en del sakers påstådda förträfflighet. Inte minst tack vare många insatta medlemmar här på forumet. 

Link to comment
Share on other sites

Jag har inga som helst problem med att kalla mig audiofil, om man i begreppet läser in att intresset är fokuserad på att åstadkomma bästa möjliga återgivning av inspelad musik. Målet är att systemet skall leverera detta utan att uppmärksamhet och hang ups på själva anläggningen. Musiken skall flöda fritt och skapa ett känslomässigt engagemang och möjlighet att fördjupa sig in i denna. Men resan dit handlar om att skapa förutsättningar för detta genom att anlägga,  komponera, justera och skapa ett system som har som förutsättningar att leverera mot målet. De flesta förnekar att tekniken är det som intresserar, men jag menar detta är en viktig förutsättning. Utan teknik ingen musik helt enkelt. Men enligt mitt förmenande så behöver man inte veta hur tekniken är uppbyggd i detalj för att njuta musikupplevelse. Tekniken är människans slav och inte tvärt om.

Handen på hjärtat så behöver man bara läsa hur antalet topics och poster är fördelade på detta forum, mellan musik och teknik, för att se var tonvikten och intresset ligger. Ganska tydlig snedfördelning skulle jag säga om jag också är självkritisk. Statistiken talar sitt tydliga språk.:grin::smile:

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...