Jump to content

Rörglöd – En kärleksförklaring


Daniel

Recommended Posts

Jag måste erkänna en sak. Under alla år jag jobbat med the noise of valvamps har jag aldrig använt ECC81/12AT7

Jag tillhör ECC88 familjemaffian. Sedemera har jag även använt högbranta bredbandspentoder i tex Audion

Silver Night monosteg, The Dream och nu som konsult även Knispel förstärkaren.

 

Jag roade mig med att Googla lite på ekvivalenter till ECC81 och fann 5965/12AV7 mycket intressant. Detta

rör har samma pin-out, något lägre förstärkningsfaktor (47) men det borde inte göra någon större skillnad.

Däremot är triodkurvorna betydligt roligare jämfört med ECC81! Kan vara värt att testa kanske. Det gäller

i första hand när röret arbetar med spänningsförstärkning, som katodföljare däremot förmodligen mindre

betydelse.

001 (Copy).jpg

Link to comment
Share on other sites

20 minutes ago, P-pan said:

@VoicesInMyHead ... har du testat RFT-rören du lånade ?

 

nej, jag testade Brimar och sedan blev det raskt vidare till GEC 5965 rören som jag fick tips om från en Riviera Levante ägare, och som även @Erik Andersson verkar ha upptäckt... :winking: 

 

34 minutes ago, Erik Andersson said:

har jag aldrig använt ECC81/12AT7

 

inte jag heller, det blev en ny bekantskap vid lån av en förstärkare, men när jag googlade runt lite så fick jag intrycket att ECC81/12AT7 är ett relativt begränsat rör och fick sedan till mig att det finns en hel del varianter som är avsevärt bättre rent konstruktionsmässigt och även ljudmässigt. det verkar ju även stämma lite med hur du som konstruktör faktiskt på riktigt även resonerat kring det.

 

Quote

fann 5965/12AV7 mycket intressant

 

samma här! andra modeller som kan vara intressanta är A2900 och E180CC, men 5965 är förhållandevis billiga (prisvärda) i jämförelse.

Link to comment
Share on other sites

A2900 är tänkt för datorbruk, svindyrt idag! ECC81 är ett mycket gammalt rör och användes  i äldre ångradio på 40-50 talet

som triodblandarsteg och oscillator. Vanligt var att dock att Hexod/Heptod/trioder användes (Typ ECH) men det var en massa patenträttigheter

och avgifter involverade så för att frångå dessa avgifter änvändes ECC81 och även 6J6 för att frångå patenten. Den mindre förstärkningen

som blev följden kompenserades med ett extra mellanfrekvenssteg. ECC81 kom även till användning i TV-apparater för olika ändamål.

Link to comment
Share on other sites

6 minutes ago, Erik Andersson said:

A2900 är tänkt för datorbruk, svindyrt idag!

 

japp, och så även 5965, fast det är betydligt mer tillgängligt och prisvärt. verkar vara många rör som var avsedda för något annat men som ändå blir populära i ljudsammanhang. 12bh7a användes ju i TV apparater t.ex, och för min del så lät rör avsedda för datorbruk inte speciellt lockande, men man ska inte döma på förhand har det visat sig.

 

5965 blir för övrigt lite varmare än ECC81.

Link to comment
Share on other sites

Rör för datorer var försedda med en speciell typ av katod vilken klarade av att stå i cut-off läge under långa

perioder. Det klarar normalt inte "vanliga" rör utan en beläggning kan uppstå vilket minskar emissionsförmågan

sk "katodförgiftning" Dessa rör passar även som förstärkarrör.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, VoicesInMyHead said:

 

japp, och så även 5965, fast det är betydligt mer tillgängligt och prisvärt. verkar vara många rör som var avsedda för något annat men som ändå blir populära i ljudsammanhang. 12bh7a användes ju i TV apparater t.ex, och för min del så lät rör avsedda för datorbruk inte speciellt lockande, men man ska inte döma på förhand har det visat sig.

 

5965 blir för övrigt lite varmare än ECC81.

För att djävlas så testade jag en 5965 som ECC81 i Avon. Och det är rätt som du säger vid 2 volts gallerspänning och 250 volts anodspänning ökade strömen till det dubbla

jämfört med ECC81.så en ökning i värme är trolig. Vad det sen betyder i din apparat beror på kopplingen, arbetspunkt mm så det är svårt att säga.

Link to comment
Share on other sites

Ett tillägg: När ett rör testas i rörprovare görs det vid max effekt  I annat fall är det inte någon verklig test. Däremot i kretsar  är det mycket sällan sådant sker

undantaget kan vara slutrör arbetande i Klass-A. Så i detta fall kan en något ökad anodström inte behöva vara en nackdel, kanske tvärtom, att steget

bara mår bra av det med förbättrad ljudkvalitet.:smile:

Link to comment
Share on other sites

  • 5 weeks later...
On 2022-07-24 at 13:00, Erik Andersson said:

Jag måste erkänna en sak. Under alla år jag jobbat med the noise of valvamps har jag aldrig använt ECC81/12AT7

Jag tillhör ECC88 familjemaffian. Sedemera har jag även använt högbranta bredbandspentoder i tex Audion

Silver Night monosteg, The Dream och nu som konsult även Knispel förstärkaren.

 

Jag roade mig med att Googla lite på ekvivalenter till ECC81 och fann 5965/12AV7 mycket intressant. Detta

rör har samma pin-out, något lägre förstärkningsfaktor (47) men det borde inte göra någon större skillnad.

Däremot är triodkurvorna betydligt roligare jämfört med ECC81! Kan vara värt att testa kanske. Det gäller

i första hand när röret arbetar med spänningsförstärkning, som katodföljare däremot förmodligen mindre

betydelse.

001 (Copy).jpg

 

Min hörlursförstärkare är designad för ECC83 som ingångs/driver-rör men det blir aningen för mycket gain när jag kör den balanserad så ECC81 passar bättre, även om det kanske inte är världens bästa konstruktion (tämligen enkel). Har även testat 12AV7 med fint resultat. Men frågan är om inte ECC85 låter bäst, lagom gain och fin stuns i klangen. Här ett Siemens NOS från 1969 som jag köpte för 15 spänn på Tradera för 8-10 år sedan. Med adapter för ECC83-sockel. ECC85 lanserades 1954 och har liksom ECC88 frame grid.

 

iAOOMlW.jpg

Link to comment
Share on other sites

On 2022-08-26 at 10:47, Erik Andersson said:

Tyvärr ECC85 är inte framgrid dessutom är det röret mindre linjärt. Ett mycket bättre alternativ 

tycker jag 6BQ7 är.

Beklagar att jag kom med oriktiga uppgifter - blandade i hastigheten ihop ECC85 med ECC86 (frame grid).

 

Tror inte 6BQ7 är optimalt anpassat till kretsen i min hörlursförstärkare men jag ska testa - har ett par i mina lådor.

 

Tack för rättelse och tips.

Link to comment
Share on other sites

Körde ett GE 6BQ7 i går och det lät väldigt bra, bland de bästa ingångs-/driverrör jag testat i hörlursförstärkaren. Det får bli kvar någon vecka för utvärdering.

 

ILNqjbL.jpg

 

På den här OTL-förstärkaren kan man köra utgången antingen från anod eller katod, eller från båda ("balanserat") som jag gör. Med anodspänning på 126V och katodmotstånd på 330 ohm borde det ligga inom 6BQ7:s arbetsområde. Klingar fint gör det i alla fall, dynamiskt och detaljerat.

tKHwZuf.jpg

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
On 2022-08-30 at 08:06, Erik Andersson said:

Ett annat rör med liknande data att ev. testa med är 6BK7 samma pin-out. Finns i A-B.C.D.varianter.

Vad skiljer varianterna? Bra att veta om jag går på rörjakt.

 

Håller för övrigt på att renovera förstärkaren med nya och bättre kondingar, bland annat. Den har gått flitigt sedan den tillverkades 2009 så det kan vara dags nu. Om intresse finns kan jag ta några bilder under arbetets gång. 

Link to comment
Share on other sites

Om vi jämför 6BK7 med 6BQ7 ser vi att 6BK7 har högre branthet med lägre internt motstånd bla som följd av det

Det innebär även en lägre bruströskel. Vad detta har för inverkan i en audioförstärkare beror bla på konstruktonen-

Båda dessa rörtyper och flertal liknande typer var i första hand avsedda att användas som cascodkopplat HF steg i 

TV motttagare. Detta gäller även det (Tidigare) populära ryska röret 6N1P

 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Igår dök det upp ett intressant rör på Hifitorget som jag inte behövde någon längre betänketid för att kasta mig över. Tack @Erik Andersson för snabb leverans, då jag redan idag hade ett paket väntandes på mig i brevlådan när jag kom hem. :smilingeyes:

 

Det var ett brittiskt Brimar 5U4G likriktarrör med "curved brown base, long black plate och bottom D-getter" på lite svengelsk beskrivning sådär. Troligtvis tillverkat under 1940-talet nån gång (1946?).

 

AL9nZEWIztjbNLTTlIy5inmU4fVd8YJSYoifjDcX

 

Det som gör det här Brimar röret lite extra intressant i mina ögon är att det ser snudd på identiskt ut med min favorit likriktare GEC U52 (till höger på bilden). Brimar's glasbubbla är något större och foten skiljer marginellt i utseende men innanmätet är väldigt väldigt likt och således är de förmodligen troligtvis också tillverkade i samma fabrik.

 

@Erik Andersson visst fanns det lite intressant historik kring det här röret, det hade suttit i någon gammal apparat du hade innan du bytte ut det mot en GZ34 eller hur var det? Jag minns inte vad det var för någon apparat?

Link to comment
Share on other sites

Från mina mycket tidigare år har min passion varit radio och speciellt kortvågslyssning. Bilden visar en del av mina mottagre för c:a 15 år sedan. 

Jag sålde tyvärr  bort min samling på grund av bristande intresse samt av utrymmesskäl. men nu saknar jag stundom dem. Men sånt är livet!

Röret ifråga var monterat i GEC MT600 mottagaren avbildad på bilden. Likriktarröret tyckte jag var så vackert att jag lade det i ett glasskåp

för beundran och ersatte med en GZ34.

shack.JPG

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Det här är en Brimar 5Z4GY likriktare, ett relativt billigt rör med god tillgång. Det poppade för ett tag sedan upp som lite av en ny favorit i en forumtråd om just likriktare där det snabbt konkurrerade ut en del betydligt dyrare och mer eftertraktade pjäser. Man ska ju inte gå på allt som skrivs på Internet tänkte jag, men nyligen så provade även en bekant till mig i sin DAC där han och en vän gjorde ett större test med olika likriktare (Takatsuki 274B, EML 5U4G, Philips GZ34 metal base, USAF-596 mfl), där detta rör återigen kom ut som segrare trots att det var klart billigast av allihop. Så nu måste jag väl testa iaf tänkte jag på en direkt rekommendation att "DU MÅSTE KÖPA DET HÄR", så då köpte jag två stycken och tänkte att det kan ju alltid finnas nån mer Lampi ägare som kanske vill ha ett om inte annat... :smile:

 

AL9nZEUkaOccB8KcV_mqA1jQCA1oW4tN8HqGqCTs

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Brimar likriktaren som jag skrev om ovan visade sig vara en riktig fullträff, kanske mest värde för pengarna av alla rör jag någonsin köpt, jag ska inte ens nämna vad en del likriktare kostat mig genom åren, jag ska göra lite mer direkta jämförelser framöver nån gång men jag vet inte riktigt om jag "vågar" då det låter väldigt väldigt trevlig här och nu.

 

En av de roligaste aspekterna med att äga en Lampi DAC är att de är byggda för att bytas rör och med detta har också vuxit upp ett litet community med rörfantaster samt att man lär känna andra Lampi ägare och får tips och idéer på saker att prova. Brimar rören ovan var ett sådant t.ex, och nedan kommer två andra likriktare som jag fått tips om på samma sätt. Ibland är det bara att blunda och köpa, jag har inte testat något av dessa ännu men ska väl göra så nån dag när jag känner mig sugen.

 

De har båda lite annorlunda design, det klassiska Bendix 6106 är en 5Y3 likriktare, det har bland annat dubbla D-getters och triple micas (jag vet inte vad man kallar det på svenska?), det har dessutom rejäla metallstöd för att hålla allt på plats. det beskrivs som att det är byggt som en stridsvagn för extrema militära förhållanden, bokstavligen för att motstå de tunga g-krafterna från kärnvapenmissiler och att det ska hålla för evigt. Neotron har sin O-getter i nederkant vilket jag aldrig sett förut, jag vet inte så mycket om det här röret ännu mer än att det var någon som rekommenderade det, och det var billigt.

 

AL9nZEXqwowMzqOLzdslvcBideYS6u4MJQkeclAc

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Det finns en del inspel om detta på nätet men vad som är sanning eller spekulation är inte så tydligt. Ett inlägg säger att Brimar har svarat på frågan var rören tillverkas med:

 

It is company policy not to identify any of our suppliers around the world who produce components and products to our specification.

 

På DIYAudio skrev de 2018 att Brimar snart skulle tillverka i England igen men att problemet var att hitta rätt maskiner. 
 

I dont know what parts of eastern europe bought the old mullard tooling, but they have acquired alot of machinery which is amazing to see was saved, and I know they sourced from Serbia, which makes me think most of it was from the EI plant, as they were using Mullard and Telefunken machinery there.
From what i understand, the most important thing to get right is the alloy used on the cathodes, this not only is important to the sound of a tube but the longevity of them also.

 

Den dagen de producerar i England kommer de säkert inte att dölja var rören produceras. Det blir ju ett kraftfullt säljargument som de säkert kommer göra ett stort nummer av. Intill dess tror jag att de är tillverkade på annat håll, helt eller delvis.

Link to comment
Share on other sites

jag tycker tyvärr det ser ut som att de mest förstör de fina fina gamla maskinerna.... :frown: twitter feeden verkar fortfarande aktiv med nya inlägg medans hemsidan inte känns som den uppdateras så ofta.

 

kul projekt att hålla på med dock, kanske är restaureringsprojektet i sig viktigare/roligare än att faktiskt påbörja någon slags produktion även om det är målet. en del riktigt tunga maskiner där.

 

man kommer ju dock aldrig få till det riktigt likadant pga dagens arbets- och miljöregler, säkerhetstänk, ingen användning av tveksamma kemikalier eller barnarbete osv. :winking:

 

image.thumb.png.13392b06a70f0c88b82170b89cb6addc.png

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, VoicesInMyHead said:

man kommer ju dock aldrig få till det riktigt likadant pga dagens arbets- och miljöregler, säkerhetstänk, ingen användning av tveksamma kemikalier eller barnarbete osv. :winking:

 

 

Mmm, kan ju så vara att basen kanske inte blir lika "tung" utan bly i tillverkningen :39:

Link to comment
Share on other sites

För c:a 30 år sedan då jag var verksam i England, ägdes namnet Brimar av Peter Watson med firma PM components

och det är möjligt att han har sitt finger med i spelet även nu. Det är flera tecken som tyder på detta. Det är inte

den lättaste saken att starta en rörfabrik idag. Mycket kemiklalier ingår bla Thorium som är svagt radioaktivt de

får man inte hanskas med hur som helst nuförtiden, förr var det tydligen mindre viktigt. Peter var även verksam

med import av kinesiska rör och arbetade mycket med prosidan. Jag hoppas verkligen att de kommer igång med

masstillverkning av rör, det finns ett hål att fylla då ryska rör av förklarliga skäl är svåråtkomliga. På bilden syns

Peter med hjälpreda på HiFi mässan 92 trorjag det var. (eget foto)

PM (Copy).jpg

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...