Jump to content

Jag har gått över till den ”mörka sidan”


Recommended Posts

Inser att det var alldeles för länge sedan jag bidrog med något här på Euphonia. Det har hänt en hel del det senaste året. 

Det hela började ju med ett byte till Avantgarde Acoustic från magnepan 3.7 med två REL T7i. 

Iom detta insåg jag att mitt Cary V12r inte var tillräckligt tyst. Bytte då spår till ett par JJ monoblock med 2A3-40 eftersom jag redan ägde ett JJ försteg/RIAA. 

Allt var frid o fröjd tills ett av de nyköpta effektrören inte gick att skruva till korrekt bias.... det lät helt ok men det gick inte att få dioden att tändas. Detta hände i början av Corona epidemin. En effekt av Corona var att Banzai inte kunde leverera nya 2A3-40 förrän Aug-sept, inte heller JJ verkade kunna få fram rör. Jag blev då en smula uppgiven. Detta lede i sin tur till ett spontaninköp av en ZEN Redux a ca 2X10 KlassA watt för en billig penning. Tanken var att ha ett reservslutsteg, något man nog vill ha när man har rör. 

Men ve o fasa, Nelsons ZEN Redux spelade lika bra som JJ-monoblocken, kanske tom bättre i fråga om baskontroll mm. Det var dessutom helt tyst...... jag hade för första gången på nästan 15 år fått smak på den ”mörka sidan” 🌚

Detta ledde snart fram till att jag lånade hem några av Nelsons senare skapelser. First Watt F7 samt Sit-3.

Jag hade såklart mina gamla röruppsättningar kvar till JJ inte pinfärska men fullt fungerande med rätt bias mm.

under tre veckor cirkulerade dessa 4 kombatanter i min anläggning. JJ, ZEN Redux, SIT-3 och F7.

Initialt var F7 den som flög under radarn för mig. JJ och Zen liknade varandra väldigt mycket, ZEN var dock såväl tystare som bättre på att hantera nyanseringar i basområdet. SIT-3 lät också mer som en typisk triodförstärkare men bättre än de två föregående. Ljudet lyfte och hade det ”rätta” rörskimret.... utan rör!😱

Här skulle ju historien kunna sluta, men..... varje gång jag kopplade in F7 infann sig ett inre lugn, floskeln om att axlarna åkte ner har aldrig varit så tydlig för mig som nu. Vid varje inkoppling av F7 var det som att något självklart naturligt infann sig och i högre utsträckning stannade min tanke vid ” men det är ju så här jag vill ha mitt ljud”.

Alla de andra mer ”röriga” kandidaterna gav mer wow-effekt men de påkallade eller krävde mer uppmärksamhet, nästan som om de skrek ” lyssna på mig, hör vad jag kan!” F7 bara levererade helt osjälviskt. Det blev lätt att kunna sitta och konversera med ett glas vin och musik i bakgrunden utan att bli det minsta störd. Ville jag å andra sidan sväva ut i ett oändligt ljudlandskap helt ofärgat fanns såklart även den möjligheten. F7 erbjöd mig insikter om inspelningar jag tidigare aldrig erfarit.

så efter tre veckor stod F7 där som vinnare.

slutar det här?  Nej som det skulle visa sig blev m8n vändning till den ”mörka sidan total” jag ville nämligen ogärna splittra de tre musketörerna från JJ, de förtjänade att få leva tillsammans så jag ten på ett försteg initierades........

0E4E6719-0926-444A-8FD3-994C30E6BF96.jpeg

Link to post
Share on other sites

Innan vi går vidare ska jag stanna i lite funderingar.... är rörens distorsion som socker för vår hjärna?

Ja det finns likheter. Vi gillar den typ av andratons jämna dist som rören erbjuder, detta har hävdats förr. Jag kan bara hålla med, men jag var en sockerknarkare eller andratonsdistknarkare. Som mest hade jag totalt 24 rör i kedjan, 12/ kanal.

hjärnan kräver denna sötma för att få sin kick, transistorer lät alltid tråkigt o grått, smaklöst. Nu är jag nykter rörjunkie.

Jag kan tycka att en ack så liten dist kan höja smaken men efter att ha nyktrat till kan jag nu höra vad rör och transformatorer ”ställer till med”.  En kompis som alltid hävdat detta har jag tidigare avfärdat med att han hade hjärnspöken, han menade att min anläggning och alla andra rörbaserade anläggningar lät som mat med ketchup på. Det fanns alltid ketchup, vare sig man ville eller ej. Denna ketchup lade sig på alla smaker och dominerade de finare nyanserna och i hans fall förtog upplevelsen totalt. Då försteg jag inte alls hans point, nu när jag är nyckter förstår jag exakt vad han menar. Även om jag mycket väl kan uppskatta en ketchup till vissa maträtter dvs jag tycker fortfarande om rörbaserade anläggningar men efter att ha traskat i rörträsket i över 10 år känns det skönt att komma ut i den fria luften och de fria vidderna.... kanske är jag på väg in i de mörka transistorskogarna istället.

 

Link to post
Share on other sites
33 minutes ago, Adagio said:

Ha ha! Nej tack. Jag kommer aldrig gå tillbaka till vanliga tröga lådhögtalare, det räcker med 35 år av den varan. Paneler/dipoler var ett steg i rätt riktning och nu med horn börjar det likna något.

det finns inget som är lika elegant som låg effekt och hög verkningsgrad. 

Håller helt med där. För mig är det lättare att få uppleva magi med låg effekt och hög känslighet. 

Link to post
Share on other sites

På lite slingriga vägar kom en väldigt enkel B1 (buffrat försteg designat av Nelson Pass) hem till mig. Den var driven med två 9V batterier och imponerade stort på mig. 
därifrån var steget till att göra en egen variant utifrån herr Nelsons ritning inte så långt. 
Jag valde att göra en ”planka” i mahogny med 7N koppar uppspänd på omagnetiska mässingsdyckert. Fick också tag i matchade SK170 BL.

övriga komponenter består av Charcroft, AMGR, Holco, Jupiter och Mundorf samt Elna Silmic II. Nästa fas blir en volymkontroll samt ingångsväljare och såklart en låda i framtiden. 

F298065A-27E4-4B0B-8E62-AC1D0EE57C29.jpeg

A22EE167-7AD4-4707-9993-4068E5FAC7B1.jpeg

02D1CEEB-CFCD-47F6-819B-07E4E05FB054.jpeg

Link to post
Share on other sites

Redan den enklaste B1an var extremt transparent men den hade en viss hårdhet, eller metallisk egenskap. Den var extremt ren och passade väldigt fint ihop med Zen. 

Min ” egen” variant är dock silkeslen, supertransparent och sopar mattan med JJn. Min JJ var moddad med en volymkontroll från Khozmo, detta var ett rejält lyft, och det är den blå ALPSen (från JJ) som används som volymkontroll nu.

så det kommer lyfta ytterligare med en Seiden.

Link to post
Share on other sites
4 hours ago, Adagio said:

På lite slingriga vägar kom en väldigt enkel B1 (buffrat försteg designat av Nelson Pass) hem till mig. Den var driven med två 9V batterier och imponerade stort på mig. därifrån var steget till att göra en egen variant utifrån herr Nelsons ritning inte så långt. 

 

02D1CEEB-CFCD-47F6-819B-07E4E05FB054.jpeg

Riktigt kul! Det väcker många minnen från "labbplankornas tid":1454358488_beamingfacewithsmilingeyes:

Link to post
Share on other sites
On 2020-10-17 at 07:28, Adagio said:

han menade att min anläggning och alla andra rörbaserade anläggningar lät som mat med ketchup på.

Det är ju också en floskel. Rörförstärkare har inte ett ljud lika lite som transistorförstärkare. Den där gamlinga ”sanningen” att rör låter mulligt, överdrivet mjukt och liknande gäller definitivt inte lite modernare konstruktioner från Aesthetix, VTL, Audio Research och Jadis kraftigare steg. Möjligen har McIntosh lite av det eller hade i sina 275-steg. 
 

Förr hade man lite problem med att konstruera tillräckligt stora och effektiva transformatorer som kunde leverera tillräckligt med ström i låga frekvenser och impedanser och samtidigt tillräckligt snabba i de högre frekvenserna. En fyrkantsvåg från nyare rörkonstruktioner ser väldigt annorlunda ut idag. Avståndet mellan bra transistorförstärkare och rörförstärkare har minskat. Jag har inte hört så mycket av de nyaste kraftfulla stegen från Audio Research men Aesthetix, VTL och Jadis är definitivt inga mys & pys-förstärkare som lever upp till gamla myter om rörsteg och det tror jag gäller även Audio Research.

Link to post
Share on other sites
54 minutes ago, triomio said:

Men varför skulle någon köpa rörförstärkare som låter som transistorer?

Är man som köpare inte ute efter ett specifikt sound då man skaffar rör eller är man bara ute efter det estetiska?

 

 

För att de låter bra är det enkla svaret. Jim White (Aesthetix) använder rör där han tycker att de gör jobbet bäst. Inte för att det låter ketchup. 😀 Hans mål är att bygga en så bra förstärkare han kan. Det gäller även många andra tillverkare, som @Bebop säger. 

Link to post
Share on other sites
44 minutes ago, triomio said:

Men varför skulle någon köpa rörförstärkare som låter som transistorer?

Riktigt så menade jag inte. Jag reagerade på ketchupeffekten, att rör skulle ha typ en filt över sig. Det stämmer inte som en generell beskrivning lika lite som att alla transistorförstärkare skulle låta för kliniskt. Det finns många fler variabler än så som man kan fastna för eller låta bli eller strunta i. Jag går inte in på det djupare i Adagios tråd.

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Daniel said:

Ok, då förstod jag inte din fråga. Ber om ursäkt för det. 

Eller så kanske det var jag som inte förstod ditt svar och ber då om ursäkt för det :Blush:

Men håll med om att man skaffar rör för att man vill ha det där lilla extra, även om det inte är något för alla. Att hävda att något skulle vara bättre eller sämre än något annat är väl närmast som att kritisera någons tycke och smak och det är väl inte det vi ska hålla på med här tycker jag.

Vissa av oss gillar ketchup, dvs rörmagi helt enkelt. Det är definitivt inte något dåligt tycker jag :)

Link to post
Share on other sites

Tror helt ni missat vari ketchupen ligger. Inte alls som en filt, nej snarare som ett fint glimmer eller skimmer. Som tillför en dimension av struktur eller dimensionalitet. Det är det som rör i mina öron gör bäst, tillför lite mer liv.... jag tror att det till stor del är den form av dist som alla rörförstärkare har. 

Link to post
Share on other sites
21 minutes ago, triomio said:

Eller så kanske det var jag som inte förstod ditt svar och ber då om ursäkt för det :Blush:

Men håll med om att man skaffar rör för att man vill ha det där lilla extra, även om det inte är något för alla. Att hävda att något skulle vara bättre eller sämre än något annat är väl närmast som att kritisera någons tycke och smak och det är väl inte det vi ska hålla på med här tycker jag.

Vissa av oss gillar ketchup, dvs rörmagi helt enkelt. Det är definitivt inte något dåligt tycker jag :)

Jag förstod fel. De rör och transistorkonstruktörer jag pratat med säger alltid att de valt teknologi utifrån att få ett så bra (i brist på bättre ord) slutresultat som möjligt. De vill aldrig färga ljudet. Bara förstärka signalen. Med de sagt så tror jag nu arr jag förstår vad du menade. Ja, det finns en del rörförstärkare som låter romantiskt och vackert, men som ibland saknar andra saker som en stor transistorförstärkare kan ha. Inget är rätt eller fel förstås. Alla får gilla vad de vill. Det är ju en subjektiv sport. 

Link to post
Share on other sites

Hmm.. allt detta ketchupsnack fick mig att plocka fram min gamla Synthesis Roma rörförstärkare igen för att höra hur den en gång lät.

Det visade sig att jag har glömt hur vackert det faktiskt kan låta med rörglöd.

Ketchup eller ej, den får sitta kvar i racket ett tag till för vidare utvärdering :1729970032_smilingfacewithsmilingeyes:

 

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, triomio said:

håll med om att man skaffar rör för att man vill ha det där lilla extra, även om det inte är något för alla. 

Jag tycker ofta att det snarare är för att slippa höra tillkortakommanden i en del transistorkonstruktioner som man väljer rör.
Alltså hur förstärkaren betér sig klangmässigt för olika "situationer".

 

Link to post
Share on other sites
18 minutes ago, calle_jr said:

Jag tycker ofta att det snarare är för att slippa höra tillkortakommanden i en del transistorkonstruktioner som man väljer rör.

Det var nog därför jag började rör en gång i tiden. Fast det är nog bara halva sanningen. De är ju också något förföriskt med rör.

Link to post
Share on other sites

Nu var det inte egentligen rör vs sandlådor som min berättelse handlade om. Utan min glädje över min nya  rigg. 
jag har ju förespråkat rör i snart 15 år och jag har tyckt det var jätteroligt. Men nu har jag faktiskt hittat transistor grejer som jag tidigare inte kunnat ha pga låg effekt och därigenom kommit vidare i min hobby. 

Link to post
Share on other sites

B1 är Nelson pass ”svar” på behovet av ett försteg, dvs att välja källa samt kunna justera volymen. Men detta är inte ett aktivt försteg eftersom förstärkningen endast är 1:1. Detta innebär att bla att man kan nyttja hela skalan av volympoten/kontrollen. Men i olyckliga fall kan signalen bli för låg. Den blir iaf maximalt så hög som källans utsignal medger. 

Vad innebär då bufferten? Varför inte bara ha en passiv lösning? Det är många som vittnar om hur extremt transparent en passiv lösning låter men lika många menar att det låter blodfattigt och odynamiskt. Problemet ligger till stor del i impedansmatchning mellan källa och mottagare. Med en buffert elimineras denna skillnad eller brist. Signalkällan spelar på utan att varken lastas för hårt eller för lätt, likaså får mottagarens ingångsteg en enkel match. Alla får chansen att göra sitt bästa utifrån sina egna villkor. 

Med endast två resistorer, två kondensatorer samt egentligen en J-fet i signalvägen blir det extremt transparent.

Det finns en vidareutvecklad variant som vad jag förstår inte Nelson haft något med att göra, en helt utan kondensatorer i signalvägen. Samt nyligen en ”rör”liknande variant som använder Nutube från Korg, en modern triod som använder fluorerande enhet istället för glöd. Enl mätningar låter det som trioder utan rörens lynnighet vad det gäller märkliga extra ljud samt en utlovad brinntid på 30 000 timmar. Enl källor låter den väldigt trevligt. Men den klassiska B1 är mer transparent och den helt kondensatorfria ännu renare men samtidigt inte lika mycket karaktär som man kan få när man väljer olika kondensatorer vilket jag tycker är kul.

strömförsörjningen kan man som sagt uppnå med två 9V batterier eller en väggbula motsv, enl Nelson fungerar en vanlig switchad 18V dc tegelsten till en dator utmärkt. Den opererar utan problem med 16-24V när batterierna börjar dippa neråt 7,5V börjar det faktiskt låta lite illa. Så jag kör med en LG till en gammal uttjänt laptop. 

Har kikat på att bygga en linjär nätdel men det lutar endå åt en S-Booster. Dessa verkar vara extremt välbyggda för rimliga pengar. 

Link to post
Share on other sites

Här är en riktig goding enl mig!

hur First Watt har flugit under min radar är en fråga jag ställt mig? Jag har väl varit så fast i min förställning att det måste vara rör för att det ska be”röra” mig. 
Vid  första anblicken en rejäl front, sober ljusgrå, roliga kylflänsar som ser ut att kunna få den att flyga. Precis lagom intensiva blå dioder, vanligtvis gillar jag inte blå dioder men dessa stör mig inte alls. 
min man kikar inuti vill man utbrista som Leif Östling ” vad fan får jag för pengarna!”

för den är i princip tom.

en lagom mallig trafo, skaplig lytbank utgör lejonparten av innehållet. Utmed resp kylflänsar sitter ett kretskort format och stort som en linjal. På den sitter i princip två transistorer  MOSFET,och några motstånd. Purismus extrema.

så inte en enda kondensator i signalvägen. 

9D2ACF66-D2F1-4947-A69D-D5029F215E98.jpeg

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...