Klarhet - eller ett visst "sound" - eller bara skillnader?

[Strmbrg]

Jag har kommit till den fas där jag inte är ute efter ett "sound". 

En förbättring av apparaturen skall syfta till en förbättrad klarhet. En del kallar det transparens, men jag tycker att klarhet är ett bättre och mer konkret ord. Någon kanske associerar 'klarhet' med höjning i vissa delar av mellan- och diskantregister, men det är inte alls det jag menar.

 

Jag har de senaste åren upptäckt vad just klarhets-ökning kan innebära. Innan jag upptäckte det så var förvirringen betydligt större. 
Då handlade det ganska mycket om förändring. Det handlade om skillnader. Lite oavsett vad skillnaderna bestod i. Vad det är som skiljer var inte lika viktigt som att det skiljer...

Fokuset låg på skillnader. Och med det även på ranking. Den är bättre än den osv... Men är det bra då? Eller är det bara bättre, fast fortfarande dåligt?..

Fokuset låg inte på att närma sig något specifikt, något som jag definierat själv.
Det var mest bara ett evinnerligt jämförande. Ett evinnerligt fokus på skillnader.

 

Kombinationen Chord digitalapparatur, Accuphase-förstärkeri och Magneplanar-högtalare i ett någorlunda nogsamt arrangerat rum, har lett mig in i insikten om vad klarhet kan innebära. 
Och att just klarhet är något som är mycket viktigt för just mitt musiklyssnande. Med den påtagligt ökade klarheten, så har jag slutat att lyssna på ljudet (bas, diskant, toppar och dalar etc...). 
Jag lyssnar numera inte på hur anläggningen låter utan på hur klart musiken framträder.

Kanske har fokus redan nu hamnat mer på klarhetsbegränsningar hos fonogrammen än hos anläggningen? 
Jag utesluter inte att det är så.

[AlfaGTV]

Är du säker på att din "klarhet" inte är någon annans "saknar botten" eller liknande? Jag inbillar mig att preferenserna när det gäller ljud är otroligt svåra att definiera och helt omöjliga att jämföra mellan två olika intressenter. Därav är detta en subjektiv sport som trots frenetiskt mätande av vissa aldrig kommer bli en faktabaserad sådan.

 

Men, ditt andra stycke känner jag igen mig i. Jag har hört det tidigare hos vänner, men hemmavid hände det när jag kopplade in mitt Mastergroove RIAA-steg. Den förmågan att låta musik uppstå, inte återge den, är unik i mitt erfarenhetsförråd. Man kan hamna i den sinnesstämningen också i andra fall, men det är mera situationsberoende tror jag.

[Strmbrg]

Just now, AlfaGTV said:

Är du säker på att din "klarhet" inte är någon annans "saknar botten" eller liknande? ...

Nej, det är jag inte säker på. Jag är nog snarare säker på att det kan vara just så. Därför är det svårt att beskriva vad jag menar. 
Det låter kanske flummigt, men jag tänker mig att det finns en ytterligare aspekt på ljudåtergivning utöver frekvensgång, basdjup och ljudtryck och vad det nu brukar talas om.
Den klarhet jag talar om kan jag inte förklara i tekniska termer. Den handlar inte om något som åstadkommits med hjälp av en viss form på tonkurvan. Inte såvitt jag kan begripa i alla fall. 

[byZan]

Jag undrar om det inte kan vara själva klangen du menar?

Använder själv att det ska låta "klangmässigt riktigt” i mina öron när jag utvärderar och om jag tycker det gör det så finns allt med utan att jag behöver ”toklyssna" för att finna att allt som jag önskar finns med. Rätt eller fel, jag har iaf förenklat utvärderingar för mig själv! Att det sedan kan förfinas ytterligare är en del i hobbyn och en nyfikenhet på om jag klarar av det.

 

/byZan

[triomio]

Ökad klarhet för mig är när detaljer blir tydligare och återges med högre skärpa.

Lite som att få bättre fokus i en kikare eller i ett objektiv.

[Strmbrg]

4 minutes ago, byZan said:

Jag undrar om det inte kan vara själva klangen du menar?

Använder själv att det ska låta "klangmässigt riktigt” i mina öron när jag utvärderar och om jag tycker det gör det så finns allt med utan att jag behöver ”toklyssna" för att finna att allt som jag önskar finns med. Rätt eller fel, jag har iaf förenklat utvärderingar för mig själv! Att det sedan kan förfinas ytterligare är en del i hobbyn och en nyfikenhet på om jag klarar av det.

 

/byZan

Det är svårt det här med att sätta ord på upplevelser. Hur omsorgsfullt jag än formulerar mig så kan jag aldrig veta hur det tolkas. Egentligen tror jag att det enda vettiga sättet att förklara hur jag menar är att bjuda in till lyssning.
Men det känns inte aktuellt. Anledningen till det ber jag att få återkomma om.

[LPL]

5 hours ago, byZan said:

Jag undrar om det inte kan vara själva klangen du menar?

Använder själv att det ska låta "klangmässigt riktigt” i mina öron när jag utvärderar och om jag tycker det gör det så finns allt med utan att jag behöver ”toklyssna" för att finna att allt som jag önskar finns med.

Håller med om ”klang”, bytte högtalarkablar idag bara för att jämföra två rätt olika kablar. En hemmabyggd Litzkabel och en enklare solid core (Audio Quest Type 8). Skillnaden är ganska stor mellan kablarna, Litzkabeln låter tillbakalutad och lite diffus i ljudet, trevligt. AQ kabeln är mer på, har mer kropp, instrumenten har mer kontur och enligt mig mer korrekt klang. Korrekt klang blir lätt subjektivt men för egen del går jag oftast på hur trummor burkar låta i mina öron. Grabben spelar elgitarr mest hela dagarna och i deras replokal är det mer än påtagligt hur ett trumset låter. Kanske ingen highend när man sitter där med hörselkåpor och känner ljudet genom hela kroppen, men "klangen" blir rätt tydlig både med och utan kåpor. Det låter inte tillbakalutat och avrundat om man säger så

[Strmbrg]

Jag gissar att vi lyssnar ganska olika. Eller lyssnar efter olika saker.
Jag lyssnar aldrig efter detaljer eller "kropp", "kontur", "klang" eller annat sådant (tror jag, för jag förstår inte vad orden innebär).

Jag lyssnar bara på helheten och hur realistiskt det låter. Realismen består såklart av diverse enskildheter, men jag fixar inte att fokusera på dem.

[byZan]

16 minutes ago, Strmbrg said:

Jag lyssnar bara på helheten och hur realistiskt det låter.

 

Ja och det tror jag via alla eller iaf de flesta gör! Men det finns ju mer att lyssna efter om man tilltalas av analysera mer, vilket också tillhör hobbyn för en del. 

 

/byZan

[LPL]

26 minutes ago, Strmbrg said:

Jag lyssnar bara på helheten och hur realistiskt det låter.

Jag lyssnar också bara på helheten när jag lyssnar på musik

 

Min syn är att helheten består av många beståndsdelar. Varje beståndsdel utgör helheten och kan man förbättra någon del här och där blir vanligtvis helheten bättre. Jag tycker det är rätt meningslös om man beskriver skillnaden mellan två prylar som att det låter olika utan att försöka sätta ord på skillnaden.

 

[Strmbrg]

1 minute ago, LPL said:

Jag lyssnar också bara på helheten när jag lyssnar på musik

 

Min syn är att helheten består av många beståndsdelar. Varje beståndsdel utgör helheten och kan man förbättra någon del här och där blir vanligtvis helheten bättre. Jag tycker det är rätt meningslös om man beskriver skillnaden mellan två prylar som att det låter olika utan att försöka sätta ord på skillnaden.

 

Ja, och även om det är skillnader så behöver det inte betyda att skillnaderna spelar så stor roll. Det behöver inte heller betyda att den ena är bättre än den andra. Båda kan vara dåliga, fast på lite olika sätt. Alternativt kan båda vara riktigt bra, fast ändå lite olika.
Allt det där jämförandet gör åtminstone mig väldigt förvirrad och leder ingen vart. 
Sedan jag kommit på vad jag vill åstadkomma så har det blivit betydligt enklare: Låter det mer realistiskt eller ej?

[Strmbrg]

Jag menar att jämförandet riskerar att - men måste såklart inte - leda till ett fokus på skillnader snarare än ett fokus på vad som är bra.
Jag ser det som en mental fråga. Som tillspetsat kan leda till att man glömmer bort att värdera braighet och istället värderar skillnader.
Man kan då hamna i ett läge där man har jämfört och rangordnat mycket omsorgsfullt - och blivit så fördjupad i skillnaderna att man kanske sitter med en "vinnare" som förvisso är bäst - men ändå inte särskilt bra.
Numera handlar det för min del huvudsakligen om klarhet. För ett antal år sedan visste jag inte vad jag vet idag kring vad man faktiskt kan uppleva när riktigt god klarhet råder. Så, visst, där är en jämförelse: Förr jämfört med nu.
Jag tror inte att det har med klang att göra utan med upplösning. Upplösningen/klarheten finns i basen såväl som i alla andra delar av frekvensområdet. "Falsk klarhet" kanske kan framkallas genom att justera tonkurvan på vissa sätt, men det är något annat.
Om jag lyssnar på en studioinspelad låt så kan den såklart påverkas av anläggningens klarhet. Men den innehåller oftast inte alls samma myriad av lågnivå-detaljer som en god inspelning av exempelvis en stor orkester i en konsertsal. Jag gissar att mitt uppkomna fokus på klarhet mycket beror på att jag lyssnar på den musik jag lyssnar på. När jag emellanåt lyssnar på jazz eller funk så nås gränsen tidigare för vad som finns att lyfta fram.
Jag säger inte att det ÄR så, men det är så jag upplever det.

[Apexorca]

Jag lyssnade precis på ett Fourplay album (jazz). Det var på rullband. Upplösningen var grym. Upplevelsen var att inget gick förlorat. Det var jättemycket detaljer i alla instrumentljud. Antar att detta är en studioinspelning. Lyssnad också på TBM41 på vinyl,Tsuyoshi Yamamoto- Blues for Tee som är en livejazz. Här hör man verkligen allt. Instrument och rum, saknas inget.  Jag tror det mer har med inspelningskvalitet att göra. Både dessa exempel har lite olika sound men är grymt klara och friska. Jag upplever inte att man "slår i taket" vad gäller den lagrade inspelningens resurser. Vad jag tror du upplever är möjlugen att i liveinspelningar får du med känslan och rummets akustik, ljud från stolar, fötter som stampar takt,  folks mumlande eller vad det kan vara, det ger en känsla jag gillar också. Studioinspelningar blir lite döda ibland på det viset tycker jag. Jag gillar bra inspelningar som är live eller inspelade som live av den anledningen. Det är sällan symfinorkestrar spelas in i studio så därför känner man igen sig klangmässigt och med konsertsalens akustik etc. Det blir mer verkligt.  Viss musik finns ju nästan bara som studiomusik och det kan vara kul också men då mestadels musik elektroniska inslag. De är nästan bättre på en bra stereo än live Tex Kraftwerk, Trentemöller och liknande. 

[LPL]

2 hours ago, Strmbrg said:

Jag menar att jämförandet riskerar att - men måste såklart inte - leda till ett fokus på skillnader snarare än ett fokus på vad som är bra.

Visst finns det kanske en risk att man kan förlora sig i detaljerna snarare än helheten om man bara sitter och testar fram och tillbaka och söker skillnader. För mig tycker jag det är ganska enkelt då jag vanligtvis "bara" lyssnar på musiken. Om och då jag provar olika saker så fokuserar jag givetvis mer på detaljerna men även på helheten, framförs låten bättre eller sämre, hänger det ihop, svänger det, låter instrumenten mer eller mindre naturliga o.s.v.

 

Mycket av den musik som jag lyssnar på kan vara ganska "grötig" så det är ofta av godo om separationen mellan instrumenten och luftigheten ökar men samtidigt får det inte gå ut över framförandet så det låter onaturligt, sterilt och tråkigt så det är en balansgång. Jag vill att musiken framförallt ska låta så som det var tänkt när den spelades in och vissa (många) inspelningar och skivor låter rätt kasst men blir det för polerat och högupplöst finns det risk att nerven i musiken går förlorad. Är det musik som jag gillar får jag leva med att det inte låter perfekt hellre än att byta till en skiva som låter bättre

[Bebop]

19 minutes ago, Apexorca said:

Studioinspelningar blir lite döda ibland på det viset tycker jag. Jag gillar bra inspelningar som är live eller inspelade som live av den anledningen.

Håller med. Liveinspelningar med publik av rock och jazz är ibland mindre lyckade tycker jag men det beror mer på att en del publikfrierier inte gör sig lika bra från vinyl/cd som när man är på konserten. Likaså mindre fokus på avstånd till mickar, "oändliga" gitarr- och trumsolon, ojämn kvalitet på upptagning och lokaler mm. Med klassisk musik och i viss mån jazzkonserter är det lite annorlunda. Bra exempel är livekonserter på ECM.

 

I någon mån är ju alla inspelningar mer eller mindre "live". Minst live är väl den s k list- eller hitmusiken som jag mer ser som en industriprudukt där olika pålägg läggs på efterhand där olika insatser skickas mellan studios som sedan kan fixas till. Den digitala tekniken har ju förenklat den typen av produktion. Det ger musik som tidigare inte varit möjlig. Baksidan är att man får plattare och livlösare inspelningar där efterklang, ambiens, fasfel och överhörning skall fixas virtuellt i efterhand. 

 

Det blir ju skillnad när en orkester, kvintett eller liknande, oavsett om det är jazz, klassiskt, r&b, folk eller rock sätter upp sina instrument bra mickat i en välljudande studio eller konsertarena spelar in där både ljud och musik ingår i det centrala budskapet. Även då används digitala teknikens fördelar där man kan klippa ut och ersätta avsnitt där t ex sångaren tappade bort texten utan att ta om det från början. Den här typen av produktioner har förutsättningar att låta fantastiskt bra oavsett om det gjorts digitalt eller analogt.

 

Bra exempel på bolag inom klassisk musik som arbetar så är nästan alla numer där de mest omhuldade är BIS, Harmonia Mundi, Alpha, Naïve, Hyperion, Pentatone och Chanson. De låter nästan alltid bra i alla avseenden. Här räcker det med att inrikta sig på att musiken är den "rätta". Även jazzen har bra bolag i det avseendet, t ex ECM, Opus3, Chesky, Blue Note, Verve, Impulse!, TBM och många fler. Problemet där är att det är mer kopplat till producent och studio än till själva etiketten (med ECM, Chesky och Opus3 som undantag). Ett större problem är den minskade utgivningen då jazzen inte klarat de nya distributionsformerna (för få nerladdningar/lyssningar för att klara inspelningskostnaderna). Det kan ju ändras över tid(?). Nu får vi gotta oss åt det som redan finns.

 

"Klarhet" tycker jag är ett begrepp som är rätt så talande men det räcker inte. Dynamik, bredd, djup, balans över frekvensområde, värme... är också adjektiv som som ger upplevelsen positiva tillskott på en i övrigt bra inspelning avseende bra musik.

 

 

[Strmbrg]

Jag tror att vi oundvikligen talar förbi varandra i en sån här diskussion. Vi har individuella lyssningsupplevelser. Dessa är extremt komplexa. Detta försöker vi förmedla i text, med ett begränsat urval av ord, som vi inte vet om alla tolkar hyfsat lika eller ganska olika.

Detta oavsett om man får en kommentar av typen ”...jag förstår PRECIS vad du menar!..” Ty, hur vet man det? 🙂

Vill tillägga att framförallt Chords MScaler har visat mig att det finns ”klarhetsdimensioner” i den inspelade musiken som jag inte hade en susning om att man kunde förnimma.