Jump to content

"Exakt" -Hur förhålla sig till det begreppet?


Strmbrg

Recommended Posts

Det finns de som definierar sitt mål med hifi sålunda:

Att kunna höra exakt vad som finns på fonogrammet.

Det vill säga, att det som spelades in också är exakt vad som spelas upp. Kopian är exakt lika originalet.

 

Jag har svårt att acceptera - eller egentligen snarare svårt att förstå - en slik målsättning. Ty, vad är "exakt"?

Låt oss förenkla lite, så att det går att förstå hur jag tänker. Och då förenkla i så måtto att - lite galet - ange en procentsiffra utan att bry sig om att ange någon eller några måtts-enheter överhuvudtaget. 

Är 90%-ig likhet tillräckligt för att klassa det som "exakt"? 

Eller är det endast 100% likhet som skall klassas som "exakt"? 

Matematiskt är det såklart bara 100% likhet (eller snarare 100,00000...%) som kan sägas vara exakt, utan citationstecken.

 

Åter till första stycket: Att kunna höra exakt vad som finns på fonogrammet... 

Nå, vad är då syftet med det? Jag kan tänka mig (och tror mig ha uppfattat) att den som har den målsättningen skulle beskriva syftet med exakthetskravet i termer av information. Det vill säga, att det är angeläget att veta vad som verkligen finns finns på fonogrammet. Den vetskapen skulle alltså vara ett slutligt syfte. 

Eller snarare, den tillfredsställelse som den vetskapen ger, är det slutliga syftet med exaktheten.

 

Nå, når man någonsin 100% likhet mellan ett original och en kopia (dvs ett återskapande)?

Blir det någonsin exakt i ordets korrekta betydelse?

Räcker det med "nästan exakt"?

Var går gränsen för att det inexakta skall kvala in i häradet "nästan exakt"?

Blir svaret på den frågan snarast ett tyckande? "Vi lägger den gränsen ungefär här". Eller, "Vi lägger den gränsen exakt här, vid "97,3(0000...)% likhet".

 

Eller har man medelst seriösa dubbelblindtestförfaranden skaffat sig vetskap om att vid "98,5% signal-likhet" med originalsignalen så går gränsen för att någon (av de som deltog i testet) kan särskilja original och kopia?

Exakt är det ju inte i så fall, men tillräckligt.

Det vill säga, tillräckligt för att det skall upplevas som lika.

Det vill säga, det är tillräckligt nära fullständig likhet för att den akustiska informationen om vad som finns på fonogrammet skall framgå.

 

Det är i så fall alltså inte exakthet som är målet för den exakhetssträvande, utan tillräcklighet.

 

Syfte: Att säkerställa vetskap om vad som finns på fonogrammet.

Metod: Att åstadkomma 98,5%-ig signal-likhet i fonogramåtergivningen.

 

Det är som jag ser det lite (eller kanske snarare, väldigt) tokigt att använda begrepp som "exakt", "precis", "korrekt" och liknande, när man vid endast mycket lätt djuplodande inser att det handlar om ungefärligheter och tillräckligheter. 

Frågan är om dessa ungefärligheter accepteras, och om man då stannar där. Eller om man, som "exakthetssträvare" fortsätter där bortom i ett nytt syfte. Syftet att nå längre än den "98,5-iga" likheten.

Det vill säga: Signalens beskaffenhet blir viktigare än själva upplevelsen av musiken.

Edited by Strmbrg
Link to comment
Share on other sites

8 minutes ago, Strmbrg said:

Det vill säga, att det är angeläget att veta vad som verkligen finns finns på fonogrammet. Den vetskapen skulle alltså vara ett slutligt syfte. 

Eller snarare, den tillfredsställelse som den vetskapen ger, är det slutliga syftet med exaktheten.

 

Jag landar också i den slutsatsen och tycker personligen att det är vettigare att väga olika fels "viktighet" mot varandra snarare än att försöka uppnå noll fel i någon länk på vägen.

 

Link to comment
Share on other sites

Ett språk är inte ”exakt” på det sätt du beskriver. Språk är ett levande begrepp och kan användas på lite olika sätt med olika innebörd i olika sammanhang. Hur många decimaler skall man använda för att det skall uppfattas som ”exakt”? Det är olika för den som arbetar med att bygga vägar och för den som arbetar med våglängder, t ex. För de flesta inbillar jag mig att ”exakt” snarare innebär ”mycket noggrann” vilket även SAOL nämner. Det blir ännu tydligare om man lägger till adverbet ”mycket” så det blir ”mycket exakt”. Det finns ju också ”mindre exakt” och ”mer exakt”.  Begreppet är inte lika fast som t ex ”död” som är ett definitivt begrepp. Det är ju svårt att komparera ett sådant begrepp till ”död - dödare - dödast”

 

Vi uttrycker oss med samma begrepp för olika saker. Inom hifi läser vi ofta att med pryl X upplever jag en ”betydlig” eller ”enorm” skillnad. Andra skulle säga en ”djävulsk” skillnad och någon skulle säga en ”noterbar” skillnad för samma sak. Vi har olika referensramar och prioriteringar vilket påverkar de adjektiv och adverb vi använder.

 

Om vi skall uttrycka oss i tal typ procent, dB, frekvens och liknande måste vi ha ett mätsystem. Om vi inte har det får man nog se uttryck som nämnts ovan som känsloyttringar vilket inte är något konstigt. Det använder vi i olika sammanhang, t ex ”fulländad form”, ”världens bästa”. Det är bara ett sätt att markera en känsla och uppfattning och ingen absolut sanning (utom möjligen för den som uttrycker känslan just då).

Link to comment
Share on other sites

Jag vill hävda att inget "fonogram" som vi begagnar oss av är "exakt" i bemärkelsen att det är helt "förlustfritt"... Och jag tror därmed att exakt är ett begrepp som inte hör hemma i den upplevelse eller budskapsbaserade konstform som vi ägnar oss åt tar del av. Vi gör ju våra egna tolkningar av artisten eller kompositörens ambition i slutändan i alla fall?

 

Jag är mera inne på @Bebop's funderingar, att varken språket eller artistens ambition kan förmedlas till 100%, och det finns många fallgropar på vägen.  

 

Link to comment
Share on other sites


Upplever att ordet ”exakt” används mer och mer som en ursäkt att inte behöva uttala sig och kunna prata utan att ta ansvar.

Politiker och sakkunniga svarar på frågor med att ”jag vet inte exakt vad siffrorna blir”, ”jag vet inte exakt hur många som drabbas”, ”vi kan inte säga exakt vad som kommer hända” osv.

Men du kan väl svara på ett ungefär? Ingen har bett om ett exakt svar.

Ofta kan de inte ens svara på ett ungefär. De har ingen aning. Dvs de ligger så långt ifrån exakt som man kan :)

 

Ordet har lett till betéenden som märks både i privat- och yrkeslivet. En slags digital transformering.

 

 

 

3 hours ago, Bebop said:

Det är bara ett sätt att markera en känsla och uppfattning och ingen absolut sanning (utom möjligen för den som uttrycker känslan just då).

”Jag mår 3dB bättre idag än igår, men förra lördan var jag nära mitt brusgolv.”

:app:

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...