Jump to content

Hembesök hos en snapphane


Bebop

Recommended Posts

Det har blivit allt färre hemreportage, tycker jag. Vi hade mer av den varan förr. Jag tänkte dra upp statistiken lite och drog iväg till min gamla musik- och hifi-vän sedan 1976. Vi besöker Nisse, en riktig snapphane på flera sätt. Han är en trogen följare och läsare av vårt forum men inte medlem. "Jag läser lika bra utan att vara medlem", säger vår snapphane som har bevis hängande på väggen (Hans instämplade namnet har jag suddat bort av integritetsskäl)

 

Snapphanen DSC_6339.jpg

 

Snapphanen var ett cykelmärke i Blekinge och Nisses förfäder startade tillverkning första halvan av 1900-talet. Sedemera blev det en bilverkstad i tre generationer. Innan portarna slogs igen för ca 7 år sedan fick jag förmånen att dokumentera stället där mycket fanns kvar från cykeltillverkningens tid, bland annat följande verkstadsbänk där det har monterats, lagats, svettats, svurits och skrattats

 

Verkstaden DSC_4921.jpg.

 

Men nu var det inte cyklar som skulle behandlas. Nu kör vi...

 

ASR 75 DSC_6359.jpg

 

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Jag börjar med ett par bilder som avslöjar att i detta hem spelas det vinyl. Jag vet att Nisse haft en mängd fina pickuper och trodde jag skulle kunna visa en kavalkad från 70-talet men de flesta är bortrensade. Nisses favoritpickuper kommer från Ortofon och Koetsu. Ortofon har  ett inbytessystem där man får betalt för sin gamla pickup så länge man byter uppåt (ca 30 % av beräknat nypris på den gamla pickupen). Pickuperna har gått åt m a o. Men ett par fanns på lager.

 

Ortofon Kontrapunkt var en serie som kom ca år 2000 och bestod, i kvalitetsordning A, H, B och C. Bokstäverna hämtades från B-A-C-H (Johan Sebastian). Dessa benämningar är idag Red, Blue, Bronze och Black. Nisses Kontrapunkt a motsvaras mest av dagens Cadenza Red enligt Ortofons utbytesstege. Jag köpte modellen efter som hette Kontrapunkt h som jag var väldigt förtjust i. Den hade många likheter med "a" men hade annan typ av inre dämpning som skulle ge lite rumligare bas och mer framskjutet mellanregister. I verkligheten var de svåra att skilja på ljudmässigt, tycker jag. 

 

Kontrapunkt A DSC_6301.jpg

 

Nisses pickup behöver retippas vilket fortfarande är möjligt. Det gör man med direktkontakt med Ortofon. Priset för att retippa en Kontrapunkt a (där hela motorn, nålarm och nål byts) kostar €550, vilket jag tycker den är värd. Man får en helt ny pickup i gammalt skal. Så här skrev Ortofon om modellen:

 

The Kontrapunkt "a" has an aluminum cantilever that is mounted with a super polished nude fine line stylus. Coils are made from 6-Nines pure silver wire, and the output is as high as 450 µ Volt at 5 cm/sec. by 1 kHz.
The sound picture of Kontrapunkt "a" is more relaxed, homogeneous and moderate dynamic in the perspective compared to the Kontrapunkt b and with great space and depth in the stereo image
.

 

Kontrapunkt A DSC_6302.jpg

 

Både Nisse och jag kom i kontakt med denna lilla låda omkring 2010.

 

Koetsu Black DSC_6311.jpg

 

Vi fick höra Koetsus pickuper för första gången hemma hos en bekant. Vi blev helt tagna av det vi hörde. Nisse beställde en Koetsu Black Goldline. Vi följdes åt och snart beställde även jag en fast jag tog en Koetsu Rosewood. Det är exakt samma pickup men i olika hus med olika massa. De låter också väldigt lika om de paras ihop med en passande arm.

 

Koetsu DSC_6307.jpg

 

Koetsu är lite kult för många vinylentusiaster. Den är känd för hög musikalitet snarare än neutral återgivning (vad nu det är). Basen är slagkraftif, mellanregistret lite framhävt med en glittrig och fin diskant. Den har inte pickupvärldens högsta dynamik men inte på något sätt dålig. Det saknas inte slagkraft när det behövs. Skivbruset är i stort sett noll. Jag tycker det är en fantastisk pickup. Även Koetsu går att få omtippad med ny motor, armrör och nål. Det tror jag även Nisse kommer att göra. Så här specas pickupen:

 

Specifications

Anodized Aluminum Body

Copper Coil Wiring

Samarium Cobalt Magnet

Boron Cantilever

0.4 mV Output

10.8 g Net Weight

Recommended Tracking Force 1.8-2.0g

Recommended Load 80-1,000 ohms

 

Koetsu Black DSC_6305.jpg

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

I och med detta reportage ger ju Nisse något tillbaka till de medlemmar som gett honom lite att läsa och förkovra sig i. Det är speciellt tacksamt i dessa tider där pandemin har begränsat alla sociala aktiviteter.

 

 

7 hours ago, Bebop said:

Nisses pickup behöver retippas vilket fortfarande är möjligt

Så bra!

Fin service att erbjuda renovering av utbytta modeller.

 

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, calle_jr said:

Fin service att erbjuda renovering av utbytta modeller.

Ja, det är mycket bra service plus att den är lätt tillgänglig oavsett var i världen du bor till samma kostnad direkt med fabriken via instruktioner på hemsidan. Man vet att det görs av Ortofon och de har en tydlig förteckning över vad man gör, man får 1 års garanti på arbetet och ett mätprotokoll. Man komittar sig också att arbetet tar max 3 veckor och max 5 dagars leveranstid. Det är en attraktiv hållbarhetsmodell som fler borde ta efter för att "vårda och respektera sina kunder".

 

Deras "Vintage Repair" inkluderar även gamla rariteter som denna SPU Meister A (som jag tror lanserades 1959) som man kan renoverad för €765.

SPU_Meister_A.jpg

 

I rättvisans namn bör ju också nämnas att de flesta MC-tillverkare som t ex Soundsmith, Koetsu, Lyra, Benz med flera erbjuder renoveringar. Det finns även OEM-service från specialister som bara sätter på ny nål men lämnar resten intakt. Problemet är att man inte riktigt vet om retippning är gjort av tillverkaren eller av någon annan. Jag har själv varit med om retippa en Benz i fabriken, som det sas, men fick sedan reda på att det gjorts hos en engelsman. Där dök mitt förtroende både för märket och handlaren som erbjöd tjänsten. Om en process kan göras svår görs den ofta det.

Link to comment
Share on other sites

 

Jag vet att Lyra gjorde något med toppmodellerna (exvis Olympos och Parnassus) som hade ovanliga material, och för de modeller som fortfarande finns i produktion bygger man om.

Men hur är det med tex Lyra Skala eller Argo? Kan man bygga om dem eller byta in dem?

Och hur kommer det bli med exvis Etna och Atlas om några år när de fasas ut för nya modeller?

 

Jag har även reagerat på den höga kostnaden för renovering. Det är förvisso väsentliga delar som byts, men när det kostar mer än halva nypriset ska man inte börja kalkylera kilopriser :) Det sabbar dessutom andrahandsmarknaden.

 

Link to comment
Share on other sites

3 minutes ago, calle_jr said:

Och hur kommer det bli med exvis Etna och Atlas om några år när de fasas ut för nya modeller?

Jag har fått priser av Karl på Stylus för "renovering" av min Etna och även för att uppgradera denna till Etna SL.
Jag antar att kostnaderna kan ha förändrats sedan dess , men i häradet 45 resp 55. Det är väl inte helt olikt Ortofons 30% av priset i rabatt för en "ny"...

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, AlfaGTV said:

Det är väl inte helt olikt Ortofons 30% av priset i rabatt för en "ny"...

Ojdå. Så även retip av en MC Anna kostar 50 papp?

Det visste jag inte.

 

1 hour ago, AlfaGTV said:

"renovering" av min Etna och även för att uppgradera denna till Etna SL

Javisst, det är bra. Men jag menade när Katla introduceras och de fasar ut Etna.

 

Link to comment
Share on other sites

16 hours ago, Bebop said:

Ortofon har  ett inbytessystem där man får betalt för sin gamla pickup så länge man byter uppåt (ca 30 % av beräknat nypris på den gamla pickupen).

 

@calle_jr, Jag kopplade det till vad Bebop nämnde. Och det var inte helt korrekt då det handlade om inbyteshandel. Jag har faktiskt ingen aning om vad det kostar att renovera en Windfeld Ti eller MC Anna Diamond.

 Därmed var hela min post poänglös, utöver de faktiska priserna då. Slöseri på digital trycksvärta, sånt händer!

Link to comment
Share on other sites

En Ortofon Anna kostar €3,500 att renovera. Priserna för respektive pickup framgår i följande länk.

https://www.ortofon.com/hifi/products/repair-service/

 

Det där med de 30% (i själva verket 20-30 % beroende på hur man beräknar nuvärde och vilket år man köpte pickupen) är applicerbart om man köper ny pickup av samma eller högre upp i skalan. Jag har en Windfeld som jag tänkt renovera vilket kostar €1,700 vilket skall jämföras med ca SEK 30,000 som riktpriset var som ny. Alternativt kan jag välja att köpa en ny Winfeld Ti eller t ex en Anna. Då får jag SEK 6,680 för min gamla, dvs drygt 22%. I listan i följande länk finns ”pantvärdet” för respektive pickup. De förbättringar som Winfeld har mot Winfeld Ti lyssningsmässigt bedömmer jag som begränsade så de blir en renovering vilket kostar ca 50-60% mot nypriset (beroende på vad jag betalt).

 

http://www.ljudtema.se/wp1/wp-content/uploads/2018/02/Prislista-Ortofon-inbyten-170921.pdf

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Tillbaka till Nisse och nu blir det mest musik ett par inlägg. Det är ju trots allt det som allt går ut på. Både jag och Nisse kan ibland förundras hur lite musik och album många hifi-intresserade samlat på sig. Min känsla är att det är fler som är mer intresserade av anläggningar än det de är till för. Jag kanske har fel. Hur som helst driver var och sina intresse på sitt sätt.

 

Hos Nisse råder det ingen tvekan. Vi har vuxit upp och exponerats för i stort sett samma musik. Den bredaste musiksmaken har hamnats hos Nisse. Här finns framför allt pop, rock, country, metallica, folkrock, soul, blues, sing&songwriters och en stor portion jazz därutöver. Dock inget klassisk musik, det hamnade hos mig liksom jazz, soul och blues plus en och annan sing & songwriters, folkrock osv. Men hos Nisse är det mycket välfyllt. Lite avsides i huset finns ett rum där många boxar har hittat plats.

 

Boxar DSC_6314.jpg

 

I ett hörn har Beatles och Beach Boys fått plats.

 

Beatles boxar DSC_6323.jpg

 

Om jag sveper blicket lite mer åt höger avslöjas lite av bredden i Nisses musikintresse. Obs, det här är inte bara skådebröd. Nisse kan sin musik och knäcker både artister och album rätt så lätt när man spelar blint s a s. När man läser ryggarna är det svårt att hitta någon annan logisk faktor än bred musik.

 

Boxar DSC_6319.jpg

 

Det intrycket består när man tittar ännu mer åt höger. Phil Spector, Derek & the Dominos, Monk, Led Zeppelin... Spretigt så det förslår men Nisse pratar sällan om genres. Det är musik, låtar och album som är det centrala men bara om det är bra. Han är inte mycket för att katalogisera i fack annat än när man handlar så man vet var man hittar vad.

 

Boxar DSC_6317.jpg

 

Här finns naturligtvis vinyl också sorterat i bokstavsordning per huvudartist. 

 

Skivhylla DSC_6312.jpg

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Bebop said:

country

Misstänkte det. Vi har ju träffats några gånger.

Går det att redogöra för vad det är han har där?

Nytt, gammalt, bluegrass, rockabilly, Nashville, Jimmie Rodgers, Bill Monroe, Johnny Cash, Hank Williams, Dolly Parton, Waylon Jennings, Nanci Griffiths, Wilie Nelson, Emmylou Harris, Gordon Lightfoot?

 

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, calle_jr said:

Går det att redogöra för vad det är han har där?

Nej. :cool:

 

Vad gäller boxarna så syns det väl på ryggarna. När det gäller vinylen så är det mycket blandad kompott. Mest jazz och rock/americana typ Led Zeppeling, Frank Zappa, Neil Young, Paul Simon... you name it. Eftersom de står i bokstavsordning oavsett genre så blir det en stor blandning.

 

17 hours ago, calle_jr said:

Nytt, gammalt, bluegrass, rockabilly, Nashville, Jimmie Rodgers, Bill Monroe, Johnny Cash, Hank Williams, Dolly Parton, Waylon Jennings, Wilie Nelson?

Nej, den riktiga "hästjazzen" är inte Nisses grej. När det pratas country med Nisse så är det mer i form av Neil Young, Willie Nelson, Waylon Jennings, Kris Christofferson och Johnny Cash. Han är mer "outlaw" än konservativ s a s.

 

Just Neil Young är en av Nisses stora favoriter. Jag drog ut de LP han har med honom. Där saknas inte mycket om ens något.

 

Neil Young DSC_6329.jpg

 

Neil Young DSC_6331.jpg

 

Ooops... lite fler boxar...

 

Boxar DSC_6325.jpg

 

Vi drar oss ut mot lyssningsrummet och då passerar vi köksanläggningen som också servar ett uterum med musik lite mer i bakgrunden. Här samlas lite avlagda prylar i kombination med lite nytt. Förstärkaren är en gammal McIntosh 6500 (tror jag den heter). Där stod också en av deras cd/sacd-spelare men som haft lite konstiga hyss för sig på sistone. Nisse grävde då lite djupare i förrådet och plockade fram en trotjänare från Yamaha som på sin tid rankades mycket högt. Det var ett lyckat drag för Nisse tycker den låter bättre än McIntosh, ett märke som Nisse tappat förtroendet för. Det är helt enkelt för dålig kvalitet, enligt Nisse. På Yamahan  en står en relativt nyinköpt Rega P3 med en Ortofon 2M Black. Högtalarna är ett par Larsen 4. Det är ingen high end-anläggning men det är heller inte meningen. Men det låter utmärkt för det syftet den är avsedd till.

Köksanläggning DSC_6333.jpg

Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, musicus said:

Vet du om den Yamaha cdp´n va en CDX 1030, 1050 eller 1060?....1030 å 1060 va riktig goa spelare, om jag minns rätt så

Det är CDX-1060 som jag tror var toppmodellen och toppade många listor i hifi pressen. Den hade ett 1-bitars DAC tillverkad av Yamaha. 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Bebop said:

Det är CDX-1060 som jag tror var toppmodellen och toppade många listor i hifi pressen. Den hade ett 1-bitars DAC tillverkad av Yamaha. 

 

Alle tre va toppmodeller, i tur ordning, med 1030 först sen kom 1050 och sist 1060....trevliga spelare vill jag minnes!...

 

mvh

Link to comment
Share on other sites

22 hours ago, Bebop said:

Det är CDX-1060 som jag tror var toppmodellen och toppade många listor i hifi pressen. Den hade ett 1-bitars DAC tillverkad av Yamaha. 

Drar mig med frustration till minnes när jag försökte förklara att det fanns "1 bits" DACar för min digitaltekniklärare på gymnasiet i början av 90-talet. Han var mycket skeptisk:clown:

 

Trevligt att ta del av Nisses anläggningar!

Link to comment
Share on other sites

Alfabetet börjar som bekant på "A" och för att hitta de albumen så beger jag mig till ett annat rum i den snapphanska boningen och där finns det också mycket bra musik.

 

Skivhylla DSC_6337.jpg

 

 

När det gäller vilka utgåvor man skall köpa så tycker Nisse att det har dragit iväg lite väl mycket. Ommastrade 45-varsutgåvor göre sig icke besvär. Det är som att spela gamla EP-skivor, tycker Nisse. Inte min grej! Och att rensa ut de LP av t ex Blue Note som han köpte på 70-talet och byta ut dem till nymastrade utgåvor eller jag original är också ointressant för Nisse. Jag köper de versioner som finns tillgängliga när jag handlar. Musiken är detsamma och jag njuter i fulla drag. Att sitta och jämföra pressningar och utgåvor tar bort fokus på musiken. Så djävla mycket bättre är de inte, ibland t o m sämre. Jag köper dessutom bara en version så jag behöver inte bry mig om hur andra låter. Däremot köper jag lite boxar som jag tycker är kul att ha. Jag sympatiserar mycket med Nisses jordnära hållning till sin hobby.

 

Även om vinyl ligger närmast hjärtat för Nisse så saknas heller inte musik på CD. Att avstå bra musik pga av format tycker både Nisse och jag är en märklig företeelse för en musikälskare. Under flera år var CD det enda som erbjöds om man ville följa med vad som hände på musikscenen. Under senare år har han en än mer avslappnad ställning till formaten och dess ljudliga skillnader. Nisse tycker att idag är det jämt skägg men lite roligare med vinyl. Men priserna börjar på sina håll dra iväg med vinylen och det blir allt mer cd-inköp.

 

CD-hylla DSC_6335.jpg

 

CD-hylla DSC_6334.jpg

 

Hur är det då med streaming, nerladdningar, rippningar och nätverk? Nisses svar kommer blixtsnabbt. Det kommer jag aldrig att syssla med. Jag har en laptop, den är utmärkt att betala räkningar och att handla med. Nisse menar att han har musik för sin livstid och han har utrustning för avlyssning. Dessutom låter det utmärkt. Det enda streamingen har medfört är att folk lyssna mindre på radion och den har tagit död på mycket av den musik  han söker inte är "lönsam" längre. Varför skall jag stödja detta? En postiv sak med streamingen lyfter han fram. Han har lärt sig uppskatta det han har bättre istället. Han har också sparat pengar på att det inte ges ut så mycket intressant längre inom hans genrer. Han köper bara en bråkdel per månad mot bara för några år sedan. Men jag har musik så jag lider ingen nöd...

Link to comment
Share on other sites

10 minutes ago, Bebop said:

Jag köper de versioner som finns tillgängliga när jag handlar. Musiken är detsamma och jag njuter i fulla drag. Att sitta och jämföra pressningar och utgåvor tar bort fokus på musiken. Så djävla mycket bättre är de inte, ibland t o m sämre. Jag köper dessutom bara en version så jag behöver inte bry mig om hur andra låter. Däremot köper jag lite boxar som jag tycker är kul att ha.

 

Så sunt, så sunt tycker jag:thumbsup:

 

Satan vad skivor, där skulle man vilja rota runt i några timmar! Trevligt reportage @Bebop:app:

 

/byZan

Link to comment
Share on other sites

Nu har jag visat det viktigaste hos Nisse, dvs musiken. Jag har bett honom fundera på 10 artister/grupper och lika många album för att ge en lite bild över den smak som huserar i huset. Jag återkommer med det. Apparater intresserar ju många så jag går nu över till dessa.

 

Nisse brukar själv betecknar sig som en "Ortofonman". Han har gjort en del andra pickupresor men återkommer alltid till Ortofon. Den resan började med Ortofon VMS 20 MkII på 70-talet, via OM-serien och sedan till deras MC-pickuper. Vi har redan sett Kontrapunkt a, men om jag minns rätt har han även haft en av de tidigare modellerna typ MC 10, MC 20 eller MC 30(?). Därefter blev det en Ortofon Kontrapunkt a och sedan en Ortofon Jubilée som han tyckte mycket om förutom att den låg rätt lågt nära skivytan. Däremellan stack han emellan med en Koetsu Black Goldline som han också gillade skarpt. Men när sedan Ortofon lanserade sin Cadenza-serie så tog han steget tillbaka till Ortofon. 

 

Sedan några år spelar han med Ortofon Cadenza Black som är toppmodellen i den serien.  Nisses omdöme är att det är den bästa pickup han haft från Ortofon, Härlig bas, livligt mellanregister och skir diskant och en fantastisk dynamik. Han tycker också att det oerhört prisvärd. Den innehåller mycket av den utveckling som gjordes till Windfeld som kom lite tidigare. Den har snart gått 2000 timmar och skickas snart till Ortofon för renovering. Nisse håller koll på hur många timmar pickupen går i spåret. 2,000 timmar avverkar Nisse på ca 3-4 år.

 

Pickup DSC_6342.jpg

 

Som säkert framgår för många sitter den på en SME V-arm som han bytte till i samband med ett skivspelarbyte för några år sedan. Innan hade han deras 309-modell.

 

Tonarm DSC_6343.jpg

 

Skivspelaren är en Dr Feickert Woodpecker. Skivorna spänns fast med en hemgjord klämma, tror jag, sånär som på själva låsningen. Jag vet att han inte är nöjd med den lösning som Dr Feickert erbjuder.

 

Skivspelare DSC_6344.jpg

 

Ortofon Cadenza är en pickup med rätt låg utspänning, 0,33 mV så Nisse har provat ut en kombination av SUT och MM-riaa som fungerar bra med Cadenzan. För Nisses del innbär det en en MC 4  ur Tim de Paravicinis sortiment.

 

SUT DSC_6352.jpg

 

Den förstärkta MC-signalen går sedan till ett MM-Riaa från Audio Research som kallas LP1. Det är ett JFET-bestyckat RIAA med fast förstärkning på 47 dB. Spänningen hanteras av ett 6H30-rör. Att döma av ljudet är SUT:en och riaat en utmärkt kombination i Nisses vinylkedja. Vad jag läst mig till så är det samma MM-steg som sitter i någon av de större phonostegen från Audio Research. Här har man fokuserat enbart på MM.

 

RIAA DSC_6353.jpg

Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, byZan said:

Satan vad skivor, där skulle man vilja rota runt i några timmar! Trevligt reportage @Bebop:app:

Tack...

 

Det har jag gjort sedan 1976:cool: och han hos mig. Vi har tipsat varandra och beställt tillsammans under många år. Vi träffas och visar upp våra fynd. Nisse har försökt få mig mer intresserad av tyngre rock och jag har försökt så några frö för den klassiska musiken. Under 44 år har ingen av oss lyckats. Men vi har ändå bidragit med nya intressanta album till varandra. Nisse har bidragit till att jag har Steve Earl i min hylla och att jag började intressera mig för Neil Young en gång i tiden. Jag har tipsat framför allt om jazz. Senast det blev det napp var för denna som snart finns även hos Nisse. Det är en riktig stänkare med influencer och vibbar från bl a MCoy Tyner (John Coltranes pianist).

 

 

0E4AE000-4AA9-44C0-8E8F-E78AA55C87DE.jpeg

 

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

På förstärkarsidan levde Nisse många år med Accuphase och B&W stativ-högtalare tills han tyckte det var dags för något annat. Då blev det en resa med Quad 99+909 samt deras manshöga  elektrostater ESL 2905 som fick vara med flera år. Vinylen avspelades då med en Nottingham Spacedeck med en SME-309:a ( en av de mest prisvärda skivspelarna om du frågar mig). Följande tre bilder plockade från nätet.

 

Nottingham-Analogue-Studios-Ace-Spacedeck.jpeg

 

Quad 99 _909.jpg

 

quad-esl-2905-26124.jpg

 

Jag hade också en Spacedeck och även jag bytte till en SME-arm. Men jag tyckte det var ett nedbyte. Jag tyckte spacearmen (se bild ovan) lirade bättre än SME på Nottingham i den kombination pickup och riaa jag hade.

 

När Nisse var "färdig" med Quad gick han över till McIntosh 6500 (se tidigare i reportaget) och en av deras CD/SACD-spelare. Han var inte missnöjd med hur det lät men däremot kvaliteten. Dålig service, långa väntetider, dåligt med besked. Han tröttnade och övergav märket. 

 

Nisse blev intresserad av rörförstärkare och landade med Audio Research.


Försteget är Audio Reference 5 SE. Han började med en mindre modell men det slutade med en uppgradering till detta förnämliga steg. Som ni också ser använder han också Solid Techs välkända och utmärkta bänk.

 

Försteg DSC_6354.jpg

 

Försteg DSC_6365.jpg

 

Slutsteget blev det förförande Reference 75 (standardversionen) som är bestyckad med 2 styck KT120-rör per kanal och levererar 75 watt per kanal i 8 ohm och ungefär samma i 4 ohm. Inte mycket kan tyckas i dessa dagar då inflationen i watt är betydande och de flesta högtalare går långt ner i impedans, vilket inte är optimalt för rörsteg då distorsionen ökar med lägre impedans. Men som alltid, det handlar om vad man hänger på i högtalarväg.

 

Slutsteg DSC_6345.jpg

 

 

ASR 75 ver 2 DSC_6359.jpg

Edited by Bebop
Korrigerat Quad högtalare till rätt modell
Link to comment
Share on other sites

On 2020-09-02 at 20:35, Bebop said:

Det har blivit allt färre hemreportage, tycker jag.

 

Ja det tycker jag med. Jag har bidragit med denna minskning. Sedan tidigt i våras hade det blivit nära en handfull "hemma hos" av mig annars. Jag tror det kan hänga ihop med Corona-viruset.

 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Snyggt reportage. Kul att se ännu en jazz-älskares stereo och ta del av filosofi etc. Skönt för snapphanen att inte bry sig om pressningar. Är själv tyvärr ganska neurotisk och jämförande. Nja tyvärr är kanske lite hårt - jag tycker det är kul att jämföra! Originalpressar är roligast tycker jag och ett märke som Blue Note hade en riktigt tråkig dipp på 90 och 00-talet med tråkiga utgåvor med massor av problem både ljudmässigt och kvalitetsmässigt. Nu har det ju börjat rätta till sig igen med de fina Tone Poet-releaserna.

Edited by shaft
Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, shaft said:

Blue Note hade en riktigt tråkig dipp på 90 och 00-talet

Mina och Nisses är i huvudsak från 70-talet. Det låter utmärkt. Vi, har även köpt en del TonePoet, Classic, Toshiba/King och Music Matters. Omslagen är fantastika och de låter i allmänhet bra men inte i sådan omfattning att det känns prioriterat att byta ut resten. Vi njuter fullt ut med våra 70-talare av de klassiska utgåvorna av Blue Note, Prestige, Riverside, New Jazz, Verve, Impulse!, Columbia/CBS med flera. Vi har också remasters på cd där en del är mycket bra, framför allt när man insett att det inte dög att använda vinylmastrar till CD. Det blev helt annorlunda när man började med 20-bitars remasters som Impulse! var tidigt ute med. De låter kanonbra.

 

Originalutgåvors ljudliga fördel anser jag är en myt. Vad är ett original? Första hundra pressningarna med första matrisen? Eller räknas också de sista pressningarna innan man byter? Även de från 12:e matrisen? Måste de vara de första pressade i USA? Räknas inte Europas förstapressar? Har de fått färdigmastrade band att arbeta ifrån eller har presserierna varit inne och fingrat? Har man använt Neuman eller Ortofon graverhuvud? Har alla använt samma?... Det finns så många variabler inblandade och att alla kvaliteter skulle sammanfalla just på första pressningarna är ytterst osannolikt och lika osannolikt är det att allt annat är sämre. Det handlar nog snarare självupplevd förväntan. Men visst kan det skilja men inte att just originalpressningen skulle vara det enda som är bra.

 

På Discogs finns 129 utgåvor av Art Blakey & Jazz Messengers/Moanin. Originalet från 1958 låter bäst. För mig är det en skröna som jag inte tar till mig. 

 

Ett dilemma som ofta finns med original är att de är ofta spelade mycket. Jazzen under Blue Notes heydays var lite av ungdomens musik. Man vare inte så rädd om sina skivor, använde gamla kristallpickuper eller andra med lägre kvalitet i slipningarna. Det gör det svårt att hitta riktigt bra ex och de som finns är väldigt dyra. Sen kan man ju samla på original just för att det är original, men det är en annan sport som vare sig jag eller Nisse är intresserad av men det är kul att det finns de som bevakar även den delen,

Link to comment
Share on other sites

Original är alltid original..... eller?

Själv har det alltid varit original så långt plånkan räcker. Sticker original LP till flera tusenlappar är det inte roligt längre och en reissue får duga.

 

För ett par år sen sprang jag på en Curtis Mayfield Superfly på original UK press, Curtom utgåvan från USA har jag redan men tycker att den är lite tunn i ljudet. 

Buddah pressen från England var betydligt bättre så det blev ett inköp.

 

Gällande Blue Note tenderar jag att hålla med @Bebop. Jag har en del 70- och även 80-tals pressningar från Japan som låter kanon:cool:

Dock är det ff ett j-a drag om man hittar en fin original utgåva på Blue Note som inte är sönderspelad:tongue:, dock sällan det sker....

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...