Jump to content

Hemma hos Terminator - projekt bygga nytt lyssningsrum


Terminator
 Share

Recommended Posts

Härom veckan gjorde jag en uppgradering av min anläggning som tog mig med storm och som samtidigt fick mig att fundera på vilka prylar som passerat förbi under årens lopp. Jag tänkte också att det är dags att "ge tillbaka" till Euphonia och bjuda lite på mina egna erfarenheter av den här resan. Jag får se hur många bilder jag lyckas lägga upp men en del text hoppas jag få till. 

 

Början

Det fanns inte så mycket musik hemma när jag växte upp på 80- och 90-talet, jag är född -79, men min pappa hade under mitten av 80-talet köpt en klassisk stereostapel inkl cd-spelare i fullbredd från Silver. Den stod i en stereobänk på hjul i svart ask och som även hade plats för familjens LP-skivor och några tillkommande cd-skivor. Högtalarna var, som jag minns det, 3-vägare som stod på någon form av benställning vilken gav dem en ganska rejäl lutning. Min första egna stereo köptes julen -92 på OnOff och var en Technics i midi-storlek bestående av fyra separata enheter; kassettdäck, cd-spelare, förstärkare/huvudenhet och en separat eq med en display som kunde visa både det ena och andra. Högtalarna var av trevägsmodell men i ett format som matchade höjden på elektroniken, m a o ganska lagom att ställa i bokhyllan i pojkrummet. Min tre år äldre bror köpte/fick en likadan och så här i efterhand kan jag inte riktigt förstå hur vi lyckades övertala våra föräldrar om att de skulle gå ihop med mormor samt en slant från våra respektive sparkonton för att köpa dessa i julklapp till oss.

 

Hur eller hur så blev det här början på mitt intresse för både hifi och musik, jag började köpa skivor och lyssnade på dem länge och väl inne på mitt rum. Min storebror som började sommarjobba, och var allmänt mer sparsam än jag själv - får nog sägas vara så fortfarande också - började dock ganska snabbt intressera sig för hifi-prylar. Dessa ställdes i vårt gemensamma dator- och tv-rum i källaren. Dit kom det bl a en begagnad 2-kanalsförstärkare från Denon, för- och slutsteg från NAD (216 om jag inte missminner mig), några obskyra golvare från Jamo, Dali 107:or med 10" bas, en 3-kanalspåhängsförstärkare från Yamaha för att få Dolby Prologic osv. Filmerna avnjöts på VHS på en 20" 4:3 TV. Laserdisc fanns i butikerna men kändes som en ouppnåelig dröm. Jag minns särskilt hur vi åkte till Ljudbutiken Mozart i Linköping, vi bodde i Norrköping, där min brorsa köpte en Mirage BPS-150i subwoofer. Kanske att den kostade 8 500 kr och den kändes på alla sätt som nästa nivå i hifi-livet. 

 

Fortsättningen

När jag flyttade hemifrån för att börja plugga i Uppsala -99 så insåg jag ganska snabbt att jag ville ha lite bättre ljud och första anläggningen bestod av en begagnad förstärkare från Arcam (Alpha 6+), en Pioneer PDS-904 cd-spelare och ett par Bowers & Wilkins 602 S2 på ett stativ från Soundstyle. Högtalarna köpte jag nya på Hifi-Klubben, tror de kostade 3 700 kr och det kändes lite slösaktigt men jag gillade verkligen hur de grävde lite djupare i basen och spelade allmänt större än de mindre 601:orna. Att det blev B&W, som jag sedan blivit fast med till dags dato, är kanske ingen slump efter att jag gått till Hifi-klubben på Sysslomansgatan. Hifi-klubben var, för mig, verkligen butiken att besöka efter alla år av läsande i deras tjocka kataloger där ett helt uppslag kunde handla om ett kassettdäck - underbart! CD-spelaren från Pioneer köptes begagnad och jag minns hur jag först trodde mig buda hem en 904:a i fint skick på en auktionssajt, en föregångare till Tradera, men blev lurad då jag förvisso fick hem en cd-spelare från Pioneer men en annan enklare modell och full med repor. Som tur var så gick det att få igenom en reklamation så att jag efter mycket om och men kunde få pengar från auktionsföretaget. Kan tillägga att jag klarade mig genom hela studietiden att bo i olika studentlägenheter så det fanns alltid plats för en stereo vilket förstås var mycket tacksamt. 

 

Mitt intresse började sedan att dras mer och mer mot hembio och jag minns inte exakt ordningen men VHS-spelaren från Hitachi byttes ut mot en Harman Kardon DVD-10, en Denon AVR-2800 stod för förstärkningen, B&W 601S3 som surround och en B&W LCR6 S2 som center. Om jag inte missminner mig så köpte jag DVD-10:an från Tyskland och det var lite av ett äventyr, åtminstone med dagens mått mätt. Bolaget, kan ha varit Hifi Components, hade en hemsida med priser angivna men betalningen gjordes i förskott med banköverföring och då fick jag helt enkelt gå till mitt lokala Handelsbanken-kontor och hoppas att allt skulle fungera och att jag inte skulle bli blåst... Att spåra paket online och liknande var ju inte att tänka på så det var bara att sätta sig och vänta. 

 

Det gick dock bra och ledde till ytterligare ett köp därifrån då jag upplevde prisskillnaden som för hög för att kunna accepteras på ett Denon POA-T10 slutsteg som jag sedan använde för att driva mina nyinköpta LRC6 S2-fronthögtalare. Efter mer och mer filmtittande så var jag inte nöjd med klangmatchningen mellan center och frontar och insåg att enda sättet att få det riktigt bra var att ha tre identiska fronthögtalare. Nu kändes det dock inte helt bra att inte kunna driva dessa tre högtalare med samma förstärkning så jag fick tag på ett beg Sunfire Cinema Grand med 5*200W. Jag har fortfarande kvar det i min ägo och det har under de sista ca 15 åren haft lite av en pensionärstillvaro och drivit center och två surroundhögtalare. 

 

Ytterligare fortsättning med uppgraderingar i studentlägenheten i Flogsta i Uppsala kommer...

Edited by Terminator
Ny rubrik
Link to comment
Share on other sites

Tack @calle_jr! Är inte T-800 och Terminator samma figur? Får mig oavsett att tänka på att jag ibland funderat på om jag inte borde byta nick då jag valde ”Terminator” när jag var ett par och tjugo och gick med på antingen minhembio.com eller hififorum.nu. Jag skulle gissa på det förstnämnda då jag tänkte jag skulle välja något med anknytning till filmens värld som vid den här tiden stod väldigt högt uppe bland mina intressen. Därefter kändes det naturligt att använda samma nick på alla forum jag var aktiv på. På senare år så har jag flera gånger tänkt att det inte låter så värst trevligt och lite lagom pubertalt. Men vem vet, det kanske är en bra spegling av min personlighet? :app:

Link to comment
Share on other sites

Uppgraderingarna fortsatte sedan och när jag nu tänker tillbaka så måste blir jag påmind om en rejäl mina jag gick på med köpet av min Harman Kardon DVD-10. En parentes i sammanhanget var att jag hade sommarjobbat och då bytte ut dåvarande sambons lilla TV mot en 32" CRT i 16:9 format. Mitt misstag här var dock att jag initialt köpten Netonnets egna budgetmärke Centrum och bilden var inte bra samtidigt som TV:n ibland gav ifrån sig ett högfrekvent ljud. Som jag minns det så strulade jag lite med Netonnet men utan att nå någon lösning och till slut sålde jag TV:n och köpte en Panasonic TX32-PF10 (tror jag minns modellbeteckningen rätt) för mer än dubbelt så mycket som Centrum-burken. En dryg investering men den fick hänga med i många år och bidra till flera krökta vänners ryggar i samband med flyttar trots dess integrerade bärhandtag. Men nog med utvikningar om misslyckade TV-köp för Denon släppte en ny DVD-spelare, DVD-2800, som fick fina recensioner och även gick att göra regionfri genom att spela upp en piratskiva med bränd mjukvara på! Den kunde även lämna RGB ut till TV:n, något som jag efter ett tag noterat att min Harman-spelare inte kunde. Eller snarare, den skulle kunna göra men det var något tjall på linjen mellan spelaren och TV:n som gjorde att jag fick nöja mig med s-video. Det kändes rätt surt men jag har minnesbilder av hur jag var i kontakt även med Panasonic om detta men ingen lösning presenterades. Två dyrköpta erfarenheter men jag antar att det är en del av livet och något som de flesta av oss gjort och ibland fortsätter göra. 

 

Det pinsamma i hela historien är att jag under ganska lång tid tittade på film med kompositsignal när jag hade lagt ut en hel del pengar för att få så bra bild (och ljud) som möjligt men antog att jag hade RGB-kvalitet... Efter det blev det ovan nämnda s-video men till slut så kom alltså frälsningen och RGB genom en scartkabel från IXOS som jag köpte på nätet från Ultimate i Vimmerby. Jag har fortfarande kabeln kvar och är beredd att skänka den till personen som lovar att använda den! 

 

Jag minns hur uppgraderingsdjävulen nästan konstant satt på min axel, eller inne i mitt bröst - definitivt inte i hjärnan för den är alldeles för rationell för att falla för djävulens lockrop, så nu var det dags för separat bioförsteg och ut med AV-förstärkaren från Denon. Det var svårt att göra någon egentligen research då utbudet, åtminstone i den prisklass jag letade i, var väldigt begränsat så jag köpte, helt olyssnat, ett rejält prissänkt Rotel RSP-976 från Hembioconsult i Floda. Det slutade dock med att jag satt nöjd med det i ca 7-8 år innan jag köpte mitt nuvarande Marantz då tiden helt enkelt sprungit ifrån Roteln med avseende på vilka format det kunde hantera, avsaknad av HDMI-ingångar etc. Sedan 2010 så spelar det dock med den äran hemma hos min storebror och hans familj. 

 

Stora passiva subwoofers från Lidköping utlovas i fortsättningen.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Nu är det oktober 2004 och jag är färdig med studierna och får mitt första jobb efter ekonomexamen i Karlskoga. Inget ont om Karlskoga men i princip alla jag berättar för undrar varför en 25-åring med världen för sin fötter väljer en småstad på dekis. Svaret var naturligtvis kärlek och pengar. Även om det sistnämnda mer var ett löfte som aldrig riktigt infriades och kärleken tog slut under tiden från att jag sökt jobbet tills att jag fått det... Hur eller hur så var jag riktigt less på att plugga och min storebror bodde i Örebro så det var inte helt avlägset. Efter att jag skrivit på anställningsavtalet så ringde jag till det lokala kommunala bostadsbolaget som kunde skaffa fram en 2:a på ca 60 m2 nära jobbet utan problem - en stor fördel med att flytta utanför storstadsregionerna. Det jag inte fattat var att jag flyttade till Skrantahöjden och att det är där som Mia Skäringers underbara karaktär Tabita huserade. 

 

Det fina med lägenheten var att den låg högst upp i huset och på gaveln så jag hade bara två direkta grannar varav den ena var en mycket avslappnad ung hockeyspelare. Jämfört med studentlägenheten i Flogsta var den även större och efter att jag inledningsvis ställt upp stereon på tvären så möblerade jag om och ställde upp den på längden istället. Jag hade googlat lite och hittat något om en ”tredjedelsprincip” som innebar att högtalarna stod 1/3 in i rummet och lyssningspositionen var 2/3 in. Jag kan än idag minnas hur stor förbättring jag fick av den här ommöbleringen, ljudbild och stereoperspektivet blev på en helt annan nivå. Här minns jag faktiskt inte ordningen helt men i samband med detta så köpte jag även mina drömhögtalare och tyvärr så kan jag inte berätta en lång historia om hårt arbete och idogt sparande utan av någon, för mig okänd, anledning fick min lillebror vår mammas Ford Focus och då ville våra föräldrar kompensera oss övriga syskon. Inte långt därefter så skulle Bowers & Wilkins släppa en uppgraderad 800-serie så den första som bara hette Nautilus var på väg ut och Hifi-Klubben på Sveavägen reade ut ett par 804:or och den stora HTM1-centern, båda i körsbär och nya i kartong. Det pågår en tråd på ett annat ställe här på Euphonia nu om huruvida man köpt något utan att provlyssna först och jag är medveten om att jag gjort det men jag får erkänna att jag alltid tyckt att det är fel. Nu när jag skriver det här så inser jag att jag själv gjorde exakt det med ett av mina största och helt klart viktigaste hifi-inköp! Så mycket för att leva som man lär och så vidare...

 

Även om t ex B&W själva rekommenderade den mindre HTM2-centern till exempelvis 805 och 804 så struntade jag i det jag tyckte att klangmatchningen med mellan 804 och HTM1 måste vara nära på ideal med tanke på att de har exakt samma elementuppsättning. Jag vill påstå att jag hade rätt, klangmatchningen var underbar. Av någon anledning så skickades inte högtalarna med hemleverans utan jag fick hämta dem på det lokala postkontoret och betala med en hederlig gammal postväxel på 43 500 kr. Vid den här tidpunkten så körde jag världens bästa kombi, BMW 325i Touring -89, och den var inte direkt känd för sin lastkapacitet. Jag lyckades klämma in två högtalare där bak efter att jag fällt sätena men den tredje fick jag ställa på passagerarstolen och samtidigt öppna takluckan. Jag körde med andra ord hem från Posten med en högtalarkartong utstickandes genom taket. Som tur var regnade det inte. 

 

Efter att jag lyft upp centern ovanpå min tjock-tv så insåg jag, sittandes i soffan, att min TV- och stereobänk från Ikea bågnade betänkligt av 60 kg TV och 20 kg högtalare. Det var bara att snabbt plocka ner allt och nästa lediga dag åka till Bauhaus i Örebro och införskaffa bänkskivor i massivt trä och hederliga lecablock. Jag tyckte det såg bra ut men jag har senare fått höra att min fru alltid tyckte det såg hemskt ut! Nu står stereon i en bänk från Clic med tygluckor. Snygg och stilrent, ja, men inte särskilt kul och ett rent h**vete så fort jag vill eller behöver koppla om något. Livet är fullt av kompromisser.  

 

Inser nu att jag glömde nämna det tidigare men under studietiden så behövde jag en subwoofer till min hembio och valet föll till slut på en Canton AS-50. En kompis hade högtalare från Canton och jag hade läst en positiv test av deras AS-2 som beskrevs som samma subwoofer som AS-50 fast med äkta fanér. Jag klarade mig med en mattsvart enkel låda utan några finesser men ljudet var ändå bra. Enda problemet var att den gick ner i stand by när den inte fått signal på x minuter, den hade inget ”alltid på”-läge, med ett klickljud vilket jag störde mig på under filmtittande. Jag minns att jag köpte den på en rea på Pause på Sveavägen i Stockholm. Tror den var nedsatt till 6 500 kr och jag fick den på öppet köp för att kunna testa hemma. Antar att jag testade så intensivt så den fick aldrig chansen att börja störa mig med sitt reläklickande... Hur eller hur så fanns behovet av mer bas även i Karlskoga och när en kille i Lidköping lagt ut en annons på två hembyggen så nappade jag. Jag och storebrorsan tog världens bästa kombi och körde dit och lyckades precis få in dem i bilen. Hem kom nu två stycken passiva slutna subwoofers byggda efter tidningen High Fidelitys byggsats Abyss. Självklart hade säljaren gjort lådorna än mer rejäla och delvis fyllt dem med sand. Jag minns inte måtten men även jag som var (är) en lite luttrad hifinörd tyckte de var enorma. 

 

Då jag en tid tidigare köpt ett begagnat Rotel RB-1080 (RB-1090 står fortfarande på min inköpslista men det går inte riktigt in i den tidigare nämnda danska stereobänken) så var planen att driva basarna med två kanaler från mitt 5-kanalare från Sunfire. Först så försökte jag genom att köra .1-signalen från Rotel-försteget men det gick inget vidare så då kontaktade jag Engelholm Audio som hade ett aktivt filter till salu. Som jag minns det det så hade det det passande namnet Delo. Tyvärr så blev det inte så bra som jag hoppats nu heller så jag skickade tillbaka filtret till Engelholm och hade nu två stora passiva subwoofers och min gamla Canton-burk i vardagsrummet. 

 

Fortsättning följer. 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

I samma veva så gjorde jag en helt godtycklig åtgärd av rumsakustiken. Iväg till Bauhaus i Örebro och inköp av isoleringsull (stenull? Jag minns inte så noga mer än att jag kunde skära/såga fram lagom stora bitar), virke och därefter tyg från någon tygbutik. Satte ihop sex absorbenter som jag tror var ca 1.2*0.6m. Tjockleken blev utifrån skivornas tjocklek i förpackningen, kanske 10 cm? Får ärligt säga att jag, så här 14-15 år senare, inte minns så mycket av eventuella ljudmässiga effekter men jag ställde de längs långsidorna i rummet då det var där de fick plats... Var en chansning och experiment som inte kostade så många kronor i slutändan. Prylarna blev tyvärr inte så långlivade då jag fann kärleken och efter ett tag så gick flyttlasset till Sundbyberg i västra Stockholm och då fick jättesubbar och akustik stryka på foten. Före flytten hann jag dock med att äga en mindre skiljetrafo från Hifi-Consult i Allingsås som jag köpte på en utförsäljning. Tror inte att den kom till sin rätt i min hyresrätt, minns åtminstone inte att den gav några ljudmässiga wow-upplevelser annat än att den var tung och lite cool. Ännu en pryl att förklara för besökande kompisar... 

 

Nu är det dags för flytt till gemensam lägenhet Sundbyberg och det börjar bli dag för lite större uppgraderingar. Tiden började nu att rinna ut för mitt gamla Rotel RSP-976 då ljudformaten förändrades, HDMI var ett faktum osv. Jag fickett bra bemötande på Vibrations i Solna och köpte där ny TV, en 46” Sharp som fortfarande gör jobbet, RSP-976:an byttes ut mot ett Marantz AV7000-försteg och Denon-spelaren pensionerades och ersattes av en OPPO. Blev även projektor och en elektrisk duk så nu var det en tid då jag och hustrun hyrde, som man gjorde på den tiden, filmer varje helg. Det var även nu som den danska stereobänken inköptes och alla dessa prylar har jag faktiskt kvar idag så här tio år senare. Jag hann även med några varv med olika surroundhögtalare, från B&W 601S3 på stativ i öronhöjd bredvid soffan till ett par B&W DS6 som jag redan från specen borde fattat att jag inte skulle gilla. Slutresultatet blev till slut de MK Sound Sur55T jag har idag, tycker faktiskt att tripoler är överlägsna när det gäller att skapa en bra surroundkänsla i ett normal vardagsrum med begränsade möjligheter att ställa upp lyssningspositionen på ett optimalt sätt i förhållande till inte bara frontar och center utan även bakhögtalarna. 

 

Började bli sugen på att uppgradera Rotel RB-1080 som dessutom kunde bli ganska varmt inne i stereobänken. Hittade en par begagnade Nuforce Ref9 som ägaren dessutom låtit uppgradera till v2. Han var uppe på en konferens i Stockholm så jag åkte in till hotellet bredvid centralstationen och affären gjordes upp på hans hotellrum. Jag minns att jag kände mig lite krånglig när jag även skruvade av locket till ett av slutstegen för att kontrollera så att de verkligen var uppgrader till v2 men då han saknade kvitto på det så ville jag vara säker. Jag ska inte säga att slutstegen tog mig med storm men de var ett kliv framåt i upplevelse; lite mjukare och behagligare att lyssna på tillsammans med mina N804:or samtidigt som jag inte tappade några detaljer. 

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Blir ett litet hopp i kronologin till nutid men jag kan inte låta bli då jag passade på att idag låna hem tre olika högtalarkablar för utvärdering. Väldigt olika konstruktioner... Det kommer mer intryck men jag blev så uppjagad av första kabeln jag kopplat in att jag kände mig tvungen att lägga in en bild. Strax dags för kabelbyte och köra samma spellista igen och anteckningsappen i paddan är öppen för att ta noteringar under övningens gång.

 

108C32AE-47FF-4050-BC44-C9D5854C2996.jpeg

Link to comment
Share on other sites

Kombattanterna hämtades upp hos Reference Audio i lördags och sedan tidigare var det bestämt att det skulle vara Supra Sword Excalibur och Chord Epic XL. Den förstnämnda har jag bestämt mig för efter en lång tid av kabelsurfande och funderande och Chord-kabeln var det Reference Audio som pushade för när jag nämnde att jag även gärna skulle låna hem en Nordost. Nu blev det dock ingen Epic XL då det visade sig att någon fuling köpt demoexet under veckan så jag fick nöja mig med en Chord Epic X för ungefär halva priset av en XL. Killarna på Reference Audio var tveksamma till att jag skulle köra med Nordost till mina B&W men jag var nyfiken så jag stod på mig och fick med mig ett par Red Dawn. Samtliga högtalarkablar är single wire så jag körde med B&Ws originaljumpers till allihop. 

 

Den befintliga utmanaren, som jag i princip redan på förhand hade bestämt mig att byta ut är van den Hul The Teatrack Hybrid. Jag köpte den på lösmeter hos Hifi-klubben för kanske 10-12 år sedan och fick den terminernad i butik med bananer från QED. Efter en flytt och förändringar i stereobänken så har jag ganska länge fått köra med två olika längder på vänster- respektive höger kabel (finns en tredje till center att byta med) men det har inte känts så bra i hifi-hjärtat. Efter några större uppgraderingar under nådens år 2020, nya högtalare B&W 804 D3 samt att jag slängde bort två små, till yttermåtten, defekta monoblock från Nuforce efter hopplösa försök att få dem reparerade, till förmån för en NAD M32. 

 

Man kan ju fråga sig varför jag funderar på att lägga 10-15k på ett par högtalarkablar, eller kanske "bara" ca 6 som Epic X kostar, men jag är väl nyfiken på att testa och just nu så finns motsvarande slant på hifi-kontot så jag tänkte att varför inte? Jag ser om det här ger någonting och därefter så tar jag nästa steg och mer aktivt ser över strömtillförseln och ser om en sådan tweak ger något. Jag har ärligt talat inga större förhoppningar när jag ger mig in på det här men tänker samtidigt att min anläggning borde ändå börja kunna anses som hyfsat avslöjande. 

 

Testmetodiken var ganska enkel, jag har en lista med låtar som jag använt genom åren för att utvärdera stereorprylar men också för att jag älskar musiken. Allt ligger som FLAC-filer på min NAS och spelades nu upp via Roon till min M32. Jag kopplade helt enkelt in första kabeln och lyssnade igenom min lista samtidigt som jag gjorde anteckningar på min iPad kring hur jag upplevde musiken. Jag hade inga fasta punkter (t ex dynamik, värme, s-ljud etc) utan skrev några punkter på varje låt när jag upplevde något som stack ut. Jag höll även koll på volymen så oavsett kabel så spelade jag t ex alltid Rosanna på volym 44 i Roon. 

 

Låtlista

  1. Rosanna från Toto IV. Jag har en guldpläterad SBM-utgåva jag köpte för ca 25 år sedan i New York som jag alltid tyckt låtit klart bättre än den vanliga cd-utgåva jag köpt tidigare. För mig så är det världens bästa låt av kanske världens bästa band, åtminstone det som jag sannolikt lyssnat mest på i livet även om det blivit klart mindre sista tio åren. Låten öppnar med Jeff Porcaros legendariska shuffle där jag alltid lyssnar efter luften och flytet i spelet som jag tycker kännetecknade Jeff Porcaros spel. Resten av låten lyssnar jag också på då det ändå är en ganska detaljrik poplåt med en hel del detaljer att hålla koll på. 
  2. With a little help from my friends av The Persuasions på deras platta med Beatles-tolkningar som gavs ut på Chesky. Jag gillar musiken och tycker inspelningen är bra, den har varit en ögonöppnare för mig när det gäller placering av röster och fånga små detaljer som ger en realism. När farbröderna ibland drar på lite så vill jag inte heller att det ska låta hårt. 
  3. Speechless av Michael Jackson från Invincible. Även här är det Michaels röst och sedan jag bytte högtalare förra året har jag älskat att lyssna på den här låten och känna hur Michael verkligen står i rummet och sjunger under inledningen. Många s-ljud så det kan man också lyssna efter om man inte njuter av musiken. 
  4. Rock or bust av AC/DC från skivan med samma namn som låten. Ingen speciell inspelning men jag älskar att lyssna på AC/DC så detta måste låta bra. 
  5. Over the rainbow med Eva Cassidy från Songbird. Jag har alltid gillat den här inspelningen och älskar musiken. 
  6. When all is said and done - Abbas låt men insjungen av Viktoria Tolstoy på Funky Abba med Nils Landgren Funk Unit. Jag gillar inspelningen och låten, lyssnar efter karaktären i Tolstoys röst. 
  7. Misa Criolla med Jose Carrera - egentligen mest med för att få in lite klassisk musik också. Jag har förstått att den här är populär i hifi-kretsar men jag minns faktiskt inte hur jag hörde talas om den själv, också en sån skiva jag ägt länge. 
  8. You want it darker - Leonard Cohen från albumet med samma namn. Inte lyssnat så mycket på Cohen tidigare men under senaste HEM-mässan 2020 där fick höra den här låten till leda på en massa demos så har den även kommit hem till mig. Jag köpte den t o m på CD i somras då jag hade lite extra ledigt med målsättningen att jämföra ljudkvalitet mellan streaming, NAS och cd-skiva men dit har jag inte kommit. 

 

Fortsättning följer.

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Jag kunde inte låta bli att inleda lyssningen med kabeln jag var mest nyfiken på, rätt eller fel, så det blev Supra Sword Excalibur. Kablarna jag fick med mig hem var tre meter långa, egentligen för långa för mitt rum men inte så mycket att göra. Tror jag läst det i andra recensioner också men detta är en STEL kabel, finns inte så mycket flexibilitet alls så sammanlagt sex meter kabel tog sin plats på golvet. Inledningsvis så testade jag med förstärkaren stående ute på golvet och inte inne i den extra djupa Clic-bänken men när jag var klar så kände jag mig tvungen att se om kabeln gick att få igenom bänkens genomföring för kablage. Det gick och jag lyckades klämma in förstärkaren i bänken och stänga luckan. Jag körde med kabelns medföljande bananer, spadarna måste stannat kvar i butiken, och tycker att de fungerade väl. Som jag läste i en annan tråd så kräver de lite passning / en rejäl åtdragning för att sitta på plats men därefter upplevde jag inga problem. Under hela lyssningen så hade jag även den medföljande jordkabeln inkopplad till en ledig minuspol på förstärkaren (banankontakt). Enligt manualen går det ju även med andra jordpunkter men jag har lite svårt att se hur man ska få till det på ett smidigt sätt givet banankontakterna. Under lyssningen så gjorde jag anteckningar under varje låt och jag skulle kunna börja med min slutkommentar om den här kabeln men det vore att gå händelserna i förväg.

 

Rosanna fick kommentarer som ”flöde i musiken”, ”detaljer i hihaten”, ”mjukt” och ”det låter bra”. Det fortsatte under övriga låtar med ”fångar upp mikrodynamiken i Eva röst, de sista och mjukaste tonerna hänger kvar”, ”låter rösten lite hård ibland?”, ”detaljer, detaljer”, ”pianot låter bra”, ”Angus gitarr låter som jag vill att den ska göra, inte hårt”, ”Leonard är i rummet och sjunger”, ”fin basgång”, ”jag har inte tänkt på trumkompet tidigare”.

 

Motvilligt tvingades jag inse att spellistan var slut, timmen ganska sen så för att inte vara uppe halva natten bytte jag kabel till Nordost Red dawn. En helt annan, förstås, kabel rent hanteringsmässigt och trots de 2*4m jag fick med mig så var den väldigt smidig att ha och göra med. På med samma spellista och fram med anteckningsblocket, ville jag skriva, men det är ju faktiskt anteckningsappen… Hur eller hur så blev jag inledningsvis nästan lite rädd och ville stänga av, jag tyckte inte alls att det lät så särskilt bra utan hårt, ljust och ganska långt ifrån föregående kabel. Jag vet inte om jag vande mig eller vad som pågick i mitt huvud men det jag skrev ner var: ”snärtig bas”, ”lite hård?”, ”kabeln känns j*vligt snabb i transienterna”, ”dina detaljer på andningen”, ”lite hårt igen”, ”feta gitarrer”, ”mejslar ut basgången bra”, ”gräver fint i Cohens djupa röst med många detaljer”, ”lite hårt i dynamiska passager när Eva sjunger starkare”, ”fin rymd med kören och samtidigt lite motsägelsefullt med t ex ”inga hårda s-ljud utan mjuka och fina” på en sång och  ”hårda s-ljud” på en annan.

 

Nu var det dags för Chord X och nu får jag erkänna att jag började bli trött då klockan närmade sig 0100 så jag tog mig bara igenom spellistans tre första låtar. Det berodde inte bara på trötthet utan jag upplevde inte att kabeln imponerande så jättemycket på mig utan jag fick en känsla av att den lät ganska likt min nuvarande van den Hul. Jag noterade saker som ”bra flyt”, ”bred ljudbild”, ”saknar lite luft i trummorna”, ”stampar takten”, ”noterar cymbalerna i vissa passager, tycker inte att de låter så snyggt”, ”inte superdynamisk men ingen hårdhet i de dynamiska partierna”, ”ganska bra rymd runt Michaels röst i början men inte lika tydligt som med Supra” och ”låter lite som att det slår igenom ibland men kan inte sätta fingret på vad”.

 

Om du orkat läsa ända hit så är det kanske inte så svårt att lista ut vilken kabel som är min ljudmässiga favorit, Supra Sword Excalibur. I sammanhanget dessutom ganska överlägset. Mitt stora bekymmer var dock dess utseende och bristen på smidighet så jag gick i valet och kvalet om jag ska ta hem fler kablar och lyssna på eller inte, jag visste t ex att Marcus på Perfect Sense hade en Audience på väg hem, Reference Audio pushade för Chord Epic XL som de hoppades skulle komma hem om några veckor och jag har alltid varit lite nyfiken på Transparent. Detta leder mig också in på ämnet ”var i tillverkarens hierarki” ens kabel befinner sig. Jag får erkänna att jag tycker att det, tillsammans med Supras konstruktionsfilosofi och öppenhet, känns bra att kunna köpa det som de tycker är det bästa de vill ta till marknaden. Skulle jag t ex ge mig in i många andra kabeltillverkares värld så skulle kablar för motsvarande pengar var mer eller mindre instegskablar och då börjar det kanske bli ännu mer personligt och psykologi men jag blir helt enkelt lite illa till mods av tanken på att 15k för en högtalarkabel är en instegslösning och egentligen borde jag kanske dubbla, tredubbla eller fyrdubbla det för att få ut något riktigt bra.

 

Efter att jag förstått att Excalibur går att få tag på i halvmeterslängder så kändes valet enklare då tre meter kändes som en bångstyrig orm på golvet och två meter på gränsen till för kort. Jag skred till verket och mejlade Reference Audio för att kolla om även de kunde ta hem 2.5m-varianten och efter en koll med Jenving så fick jag positivt besked. Fåfängan i mig gjorde att jag även bestämde mig för matchande jumpers även om jag inte testat dem.

 

Avslutningskommentaren under min provlyssning av Excalibur var ”Jag vill inte sluta lyssna” så jag hoppas återkomma till den känslan när kabeln ska komma hem om ca två veckor.

Link to comment
Share on other sites

16 minutes ago, Terminator said:

Jag kunde inte låta bli att inleda lyssningen med kabeln jag var mest nyfiken på, rätt eller fel, så det blev Supra Sword Excalibur. Kablarna jag fick med mig hem var tre meter långa, egentligen för långa för mitt rum men inte så mycket att göra. Tror jag läst det i andra recensioner också men detta är en STEL kabel, finns inte så mycket flexibilitet alls så sammanlagt sex meter kabel tog sin plats på golvet. Inledningsvis så testade jag med förstärkaren stående ute på golvet och inte inne i den extra djupa Clic-bänken men när jag var klar så kände jag mig tvungen att se om kabeln gick att få igenom bänkens genomföring för kablage. Det gick och jag lyckades klämma in förstärkaren i bänken och stänga luckan. Jag körde med kabelns medföljande bananer, spadarna måste stannat kvar i butiken, och tycker att de fungerade väl. Som jag läste i en annan tråd så kräver de lite passning / en rejäl åtdragning för att sitta på plats men därefter upplevde jag inga problem. Under hela lyssningen så hade jag även den medföljande jordkabeln inkopplad till en ledig minuspol på förstärkaren (banankontakt). Enligt manualen går det ju även med andra jordpunkter men jag har lite svårt att se hur man ska få till det på ett smidigt sätt givet banankontakterna. Under lyssningen så gjorde jag anteckningar under varje låt och jag skulle kunna börja med min slutkommentar om den här kabeln men det vore att gå händelserna i förväg.

 

Rosanna fick kommentarer som ”flöde i musiken”, ”detaljer i hihaten”, ”mjukt” och ”det låter bra”. Det fortsatte under övriga låtar med ”fångar upp mikrodynamiken i Eva röst, de sista och mjukaste tonerna hänger kvar”, ”låter rösten lite hård ibland?”, ”detaljer, detaljer”, ”pianot låter bra”, ”Angus gitarr låter som jag vill att den ska göra, inte hårt”, ”Leonard är i rummet och sjunger”, ”fin basgång”, ”jag har inte tänkt på trumkompet tidigare”.

 

Motvilligt tvingades jag inse att spellistan var slut, timmen ganska sen så för att inte vara uppe halva natten bytte jag kabel till Nordost Red dawn. En helt annan, förstås, kabel rent hanteringsmässigt och trots de 2*4m jag fick med mig så var den väldigt smidig att ha och göra med. På med samma spellista och fram med anteckningsblocket, ville jag skriva, men det är ju faktiskt anteckningsappen… Hur eller hur så blev jag inledningsvis nästan lite rädd och ville stänga av, jag tyckte inte alls att det lät så särskilt bra utan hårt, ljust och ganska långt ifrån föregående kabel. Jag vet inte om jag vande mig eller vad som pågick i mitt huvud men det jag skrev ner var: ”snärtig bas”, ”lite hård?”, ”kabeln känns j*vligt snabb i transienterna”, ”dina detaljer på andningen”, ”lite hårt igen”, ”feta gitarrer”, ”mejslar ut basgången bra”, ”gräver fint i Cohens djupa röst med många detaljer”, ”lite hårt i dynamiska passager när Eva sjunger starkare”, ”fin rymd med kören och samtidigt lite motsägelsefullt med t ex ”inga hårda s-ljud utan mjuka och fina” på en sång och  ”hårda s-ljud” på en annan.

 

Nu var det dags för Chord X och nu får jag erkänna att jag började bli trött då klockan närmade sig 0100 så jag tog mig bara igenom spellistans tre första låtar. Det berodde inte bara på trötthet utan jag upplevde inte att kabeln imponerande så jättemycket på mig utan jag fick en känsla av att den lät ganska likt min nuvarande van den Hul. Jag noterade saker som ”bra flyt”, ”bred ljudbild”, ”saknar lite luft i trummorna”, ”stampar takten”, ”noterar cymbalerna i vissa passager, tycker inte att de låter så snyggt”, ”inte superdynamisk men ingen hårdhet i de dynamiska partierna”, ”ganska bra rymd runt Michaels röst i början men inte lika tydligt som med Supra” och ”låter lite som att det slår igenom ibland men kan inte sätta fingret på vad”.

 

Om du orkat läsa ända hit så är det kanske inte så svårt att lista ut vilken kabel som är min ljudmässiga favorit, Supra Sword Excalibur. I sammanhanget dessutom ganska överlägset. Mitt stora bekymmer var dock dess utseende och bristen på smidighet så jag gick i valet och kvalet om jag ska ta hem fler kablar och lyssna på eller inte, jag visste t ex att Marcus på Perfect Sense hade en Audience på väg hem, Reference Audio pushade för Chord Epic XL som de hoppades skulle komma hem om några veckor och jag har alltid varit lite nyfiken på Transparent. Detta leder mig också in på ämnet ”var i tillverkarens hierarki” ens kabel befinner sig. Jag får erkänna att jag tycker att det, tillsammans med Supras konstruktionsfilosofi och öppenhet, känns bra att kunna köpa det som de tycker är det bästa de vill ta till marknaden. Skulle jag t ex ge mig in i många andra kabeltillverkares värld så skulle kablar för motsvarande pengar var mer eller mindre instegskablar och då börjar det kanske bli ännu mer personligt och psykologi men jag blir helt enkelt lite illa till mods av tanken på att 15k för en högtalarkabel är en instegslösning och egentligen borde jag kanske dubbla, tredubbla eller fyrdubbla det för att få ut något riktigt bra.

 

Efter att jag förstått att Excalibur går att få tag på i halvmeterslängder så kändes valet enklare då tre meter kändes som en bångstyrig orm på golvet och två meter på gränsen till för kort. Jag skred till verket och mejlade Reference Audio för att kolla om även de kunde ta hem 2.5m-varianten och efter en koll med Jenving så fick jag positivt besked. Fåfängan i mig gjorde att jag även bestämde mig för matchande jumpers även om jag inte testat dem.

 

Avslutningskommentaren under min provlyssning av Excalibur var ”Jag vill inte sluta lyssna” så jag hoppas återkomma till den känslan när kabeln ska komma hem om ca två veckor.

Känns skönt med ett köp som är väl grundat och utprovat. :thumbsup:

Provade du möjligheten med Supra Sword Excaliburs medföljande jordningskabel och dess effekt på ljudupplevelsen?

Link to comment
Share on other sites

14 minutes ago, Muffin said:

rovade du möjligheten med Supra Sword Excaliburs medföljande jordningskabel och dess effekt på ljudupplevelsen?

Jag hade den inkopplad hela tiden så jag vet inte om den gör till eller från (skrev lite om inkopplingen av den inlägget ovan). 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-03-07 at 21:15, Terminator said:

Killarna på Reference Audio var tveksamma till att jag skulle köra med Nordost till mina B&W men jag var nyfiken så jag stod på mig och fick med mig ett par Red Dawn.

 

Kul att läsa om tankarna i processen. Det kan vara en både rolig och stundtals kämpig övning att ta sig igenom. 

Mycket handlar om matchning, och jag håller med killarna på Reference Audio. Jag hade inte heller rekommenderat en RedDawn till ett par B&W. Det hade troligtvis resulterat i ett ljud som var lite för "slankt" och lite för "på" för min smak. 

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är väl lika mycket matchning mellan kablar/förstärkare/högtalare som mellan allt det och mina öron. Personligen har jag alltid haft svårt för kategoriska uttalanden om matchningar mellan olika fabrikat som påstås funka bra eller mindre bra och det oavsett modellserie etc. Kanske ska jag börja omvärdera det men jag kan samtidigt inte låta bli att tänka på hur olika jag ändå

uppfattar mina nuvarande högtalare jämfört

med de gamla N804 som jag hade i 15 år och framförallt i diskanten. Oavsett, kul att testa och lika kul med alla kommentarer, delade tankar och inspel i diskussionen. 

Link to comment
Share on other sites

Slänger in några mobilkamerabilder för att ge ett hum om nuvarande uppställning. Tyvärr har vi drabbats av dödsfall bland familjens krukväxter så ena fönstret är lite tomt och väntar på påfyllning. 
 

Ovanför soffan sitter en tredelad absorbent  som uppsatt utan vetenskaplig förankring. Hade tidigare en annan lite djupare men min fru tröttnade på tyget så ett byte till något mer neutralt krävdes och vi båda gillar Banksy. 
 

 

 

Jag upplever inte rummet så sterilt som vissa av bilderna ger sken av. 🙂

FF1BA558-AB32-43E3-8186-BB9A7182804F.jpeg

Link to comment
Share on other sites

Högtalarna är uppställda ganska exakt 50 cm från bakkant till väggen och samma mått fast från sidan till väggen på vänster kanal. Viss invinkling och jag tycker det överlag blev bra då jag lade ner ett antal timmar under några lediga dagar på detta. 
 

En kompromiss, som blivit efter att högtalarna flyttats in och framåt jämfört med hur det blev när vi flyttade in för sju år sedan, är att vänster högtalare skymmer lite av duken men det är ett, med mina nuvarande prioriteringar, lågt pris att betala. 

 

Vid finlyssning åker fronttygen av samt att bord och fotpall flyttas åt sidan bort mot fåtöljen. 

Link to comment
Share on other sites

Det är roligt att testa kablar när man ändå kommer fram till att det är så pass stora skillnader mellan dem, det gör det också enklare att acceptera priset man betalar för dem och det känns inte minst skönt att ha gjort den där utvärderingen så man vet vad de bidrar med. Kul, grattis! :) 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Terminator said:

Avslutningskommentaren under min provlyssning av Excalibur var ”Jag vill inte sluta lyssna” så jag hoppas återkomma till den känslan när kabeln ska komma hem om ca två veckor.

 

Tack för en väl utförd beskrivning av ditt testande.

Nu blir man ju nästan sugen på att testa lite kablar här hemma... igen.

 

Du har ju ett fantastiskt fint och ordnat hem ser det ut som så stort tack för att vi får hänga med in :thumbsup:

Link to comment
Share on other sites

18 minutes ago, LPL said:

Fråga angående dina Velodyne, är de inkopplade även när du lyssnar på musik?

Det är de, delar vid 40 Hz i min M32. Jag delade lite högre vid 60-70 med mina gamla N804 men med D3:orna tycker jag att det går bra att dela lite lägre. 

Link to comment
Share on other sites

  • Terminator changed the title to Hemma hos Terminator - projekt bygga nytt lyssningsrum

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...