Jump to content

Amatörens Bröde: Amatören har byggt lillepluttar på sid. 5!


Amatören

Recommended Posts

10 hours ago, Amatören said:

Roon strömmar via Airplay, tyvärr, inte via UpNP.

 

Roon är tänkt att primärt använda sig av sin egna RAAT överföring mellan Core och endpoints. Då har de kontroll över programmen i båda ändar så att säga.

 

Under tidens gång har man dock lagt till stöd för tex. Airplay, Sooloos, Squeezbox, KEF streaming, Devialet AIR m.m. men UPNP kommer aldrig att komma de har man varit tydliga med redan från början.

 

Jag är väldigt nöjd med Qobuz och glad att jag byta ifrån Tidal :)

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Forumvänner, jag behöver er hjälp!

Efter en lyckad akustikbehandling av Fjorgyn-rummet, vilket man kan läsa mer om här, så har jag funderat på att byta diskanter då Beryllium-domerna inte hänger med volymmässigt med övriga element. Missförstå mig inte, detaljering, klang och en behaglig återgivning på moderata till medelhöga nivåer är inga problem, men när volymen höjs än mer, ja, då märks det att de inte trivs längre!

Så två "kandidater" har utkristalliserat sig än så länge, FaitalPro driver HF108 + horn STH100 och Beyma AMT TPL-75.

Då jag saknar erfarenhet av dessa kandidater så önskar jag återkoppling av er som har någon erfarenhet av dessa drivers.

FaitalPro HF-108 + FaitalPro HF108Beyma AMT TPL-75.

 1948231167_FaitalProSTH100-HF108(1).jpg.16ea8d8686f6677814ea2003a511964e.jpg

 

Alla synpunkter mottages med tacksamhet :)

Link to comment
Share on other sites

  • Amatören changed the title to Amatörens Bröde. Sladd/kabeltest sid.3

Då nyfikenheten drivit mig att testa nya element i projekt Fjorgyn, med stora ombyggnationer av befintliga kabinett som resultat, så har jag passat på tillfället att göra två flugor på smällen.

Fluga ett: Mycket och omfattande fräsarbete i MDF och ekskivor.

Fuga två: Test av olika strömsladdar/-kablar. 

 

Eftersom det i detta forum spenderas enorma summor och mängder med inlägg på sladdar/kablar, kontakter, strömdosor, strömrenare, uttagsenheter m.m., där dessa komponenter tycks bära på diverse mer eller mindre magiska egenskaper vilket enligt skribenterna nästan alltid resulterar i ett bättre ljud, gjorde mig nyfiken på om dessa magiska egenskaper också gäller elektriskt matade maskiner, såsom handöverfräsar borrmaskiner och liknande.

  

Eftersom Fluga ett gav möjlighet till Fluga två så låt mig sätta igång med redovisning av Fluga två, test av strömkablar:

226617307_2020-12-04(1).JPG.14cb935f0998144baa5707992a6bb0dd.JPG

 

OBS! Glöm inte läsa första inlägget i denna tråd!

 

Förutsättning:

Jag hade tillgång till tre olika uppsättningar strömsladdar/-kablar av s.k. industrikvalitet, d.v.s. tåliga sladdar gjorda för utomhusbruk och verkstadsmiljö. Dessa var av olika fabrikat terminerade med olika kontakter, alla avsedda för ovan bruk och av längder mellan 15 till 25 meter. Ledarna består av förtennad mångtrådiga kopparledare vilka har olika sorters invärtes isoleringar men yttre isolering/skydd av kemikalietålig och köldbeständigt gummi, allt för att vara så säker som möjligt i hanteringen i dessa ovan beskrivna miljöer. Vidare så var samtliga sladdar med tre oberoende ledare för fas, nolla och jord.

Resistansmätning gjordes av samtliga ledare med följande resultat:

593913714_2020-12-04(3).JPG.91715b203e76992157b4a9ce08cdc53d.JPG

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, sprudel said:

Ska du enbart mäta resistans?

Finns ju andra kul prövningar att göra med dina kablar också.:grin:

 

Fjädringsindex till exempel? Knyt fast dina högtalare i ena ändan kabeln och den andra i bilens dragkrok. Ge full gas och lyssna på smällen när högtalarna far in i bakrutan.

Well, det du föreslår är så kallade förstörande prov, jag håller mig till oförstörande då dessa kablar icke är billiga och ej s.k. "Kina"-sladdar:sunglasses:

De har gjort tjänst under lång tid i olika miljöer och är väl "inspelade".

Link to comment
Share on other sites

Syfte med testet:

Att fastställa om olika sladdar/kablar ger mer eller mindre vibrationer, vridmoment och hastighetsvariation så att resultatet av övningarna påverkar det slutliga resultatet avseende mätnoggrannhet och finish.

 

Testobjekt:

AEG handöverfräs med ABB elmotor med ställbar rotationshastighet och fabriksmonterad sladd med gjuten ojordad kontakt samt tre fräsar, ø8, ø12 och ø16 med skaft ø8.

Objekt som bearbetades med ovan beskrivna artiklar var dels ekskivor, tjocklek 18, och träfiberplatta typ plywood med 10mm tjocklek.

1113645239_2020-12-04(9).JPG.e8b76436c8fbc6a2dfb052f042247544.JPG697330608_2020-12-04(6).JPG.1927529fd8656af9a839176e784bb87f.JPG1904873138_2020-12-04(11).JPG.522c1a0eaa1c9195c71ba361ac479aa6.JPG

 

Mätinstrument:

För utvärdering så används några av världens känsligaste instrument, nämligen händer.

Närmare bestämt mina händer med tillhörande lemmar och kropp.

Även öron, med tillhörande hörsel, används för utvärdering av främst hastighetsvariatoner.

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, PKS said:

Beyma TPL75 kanske inte klarar de ljudtrycken som du vill? TPL150 har högre känslighet och klarar mer effekt. TPL150 finns även med tillhörande horn för lite extra känslighet. Jag har inte hört TPL150 själv men det skrivs väldigt mycket bra om dem på nätet

PKS, tack för input, uppskattas :) Jag återkommer till elementval, måste klara av redovisningen av sladd-/kabeltestet först ;)

Link to comment
Share on other sites

Härligt med ett riktigt ”hands on” test!

Jag väntar ivrigt på resultatet. Och mina tankar drar iväg, tänk om min 3 fas strömkabel till CNC fräsen inte håller måttet? Jag måste erkänna att jag köpte den (kabeln) på Biltema... 

Här kanske finns mycket att hämta i form av noggrannhet i detaljer, repeterbarhet mm mm. 

Link to comment
Share on other sites

24 minutes ago, Amatören said:

Använd en sladd istället för kabel! Mycket smidigare och trevligare att hantera!


Nja, jag vet ju att du vill att vi benämner saker med dess rätta namn, men här och nu lägger jag in en liten protest. 
 

Enligt Wikipedia:

 

Elkablar består av elektriska ledare omslutna av isoleringsmaterial. De kan användas för energiöverföring eller elektronisk kommunikation.

 

  • Sladd – elkabel med kontaktdon i en eller båda ändar

Mig vettigt vet du inte om min maskin är fast installerad, eller har kontakdorn i en eller båda ändarna. Så tekniskt sätt har jag nödvändigtvis inte helt fel i denna frågan :)

 

24 minutes ago, Amatören said:

Ser du skillnaden? :shush::blackeye::clownface:


O ja! Kabeln i ditt exempel ser betydligt kortare ut än sladden.. ;)

Link to comment
Share on other sites

14 hours ago, Double A said:

Nja, jag vet ju att du vill att vi benämner saker med dess rätta namn, men här och nu lägger jag in en liten protest. 

Jamen Double A, bilderna jag la in är med korrekta benämningar, ju, så protesten godkännes icke! :thumbsdown:

Dessutom, det är inte alltid Wikipedia har rätt...:sunglasses:

Link to comment
Share on other sites

Så här skriver "Terminologifrämjandet" när det gäller sladd eller kabel. 

 

Definitionen på kabel är 'isolerad och böjlig ledare med eller utan hölje, ofta i form av två eller flera parter gemensamt omslutna av ett eller flera höljen eller på annat sätt sammanhållna till en enhet' medan en sladd (eller anslutningsledning) definieras som 'kabel av sådant material och sådan konstruktion att den tål upprepad böjning under användning'. En sladd är alltså en typ av kabel, men det är inte dimensionen som skiljer dem åt, utan konstruktionen.

Link to comment
Share on other sites

Efter dessa klargörande inlägg av Double A, Vox och Bebop, så har skillnaden mellan kabel och sladd blivit utredd, så numera benämns mina för testet använda terminerade kablar för ”sladd”, flertal ”sladdar”.

 

Tillbaka till testet:

Alla sladdar användes lika och skiftades mellan olika fräsarbeten för att tydliggöra eventuella skillnader i realtid, då känselminnet, liksom hörselminnet, inte alltid är att lita på (speciellt då undertecknad testare lider av lätt demens) och sladdens egenskaper noterades noga i testprotokollet.

Om vi börjar med rent fysiska olikheter så noterades att sladd 1 var lite mjukare och följsammare än de övriga, men var samtidigt benägen att fastna och trassla in sig i olika förekommande föremål utspridda lite här och var i verkstaden.

Denna, sladd 1, har även lite mindre kabelarea än de övriga, 3x1,2mm² mot de andras 3x1,5mm², vilket kan förklara den sämre resistans denna uppvisar. Sladd 2 var den grövsta och styvaste av testföremålen. Sladd 3 var den bästa avseende handhavande och följsamhet.

Vad gäller termineringen så noterades, trots olikheter i stickproppens utförande, inga avvikande egenskaper i denna ände utan alla passade bra i vägguttaget (industristandard) som användes. Däremot så var det anmärkningsvärt stora skillnader i hur skarvuttagen fasthöll motsvarande stickpropp i överhandsfräsens anslutningssladd. Sladd 1 var överlägset bäst då dess skarvuttag var tämligen nytt och knappt ”inspelad”. Sladd 2 var sämst då dess skarvuttag var öppet, utan skyddslock, och tämligen väl använt och därmed utsatt för störst slitage. Sladd 3 höll fast stickproppen på ett tillfredsställande sätt, nästan i klass med sladd 1.

 

1994184930_2020-12-04(4).JPG.2191c31f357c70f1a8eaaf4084338176.JPG

Telefonerna är med på bilden som storleksreferens.

 

Nästa inlägg kommer att behandla de ur testet avgörande egenskaperna avseende vibrationer, vridmoment och hastighetsvariation.

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

Jag vill förtydliga lite om hur sladdarna användes. Alla sträcktes ut till sin fulla längd och inga slingor/upprullningar tilläts då detta kan påverka reaktansen och således transporten av valenselektroner på ett negativt vis. Det är växelström vi talar om...

 

Hastighetsvariation:

Denna är beroende på vilka fräsar som valts, matningshastighet samt avverkningsdjup. Trots upprepande byte mellan sladdar och fräsar så kunde inga skillnader registreras mellan de olika sladdarna.

 

Vridmoment:

Det som kunde noteras var ett MÖJLIGT bättre vridmoment med sladd 2, kanske p.g.a. lägre resistans, kanske också inbillning och önsketänkande.

 

Vibrationer:

Detta var den viktigaste aspekten för detta test för undertecknad, då vibrationer som fortplantas via händer och armar kan ge upphov till bestående arbetsskador med, kanske, invaliditet som följd!

Anmärkningsvärt nog kunde inga skillnader noteras mellan de olika sladdarna, vibrationerna fanns kvar i riklig mängd oberoende på vilka som användes.

Detta kändes lite snopet då denna testpunkt verkligen skulle skilja agnarna från vetet, så att säga!

 

Temperatur:

En liten temperaturhöjning, cirka 0,5º, kunde uppmätas i sladd 1, troligen en följd av den högre resistans denna sladd uppvisar.
354753148_2020-12-08_1(1).JPG.7e69409831d2286c37362bab57d41f25.JPG

 

Sammanfattning:

Trots ett noggrant och omfattande testarbete så kunde inga avgörande egenskaper hos de olika testkandidaterna påvisas som skulle kunna ha en inverkan på påverka vibrationer, vridmoment och hastighetsvariation och därmed det slutliga resultatet avseende mätnoggrannhet och finish.

 

Så min rekommendation blir, använd en bra och säker sladd av industrikvalitet som är terminerad med rejäla kontaktdon i båda ändar så får ni ett fullgott och repeterbart resultat.

Därmed är detta Amatören-mässiga test avslutat, tror jag.

 

Hmmm, undrar hur en Nordost Valhalla 2 (3m. 81 990:-) skulle klara sig i detta test?

Någon som har en att låna ut?

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

Du har inte testat med att lägga den anslutna sladden på kabel-lyftare (sladd-lyftare)? Jag tänker att vibrationer från arbetsstycket mm mycket väl kan fortplanta sig i golvbjälklaget och vidare till ansluten sladd.

Dessutom borde du göra en dubbel blindtest! Men, det kanske inte är att rekommendera, jag menar, köra skärande elverktyg med förbundna ögon kan inte sluta bra....

 

Dessutom vore det av yttersta intresse om du kunde repetera testen med en bättre terminering av sladdarna, typ dessa. 
 

Jag satte på en sådan på mitt kylskåp, och mjölken höll sig i genomsnitt 2-3 dagar längre!
 

DD9D9CA7-B8A6-4672-8C52-F47A0A2336CC.jpeg

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, Double A said:

Du har inte testat med att lägga den anslutna sladden på kabel-lyftare (sladd-lyftare)?

Oh shit, det tänkte jag inte på! Det hade kanske verkligen gjort utslag!

 

3 hours ago, Double A said:

Dessutom borde du göra en dubbel blindtest!

Du har en poäng här, kanske med hjälp av en blindhund som ledsagare för fräsen.

 

3 hours ago, Double A said:

Dessutom vore det av yttersta intresse om du kunde repetera testen med en bättre terminering av sladdarna, typ dessa.

Det är därför jag efterfrågar om någon har en Nordost Valhalla, eller för den delen, någon annan "dyrkabel" att låna ut...

 

3 hours ago, Double A said:

Jag satte på en sådan på mitt kylskåp, och mjölken höll sig i genomsnitt 2-3 dagar längre!
 

Detta måste jag prova! Tack för tipset!:)

Vore kanske något för värmepumpen också! Kanske med renare, stadigare värme och med en drastiskt förbättrad verkningsgrad? Måste också provas!

Link to comment
Share on other sites

 

On 2020-12-04 at 20:49, Amatören said:

Då nyfikenheten drivit mig att testa nya element i projekt Fjorgyn, med stora ombyggnationer av befintliga kabinett som resultat, så har jag passat på tillfället att göra två flugor på smällen.

Fluga ett: Mycket och omfattande fräsarbete i MDF och ekskivor.

Fuga två: Test av olika strömsladdar/-kablar. 

Någon som är intresserad av ”Fluga ett: Mycket och omfattande fräsarbete i MDF och ekskivor.”?

Link to comment
Share on other sites

43 minutes ago, AlfaGTV said:

Självklart, jag är mättad på ironi nu! ;) 

Ironi? Min seriösa test av sladdar? Tsk, tsk...:flush:

36 minutes ago, LPL said:

Jaha, jag tolkade det som en förtäckt förfrågan om arbetskraft:grinsmilingeyes:

Hehe, nä, arbetet står jag själv för, kaa :)

2020-12-04_1.JPG.e17d2185a1bbf64f5835e8a4fa8bd1e6.JPG

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

Efter alla applåder, inlägg och gillande av mitt sladd-/kabeltest (:clownface:!) så fortsätter Amatörens Bröde med modifiering av Fjorgyn högtalarna.

 

Men först lite bakgrund:

Det har varit några ”tunga” namn, bl.a. nisseW, Bebop, Nisse (en annan Nisse), Double A och HerrD och avlyssnat mina två anläggningar, Fjorgyn i vardagsrummet och, ej namngivet, JBL/TAD/Beyma i hemmabion. Bebop kallade hemmabion för ”Thors slägga” efter sitt besök, det tycker jag är ett bra namn, så härefter kallar jag JBL/TAD/Beyma högtalarna för Torshammare (avbildning av Mjölner) om det är ok.

Efter blandad positiv och negativ kritik, speciellt efter HerrD:s besök, så började jag fundera på om jag satt nöjd. Svaret var JA för Torshammare men, och här efter att ha sugit lite på HerrD:s sågning av Fjorgyn,

IMG_20200816_173301.thumb.jpg.66cee48a685ebff6ba5b4bf5264f5dfa.jpg

NEJ för Fjorgyn.

Problemen med Fjorgyn var dels bumlig bas och vid volymökning så hängde inte diskanten med resten av systemet då den började dista och låta lite ”skrikigt”. Basen fixades med justering av placeringen av högtalarna och lite trixande i DSP:n, diskanten med omfattande akustikbehandling, bl.a. egenbyggda BAD-paneler, av rummet.

526950129_2020-08-14(7).jpg.4d1684a295bff17661b8c38e69bc2c48.jpg

Ett speciellt tack riktas till HerrD för konstruktiv kritik!:thumbsup:

Var jag nöjd med Fjorgyn nu? Svar JA!

 

Men tanken på en ny diskant hade slagit rot och inte gett mig någon ro, så sökandet började…

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

Ok, monologen fortsätter om någon nu orkar läsa…

Förresten, det heter ju ”monolog” när en person pratar, heter det ”stereolog” på ett ett HiFi-forum om fler deltar i konversationen? :think::clownface:

 

Ny diskant var det ju!

Vad välja? Kalottdiskanter i olika utföranden har jag testat med varierande resultat, tyvärr ingen som tål större ljudtryck utan att ”slå över”. Så kanske dags att testa något annat. Jag har lyssnat mycket på banddiskanter men aldrig gillat ljudet då det blir, i mina öron, för mycket ”glimmer” och påträngande, de liksom tar över...

I Torshammare sitter det ju horndiskanter (TAD TD-4001 + kopior på TAD TH-4001 horn) med mycket bra resultat. Så kanske mindre horn med liknande spridning som TAD skulle vara melodin?

Efter mycket letande och läsning så utkristalliserade sig FaitalPro STH100 med driver HF108 som en lämplig kandidat, dessutom skulle denna kombo få plats utan större ingrepp:

FaitalPro_2.jpg.f5b7aacc371c73f061b7ebde606235fd.jpg

 

Men samtidigt så seglade Beyma AMT TPL-75 upp som en lämplig kandidat med goda vitsord. Även denna skulle, efter lite moddning av bakkammaren plus en ny frontplatta, gå att pilla dit utan större ingrepp:

1350052000_BeymaAMTTPL-75_2-2.jpg.a5634eed460f2a9fa651d9b973e907e1.jpg1437796551_BeymaAMTTPL-75_2-4.jpg.9a668d05a56617a8aa5d7a2349ed15bf.jpg

 

Hm, två drivers med olika egenskaper men plånboken tillåter inte inköp av båda för test, så vad välja?

 

2097749584_FaitalProSTH100-HF108(1).jpg.deebbbaefefa1fc696ac020f708f90b5.jpg

 

Fortsättning följer...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...