Jump to content

Från speglingseffekt till musikalitet


Anders65

Recommended Posts

Jag har klurat lite kring denna tråd några dagar nu. Det finns det olika sätt att beskriva samma sak. Det finns inget rätt eller fel i det. Det är bara olika sätt att beskriva egenskaper. Men jag skulle nog vilja berätta lite om hur jag resonerar och tänker. Jag är inte den skolade personen, vilket säkert märks. Jag försöker lära mig på resan vartefter jag stöter på nya saker. Är det något jag inte förstår försöker jag antingen köra simuleringar eller så försöker hitta någon annan som försökt reda ut och dokumentera problemet. Men en tråd som denna ger mig verkligen nya insikter. Otroligt värdefullt! Det är skillnaden i att tänka och resonera som för oss framåt. Tänker alla lika så stagnerar utvecklingen så småningom. Ju fler olika sätt att tänka desto bättre :)

 

Tänkte skriva några rader om hur jag tänker och jobbar kopplat till denna tråd. När jag är i en konstruktionsfas, om vi tar förstärkaren som ett exempel, så jobbar jag mest i frekvens- och magnitudplanet. När jag försöker hitta rätt väg framåt med till exempel balansen mellan lokala motkopplingar och global motkoppling jobbar jag mest med magnitud, frekvensgång, fasvridning och fasmarginaler. Men även med distortion och harmoniska övertoner samt intemodulationsprodukter.

 

Men jag jobbar lite annorlunda när jag har en burk (förstärkare) som jag vill se hur den beter sig. Här tänker vi kanske olika, men jag tänkte mest delge mitt sätt att adressera det hela. Jag delar upp problemet i två delar. Hur den beter sig med olika typer av stimuli (insignaler som sinus, multiton och fyrkant) och hur beter den sig när jag tar bort insignalen. Med stimuli blir frekvengång, fasvridning, linjäritetsfel, harmonisk distortion, beteendet med resistiva/induktiva/kapacitiva laster, utimpedans, stig/falltider samt intermodulationsprodukter intressanta att mäta och analysera. Från det ögonblick jag har ett stimuli till jag slår av det vill jag titta på "restprodukterna" samt brusnivån när restprodukterna klingat av (använder här burstar av sinus och fyrkant eller ingen signal alls för brus). Jag såg på de senaste mätningarna att det är stora skillnader i restprodukterna (det jag kallar speglingseffekten kan vara en av orsakerna, men det finns andra med förstås som termisk distortion). Men då ställde jag mig frågan hur känsliga är vi med avseende på den tid som restprodukterna finns kvar? Är detta ett verkligt problem? Jag läste en del som verkar peka på tider neråt 5us. Men är det jag läst verkligen relevant i verkligheten med musik? Påverkar detta upplevd upplösning vid återgivning av musik? Påverkas upplösningen i stereobilden? Jag har ingen aning - ännu.

 

 

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Men som jag ser det innebär fasvridningar i registret att den sammansatta audiosignalen "moduleras om" så som vi hör den. Dvs instrumentklanger ändrar sin frekvenssammansättning.

Intressant. Håller med om att klangen kanske påverkas av fasvridningar. Men det blir ligger strax utanför det jag förstår. Utveckla gärna dina tankar kring detta :)  Hur mycket fasvridning inom det hörbara området kan behövas för att denna effekt kan bli hörbar?

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Anders65 said:

Jag läste en del som verkar peka på tider neråt 5us. Men är det jag läst verkligen relevant i verkligheten med musik? Påverkar detta upplevd upplösning vid återgivning av musik? Påverkas upplösningen i stereobilden?

 

Jag skulle säga nej men fortsätt gärna gräva i det och om du hittar något så kan jag ompröva mitt ställningstagande.

 

Det jag bygger mitt ställningstagande på är att det anses vara så att fas är ointressant från 3.5kHz och uppåt. Detta motsvarar ungefär 10 cm gångväg för ljudet och det känns rimligt att evolutionen försett oss med ungefär den upplösningen som det ger när det gäller riktningsbestämning. Att sedan fasen spelar roll även vid 4-5kHz om man bygger högtalare med delningsfilter beror på hur ljudkällorna summerar i olika riktningar men vi hör det inte som om det kommer från olika håll utan som om klangen ändras.

 

Om jag knäpper med fingrarna kan jag avgöra var det är med bättre upplösning än 10 cm på nära håll men det troliga är att någon annan mekanism är inblandad eller att upplösningen i det läget faktiskt är bättre än vad som ges av 3.5kHz som anses vara gränsen för fasdetektering. Vad gäller stereobildens presentation så känns det rimligt att fasvridningar över 3.5kHz  faktiskt inte har någon större betydelse. Jag tycker att det kan fungera väl så bra med bredbandare som rullar av vid högre frekvens som med delade system som har rakare frekvensgång uppåt i frekvens. Även utan inblandning av delningsfilter tycker jag att det verkar gälla att stereobilden kan vara väl så bra med ett rörsteg med avrullning av högre frekvenser som med ett transistorsteg som inte rullar av. En intressant aspekt är att andratonsdistorsion tycks påverka stereobildens läge i djupled och det kan kanske vara en ledtråd?

 

Link to comment
Share on other sites

Efter en tur i naturen med kamera där jag gör min "grundforskning" så inser jag att föregående inlägg bara beskriver en liten del av hjärnans avkodning via öron.

 

När jag är ute i naturen använder jag öronen en hel del och lyssnar efter främst fågelläten och har en hygglig känsla för hur exakt det går att lokalisera. Spännande är det att lokalisering i höjdled fungerar så bra som det gör och även bakom huvudet. Om det finns något som ljudet kan studsa mot i närheten av fågeln är det ganska svårt att lokalisera och i extremfall kan ljudet till och med komma från fel håll. Är det många träd mellan fågeln och mig är det svårare men om den sitter med träd bakom sig i förhållande till mig stör det inte. Sitter en fågel i en trädtopp som står fritt är det enkelt att lokalisera. Det här är ett enkelt blindtest av vad jag kan klara av att lokalisera eftersom jag hör först och sedan verifierar med synen. Ganska lärorikt och något jag kan rekommendera.

 

Vad jag funderade på under promenaden var inte hörbar absolut fasskillnad, den fungerar nog ungefär som jag skrev i förra inlägget. Däremot gick det upp för mig att vi naturligtvis inte bara använder fasskillnad för att uppfatta avstånd och infallsvinklar och det som framför allt påverkar mycket är skillnaden mellan signalen som når höger respektive vänster öra. Den tidsskillnaden som kan uppfattas där är mycket mindre än den som är ungefär lika i båda öronen. ITD tror jag det kallas och jag får läsa på lite. Jag börjar med:

Wikipedia - Sound localization

 

En mygga som far omkring runt huvudet brukar man kunna lokalisera tämligen exakt och vi får väl fundera på hur det kan gå till?

 

När det gäller fasvridning i förstärkare tror jag fortfarande att det är något som inte ger så stora effekter men för annan avkodning kan "time smearing" nog ställa till det och det kan förmodligen orsakas av förstärkare och digitala filter t.ex.

 

Det kanske räcker med några us trots allt för att det i något fall ska vara hörbart?

 

Edited by MatsT
Link to comment
Share on other sites

16 minutes ago, MatsT said:

En mygga som far omkring runt huvudet brukar man kunna lokalisera tämligen exakt och vi får väl fundera på hur det kan gå till?

 

När det gäller fasvridning i förstärkare tror jag fortfarande att det är något som inte ger så stora effekter men för annan avkodning kan "time smearing" nog ställa till det och det kan förmodligen orsakas av förstärkare och digitala filter t.ex.

 

Det kanske räcker med några us trots allt för att det i något fall ska vara hörbart?

Får inspiration att fortsätta undersöka detta och se om det går att få några nya insikter kring vår förmåga och upplösning avseende tid :) Det kommer ta lite tid då jag håller på med en massa annat skoj med. Men jag blir allt mer nyfiken kring detta. Tror att nästa steg för min del blir att skapa några stimuli för lyssning i lurar.

Link to comment
Share on other sites

 

Det stämmer mycket väl med min uppfattning också. Dvs riktningsverkan är inte problemet.

Det är nog inte heller problem med "homogeniteten" dvs att man skulle uppfatta tonomfånget som uppdelat i tid, eftersom det ska mycket större tidsfel till för att man ska uppleva det så.

 

Det jag intuitivt tror är problemet är kamfilterfeffekter, dvs förstärkningar och utsläckningar, pga fasvridning i registret.

Var det inte någon som skrev testa med vitt brus?

 

Link to comment
Share on other sites

Jag gjorde ett första lyssningstest ikväll med lurar. Jag kör med sinus i båda kanalerna med samma volym och samma frekvens. Samplar med 384kHz. Jag fasmodulerar en bärvågssignal med 1kHz sinus till +/-10grader peak2peak på bärvågen. Går stegvis upp i frekvens på bärvågen tills jag inte hör någon skillnad mellan modulerad och omodulerad signal. Min gräns hamnar då vid 9kHz. Vid 8kHz är det tydlig skillnad men vid 9kHz börjar det bli svårt att uppfatta någon skillnad. +/-10 graders fasmodulation vid 9kHz motsvarar 6us. Intressant test. Vad kan man dra för slutsatser av detta?

 

Eller blir det bara hörbarhet avseende frekvensmodulation man testar? Måste nog läsa på om fas o frekvensmodulation då dessa hänger ihop.

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, Anders65 said:

Såg en kort artikel som var lite intressant. Kopplad till hur vi kan skilja på ljud bakifrån och framifrån till exempel.

 

https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/hjarnan-sparar-ljud-med-hjalp-av-halsen

 

Där fanns ju facit:

"Den minsta tidsskillnaden mellan öronen som människor normalt kan upptäcka är cirka 20 mikrosekunder, alltså miljondelar av en sekund. På 20 mikrosekunder utbreder sig ljudvågorna cirka 7 millimeter."

 

Det känns rimligt med en sådan upplösning om man tänker på myggan som snurrar runt huvudet.

 

Link to comment
Share on other sites

Ett nytt enklare test. Varför krångla till det... Kör fyrkant med 50% duty cycle och samma frekvens på båda kanalerna. Exakt samma spektrala innehåll på båda kanalerna m.a.o. Använder lurar och samplar med 384kHz för att få bra upplösning i tid. Jag hör tidsdifferens mellan kanalerna ner till ca15us. 20us är mycket enkelt att höra, men gränsen ligger kring 15-16us.

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

En intressant sak jag noterade när jag testade är hörbarhet avseende duty cycle. Kör med fyrkant, lurar och 384kHz sampling. Ändrar duty cycle på ena kanalen medan den andra ligger kvar på 50%. Samma frekvens på båda kanalerna.

Övertonerna påverkas av duty cycle och det är det som ger den hörbara skillnaden. Men de är lite märkligt tycker jag att man hör detta mycket bättre på högre frekvenser.

 

Om man tänker i tidsdomänen så handlar det endast om 1us skillnad i pulsbredd vid 10kHz (100us periodtid x 1%). Skillnaden i spektral energi är relativt stor vid 1% ändring av duty cycle, men det handlar om mycket korta tider vid högre frekvenser. Och det är det som jag ser kan vara en utmaning. Om vi pratar om förstärkare så borde den vara väldigt snabb för att inte påverka ljudet/klangen vid höga frekvenser. Hoppas ni hänger med hur jag tänker. Är detta korrekt är det en ganska revolutionerande insikt.

 

50 <> 51% duty cycle hörs mycket lätt över 5kHz. Men inte alls från 2kHz och under. Varför kan man undra?

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

On 2020-05-24 at 14:51, Anders65 said:

När jag tittar på ett system med tid på X-axeln tänker jag motkoppling som ett reglersystem med stegsvar och tidskonstant. Så jag gjorde mätningen (#15). Tidskonstanten är  den tid det tar för stegsvaret att nå 63% av slutvärdet.

 

Ok då förstår jag. Det kanske är lämpligare att använda stigtid isåfall. Exempelvis mellan 10-90% eller 20-80%. Det luriga som jag ser det med din definition är att man kan tro att det handlar om ett första ordningens system, men man bör kunna hitta två olika reglersystem med av olika grad och således olika antal tidskonstanter men med samma tidskonstant enligt din definition. Exempelvis ett med 90grader fasmarginal, och ett på randen av instabilitet som ringer som sjutton men men som når 63% av slutvärdet på samma tid. Med det sagt så tycker jag att så länge man har förstår varandra så är terminologi inte så viktigt.

 

För övrigt är det roligt att läsa om dina tester.

Link to comment
Share on other sites

22 hours ago, MatsT said:

Där fanns ju facit:

Det är frekvensberoende :)

Även om man har väldigt smalt mellan öronen så begränsar huvudet tidsskillnaden till ca 700us. Men oliven i hjärnbarken har ett kompletterande system som detekterar skillnader ner till 10us. För frekvenser under 3kHz använder vi tidsdifferensen mellan vänster och höger öras signaler. Men över 3kHz använder vi skillnaden i ljudintensitet mellan höger- och vänsterörats signaler.

 

https://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/13343-hur-vi-hör-musik/&amp;do=findComment&amp;comment=252721

 

Jag tyckte 5us var ett bra val dels eftersom det ger lite marginal till vad vi klarar detektera, men främst för att undvika kamfiltereffekter.

 

Link to comment
Share on other sites

19 hours ago, Anders65 said:

Om man tänker i tidsdomänen så handlar det endast om 1us skillnad i pulsbredd vid 10kHz (100us periodtid x 1%)

Jag måste göra en korrektion här. Eftersom samplingsfrekvensen "bara" är 384kHz så blir det den begränsande faktor i testet. Så när jag ställer in 51% duty cycle så motsvarar det istället 2,6us. Kanske ska se om jag kan byta DAC i mätuppställningen för att få bättre upplösning.

Link to comment
Share on other sites

 

20 hours ago, Anders65 said:

Hoppas ni hänger med hur jag tänker.

Det är alltid svårt i såna här undersökande trådar eftersom man blandar ihop sidospåren med röda tråden.

 

Kan vi få en liten sammanfattning av vad du ska göra? :blush:

Som jag förstår det vill du illustrera speglingseffekt pga feedback och undersöka var "hörbarhetsgränsen" ligger för den effekten.

Men jag förstår i så fall inte hur mätningarna hänger ihop med det.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Kan vi få en liten sammanfattning av vad du ska göra? :blush:

Som jag förstår det vill du illustrera speglingseffekt pga feedback och undersöka var "hörbarhetsgränsen" ligger för den effekten.

Gärna,

Det började med att jag läste några artiklar kring förstärkare med respektive utan global feedback. Då föddes begreppet speglingseffekt. Jag började titta på hur snabbt olika förstärkare med global feedback släcker utsignalen när man tar bort insignalen. Det visade sig vara väldigt stor skillnad mellan de förstärkare jag har tillgång till. Lavardin tar 20us på sig, Rotel är visserligen betydligt snabbare, men kan å andra sidan ge ganska kraftiga ringningar. Utan att gräva så mycket i orsakerna kring detta blir det intressant att titta på hörbarheten. Om och hur kan detta påverka upplevelsen. Jag delade upp problemet i två delar. Dels direktljud (eller monoljud kanske är ett bättre begrepp för det jag menar) och dels stereo. Stereo blir intressant när det gäller vår förmåga att höra tidsskillnader mellan vänster och höger öra. En säger 20us (Arne Leijon, KTH) medan en annan säger 4-6us (Rob Watts, Chord). Det visade sig att på det sätt jag testat senast hör jag ner till 15us. Genom att fintrimma själva testet så skulle jag gissa att jag kanske kan uppfatta tidsskillnader på ner till 12us eller möjligen 10us. Så om man sätter 5us som designkrav så borde man ha en rimligt bra marginal i förhållande till vår förmåga. För mig är designmålet att utrustningen inte ska vara sämre är vår förmåga. Helst vill jag ha en marginal på 2 då jag kanske inte har optimala testmetoder och att vår förmåga säkert har ett visst individberoende. Jag ser nog delen som har att göra med tidsskillnader som i stort sett tillräckligt utredd nu. Men lite av en slump märkte jag en annan sak...

 

Om en förstärkare inte är tillräckligt snabb kommer korta pulser förlängas i tid så mycket att det kommer att påverka ljudet/klangen. De senaste testerna visar att vi kan höra mycket små förändringar i pulsbredd <2,6us. Med tanke på hur tydligt vi kan uppfatta detta vid högre frekvens (varför är det så?) skulle jag gissa att hörbarhetsnivå ligger kring 1us vid högre frekvenser. Men det får kommande tester förhoppningvis utvisa. Den här delen som har med monoljud att göra är inte alls utredd tillräckligt ännu, så jag kommer försöka förbättra mätmetoderna och lyssna mera för att försöka komma fram till vad detta betyder när vi återskapar musik med analoga och digitala ljudsystem. Men redan nu kan man ju inse att analoga system som skivspelare tillsammans med en tillräckligt snabb (eller mycket snabb) förstärkare borde kunna leverera mycket bättre jämfört med 44.1kHz... (inte ens i närheten...).

 

Orsaken till att vi hör detta så tydligt tror jag är att både det spektrala innehållet och den spektrala energin förändras förhållandevis mycket även vid små förändringar av pulsbredd.  

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

16 minutes ago, Anders65 said:

Om en förstärkare inte är tillräckligt snabb kommer korta pulser förlängas i tid så mycket att det kommer att påverka ljudet/klangen.

 

Det är nog sällan förstärkaren som sätter gränsen, högtalarna är inte alls lika snabba och oftast inte vågåterskapande så jag är fortsatt skeptisk till att förstärkare begränsar upplösningen i tids-led nämnvärt. Om förstärkaren påverkar tror jag att det är instabilitet som är boven och då fås "time smearing". För dålig bandbredd i förstärkare drabbar möjligen rörförstärkare med begränsande utgångstransformatorer men de brukar ändå upplevas som "transientsnabba".

 

Låt nu inte min skeptiska hållning påverka din inställning till projektet utan leta vidare och se om du kan hitta några förklararingar till att vi trots allt hör skillnad på förstärkare som mäter mycket lika med resistiv last.

 

Link to comment
Share on other sites

4 minutes ago, MatsT said:

Låt nu inte min skeptiska hållning påverka din inställning till projektet utan leta vidare och se om du kan hitta några förklararingar till att vi trots allt hör skillnad på förstärkare som mäter mycket lika med resistiv last.

Ingen fara - bra att inte alltid hålla med :) Säger bara att vi behöver fortsätta diskutera, resonera och testa mera kring detta ämne. Jag ska ner till Mårten nästa vecka och testa lite. Ska ta upp detta med dem då tror jag - för att få deras syn.

Link to comment
Share on other sites

Kanske borde nämna att jag använder ett par standard-lurar med okej ljud för lyssningstesterna (bra frekvensgång tror jag, men inte speciellt högupplösande). Tyvärr har jag lite svårt att enkelt testa med mina högtalare då testmiljön inte är så mobil. Har testsystemet i mitt arbetsrum och stereoanläggningen i vardagsrummet. 

Link to comment
Share on other sites

7 minutes ago, MatsT said:

det kan nog vara intressant att prova med högtalare också för att få en uppfattning om hur de hänger med på tidsdifferens.

Definitivt - Ja :) Ska se om jag kan lösa mobiliteten på något enkelt sätt. Har en gammal laptop...

Link to comment
Share on other sites

Fyrkanvåg består normalt av en grundton och udda övertoner. Antog att frekvensspektrat såg ut så. Men när jag tittar med FFT ser jag även det jag tolkar som vikningsdistortion. Dessa produkter finns både över och under grundtonen. När man ändrar duty cycle så påverkas förstås dessa. Vid 10kHz hör jag grundtonen lite mindre på grund av hörseln, vilket gör att distortionsprodukterna under grundtonen hörs mer i förhållande till grundtonen. Så var det med det...

 

Lösningen är nog att filtera bort alla frekvenser över halva samplingsfrekvensen. Ska se om detta är möjligt med mina grejor. Jag borde nog ha insett detta tidigare, men man lär sig saker hela tiden... man blir allt lite irriterad på sig själv ibland. Jag borde ha insett det tidigare. Men men..

 

 

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

Nu ska vi se...

Kör 2kHz fyrkant och 768kHz samplingsfrekvens, 50% duty cycle på båda kanalerna, lyssnar med lurar och kollar på spektrumet med DSO som samplar med 1MHz. Bara grundton och ojämna övertoner i frekvensspektrat. Ökar till 51% på ena kanalen och hör skillnad. Det som händer är att det uppstår jämna övertoner över 2kHz. Nivån på dessa är direkt relaterad till ändringen i duty cycle. 1% ökning motsvarar 4us vilket resulterar i en klart hörbar nivå av jämna övertoner. Första jämna övertonen ligger på -32dB relativt grundton vid 4us. Vid 9us ligger första övertonen på -25dB relativt grundtonen. 2us borde då ge en halvering i ljudnivån från jämna övertoner jämfört med 4us. Skulle gissa att hörbarheten av övertonerna med denna test ligger på motsvarande 2us vilket skulle motsvara -38dB på första jämna övertonen.

 

Men hur relaterar detta till verkligheten? Låt oss säga att en förstärkare den lägger till 4us eftersläpning på utsignalen oavsett frekvens.  

 

Vad kan man dra för slutsatser av detta?

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, Anders65 said:

Men hur relaterar detta till verkligheten?t oss säga att en förstärkare den lägger till 4us eftersläpning på utsignalen oavsett frekvens.  

Jag vet inte vad ändrad duty cycle skulle motsvara i verkligheten.

Ett fasfel kan ju dels förskjuta kanalerna, men framförallt ändra frekvenssammansättningen i en sammansatt ton, tex en fyrkant.

Link to comment
Share on other sites

Nästa steg blir att jämföra olika förstärkare med fyrkantvåg. Skapas jämna övertoner med fyrkantvåg i olika grad hos mina tre förstärkare? Jag tänker mig att köra 2kHz, samplad med 768kHz och 50% duty cycle.  

 

Tänkte en runda till. En ändring av duty cycle motsvarar nog i praktiken en osymmetrisk stig/fall-tid eller någon annan typ av osymmetri. Blir kanske inte så relevant?

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

 

Det är ju inte så att man kan dela upp en sammansatt audiosignal (exvis ett instrument) i frekvenser som en fourieranalys :)

Men det duger kanske ändå som förklaringsmodell!?

Så jag tycker att dina tester är relevanta. Men det är intressant (precis som du skriver) att koppla dem till hur och vad vi hör.

 

Så ponera att man spelar en diskret ton sammansatt av 1, 2, 3...10kHz.

Vidare att 8 kHz är fasvridet 5µs, 9kHz 10µs och 10kHz 15µs i förhållande till 1-7kHz.

Tonen spelas intermittent med en periodicitet av 5µs.

Illustration:

 

image.png

 

Hur låter detta?

 

Ja, som jag ser det så kan det låta rätt med så små fel eftersom toner är ganska stationära (jämförelsevis) med enstaka extrema transienter här och där.

Dvs varaktigheten av en och samma sammansatta ton överstiger vida felet, så felen (fasvridningarna) fyller i en plats från föregående tidssegment. Efter 20µs spelas det gula tidssegmentet. Det spelas då ihop med en orange, en röd och en vinröd delton. Men detta är ju samma deltoner, förutom just de µs när tonerna ändras. Bedömningen är att dessa fel därför blir mycket små (ohörbara) av denna inverkan.

 

MEN, det jag däremot misstänker är att man får okontrollerbara förstärkningar och utsläckningar högfrekvent. Och att detta yttrar sig som distorsion, skarphet i diskanten och onaturliga instrumentklanger.

Jag är ute på lite tunn is, så komplettera/rätta gärna.

 

Link to comment
Share on other sites

Jag är ute på ännu halare is... Jag känner att jag har lite väl stort kunskapsglapp för att navigera rätt i denna tråd. Men ett försök ändå att kommentera:

3 hours ago, calle_jr said:

okontrollerbara förstärkningar och utsläckningar högfrekvent. 

 

Eftersom fasfelet ökar med frekvensen vid ett konstant tidsfel (som man skulle kunna säga att tråden handlar om) riskerar man kanske att få stora amplitudfel på sammansatta signaler/transienter som du skriver. Ta ljudet från en cymbal som innehåller ett brett och komplext spektrum av deltoner väldigt långt upp i frekvens. Det känns som förhållandevis små tidsfel mycket väl kan ställa till viss "oreda" i amplitud för den sammansatta signalen och därmed påverka klang. Ju högre i frekvens desto större problem. Nu vet jag inte hur sammansättningen av deltoner kan se ut vid ett anslag mot en cymbal men magkänslan säger att detta kanske skulle kunna resultera i ganska hög distortion om resonemanget håller.

 

Undra om man kan testa detta med någon typ av testsignal? Jag kan skapa multitoner med ganska stor flexibilitet. Jag kan även göra korrelationsmätningar mellan ex ingång o utgång på förstärkare.

 

En annan tanke kring testljud för korrelationstest. En inspelning av ljudet vid anslag mot en cymbal eller annat lämpligt  instrument som har ett rikt spektra i de högre frekvenserna. En inspelning med mycket hög samplingsfrekvens för bra tidsupplösning och helst minst 60kHz bandbredd? 

Edited by Anders65
Link to comment
Share on other sites

Kan inte släppa tanken på att skapa en multiton som följer:

Sinus 2kHz, 4kHz, 8kHz, 16kHz, 32kHz och kanske 64kHz. Samma amplitud på alla deltoner. Lägger dom fasmässigt i förhållande till varandra så att den kombinerade amplituden maximeras.  Samplar snabbt. Kan detta vara en bra testsignal?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...