Sign in to follow this  
calle_jr

Lär känna ditt försteg

Recommended Posts

Lär känna ditt försteg

 

image.png

 

 

Jag har inga kunskaper i kretsdesign. I bästa fall kan jag förstå en färdig krets.
Ofta ser man väldigt enkla scheman på tex ett rörförsteg, som här en enkel aktiv linjeförstärkare:

 

image.png

 

 

Men när jag tittar i min egen låda så ser det extremt mycket mer komplext ut än detta enkla schema :D

Spänningsmatningar, regleringar och stödfunktioner tar ofta en större del av kretsen än det principschema man avser för själva linjesteget. 

 

Jag tror att vi är fler som irrar bort oss eller ger upp när vi inte förstår tex funktionen i ett rör. Men jag tycker inte att man som lekman behöver kunna det i detalj, dvs för att kunna behärska eller hänga med i ett samtal om olika principer. Man kommer långt i att försöka förstå de övergripande funktionerna i ett försteg.

 

Min intention med denna tråd är att diskutera övergripande kring de olika byggblocken i ett försteg snarare än linjesteget i detalj.

Vi kanske kan lära oss förstå när och varför man väljer olika lösningar och hur en krets är uppbyggd. Med mera :)

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag lägger in en bild på mitt pågående projekt som belyser just att det finns flera byggblock att diskutera. Mitt försteg har 2 rör i signalvägen och dessa har jag inte börjat ansluta än men ändå är det en hel del i lådan.

 

P1010016s.JPG.14753eaff689fdd2abaee711161c0ce7.JPG

 

Den kan kanske tjäna som ett bra underlag för diskussion om de olika byggstenarna.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 hours ago, MatsT said:

Den kan kanske tjäna som ett bra underlag för diskussion om de olika byggstenarna.

 

Helt klart!

Det är ett typexempel på vad jag menar, dvs att 80% av lådan är full av komponenter innan du ens har monterat det man i första hand tänker på för ett försteg.

 

Ofta använder konstruktörer samma grundkrets från instegsmodell till toppmodell, där man endast pimpar komponenter och övriga byggblock. Eller ännu oftare tvärtom, man utgår från toppmodellen och skalar ner för att sänka komponent- och tillverkningskostnad.

Jag har haft mitt nuvarande försteg i tio år och levt i tron att det är helt igenom dual mono-byggt:

 

DSC_4889.JPG


Det är det inte. Långt ifrån. Jag återkommer till det.

 

Det är som vanligt helt fritt fram att göra egna reflektioner, inlägg eller ställa frågor. 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Förstegets uppgift är att reglera volym, att välja ingång och att driva ett slutsteg. För att göra detta krävs en krets med en potentiometer, en ingångsväljare och en förstärkningskrets med låg utgångsimpedans, låg kapacitans och lite gain. En del försteg har tonkontroller/eq och en del har integrerat riaa.

 

Specifikationerna till ett försteg bör innehålla vilken princip (single end / balanserat), ingångsimpedans, ingångskänslighet, utgångsimpedans, gain och brusnivå.

 

Mitt eget linjesteg är det beskedliga kortet till höger i bild, för tillfället med 2st Philips JAN 5687WB. Komponenterna är fästa på ett PCB, men allt är lödat punkt till punkt. Kortet underlättar montering och är med fördel märkt med R-, C- och L-beteckningar  samt förberett med rörsocklar och plintar för spänningsmatning, jord mm.

 

image.png

 

Till vänster riaa-kortet med 3st 6072A.

 

image.png

 

Här ser vi undersidan med två par avisolerade kondensatorer:

 

image.png

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag roade mig med att göra ett blockschema för min förförstärkare innan jag började bygga.

 

L2_pre_block2.JPG.d605d3fea5b14385b6e6c10ff049c040.JPG

 

Det är inga märkvärdiga funktioner egentligen men varje block har ett antal lösningar och för att blocken ska fungera krävs att omgivningsparametrarna är under kontroll. Man kan lägga många timmar på att fundera på hur det ska lösas.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

 

20 hours ago, calle_jr said:

Mitt eget linjesteg är det beskedliga kortet till höger i bild, för tillfället med 2st Philips JAN 5687WB

 

Jag har försökt rita av kretsen, men det är inte det lättaste eftersom det sitter komponenter på bägge sidor och kondensatorerna är i vägen och jag vill inte löda bort kablage för att komma till.

Här är ett första försök (rören sedda underifrån). Det är lite felritat, men inget brukar bli rätt på första försöket :)

 

image.png

 

Ett senare försök som endast innehåller en kanal;

 

image.png

 

 

Kretsmässigt ett vanligt steg med 5687 ingångsrör och sedan ett transformatorkopplat SE-steg på utgången som också är 5687. I princip en skolbokskrets. Utgångstransformatorn är 33:1.

 

Vi ska inte gå in på olika rörs funktioner i detalj (den som vill kan läsa på). Men två korta reflektioner som jag tycker är viktiga;
För det första används ofta dubbetrioder i försteg. Dessa har alltså två identiska "kanaler". För vissa konstruktioner används en dubbetriod för vänster och höger kanal. För andra konstruktioner används dubbeltrioden i serie.
För det andra är de flesta trioder indirekt upphettade, dvs de har separata pinnar för glödtråd. Det innebär att signalen moduleras "från två håll", dels via den huvudsakliga HT spänningsmatningen. Dels via glödspänningsmatningen.

 

Här är en skiss av ett 5687-rör med så kallad novalsockel (9-pinnar), även denna sedd underifrån:

 

image.png

 

Det innebär att en dubbeltriod normalt beskrivs med antingen 1-3 eller 6-8, dvs två rör visas i ett kretsschema;

 

image.png

 

 

Mitt linjesteg är kaskad- kaskodkopplat med två förstärkningssteg där respektive rör är kopplat med första trioden till ingångssteget, och andra trioden till utgångssteget.

Glödspänningen är kopplad till pin 4 och 5 med 12.6V.

 

Edited by calle_jr
kaskad

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

 

Kretsen i linjesteget ser ut som dual-mono, och det är den faktiskt också förutom glödspänningsmatningen (F/F) som är gemensam för kanalerna.

 

image.png

 

image.png

 

image.png

 

Huvudprinciperna för försteget är klass A-drift utan negativ återkoppling, single end-topologi, likriktning med rör och en viss nivå på komponentstandard.
Kretsen är konstruerad med målsättningen att vara enkel, för att så långt som möjligt bibehålla renheten i insignalen. Det innebär en linjär design med rördrift i ren klass A utan fasdelare. Utgångsläget är snarare maximal linjäritet och minimal transient distorsion än att tokmäta efter låga thd och imd. Audio Note anser att det är viktigare att begränsa icke-harmoniska övertoner och tidsfel. Jag kan inte själv bedöma hur väl de lyckas med det, och inte heller vad i kretsen som addresserar detta specifikt.

 

Som jag redan nämnt består linjesteget av ett kaskad- kaskodkopplat 5687 per kanal.


Här ser vi linjesteget i M10 Signature, och det är vad jag kan se samma krets med uppbiffade komponenter;

 

image.png

 

image.png

Bild: dagogo
 

Det ser likadant ut på de modeller av M6, M8 och M9 som jag har sett. Rörvalet skiftar en del mellan 5687, 6463 och ecc82, men det gör det för olika versioner inom samma modell också.

 

Edited by calle_jr
kaskad

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 hours ago, calle_jr said:

Som jag redan nämnt består linjesteget av ett kaskodkopplat 5687 per kanal.

Nja, Det består väl av två kaskadkopplade 5687.

 

Kaskad = kaskadkoppling, koppling där två eller flera elektroniska kretsar följer efter varandra.

image.jpeg

 

Kaskodkoppling beskriver en koppling med två (eller flera) seriekopplade aktiva komponenter i samma steg t.ex. SRPP. 

image.png

 

Det är så jag har fått lära mig, men jag kan givetvis ha fel.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Enligt min bok som grundar sig på Morgan Jones bok (Valve Amplifiers) som jag lärt mig mycket av så är en kaskod uppbyggd så här (texten börjar på sidan 94):

 

1667355597_Valve-Amplifiers_01091.jpg.0ff5815a1014c6e0f865df36e0293659.jpg

 

Jag läste faktiskt på i boken igår eftersom jag håller på och rotar lite i just den kopplingen och känner mig inte så hemtam med den. Min känsla är att den kanske inte är så ideal för högre inspänningar men för låga sådana verkar den ha sina poänger. Skillnaden mot en SRPP-koppling är att det övre röret drivs från katoden och gallret jordas AC-mässigt (i en SRPP ges det övre gallret signal från det undre röret). Det undre röret ger mycket lite förstärkning vilket jag enkelt kunde se vid en simulering jag gjorde igår men den totala förstärkningen är högre än med SRPP.

 

Kaskad är väl precis som Peo skriver kretsar efter varandra.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
3 hours ago, MatsT said:

Enligt min bok som grundar sig på Morgan Jones bok (Valve Amplifiers) som jag lärt mig mycket av så är en kaskod uppbyggd så här (texten börjar på sidan 94):

 

1667355597_Valve-Amplifiers_01091.jpg.0ff5815a1014c6e0f865df36e0293659.jpg

Den beskrivningen köper jag.

 

Vad jag främst ville belysa var att det är en skillnad mellan kaskad och kaskod.

Share this post


Link to post
Share on other sites
18 hours ago, Peo said:

Vad jag främst ville belysa var att det är en skillnad mellan kaskad och kaskod.

Detta var helt främmande för mig.

Jag har helt ovetande levt i tron att två stavningar förekommer för samma sak.

Man kan alltså säga att för kaskadkonfiguration så är förstärkarelementen (rör eller transistor) kopplade i en kedja. För kaskodkonfiguration så är de stackade parallellt.

 

En lite klurig detalj är att det diskuterade linjesteget förekommer i versioner där man använder två olika typer av dubbeltrioder på samma kort.

Hur f...n är det möjligt när respektive rör är kopplat med första trioden till ingångssteget, och andra trioden till utgångssteget?

De versionerna måste rimligen ha tex ecc82 först för vä och hö kanal, och därefter 5687 för vä ovh hö, om det ska bli vettigt i en kaskad.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Enligt specifikationer är förstegets gain 15dB vid 1kHz, ingångsimpedans 100kohm, ingångskänslighet 126mV för 1V output, utgångsimpedans <10ohm. Brusnivå <0.1mV rms ovägt.
(Varför ger ingångskänsligheten 3dB högre gain?)

 

 

 

De två utgångstransformatorerna är väl synliga intill linjesteget;

 

image.png

 

Det krävs hög last för rör, och utgångstransformatorerna används för att matcha den med en låg högtalarimpedans.
@Peo hjälpte mig med en pedagogisk bild:


image.png

 

Utgångstransformatorerna är kopparlindade iHiB med dubbel C-kärna.

 

 

För volym- och balanskontroll har Audio Note två olika lösningar. Antingen två mono stegade potentiometrar, eller en stereo stegad potentiometer och en balanskontroll med väldigt låg dämpning (fullt utslag ger kanske 2dB dämpning).
 

image.png

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

18dB verkar vara ett teoretiskt värde med mu=17 på rören och 35:1 på transformatorn. När jag simulerar får jag cirka 16dB men där ingår inga förluster i transformatorn så 15dB tror jag kan vara det mest rimliga värdet.

 

Det är en fantastiskt låg utimpedans de uppnår med den stora omsättningen på transformatorn och dessutom en rätt trevlig förstärkning på 15dB. Ofta har förförstärkare högre förstärkning än nödvändigt och det brukar ge som resultat att volymkontrollen knappt får nuddas från min-läget.

 

Det är en annorlunda och spännande konstruktion som ställer stora krav på utgångstransformatorn men det ger en förstärkare utan motkoppling, ren spänningsförstärkning och låg utgångsimpedans.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Tack. En rimlig förklaring!

 

 

12 minutes ago, MatsT said:

Det är en annorlunda och spännande konstruktion som ställer stora krav på utgångstransformatorn men det ger en förstärkare utan motkoppling, ren spänningsförstärkning och låg utgångsimpedans.

 

Blir inte förhållandet mellan primär och sekundär en faktor 1000 för impedans med en trafo 33:1 (eller 1200 för 35:1)?

Dvs om utimpedansen är 10 ohm, så är den 10 kohm på primärsidan (rörens last).

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Mitt exemplar har ett integrerat riaasteg för MM. Det sitter 3st 6072A och signalkondensatorer lindade med kopparfolie (även på undersidan av kortet):

 

image.png

 

Ingångsimpedans 47kohm, gain 63dB vid 1kHz, brusnivå <15mVrms ovägt.

Jag tänkte inte gå djupare in på riaasteget i denna tråd, mer än att nämna att även denna krets verkar användas i M6, M8 och M9, med uppbiffade komponenter och ibland med lite andra rörval:

 

image.png

 

 

 

 

Nästa pilsner är nätdelen, vars uppgift schematiskt kan åskådliggöras såhär:

 

Transformering.jpg

 

 

I mitt försteg innefattar det allt till höger om avskärmningen:

 

image.png

 

 

Nätdelen i M5, M6 och M8 är nedärvd från M10 Galahad PSU.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

All matningsspänning som lämnar nätdelen går till rör.

 

Huvudmatningsspänningen skapas med de två korten i mitten. Korten är identiska, men det är inte ett kort per kanal. Det bakre är dedikerat till riaasteget, och det främre till linjesteget:

 

image.png

 

Det sitter tre rör på varje kort; JAN 6XB WGT för likriktning av AC-spänning, Jugoslaviska Ei ECL82 för regulering och Cifte OB2 för stabilisering.

Matningsspänningen till korten är 375 VAC.

Den reglerade utspänningen är markerad HT (High Tension), dvs den dc-spänning som producerar ström mellan anod och katod i rören i linje- resp riaa-stegen.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

Matningsspänningen till korten är 375 VAC.

 

Det är högre än jag trodde. Går det att se vilka lindningar på transformatorn som är anslutna i andra änden?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 hours ago, MatsT said:

Går det att se vilka lindningar på transformatorn som är anslutna i andra änden?

Ja.

 

 

Det sitter två till synes identiska nättrafos märkta TRANS 1 och TRANS 2, men återigen, det är inte en per kanal.

 

image.png

 

image.png

 

 

TRANS 1 står för både anodspänning (röd-svart och orange-svart kablage) och 6.3V glödspänning (gula resp blå kabelparen) till båda huvudkorten.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 2020-05-18 at 21:17, MatsT said:

och 35:1 på transformatorn

Är du säker? Det kan ju vara transformatorer av typ TXP-028 med en omsättning på 33:1 som sitter i @calle_jr's M5.

 

image.png 

 

On 2020-05-18 at 21:17, MatsT said:

Det är en annorlunda och spännande konstruktion

Om man ser till den ovanligt höga omsättningen på utgångstransformatorn så är den nog att betrakta som annorlunda, men kopplingen som sådan är ju en gammal beprövad lösning. Jag har själv använt mig av samma kretslösning i ett flertal byggen under åren, men då med lite lägre transformator-omsättning (8:1 - 16:1) och jag har inte heller behövt använda någon motkoppling. 

Enligt mina erfarenheter har denna princip visat sig vara vida överlägen en katodföljare som drivsteg.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

365V alltså, det är lite högre än jag har till mina nätdelar som påminner en hel del om dina. Jag får nog justera upp nätspänningen lite i simuleringarna som jag gjort av AN M5 då.

 

Jag är inte alls säker på att det är 35:1 men det är det som står på HiFiCollective's sida med AN transformatorer. Jag har sett olika uppgifter också men det är i den häraden i alla fall.

 

Jag menade också att det är just den höga omsättningen som är udda, det ställer höga krav på både drivsteg och transformator. Jag har också provat transformator med step-down i försteg och det är en trevlig lösning.

 

Jag kan konstatera att jag har en bit kvar till den här snygga monteringen av kablaget.

 

image.png

Share this post


Link to post
Share on other sites


 @Peo och @MatsT (eller nån annan :) ), hur stor kommer HT-spänningen vara om matningen är 365VAC (det står 375V på kortet men 365 på trafon)?

 

6.3V 80mA går till psu för riaakortet som har 3st dubbeltrioder, och 6.3V 40mA till linjekortet med 2st dubbeltrioder.

365VAC 80mA går till psu för riaakortet som har 3st dubbeltrioder, och 365VAC 40mA till linjekortet med 2st dubbeltrioder.

 

Edited by calle_jr
rättelse

Share this post


Link to post
Share on other sites
31 minutes ago, calle_jr said:

hur stor kommer HT-spänningen vara om matningen är 365VAC (det står 375V på kortet men 365 på trafon)?

 

Det inte så lätt att veta, det sitter en reglering emellan och det beror på hur den är inställd. I min förstärkare används 300VAC från transformatorn och efter reglerkortet blir det knappt 270VDC ut, 20% extra in ger förmodligen cirka 20% extra ut så runt 330VDC kanske? På mitt PSU-kort används också 6.3VAC direkt från transformatorn som glödspänning.

 

Används 2 x 6.3V på ena transformatorn för 2 PSU-kort och 2 x 6.3V på den andra transformatorn för 12.6V-glöd till småsignalrören?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

6.3V 80mA går till psu för riaakortet som har 3st dubbeltrioder, och 6.3V 40mA till linjekortet med 2st dubbeltrioder.

Om jag har förstått det rätt så matar bara de båda 6,3 V-lindningarna glöden på varsitt PSU-kort. Det är den andra transformatorn (TRANS 2) som ger glödspänningen till RIAA och LINE-korten.

40 mA och 80 mA märkningen gäller för respektive 365-0-365 V-lindning, inte för 6,3 V.

80 mA-lindningen försörjer RIAA-kortet och 40 mA-lindningen försörjer LINE-kortet via sina resp. PSU.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 hours ago, MatsT said:

Det inte så lätt att veta, det sitter en reglering emellan och det beror på hur den är inställd. I min förstärkare används 300VAC från transformatorn och efter reglerkortet blir det knappt 270VDC ut, 20% extra in ger förmodligen cirka 20% extra ut så runt 330VDC kanske? På mitt PSU-kort används också 6.3VAC direkt från transformatorn som glödspänning.

Ok.

Så småningom kanske vi kommer dithän att vi vet med lite reverse engineering :)

 

 

5 hours ago, MatsT said:

Används 2 x 6.3V på ena transformatorn för 2 PSU-kort och 2 x 6.3V på den andra transformatorn för 12.6V-glöd till småsignalrören?

Ja.

Det sitter som du garanterat upptäckt ett separat glödspänningskort:

 

image.png

 

TRANS 2 verkar enbart försörja detta glödspänningskort.

Den är märkt 16V och det är även kortet (plinten vid röd-röd-svart kablage till vänster).

 

image.png

 

 

 

4 hours ago, Peo said:

40 mA och 80 mA märkningen gäller för respektive 365-0-365 V-lindning, inte för 6,3 V.

80 mA-lindningen försörjer RIAA-kortet och 40 mA-lindningen försörjer LINE-kortet via sina resp. PSU

:blush:

Sorry, sorry.

Jag blandade ihop det.

 

 

4 hours ago, Peo said:

Det är den andra transformatorn (TRANS 2) som ger glödspänningen till RIAA och LINE-korten.

Exakt.

Sorry att jag blandade ihop det. Det var ju precis detta jag skulle försöka förklara :D

Jag har rättat.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Det är många frågor och reflektioner som tornar upp där vi står just nu.

Men om vi lyfter blicken lite och betraktar lådan från Audio Note innan vi drar vidare. Vi ställer frågan:

 

Varför bygga reglerade nätdelar baserade på rör till ett försteg?

 

@Peo har tagit upp denna fråga med mig några gånger, och jag kan i ärlighetens namn inte svara.

Är det kiselallergi?

Är det fåfänga?

Eller är det en puristisk glasdyrkan? 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

TRANS 2 verkar enbart försörja detta glödspänningskort.

Den är märkt 16V och det är även kortet (plinten vid röd-röd-svart kablage till vänster).

 

De båda transformatorerna var inte så lika som jag trodde då. 16V verkar rimligt för att få reglerad 12.6V.

 

HT-spänningen är enkel att mäta upp men man ska ju vara lite försiktig med att peta i apparater med högspänning så vi får kanske anta att det ligger på 330V så länge, några volt hit eller dit spelar inte så stor roll.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 minutes ago, calle_jr said:

Varför bygga reglerade nätdelar baserade på rör till ett försteg?

 

Är man renlärig så är man! Varför inkludera transistorer när det inte behövs? :D

 

Mer seriöst....

Jag är väldigt förtjust i mitt rörbaserade PSU som jag fick med i ANK L3 Phono. Det passar bra ihop med rörbaserade steg genom sitt relativt stora spänningsfall och ganska små strömmar. Det ger en väldigt stabil och lugn reglering som inte släpper ifrån sig någon högfrekvens som jag är rädd för när det gäller snabba reglerkretsar (med små spänningsfall) som är vanliga i transistorsammanhang. Det går i och för sig att shunta bort mycket spänning även med transistorer men om man tycker sig ha råd är det roligt att vara renlärig och hålla sig till en teknik.

Tycker jag...

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, MatsT said:

Jag är väldigt förtjust i mitt rörbaserade PSU som jag fick med i ANK L3 Phono. Det passar bra ihop med rörbaserade steg genom sitt relativt stora spänningsfall och ganska små strömmar. Det ger en väldigt stabil och lugn reglering som inte släpper ifrån sig någon högfrekvens som jag är rädd för när det gäller snabba reglerkretsar (med små spänningsfall) som är vanliga i transistorsammanhang. Det går i och för sig att shunta bort mycket spänning även med transistorer men om man tycker sig ha råd är det roligt att vara renlärig och hålla sig till en teknik.

Det finns mycket logik i det du skriver.

Men ponera att man har samma budget för en transistorbaserad nätdel. Man kunde ju ta i så det knakar i val av trafos och passiva komponenter :unsure:

 

 

Detta säger Audio Note själva. Inte direkt svar på frågan, men kanske en pusselbit...

 

Quote

 

The M3 pre-amplifier family were technically the most advanced (and strangely enough, at the same time quite backward looking) line of high quality pre-amplifier available, with its dual mono double choke valve rectified power supplies, optimised output transformers and powerful high gain line stage, it will remain the standard in pre-amplifier topology for years to come and as a result is already widely copied, but our quest for improvement does not stand still, and when our research and development reached its current pinnacle with the patented M10 Galahad power supply, Andy and I decided that it was time to seek to improve the M3 – M8 pre-amplifier’s power supply in line with what we had learned from developing the M10, so in very late 2003 (actually product only really shipped in January 2004) the “Mini”-Galahad supply was born and implemented into the M3, M5, M6 and M8 pre-amplifiers and development work on the M9 started.

The new M3 – M8 supply incorporates what is essentially a simplified M10 configuration where we rather than using the old input choke arrangement, which has now proven to be somewhat dynamically restricting we have a feed-forward supply with a rectifier (the usual trusty 6X5), regulator (ECL82/6BM8) and a voltage stabilizer (OB2) an arrangement that needs much less filtering capacitance and results in a supply that traces the signal stages requirements far more closely than anything else, the result is quite spectacular!

As a result of the greatly increased cost of the above power supply and the fact that Black Gate™ finally decided to call it a day and stop production, we had to “re-jig” the specification of each product to ensure it stayed within the appropriate voicing and off course cost frame. This involved redesigning the output transformers to allow us using newly developed HiB materials, a revised line stage where we changed the first stage valve from the standard 5687WB to an ECC82 type (many versions available here, for example 12AU7, 7316, 5814a, 6189w, 5963, E82CC, CV491 an many others) to reduce the sound of repeating the same valve and circuit coupling in subsequent stages and modified the second stage line valve to either a 5687, 7044 or 6463 depending on the balance we felt appropriate.

 

 

 

Förresten @MatsT, vet du om Galahad-PSU är serie- eller shuntreglerad?

 

 

 

19 hours ago, MatsT said:

runt 330VDC kanske? 

Avser 365VAC rms? Jag bara antog att det är 0-pk, och då är det väl inte möjligt att få mer än max 255VDC? (förluster oräknat)

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, MatsT said:

Är man renlärig så är man! Varför inkludera transistorer när det inte behövs? :D

Rör-romantik alltså. :D

Det är oftast det svaret jag får när jag ställer frågan och jag kan förstå tänket.

Grannen är en inbiten seglare som äger en fin gammal segelbåt helt i trä, när det var dags beställde han nya segel gjorda i Egyptisk bomull istället för att köpa moderna segel. De var betydligt dyrare, de är mycket tyngre och dessutom kräver de mycket mer skötsel än dagens segel.

Jag ställde frågan, varför?

Det är väl klart att en segelbåt ska ha tidsenliga segel, blev hans svar och jag kan förstå tänket.

Jag skulle inte få för mig att montera elstart på hojen.

 

Jag gav upp rörbaserade  PSU mot slutet av min rör era. Inte för att de på något vis är sämre, utan för att man kan bygga en superstabil (med extremt hög "power supply rejection ratio"), en RFI-immun, låg-ohmig och brusfri nätdel med halvledare för mindre pengar än vad ett likriktarrör kostar. Man kan t.o.m. kosta på sig att köra med en regulator per steg för att isolera stegen från varandra. Det är ju heller ingen nackdel att man slipper lägga i storleksordningen 15W värme bara på glöden.

Det är olika skolor och individuella övertygelser som avgör valet och inget är mer rätt eller fel än något annat. Jag är bara nyfiken.

 

@MatsTAnvänder du stabilisatorrör eller zenerdiod i din PSU. Jag har sett att AN använder båda alternativen.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this