Anders65

Från linjesignal till musikalitet

Recommended Posts

9 hours ago, Anders65 said:

Har ändrat ett flertal parametrar så nu blir det att försöka lyssna sig till hur tekniken och lyssningsintryck hänger ihop. Mycket svårare än att ta fram tekniska lösningar tycker jag. Man ska ju bara ändra en sak i taget, men svårigheten tycker jag ligger i att man inte kan göra snabba A-B tester.

 

Detta har jag ägnat mig mycket åt och det är en mycket tidskrävande uppgift. A/B-tester är bra för att höra vilken skillnad som blir men är ganska värdelöst för att bedöma vad som är bäst i någon absolut mening. Det krävs tid och lyssning av "normalt" slag där fokus inte ligger på att lyssna efter något specifikt utan snarare att få en musikupplevelse. Åtminstone min hjärna fungerar olika beroende på om den är i analytiskt eller upplevelse-tillstånd. Tyvärr behövs det lite analytiskt lyssnande då och då för att försöka bena ut upplevelserna men jag tror det är viktigt att ha med båda delarna.

 

Jag använder musik jag tycker om när jag utvärderar.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jo, det är knepigt. Hur noga man än varit så kan ett missnöje eller tvekan ändå komma upp efter ett tag. Jag gör ungefär som MatsT och Calle_jr. Jag testar med musik som jag känner väl och bland dessa so  jag vet har utmanande avsnitt kring dynamik, sibilanter och krävande, på gränsen till överstyrda avsnitt. Först försöker jag lyssna och jämföra en sak i taget och sedan mer på helheter. Det tar tid.

Share this post


Link to post
Share on other sites
57 minutes ago, MatsT said:

Tyvärr behövs det lite analytiskt lyssnande då och då för att försöka bena ut upplevelserna men jag tror det är viktigt att ha med båda delarna.

Håller med. Den analytiska delen behövs för att identifiera påverkan på detaljer. Och jag tror den är nödvändig även om den delen inte handlar om den totala upplevelsen. Men upplevelsen av helheten blir nog för mig hur stark känslomässig koppling man får av musiken. Hur nära verkligheten man upplever att instrument, sångröster och stereobilden är. Men den biten är ju inte så enkel då vår vår sinnesstämning och allt som händer omkring oss påverkar. Är vi stressade eller avslappnade. Är vi glada eller nedstämda. Och inte minst vad värdesätter vi i stunden.

 

För den analytiska delen tänker jag mig 3-4 utvalda musikstycken som är bra inspelningar, samt en referenston för att kalibrera lyssningsnivån och ett protokoll att följa. Tanken är att få så lika förutsättningar som möjligt mellan varje lyssning. Att alltid ha samma procedur och samma lyssningsnivå borde underlätta något för den analytiska delen. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

AlfaGTV hade i sin tråd Mickes Musikrum en utmaning till oss alla att provlyssna på ett antal flac-filer som var skapade från vinyl genom olika utrustning och sedan komma med omdöme om vilken man tyckte var bäst. Min metod för att kunna tycka till var då att lyssna fil mot fil och under lyssnandet göra spontana anteckningar om vad jag tänkte, tyckte allmänt ”kom på”. Det viktiga var att skriva ner utan att censurera sig själv. Sedan kunde man kolla vad man skrivit och backa tillbaka på en del detaljer och vissa saker kunde man helt strunta i - men ändå inte ändra något i anteckningarna! Man kanske skäms för en del man skrivit, men avsikten är att komma fram till någon form av slutsats ungefär som vid vinprovning. Ord kan vara överdrivna eller primitiva, det gör inget.....

 

Jag tyckte nog jag kom fram till ungefär samma sak som de som testade på annat, kanske mycket proffsigare, sätt..... Men annars tycker jag naturligtvis att man kör den musik och de album man känner väl till och lyssnar som Bebop och Calle_jr skriver.
 

/ Ulf

Share this post


Link to post
Share on other sites
6 hours ago, Bebop said:

so  jag vet har utmanande avsnitt kring dynamik, sibilanter och krävande, på gränsen till överstyrda avsnitt

En av de kanske svåraste sådana jag känner till är Zbigniew Preisner ‎- Veronicas Dubbelliv.

Fantastisk musik, men kräver ett mycket fintrimmat system.

 

@ulfsan, det var faktiskt Bordeaux som spelade den för många år sedan. Den har kommit på LP efter det.

 

R-7098785-1433697069-9236_jpeg.jpg

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Ja, där var det verkligen vassa pojkkörer, stråkar, flöjter och piano - även på den flac-version jag just lyssnar på via Tidal/Roon. Måste vara extra svår på vinyl....Ska den verkligen låta så eller har man missat i mastern, tro...? Låter ibland som en fluga fastnat i ”pappersmembranet i diskantelementet” (även om man inte har något sådant membran). Eller som när man drar med en nagel över svartatavlan. Och hur fasen kan du minnas vad vi lyssnade på ihop med Bordeaux, @calle_jr 😲?! Det måste väl vara minst 15 år sedan - en fin tid 😊...

 

 

 

Edited by ulfsan
Tillägg

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, ulfsan said:

hur fasen kan du minnas vad vi lyssnade på ihop med Bordeaux,

Jag har spelat det albumet sedan dess, på cd.

Och det kom på LP för några år sedan.

Fantastisk musik, och Bourdeaux spelade ofta mycket intressant, inte sällan obskyr, musik. Inte direkt mainstream :) Jag gillade det skarpt.

 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Man lär sig saker hela tiden.. Det är ju det som är tjusningen med allt detta.

 

Jag har jobbat, lyssnat o mätt intensivt med utimpedans/dämpfaktor och en del med distorsionen nu ett tag. Senast då jag justerat utimpedansen vid högtalaranslutningarna till 0 ohm var jag inte nöjd med ljudet. Kändes inte kul alls. Vad är det som händer???

 

Jag hade då ett LP filter på PCFen. Tog bort detta filter helt och kopplade ur H2-funktionen. Kalibrerade instegets arbetspunkt ytterligare. Insteget är verkligen viktigt! Gjorde en intrimning med lägsta justerbara dämpfaktor och landade på förhållandevis låga 10 (0.8 ohm). Utimpedansen ligger nu på 0,8 - 0,85 ohm inom 20 Hz - 20kHz på båda kanalerna. Ökade på biasen lite på utsteget.

 

Detta är verkligen rätt väg. Så mycket mer musikalisk. Svårt att beskriva skillnaden med ord. Fylligare toner. Inte alls analytisk som innan. Verklighetsnära. En härlig och öppen klang. Men jag har inte tappat dynamik eller upplösning. Inget alls. Skulle egentligen säga att det är instrumenten som låter och inte högtalarna. Konstig förklaring men det är stor skillnad. Förvånansvärt stor. 

 

Slutsatsen så här långt. Dämpfaktorn bör inte vara för hög. Definitivt inte med mina Oscar Trio i alla fall. Jag har en ganska bra distribution av övertoner utan H2-funktionen - kommer nog köra utan den. Använder PCF för att kalibrera utimpedansen mellan kanalerna. Tror att det är en fördel med frekvensoberoende utimpendans. Ligger nu i nivå med min Lavardin IS avseende musikalitet. Lavardin IS är min referensförstärkare vars musikalitet jag uppskattar väldigt mycket. Det var Lavardin's konstruktionsprinciper jag föll för när jag började fundera på att bygga en egen förstärkare, även om jag signalmässigt landade närmare Pass-förstärkare. En stor skillnad mot Lavardin är dock basen. En av de få svagheterna hos Lavardin tycker jag.

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites

Mycket intressant!

 

Jag kopierar in mina egna kommentarer om utimpedansen och hur den påverkar ljudet. Jag gjorde lite försök för några dagar sedan och beskrev i min tråd:

 

"Effekten är faktiskt häpnadsväckande!! Med spänningsdrivning låter det OK och ungefär som man kan förvänta sig men med ökande andel strömdrivning händer det något med ljudet. De första procenten får det jag brukar kalla "transistor-fnissel" att försvinna och det är som ett elektroniskt brus/kvitter som lägger sig ovanpå allting och kan vara lite irriterande men det verkar vara individuellt. Det är alltså inte förstärkaren utan snarare högtalaren som ger upphov till det via motkopplingsslingan som försöker korrigera för "sekundära fel" i drivningen. Med strömdrivning sker ingen sådan korrektion men däremot fås en viss tonkurve-påverkan pga impedanskurvan. Drar man på för mycket strömdrivning hörs det att det blir klangförändringar men jag tycker inte att detta är särskilt störande förrän relativt stor andel strömdrivning valts. När jag drar på lite mer strömdrivning än den som får bort fnisslet så inträffar något intressant, högtalaren släpper ut ljudet i rummet utan att jag hör några ljud från själva högtalaren."

 

Inte helt olikt det du beskriver och jag har provat förr med olika högtalare och med liknande resultat men det beror förstås en del på hur högtalaren är byggd och kanske speciellt hur basavstämningen är gjord. Får man för högt Q-värde i basen går det ofta att justera en aning om det är basreflex med lite dämpning i porten eller förlängning av den. Är det sluten låda kan det räcka att flytta högtalarna en bit från väggen.

 

Om du har möjlighet att släppa upp utimpedansen ytterligare en bit kommer du att märka mer skillnad och kanske är det åt det bättre hållet? Om inte Q-värdet är för problematiskt är det inga större nackdelar att ha dämpfaktor på 2-4 och om högtalarna svarar bra på förändring kan det rent av vara fördelar att gå mot dämpfaktor 1, att gå ännu längre ger inte så stora skillnader så någonstans i intervallet 1-10 kan vara lämpligt för dämpfaktorn. Marten kör enkla filter så det borde inte vara några större problem med dem.

 

Det är lite kontroversiellt att hävda sånt här men för oss som kan prova lite är det jätteintressant och man lär sig alltid något. T.ex är det ganska uppenbart att dämpfaktor är ett olämpligt ord. ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 minutes ago, MatsT said:

Om du har möjlighet att släppa upp utimpedansen ytterligare en bit kommer du att märka mer skillnad

Kommer definitivt att testa mera då detta är oerhört intressant. Jag är tagen av skillnaden. Märkligt nog påverkas även stereobilden - definitionen och placering av musiker/instrument i både djup och bredd förbättras. Håller med om att ordet dämpfaktor är missvisande men kan ge en fingervisning för att jämföra olika förstärkares utimpedans.

 

10 minutes ago, MatsT said:

Det är lite kontroversiellt att hävda sånt här

Precis det jag gillar :-) Jag vill hitta nya vägar för att kanske nå lite lägre - eller åtminstone lära mig mera. Om man går samma väg som alla andra kommer man inte längre. En del hävdar att förstärkare nått ett slutmål. Jo, kanske på den traditionella vägen, men det finns så många andra att utforska som kan leda betydligt längre tror jag. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
1 hour ago, MatsT said:

När jag drar på lite mer strömdrivning än den som får bort fnisslet så inträffar något intressant, högtalaren släpper ut ljudet i rummet utan att jag hör några ljud från själva högtalaren."

Det känns som det är samma sak jag upplevde när jag ökade utimpedansen! Ljudet flyttar från högtalaren till instrument i rummet. 

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites
37 minutes ago, Anders65 said:

Om man går samma väg som alla andra kommer man inte längre. En del hävdar att förstärkare nått ett slutmål. Jo, kanske på den traditionella vägen, men det finns så många andra att utforska som kan leda betydligt längre tror jag. 

Här får jag nästan sitta och skämmas med en ”gammal” rörförstärkare...:unsure:

 

Men du har väldigt rätt i detta. Förr pratade man om ”rörljud” som lite gosigt och ibland svampigt. Så är det inte alls med nyare rörkonstruktioner där man blandar halvledare och rör för att dra ut fördelarna med respektive teknik. Transformatorerna har också utvecklats enormt hos de mest framstående som idag kan leverera tight bas vilket var en akkilleshäl för rörsteg förr, framför allt i låga impedanser. Det finns mycket nytänk i de bästa rörstegen idag men ändå lever många gamla fördomar kvar.

 

Jätteintressant att följa utvecklingen.:)

Share this post


Link to post
Share on other sites
7 minutes ago, calle_jr said:

Vad är kopplingen mellan dämpfaktor och PCF?

PCF ger samma effekt som att justera utimpedansen. Lösningen medger 0 ohm eller negativ utimpedans om man skulle vilja testa det. Genom att jag kan justera utimpedansen med en trimpot blir det även en del av kalibreringen av kanalerna. Sen finns en annan minst lika viktig anledning. Jag kan genom PCF ha ett utsteg med bara ett par laterala MOSFETs per kanal. Detta är mer kritiskt än vad man kan tro. Många parametrar är inblandade in den delen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Det är en sak jag inte förstår och det beror på att jag inte är elkunnig, så jag behöver se samband. Elteknik är inte intuitivt för mig. Jag ser inte skillnaden mellan fintrimning och villabrand genom att läsa en text.

 

Hur som helst, vi vet att spänningsdrift för högtalare skapar betydligt mer distorsion än strömdrift, även för små signalnivåer. Men vi behöver något som dämpar framförallt nära fs och för transienter. Jag förstår inte hur PCF kan minska denna distorsion förutom möjligen på marginalen.

Så varför då inte utgå från ren strömdrift och använda feedback med spänningsdrift i stället? PVF alltså?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

Hur som helst, vi vet att spänningsdrift för högtalare skapar betydligt mer distorsion än strömdrift, även för små signalnivåer.

 

Under gårdagens promenad började jag faktiskt fundera lite på just nivåns betydelse för fenomenen som uppstår vid spänningsdrivning och högtalare som agerar sändare av signaler som ger problem med motkopplingen. Kanske är det så att det märks mer vid lägre signalnivåer än högre? Min känsla är att hårt motkopplade transistorsteg låter relativt sett bättre ju högre man spelar om man jämför med förstärkare som har lägre dämpfaktor. Jag är inte färdig med mitt funderande men det är värt att fundera vidare på.

 

1 hour ago, calle_jr said:

Men vi behöver något som dämpar framförallt nära fs och för transienter.

 

Vid fs dämpas signalen med en spänningsdrivare pga att strömmen minskar vid hög impedans och alltså minskar kraften i elementet vid fs. Detta kan göras lika bra med reducerad nivå och strömdrivning. Med PCF kan man kanske bygga in ett visst frekvensberoende så att man kan kompensera bort resonansen och till och med lägga till en ny vid en annan frekvens? Tänk Audio Pro och ACE bass.

Share this post


Link to post
Share on other sites
34 minutes ago, MatsT said:

Med PCF kan man kanske bygga in ett visst frekvensberoende så att man kan kompensera bort resonansen och till och med lägga till en ny vid en annan frekvens?

Ja!

Inga problem. Linkwitz m.fl har ju gjort detta.

Men som jag förstår @Anders65 baseras hans lösning i grunden på spänningsdrift, men med feedbackloop baserad på strömdrift.

Varför inte göra tvärtom?

 

Om man väl har dämpat en signal (oavsett om den är elektrisk, mekanisk eller akustisk) så kan man inte återskapa den.

Man bör väl därför hellre låta grundkonstruktionen vara odämpad (strömdrift), men dämpa eller shunta med feedback.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)
2 hours ago, calle_jr said:

Men som jag förstår @Anders65 baseras hans lösning i grunden på spänningsdrift, men med feedbackloop baserad på strömdrift.

Varför inte göra tvärtom?

Precis. Jag har negativ spänningsåterkoppling, men dock mindre än vanligt eftersom jag vill att resultatet (utsignalen) ska till en mindre del bero av spänningsåterkopplingen. Detta ger  med tanke på att jag har ett MOSFET-utsteg en förhållandevis hög utimpedans som utgångsläge. Sen lägger jag på lite positiv strömåterkoppling för att kunna justera ner utimpedansen till 0 ohm utan att påverka det jag skapat med negativ spänningsåterkoppling. Men med den insikt jag har nu tror jag snarare att jag kanske skulle vilja ha något mer negativ spänningsåterkoppling (NVF) och istället lägga till lite negativ strömåterkoppling (NCF) så att jag kan trimma utimpedansen lite åt andra hållet istället. Det handlar bara om justerområdet egentligen.

 

Om vi pratar dämpfaktor (förlåt mig...) så kan jag med NVF + PCF justera DF 10-oändlighet (antaget 8 ohms last). Men jag skulle hellre vilja ha ett justerområde på kanske 2-20. Det jag kan göra idag är att offseta justerområdet med en serieresistans. Något jag kommer testa lite. Men det jag skulle vilja göra är att ha lite mer NVF för att i utgångsläget ligga på DF=20 och sedan ha lite NCF för justering ner till 2. Ett problem är dock att jag av helt andra skäl inte vill ha för mycket negativ spänningsåterkoppling. Här gäller det att i så fall att hitta en ny "balanspunkt" i hela steget. Något som inte görs över en dag... Men med denna lösning får jag ett bättre justerområde för utimpedansen. Jag vill ha en justerbar DF eftersom jag tror att optimal DF beror av högtalarkonstruktionen och elementen. Om vi pratar dämpning så borde det finns en optimal DF för varje högtalare. Om eller kanske när det blir en ny version av förstärkaren kan det bli ett vred på baksidan för impedansanpassning mot olika högtalare. En annan kommentar kring mitt tänk är att jag inte vill anpassa mot en specifik högtalares resonansfrekvenser eller konstruktionstyp eftersom man då "låser" kopplingen mellan förstärkare och högtalare. Men det är bara så jag tänker.

 

Hittade en bra artikel från 1955 (!) kring detta,

https://pearl-hifi.com/06_Lit_Archive/07_Misc_Downloads/1385_Critical_LS_Damping.pdf

 

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites
21 minutes ago, Anders65 said:

Om vi pratar dämpning så borde det finns en optimal DF för varje högtalare.

Ja, inte bara det :)

Med dynamiska element blir dämpningen inte optimal förrän den utförs både nivå- och frekvensanpassad :blackeye:

Däremot kan man förenkla och kompromissa för att inte göra kretsen för komplicerad, och den längst dragna förenklingen är väl att kunna justera ett värde på dämpfaktor.

 

Men rent teoretiskt vore det i särklass bästa en drivning som styrs i förhållande till högtalarelementens acceleration.

 

Finns det lite TS-parametrar etc för dina högtalare?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
17 minutes ago, calle_jr said:

Med dynamiska element blir dämpningen inte optimal förrän den utförs både nivå- och frekvensanpassad :blackeye:

Däremot kan man förenkla och kompromissa för att inte göra kretsen för komplicerad, och den längst dragna förenklingen är väl att kunna justera ett värde på dämpfaktor.

 

Håller med förstås. Det blir en medveten kompromiss. Det lyser nog igenom rätt tydligt att mitt mål är att utveckla en lite unik förstärkare som kan användas av flera och då blir det en del kompromisser :-) Men det vore väldigt intressant och givande att lyssna till och jämföra våra olika lösningar framöver. Jag tror det finns mycket att vinna på att utbyta olika insikter på det planet med.

 

Jag får nog fråga Leif på Mårten om parametrarna. Elementen är inte hyllvaror utan specialanpassande versioner för just Oscar-serien. Tanken är att ta en tur till dem o testa lite så småningom. Men det är en liten bit kvar tills jag är tillräckligt nöjd. Ska mäta mera o fintrimma några detaljer.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Posted (edited)

Jag gjorde lite lyssningstester med 0.8 ohm respektive 2.8 ohm utimpedans. Förstärkaren har 0.8 ohms utimpedans över hela frekvensområdet. Skillnaden på 2 ohm utgjordes av effektmotstånd som jag har i min konstlast. 2st parallellkopplade trådlindade effektmotstånd på vardera 4 ohm och 100W per kanal. Induktansen på den typen som jag använder ligger vad jag kan läsa mig till på omkring 200nH. Viss osäkerhet om det stämmer, men antaget att det är rätt storleksordning så är det för liten induktans för att påverka resultaten. Jag har även kontrollmätt resistanserna.

 

Det jag kommer skriva är delvis väldigt intressant - och en mycket märklig upplevelse. Ska bli intressant att se kommentarerna på det jag upplevde... Man skulle kanske kunna tro att jag kopplat konstigt (eller är onykter...) men jag lovar att skillnaden mellan lyssningarna bara är 0 respektive 2 ohm i serie med högtalarna. Volymen anpassades lite för att vara lika mellan lyssningarna. Givetvis samma lyssningsposition.

 

Lyssnade på ett antal olika musikstycken med Tidal men tar bara ut de som gav mest intressant resultat här.

 

George Michael, Patience (bra röstinspelning)

- 2.8 ohm. Något mer precis placering av rösten

- 0.8 ohm. Något tydligare akustisk koppling till mik - lite luftigare ljud i rösten

Inger Mari Gundersen, I don't Want to Talk About It (bra inspelning tycker jag)

- 0.8 ohm. Något bättre närvaro i rösten.

- Gitarr flyttar märkbart sin position mellan 0.8 och 2.8 ohm. Testat många reps för att vara säker.

Keith Jarret Köln Live (lite speciell, men avslöjande pianoklang)

- 2.8 ohm. Saknar något i realism i anslag (kring 1:30 in i första spåret). Svårt att sätta fingret på vad det är.

Roger Waters - The Ballad of Bill Hubbard (verifiering av placeringar i ljudbilden samt faslägen)

- 2.8 ohm. Knivskarp central placering av elgitarr. 0.8 ohm några grader bredare ljudbild av elgitarren.

- 2.8 ohm. Mansröst (start 2:51) är placerad på VÄNSTER kanal och på djup 0 cm från vänster högtalare.

- 0.8 ohm. Mansröst (start 2:51) är placerad på HÖGER kanal och i djup 50 cm framför och 50 höger om höger högtalare (ljudet ligger ej mellan högtalarna utan utanför och framför) Testade fram och tillbaka många gånger då jag inte trodde på mig själv. Skillnaden är en mycket märklig och tydlig upplevelse.

 

Röster och instrument som är centralt placerade i ljudbilden behåller alltid sin position i mitten när jag byter mellan 0.8 och 2.8 ohm. Det finns ingen förskjutning av hela ljudbilden. Jag misstänker att när man använder fasvridningar för att placera ett ljud i ljudbilden så flyttar det position när jag ändrar serieresistansen men använder man volymkontroll mellan kanalerna så stannar positionen kvar.  Jag tror det hänger ihop så. Men finns det något logiskt samband med hur högtalarens egenskaper kan påverkas?

 

 

 

 

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites
13 hours ago, Anders65 said:

Roger Waters - The Ballad of Bill Hubbard (verifiering av placeringar i ljudbilden samt faslägen)

- 2.8 ohm. Knivskarp central placering av elgitarr. 0.8 ohm några grader bredare ljudbild av elgitarren.

- 2.8 ohm. Mansröst (start 2:51) är placerad på VÄNSTER kanal och på djup 0 cm från vänster högtalare.

- 0.8 ohm. Mansröst (start 2:51) är placerad på HÖGER kanal och i djup 50 cm framför och 50 höger om höger högtalare (ljudet ligger ej mellan högtalarna utan utanför och framför) Testade fram och tillbaka många gånger då jag inte trodde på mig själv. Skillnaden är en mycket märklig och tydlig upplevelse.

 

"Amused to Death" är en bra testskiva eftersom Q-sound använder bl.a fasvridningar och fördröjningar för att ge konstgjord surround. Jag lyssnade lite snabbt med min testuppställning och Q-sound'et blev tydligare med en måttligt sänkt dämpfaktor men vid ytterligare sänkning (mer strömdrivning) började det bli mer diffust och det är förstås impedanskurvan som gör några krökar i mellanregistret och orsakar för mycket fasvridning för att Q-sound ska fungera fullt ut. Jag fick hela tiden rösten till vänster och en bit framför högtalaren, dvs lite snett från sidan/framifrån. Med mitt ordinarie system ligger rösten rakt till vänster om mig och har knivskarp placering men då har jag faslinjära högtalare och minimalt med reflexer som kan störa.

 

Hur hög utimpedans man kan ha bestäms nog mest av när fasvridningarna stökar till det för mycket och 2.8 ohm verkar vara i överkant för dina högtalare.

Share this post


Link to post
Share on other sites
50 minutes ago, MatsT said:

Hur hög utimpedans man kan ha bestäms nog mest av när fasvridningarna stökar till det för mycket och 2.8 ohm verkar vara i överkant för dina högtalare.

Jo det verkar vara fasvridningar som är den dimensionerande faktorn. I alla fall med mina högtalare. Jag kommer göra mera tester kring detta då jag blev förvånad över resultaten.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vad är nästa steg? Det är min stora fråga just nu.

 

Jag har kommit till en punkt i projektet där jag inte vet vad nästa steg borde vara. Jag skulle kunna jobba med att förbättra en del mätresultat. Skulle kunna testa mer motkoppling för att sänka distorsionen. Den ligger nu på <1% inom 20-20kHz upp till 10Wrms i 8 ohm. Men jag vill egentligen inte ha mer motkoppling av flera skäl. Jag har lite brus från batteriladdningen, men det ligger uppåt 60-70kHz och jag vill inte begränsa -3dB bandbredden som enligt simuleringar är 5Hz - 400kHz. Jag har ju möjlighet att köra på enbart batteri men jag har inte lyckats höra någon skillnad.

 

Uppmätt frekvensgång är inom +/-0.1dB inom 20Hz - 20kHz. Fasskiftet ligger inom +/-0.5 grader inom 20Hz - 20kHz. Alla mätningar är med resistiv konstlast och R&S audioanalysator. Ska se om jag kan låna lite utrustning så småningom för några saker som jag inte kan mäta och som jag tycker är relevanta. Lyssningsmässigt har jag svårt att komma längre med Lavardin som referens. 

 

Det som är kvar är front och bakstycke som jag förhoppningsvis kan hämta i veckan. Sen kommer det lite bilder :-) Kvarstår några tester kring gränssnittet utimpedans - högtalare. Väntar på några komponenter för de testerna. 

 

Jag skulle kunna lägga ner energi på att putsa på mätdata, men det som driver mig att utveckla och förbättra är musikalitet. 

 

Idéer på mätningar eller andra tester som  man skulle kunna tänka sig?

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 2020-03-24 at 21:33, Anders65 said:

Idéer på mätningar eller andra tester som  man skulle kunna tänka sig?

Jag tycker att det vore intressant att simulera, för att illustrera olika kombinationer av drivning.

Det behöver ju inte vara exakt dina högtalare.

 

 

On 2020-03-24 at 21:33, Anders65 said:

Alla mätningar är med resistiv konstlast och R&S audioanalysator. 

Som bekant är denna mätning bara en standardmätning för att se att förstärkaren är linjär för en resistiv last.

Det återspeglar inte hur den betér sig med en verklig last.

 

 

Det går ju att ställa upp en överföringsfunktion som kan användas för olika högtalare och olika laster. Borde inte bli alltför besvärligt om man idealiserar.

Det är mödosamt, men @tek är duktig på det om man ritar upp kretsen. 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 hours ago, calle_jr said:

Jag tycker att det vore intressant att simulera, för att illustrera olika kombinationer av drivning.

Det behöver ju inte vara exakt dina högtalare.

Taget :-)

Jag lägger till en SPICE-modell för högtalare i min modell av förstärkaren. Hittade en modell samt ett verktyg:

http://www.micka.de/en/download/spice-tsp_en.pdf

 

Vad tror ni om att utgå från den modellen?

Share this post


Link to post
Share on other sites

.param fs=26.0 Vas=109 Qts=0.33 Qms=2.23 Re=5.96 Le=0.53 Vb=40.0 Ql=4.5 h=1.18
.param ws=2*3.14*fs
.param Cab=Vb/(rho*c*c)
.param c=345 rho=1.18
.param wb=h*ws
.param Qes=Qts*Qms/(Qms-Qts)
.param Cas=Vas/(rho*c*c)
.param Cmes=Qes/(ws*Re)
.param Lces=1/(ws*ws*Cmes)
.param Res=Qms/(ws*Cmes)
.param Lceb=Lces*Cab/Cas
.param Cmep=1/(wb*wb*Lceb)
.param Rel=1/(wb*Cmep*Ql)

 

SpkrModel1

 

R27 motsvarar serieresistansen ut från förstärkaren. Tänker mig att stega det värdet.  Värdena och modellen är tagna från länken ovan. Tyvärr kan jag inget om hur en bra modell bör se ut eller är uppbyggd. Kopierade bara rakt av från länken i föregående inlägg.  Strömmen genom C14 ska tydligen motsvara ljudtrycket från högtalaren. Har dock inte kompetens att bedöma relevansen i kopplingen.

Share this post


Link to post
Share on other sites
16 hours ago, Anders65 said:

Vad tror ni om att utgå från den modellen?

Absolut.

Men kretsen borde anpassas för att bättre representera förstärkaren.

 

 

11 hours ago, Anders65 said:

R27 motsvarar serieresistansen ut från förstärkaren. Tänker mig att stega det värdet.  Värdena och modellen är tagna från länken ovan. Tyvärr kan jag inget om hur en bra modell bör se ut eller är uppbyggd. Kopierade bara rakt av från länken i föregående inlägg.  Strömmen genom C14 ska tydligen motsvara ljudtrycket från högtalaren. Har dock inte kompetens att bedöma relevansen i kopplingen.

Helt rätt. Det är den resistiva delen av utstrålningen som utgör SPL=20 log (Bl i / pref SD), där pref=20µPa och SD=membranarea.

 

SPL beräknas normalt vid 2.83 Vrms om man använder spänningskälla, alternativt 1W.

Jag vet inte hur man ska göra här, men antingen spelar det ingen roll hur man gör eller så kan man normalisera.

Det borde väl gå att kombinera spännings- och strömkälla så att total effekt motsvarar 1W?

 

 

Haft lite ont om tid. Återkommer ikväll.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calle_jr said:

Kanske du utifrån detta kan komplettera med din lösning ?

Absolut. Fixar det imorgon :-) Tror det blir några simuleringar och så lite bilder på bygget imorgon.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now