Anders65

Vägen från mätning av distorsion till musikalitet

Recommended Posts

3 hours ago, calle_jr said:

Har du testat GedLee-funktionen?

Skulle vara intressant att testa för några olika puppor, eller sutar, eller...

 

Virgin MI Pro med QA401 vore nog inte så dumt :-)

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Det finns en del 2 från Geddes och Lee, där man genomför lyssningstest med 21 försökspersoner för att se hur THD, IMD resp Gm kan kopplas till välljud/missljud.

Testet visar att det finns ingen korrelation mellan hur vi uppfattar välljud/missljud och THD eller IMD.

Däremot finns det en stark korrelation mellan Gm och vad som låter bra/dåligt.

Med bra/dåligt menas hur väl man uppfattar distorsion eller ej.  

 

Quote

A negative weak relationship was observed with the THD (r = - 0.42, p=0.06) and the IMD (r=-0.35, p=0.13) metrics. These results suggested negligible predictive values when utilizing THD and IMD metric in this context. A strong positive correlation (r=0.68, p<0.001), however, was observed with the Gm metric, indicating a significant predictive relationship between the two variables. These results supported the skepticism that THD and IMD metrics were poor predictor of subjective perception of sound quality ratings. The Gm metric emerged to be a relevant predictor of subjective sound quality for nonlinear distortion.

 

Quote

In loudspeakers, for example, the Gm values, like THD and IMD, will virtually always be frequency dependent and dealing with this frequency dependence presents some interesting issues regarding masking, etc. 

 

Quote

The main point to be made, however, is that now that we have a metric (Gm) with a high degree of stability and predictability we can begin to do a whole array of subjective studies of distortion mechanisms that were heretofore impossible to quantify for lack of a value yardstick with which to measure the results.


 

 

 

17 hours ago, Anders65 said:

Virgin MI Pro med QA401 vore nog inte så dumt :-)

Vad är QA401?

 

 

Edited by calle_jr
fixat länk

Share this post


Link to post
Share on other sites
55 minutes ago, calle_jr said:

 

Det finns en del 2 från Geddes och Lee, där man genomför lyssningstest med 21 försökspersoner för att se hur THD, IMD resp Gm kan kopplas till välljud/missljud.

Testet visar att det finns ingen korrelation mellan hur vi uppfattar välljud/missljud och THD eller IMD.

Däremot finns det en stark korrelation mellan Gm och vad som låter bra/dåligt.

Med bra/dåligt menas hur väl man uppfattar distorsion eller ej.  

 

 

 


 

 

 

Vad är QA401?

 

Vet inte om det är bara jag som inte får upp länken del 2. Säkert intressant läsning, liksom denna tråd.:thumbsup:

 

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 hours ago, calle_jr said:

Vad är QA401?

 

 

QA401 är en audioanalysator till lite mer överkomligt pris än motsvarigheterna från AP, RTX analysatorer som jag tror ligger kring 3000 USD. Når förstås inte riktigt upp till samma prestanda, men kostar i sammanhanget "bara" 449 USD. Ska tydligen stödja tredjepartprogramvara med ASIO-driver som finns att tanka ned på Github. Har dock inte koll på om MI Pro supportas.

https://cdn.shopify.com/s/files/1/1631/5609/files/QA401_Product_Sheet_RevD.pdf?85

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, calm said:

Vet inte om det är bara jag som inte får upp länken del 2

Fixat. Tack!

 

Det skulle som sagt vara intressant att se lite mer tester för att få en känsla för hur Gm beter sig.

Om alla normalt konstruerade högtalare som inte har katastrofala fel hamnar bra till, eller om Gm skiljer agnarna från vetet. Jag har ingen aning just nu.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 hours ago, calle_jr said:

Det finns en del 2 från Geddes och Lee, där man genomför lyssningstest med 21 försökspersoner för att se hur THD, IMD resp Gm kan kopplas till välljud/missljud.

Jäkligt intressant. Noterbart i mätningsresultaten i figure 4 och 5 är att det är ändå en hel del av observationerna (20-30 %) som ligger rätt långt ifrån huvudklustret. Det visar att det finns mycket subjektivitet i utvärdering av en upplevelse och det ser jag som ett hälsotecken. Men för en konstruktör är det naturligtvis viktigt att hitta huvudfåran. Det hade varit intressant att samla hifipressens recensenter och utsätta de för samma test. De är troligen mer homogena, eller borde vara det, men jag är inte så säker.

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Bebop said:

det är ändå en hel del av observationerna (20-30 %) som ligger rätt långt ifrån huvudklustret. Det visar att det finns mycket subjektivitet i utvärdering

Ja.

Det fina med GedLee är att man kan "skräddarsy" hur talet ska beräknas, dvs att man får ett högre tal ju närmre det efterfrågade övertonsmönstret man hamnar. Och detta mönster skulle kunna se olika ut beroende på vilket sound man gillar.

Alltså i princip så som @Anders65 gjort i sina förstegsövningar.

 

Man kan alltid invända med att hifi borde låta så nära inspelningen som möjligt. Men jag tycker bara det är relevant om man pratar om ett helt perfekt system. Och vem har ett helt perfekt system? Minsta avvikelse tex i en högtalare (som ju alltid finns), så blir frågan hur man ska optimera de felen.

 

Jag minns att det fanns ett alternativ till beräkning av dist där man vägde in övertonerna mer och mer, dvs ju högre överton desto högre bidrag till dist.

Share this post


Link to post
Share on other sites
On 2020-01-18 at 16:13, calle_jr said:

Har du testat GedLee-funktionen?

Skulle vara intressant att testa för några olika puppor, eller sutar, eller...

 

 

Nej jag har inte testat den. och Ja det hade varit väldigt intressant att testa själv. Du kan ladda hem en demo och köra, det var det jag gjorde. Du behöver väl ett ok ljudkort för att testa samt en mätförstärkare av bra kvalitet för att optimera innivån.

 

Sist jag fifflade med inställningen av pickupen behövde jag både mäta i tidsdomän och frekvensdomän för att hitta problemet. Då hade Virtins varit hjälpt även om det gick att använda lite olika gratisprogram med lite pyssel.

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, calle_jr said:

 

Det finns en del 2 från Geddes och Lee, där man genomför lyssningstest med 21 försökspersoner för att se hur THD, IMD resp Gm kan kopplas till välljud/missljud.

Testet visar att det finns ingen korrelation mellan hur vi uppfattar välljud/missljud och THD eller IMD.

Däremot finns det en stark korrelation mellan Gm och vad som låter bra/dåligt.

Med bra/dåligt menas hur väl man uppfattar distorsion eller ej.  

 

 

Jag har läst de där artiklarna, jag tycker de är mycket intressanta. Intressant hur mycket dist testpersonerna tycker är "inaudible".

 

Det finns en bra korrelation men det är lite saker som skaver. Exempelvis att det finns endast två steg #9, #10 med snarlika THD, IMD som skulle påminna om många återkopplade steg en bit ifrån klippning (låg THD/IMD, hög Gm), varav en stryks för att variansen är för stor. Dessutom hade jag gärna sett referensen som en av varianterna man testat. Dessutom att man redovisat överföringsfunktionerna i detalj man användt.

 

---------

 

För en enskild användare så kommer det fortfarande vara komplicerat att utvärdera en enskild komponent då distorsion också propagerar genom systemet och bildar ny harmonisk distorsion och intermodulationsdistorsion. Detta då eftersom apparaterna i systemet är seriekopplade. Man kanske får uppfinna en Gm för systemet ?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tycker att Gm är mycket intressant och speciellt relevant när det gäller slutsteg och integrerade förstärkare eftersom man idag ofta optimerar mot THD och IM när det gäller distortion. Den optimeringen mycket väl kan resultera i en distortion som är den direkta motsatsen till vad bör stäva mot ur ett lyssningsperspektiv. En slutats av det GedLee skriver avseende högtalares mekaniska distortion blir att jag inte ser metoden lika central för den typen av komponent. 

 

Men jag ser även behov av ett annat mått när det gäller distortion. Det är förhållandet mellan jämna och udda övertoner. De flesta torde vara överens om att detta påverkar karaktären vid återgivning av musik. Jag har dock inte än sett just något skrivet om detta, vilket känns märkligt. Men jag kan förstås ha missat det. Vore mycket intressant med liknande forskning kring detta som den som ledde fram till Gm. Visst kan man ifrågsätta karaktär ur ett ingengörsmässigt perspektiv, men jag ser det som att vi alla har olika smak. Vi tycker ju ex om olika karaktärer hos vin. Jag ser ingen principiell skillnad när det gäller återgivning av musik. Båda handlar om att skapa en njutbar upplevelse. Om man får ett mått på en komponents karaktär blir det dessutom något enklare att matcha ihop olika komponenter. 

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nedanstående  diskussions länk  visar på komplexiteten och att man inte  inkluderar  helheten

Eller som jag brukar säga : Man ser inte skogs akustiken för alla träden :)

https://audioxpress.com/article/Musicality-and-Distortion-A-Conversation

Marten är ett av få undantag då de tidigt insåg hur viktigt det är för musikaliteten ,timbre och upplösning  att lyssna i ett bredbandigt diffusfält   Eftersom de axiella moderna är ett amplitud problem och inte ett energi (sabin ) problem , så är det viktigt att kombinera med avstämda fasvändande Helmholtz  lådor  som varken  lägger till eller drar ifrån energi från högtalarens output i de lägre frekvenserna   

   Marten’s statement    The unique design of our level 3 room from SMT, gives me a huge advantage when I design and demo my loudspeakers. The room adds nothing to the performance so the only thing I hear are the recording and the system/loudspeaker. Because of this it's much easier to hear any resonances/distortion that's in the system in itself and it helps enormously in the process of development.

 

Psychoakustiken bakom skogs akustiken har förklarats i tidigare inlägg 

 

Apropå helheten så måste man nämna    Gurk Gunnars exeptionella/unika  förmåga att  genom sin långa erfarenhet se helheten, både när det gäller att sätta ihop de olika delarna i anläggningen för optimal musikalitet ,samt på plats ge råd hur vingarna ska vinklas för optimal ljudbild och fokus

 

PS Kunde väl aldrig tro att Skogs akustiken skulle dyka upp i mitt favvo program SR ! 

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

En mycket intressant länk. Jag ska försöka mig på ett resonemang som det är helt okej att förkasta. Men då helst med motiveringar som kanske kan föra tankarna kring detta komplexa område ett litet steg framåt. Det är ofta så, att för att inte fastna, så måste man ibland skapa en hypotes att jobba vidare från. 

 

Jag tar i hypotesen fasta på distributionen av övertoner hos en violin enligt den intressanta artikeln som SMT hittat.  Karaktären hos instrumentet skapas genom ett stort antal övertoner med varierande bidrag till den totala energin. Det är alltså det jag brukar kalla distributionen av övertoner som ger karaktären och därmed möjligheten för oss att särskilja även små nyanser. Med tanke på att de förhållandevis låga nivåerna på högre ordningens övertoner i exemplet ändå har betydelse för karaktären, så blir slutsatsen att vi är väldigt känsliga för dessa. Med andra ord när vi har förhållanden där maskeringseffekten inte hindrar vår förmåga att höra övertoner. Här är det viktigt är att, även om jag inte tar upp denna aspekt här, så har maskeringseffekten ett starkt beroende till ljudnivån.

 

Här kommer jag med två påståenden kring detta:

1. Det är förhållandet mellan de relativa nivåerna på övertonerna från instrument som är kritisk att behålla vid musikåtergivning. Det spelar i så fall inte en avgörande roll för karaktären om förstärkaren tillför en jämn distribution av övertoner.

2. Antaget en jämnt rak eller jämn något fallande distribution av övertoner som förstärkaren tillför så bidrar detta faktiskt till att öka vår förmåga att uppfatta karaktären hos specifika instrument som exempelvis pianon eller violiner. Detta eftersom de övertoner som förstärkaren bidrar med kommer att adderas till instrumentets övertoner. Konsekvensen blir helt enkelt att vi genom förstärkarens egenskaper kan göra det lättare att särskilja nyanser och karaktärer hos olika instrument, vilket torde uppfattas som mer musikaliskt. En förstärkare med en jämn och en inte alltför låg distribution av övertoner kommer då att återge musik mer musikaliskt.

 

 

Edited by Anders65

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag fick själv en spark i riktningen mot jämnt fallande distorsionskomponenter efter att ha läst Jean Hiraga's bok "Rörförstärkare" och jag hittade en länk till Troels Gravesen där han bygger en förstärkare baserad på ett schema från Triode Dick (som har många skojiga projekt). http://www.troelsgravesen.dk/300B.htm

 

En bit ned i artikeln finns en distorsionsmätning och den visar en typisk fördelning för en 300B-förstärkare i single-end. Det är den fördelningen Jean Hiraga förespråkar och menar är ideal.

 

THD-5VRMS.gif

 

Jag hittade också en länk med intressanta diskussioner om ämnet. Musicality and Distortion: A Conversation

 

Jag tycker egentligen att det räcker med den här typen av mätning av övertonsspektra och saknar inte ett entydigt mått (av typen THD eller motsvarande) för att försöka förklara hur distorsionen påverkar lyssningsmässigt.

Share this post


Link to post
Share on other sites
12 hours ago, SMT said:

hur viktigt det är för musikaliteten ,timbre och upplösning  att lyssna i ett bredbandigt diffusfält   

 

Jag ska försöka kommentera ovanstående också men det är inte helt enkelt att göra det kortfattat.

 

Att bredbandigt diffusfält är viktigt vid framförandet och även vid inspelning håller säkert många med om. Det är det som gör att instrumentljudet "bär" och en (av flera) orsak till vikten att få med rumsljuden är att akustiska instrument sprider ljudet ojämnt. För att få med den fulla instrumentklangen måste den samlas ihop på ett acceptabelt sätt. I mina öron låter det rent av omusikaliskt när inspelning av akustiska instrument skett i för torr akustik. När det gäller uppspelning råder det inte samma enighet om vikten av rumspåverkan men jag tycker att den behövs för att skapa "naturlighet" och samma princip om "bredbandigt diffusfält" gäller för mig. Det är lite på samma sätt som med onaturligt viktade övertoner att det på något sätt kan inverka negativt på instrumentklangen (inkluderar inspelat rum) om akustiken är onaturligt viktad i olika riktningar.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
31 minutes ago, MatsT said:

Det är det som gör att instrumentljudet "bär" och en (av flera) orsak till vikten att få med rumsljuden är att akustiska instrument sprider ljudet omnt.

Den meningen känns som en ”femetta” för mig. I min ovetenskapliga analys så är det en av anledningarna till att många sätter de gamla inspelningarna av framför allt jazz och klassisk musik från bl a Blue Note, Riverside, Mercury, Decca, EMI, RCA Red Sea och, Columbia så högt. Rumsklangen var ett väsentligt inslag i inspelningen och de lokaler som användes har blivit legendariska. Det görs inspelningar även idag på motsvarande sätt av t ex Chesky, Opus 3, Harmonia Mundi, Hyperion, BIS och några till som låter fantastiskt bra. De är också försiktiga och varsamma med komprimering.

 

Just inspelning och val av lokal samt mastring tror jag är betydligt mer avgörande för resultatet än om upptagningen görs analogt eller digitalt. Jag vågar också påstå att det ”folk” påstår låter ”digitalt och hårt” snarare är en effekt av artificiella pålägg av rumsklang. Jag har svårt att tro att det kan påverka övertonsdistributionen från akustiska instrument.

 

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är just den typen av inspelningar som jag går igång på mest. Jag älskar plattor där jag kan få en känsla av "lokalen", då detta hjälper mig med den sinnliga transporten till just den platsen/tillfället. Det är då jag kan fullt ut känna att jag är där.

I mitt fall så sker detta oftast/lättast när det är vinyl eller R2R som är källan. Inte bara hemma hos mig utan också hos vänner och på mässor. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 hours ago, MatsT said:

Det är det som gör att instrumentljudet "bär" och en (av flera) orsak till vikten att få med rumsljuden är att akustiska instrument sprider ljudet ojämnt.

 

Jag gillar också den analysen:thumbsup:

 

32 minutes ago, bigblue said:

I mitt fall så sker detta oftast/lättast när det är vinyl eller R2R som är källan.

 

Samma här och är glad att jag har samtliga källor att tillgå:app:

 

/byZan

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det ligger mycket i resonemanget om hur övertoner behandlas i både inspelnings- och uppspelningssammanhang. Därför kan en mer dämpande miljö oavsett var den finns vara till nackdel för den musikaliska känslan och de naturliga klanger och framförallt samklangen som all musik bygger på. Därför kan det vara mer givande att lyssna på liveinspelningar, än väl så exakt inspelad musik. Min övertygelse är att om man tar bort naturliga element i musiken så kan man inte lägga till dessa i efterhand. Såsom att kasta in jästen efter degen. På något sätt blir då presentationen "bättre" än verkligheten om man korrigerar i efterhand. Det är mycket det som jag tycker att man sysslar med idag. För stor koncentration på diskantupplösning och basdito,. Men då koncentrationen borde ligga på mellanregisterpresentation och dess övertoner.

 

Calm

Edited by calm

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, bigblue said:

I mitt fall så sker detta oftast/lättast när det är vinyl eller R2R som är källan.

Men vad är källan innan?

 

Jag har ett par band, ett från Philips och ett från Deutsche Grammophone som spelades in digitalt för de officiella utgåvorna. De har jag både på cd och vinyl. Men för säkerhets skull gjordes även analoga parallelluptagningar. De gavs aldrig ut men jag har dem på band och vad gäller klangen är de i stort sett lika de digitala upptagningarna även om banden låter bättre av andra skäl men mer likt cd-utgåvorna än vinylen.

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 hours ago, Bebop said:

Men vad är källan innan?

 

Jag har ett par band, ett från Philips och ett från Deutsche Grammophone som spelades in digitalt för de officiella utgåvorna. De har jag både på cd och vinyl. Men för säkerhets skull gjordes även analoga parallelluptagningar. De gavs aldrig ut men jag har dem på band och vad gäller klangen är de i stort sett lika de digitala upptagningarna även om banden låter bättre av andra skäl men mer likt cd-utgåvorna än vinylen.

 

Att känna till källan innan källan är inte alltid det lättaste :-).

Därför är det extra kul att höra om dina erfarenheter då du fått tag på unikt material.

 

För egen del är det få tillfällen då jag har tillgång till material där jag vet att källan till källan är den samma. 

Men en sådan "tvilling" där jag vet att så är fallet (för det finns bara en cd och en LP version) är med den danska Jazz-trion Blicher Hemmer Gadd och deras "Get that motor runnin".

Den är inspelad med MQA-teknik och därefter konverterad till analog signal med hjälp av en Brinkmann Nyquist II DAC och sedan överfört direkt till graveringen. Kvalitetskontrollen gjordes sedan med en Brinkmann Bardo.

 

Jag har både CD och LP versionen. Och hos mig så låter CDn inte lika bra. Basen är mindre definierad och saxofonen upplever jag som vassare. 

Om detta beror på mediat i sig, mänsklig handpåläggning i samband med processen/konverteringen eller olikheter i signalproduktionen i min hifi-uppsättning - det vet jag inte. Kanske är det en mix av allt?

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 hours ago, Bebop said:

Jag har ett par band, ett från Philips och ett från Deutsche Grammophone som spelades in digitalt för de officiella utgåvorna. De har jag både på cd och vinyl. Men för säkerhets skull gjordes även analoga parallelluptagningar. De gavs aldrig ut men jag har dem på band och vad gäller klangen är de i stort sett lika de digitala upptagningarna även om banden låter bättre av andra skäl men mer likt cd-utgåvorna än vinylen.

En teori är loudness war.

En annan teori är att signalbehandling (putsning) är mycket enklare i digital miljö. Då åker ofta ungen ut med badvattnet.

En tredje teori är konverteringar, vilket jag så här långt förgäves har försökt visa. Men jag har inte gett upp :)

 

Gemensamt för alla de bolag du nämnde i inlägg #46 är att de sysslat väldigt sparsamt med dessa tre.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är verkligen inget vidare kunnig på mixning, men här skapas ofta ett signifikant problem genom kompression. Andra som skriver här är säkert mycket bättre på området än jag, men jag tycker är en tragisk historia som bör lyftas fram. Producenter och säkert många andra har genom åren drivit på en höjning av ljudnivån med hjälp av mer och mer kompression. En mängd olika typer av kompression som används. Dessa påverkar tyvärr inte bara det dynamiska omfånget utan skapar även sidoeffekter som kan påverka mikrodynamik och transienter. Även om distributionen av övertoner inte påverkats så gör kompressionen att instrument inte låter naturligt. Tyvärr är det ju så att har man en gång "förstört" materialet i mixningen så går det inte att återställa.

 

Detsamma gäller en förstärkares bidrag till distorsion. Bidraget som ges av dess övertoner är något man får med sig hela vägen till lyssnaren. Naturligt distribuerade övertoner från förstärkaren verkar bidra till en mer musikalisk upplevelse. Beror det på att klangen som ges av instrumentet höjs upp i nivå genom förstärkarens bidrag av övertoner. Jag ser ingen annan logisk förklaring. Klangen blir tydligare utan att den förändras och då upplever vi återgivningen som mer musikaliskt. Jag har inte hittat något skrivet kring detta så är detta ett rimligt resonemang?

 

Har man väl fått med sig en naturlig klang genom signalvägen så blir de förstås upp till högtalarnas akustiska koppling, spridningsförmåga mm att i samspel med rummet att återskapa upplevelsen. Jag delar uppfattningen att ett bredbandigt diffusfält och efterklangen i rummet är viktiga delar. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
49 minutes ago, Anders65 said:

En mängd olika typer av kompression som används. Dessa påverkar tyvärr inte bara det dynamiska omfånget utan skapar även sidoeffekter som kan påverka mikrodynamik och transienter. 

Vi (jag) är kanske inne på lite OT nu men samtidigt är det inte fel att lyfta fram alla dessa erbarmliga mixningar och mastringar som förstört så många inspelningar. Mot dessa hjälper inga förstärkare i världen. Jag läste en artikel någonstans av en recensent som är lika irriterad som jag över den svartmålning som ofta sker i svepande ordalag om allt som är digitalt inspelad istället för att inrikta kritiken på dåliga arbeten. Denne gick till skarpt angrepp mot Absolut Sound som prisade en förstärkares dynamiska förmåga och återgivning av mikrodetaljer. Som referens hade det använts söndermastrade cd-album med DR-koder kring 8-9. 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vill man testa sig själv om distorsion är hörbart har Archimago skapat fyra olika filer av samma låt men med olika mängder dist där man på förhand inte vet vilka som är vilka. Svaren vilka som är vilka kommer att publiceras framöver.

 

http://archimago.blogspot.com/2020/01/internet-blind-test-is-high-harmonic.html?m=1

 

Även DR diskuteras här.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Lustigt. Det jag preciiis gjorde innan jag gick och kikade här var att läsa det inlägget, samt ladda ner filen. Lustigt sammanträffande.
 

Angående testen: Önskar han hade angett en referens att utgå från. Förstår faktiskt inte riktigt varför han inte gjorde det. Svårt att veta vad man ska jämföra med på helt okända musikklipp. Vad är det man ska rangordna då?

Share this post


Link to post
Share on other sites
2 hours ago, Anders65 said:

Naturligt distribuerade övertoner från förstärkaren verkar bidra till en mer musikalisk upplevelse. Beror det på att klangen som ges av instrumentet höjs upp i nivå genom förstärkarens bidrag av övertoner.

 

Jag tror inte att det är så det fungerar. Om vi tar en förstärkare med 300B i single-end som exempel (jag har sådana) så menar jag inte att distorsionen i sig är önskvärd, det låter faktiskt bättre när man inte kör förstärkaren för hårt och då ligger distorsionen ganska lågt men i och för sig med samma trevliga övertonsspektra. Jag har provat en del men inte kommit fram till att högre distorsion ger bättre ljud någon gång egentligen. Om detta ändå skulle inträffa är det nog snarare så att ett ojämnt övertonsspektra kan vinna på adderande av vissa komponenter och det har jag faktiskt upplevt med positivt resultat. Om man kör push-pull så släcks jämna övertoner ut och då kan lite extra andraton vara positivt. Det kan också vara gynnsamt med injektion av andraton för att eliminera andraton i t.ex högtalare men man får se till att det blir i motfas då förstås.

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
15 minutes ago, MatsT said:

 

Jag tror inte att det är så det fungerar. Om vi tar en förstärkare med 300B i single-end som exempel (jag har sådana) så menar jag inte att distorsionen i sig är önskvärd, det låter faktiskt bättre när man inte kör förstärkaren för hårt och då ligger distorsionen ganska lågt men i och för sig med samma trevliga övertonsspektra. Jag har provat en del men inte kommit fram till att högre distorsion ger bättre ljud någon gång egentligen. Om detta ändå skulle inträffa är det nog snarare så att ett ojämnt övertonsspektra kan vinna på adderande av vissa komponenter och det har jag faktiskt upplevt med positivt resultat. Om man kör push-pull så släcks jämna övertoner ut och då kan lite extra andraton vara positivt. Det kan också vara gynnsamt med injektion av andraton för att eliminera andraton i t.ex högtalare men man får se till att det blir i motfas då förstås.

 

Tackar för din tankar i området. Jag ska fundera o testa mera. Jag har inte riktigt den setup som krävs men jag har gjort en del ovetenskapliga tester med mitt försteg. Men då handlade  det bara om att lägga till jämna övertoner med en jämn spridning, vilket för mig gav en positiv upplevelse. Men jag ska se om jag kan ta fram några musikfiler. Installerade precis DAW programmet Cakewalk samt ett plugin där man kan labba med övertoner med full kontroll. Allt gratis förstås :-)

 

Skärmklipp

 

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ska bli intressant att följa utvecklingen och även om jag vet vad jag tror så vet jag att jag inte vet säkert vad som ger eller förstör välljud. Det jag tror är att man kan stå ut med högre distorsion än många tror och att framförallt lägre ordningar stör mindre. Runt -40dB på andratonen verkar generellt vara accepterad men jag siktar hellre på -60dB så är man helt säker. Med jämnt fallande övertonsspektra fås en maskeringseffekt som gör att inte heller de högre ordningarna stör även om det verkar som att det går att detektera sådana även vid mycket låga nivåer och i och med det verkar ökad distorsion ibland vara önskvärd.

 

Ovanstående är bara en sammattning av min aktuella uppfattning i frågan och ska inte ses som fakta utan snarare som diskussionsunderlag.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now