Jump to content

Kablar, kontakter och tinnitus


KSM

Recommended Posts

Har under många år kämpat med tinnitus och att få anläggningen att hålla sig på en god kvalitativ nivå och med en tonalitet som passar mina öron. Inte helt lätt ska jag säga, man vill ju inte ha något som låter helt avrullat och odynamiskt. Mina problem ligger ffa i området kring övergången mellan övre mellanregister och diskant, typ 2-3kHz.  

Nu till min spaning... jag upplever sedan länge att det lätt tippar över gränsen till irritation när jag nyligen kopplat in en kabel (oavsett vilken utrustning/kabel). En ny-monterad kabel låter skrikigare än en som suttit några dagar även om den var väl inkörd innan. Detta har blivit särskilt tydligt sedan jag skaffade Jorma (no2) för ett antal år sedan. De är helt hopplösa om man råkar koppla ur dem en stund. Det låter ok de första 4 timmarna men sen börjar gnällandet som håller i sig upp till 3-4 dagar innan man är på banan igen. Någon mer som känner av samma problematik?


För ett par veckor sedan fick jag dessutom för mig att byta mina WBT-bananer på högtalarkablarna (Jorma no2) till WBT-spadar på förstärkarsidan. Lät ok till att börja med men nu har jag kämpat med konstant "gnäll" i över 2 veckor. Har någon av er erfarenhet av WBT Nextgen och behovet av inspelning av desamma? 
:Thinking:

Link to comment
Share on other sites

Jag kan delvis hålla med, men har troligen inte lika känsliga öron. Jag gillar också Jormas kablage och har det i stort sett på samtliga analoga interconnects, och upplever samma sak som dig, att det tar ett par tre dar innan de "satt sig". Jag upplever dem dock inte som problematiska i mellanperioden, bara mindre upplösta och definerade. Jag hör också mindre skillnad mellan kablar av balanserad modell, än vad jag gör med RCA-kontakterade motsvarigheter.

Kontakterade nyligen om mina Jorma No.2 BiWire till spadar för att kunna utnyttja dem med Wilson, valet föll på Furutech rohdium-pläterade spadar, men där kan jag inte påstå att jag upplevt något behov av inspelning. 

 

Jag kan inte svära mig fri från att det handlar om tillvänjning, men upplevelsen är att det verkligen låter bättre med kablar som fått sitta i några dygn.

Link to comment
Share on other sites

3 minutes ago, AlfaGTV said:

kan inte svära mig fri från att det handlar om tillvänjning, men upplevelsen är att det verkligen låter bättre med kablar som fått sitta i några dygn.


skönt att jag inte är ensam... 

Nä tillvänjning tror jag inte på eftersom det oftast är samma kabel som jag sätter tillbaka. Innan jag fattade galoppen kunde det till och med hända att jag började placera om högtalarna för att kompensera gnället och att den tonala balansen rubbats... för att sen behöva flytta tillbaka igen. :45:

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Uppdatering:

Tröttnade (efter 3 veckor) på att vänta in inspelningen av de nya WBT-kontakterna och bytte till Furutech-spadar (rodium). Redan efter nån dag så är det en behaglig ton, inget som skär sig med min tinnitus. Lite ljusare bara, som det brukar vara vid inspelning. WBT-kontakterna får snällt ligga kvar å skämmas i lådan...

Är det bara jag som är så här känslig?

 

Link to comment
Share on other sites

Jag har gudskelov inte dina besvär med tinnitus, vilket måste vara jobbigt, däremot är jag extremt känslig när det gäller vassa ljud i diskanten och väljer därför ogärna silverkabel jämfört med koppardito. Har också Jorma-kablar som interconnect mellan riaat och försteget, men en Wireworld silverkabel mellan stepupen och Riaat, på vilken jag bytt till Furutech rodium kontakter för att ta bort lite av det du beskriver. Har också lite lyssningserfarenhet kring WBT- Nexgen i silver och de blir lite för mycket i mina öron. Men som sagt inget fel på något av dem, men skall man välja så skulle jag köra på koppar.

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

47 minutes ago, calm said:

men skall man välja så skulle jag köra på koppar

Ja koppar har varit mitt huvudval historiskt, de nya WBT-spadarna är just av koppar... problemet är kanske guldpläteringen för att undvika oxidering. Har blivit varse på senare tid att guld kan ge ett ljud som jag inte riktigt kommer överens med. För min del gäller det inte bara signal- och högtalarkontakter utan även el-dito som kan ge en riktigt gnällig färgning. 
Blir nog till att hålla mig till rodium i fortsättningen om det ska vara pläterat... 

Link to comment
Share on other sites

14 hours ago, triomio said:

Upplever att bananer distar mer än spadar


Intressant att du upplever skillnader mellan bananer och spadar... inget jag reflekterat över själv tidigare. Å andra sidan har jag inte gjort någon jämförelse då alla mina högtalarkablar varit terminerade. Första gången jag provat att byta. 

Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, KSM said:


Intressant att du upplever skillnader mellan bananer och spadar... inget jag reflekterat över själv tidigare. Å andra sidan har jag inte gjort någon jämförelse då alla mina högtalarkablar varit terminerade. Första gången jag provat att byta. 

Jag har ju inte gjort några större empiriska tester så det är inte omöjligt att jag kan vara drabbad av den berömda placeboeffekten här. :Thinking: Men rent teoretiskt så tycker jag att man borde kunna få större kontaktyta och mer klämkraft när man drar åt en spade i kontaktdonet.

 

Edited by triomio
Link to comment
Share on other sites

4 minutes ago, triomio said:

man borde kunna få större kontaktyta

I'm no so sure, nen jag vet inte. En bra banan som har kontakt hela vägen blir en stor yta. Med WBT skruvar man dessutom ut bananen så at den ligger rätt så dikt an kontakten. Själv hör jag ingen som helst skillnad. Bananer är väl standard i huvudsak i UK.

Link to comment
Share on other sites

hej på Er

Är det någon som har tittat på en utgångs relä i en transistor förstärkare? Ja, den som klickar efter några sekunder efter man har tryckt Till.

Kontakt ytan uppskattar jag som max 1mm i area. Det är vanligt att den slits fort, speciell om man spelar högt plus oxid och smuts. Nån i gänget har sagt att kontaktpress är inte konstant eftersom strömmen genom spolen varierar även om den mattas med  DC, brukar vara icke stabiliserat spänning.

Men min poäng är just kontakt ytan, den borde vara många gånger mindre än en banan ytan eller spaders. Är det inte den svagaste länken i just denna relä?

Mvh

Spiros

Link to comment
Share on other sites

Ang kontaktyta: Kollar man noga på en WBT silver spade så finns det små kullar på utsidan av spaden. Dvs WBT använder bara en bråkdel av spadens hela yta för kontakt. Utan att ha belägg för det tror jag dom går på en bra hellre än en stor kontaktyta. Det krävs troligen väldigt jämna och polerade ytor för att hela spaden ska kunna ansluta väl till en annan yta och skapa elektrisk kontakt på hela ytan. Även om WBT kan fixa det ser det inte alltid ut så på andra sidan.

 

Link to comment
Share on other sites

Ja kontaktytan torde på något sätt spela roll men vilken och hur stor...

I mitt specifika fall så blev utfallet för icke inbrända och nymonterade WBT-spadar (koppar med guldplätering, ja de har små "kullar") på mina Jorma no2 inte så bra kan man säga. 
Jormas kablar (även signal i viss mån) tycks exceptionella med avseende på detta även i inbränt tillstånd då jag alltid måste bränna in dem igen under en cykel på ca 3 dygn varje gång de varit lösa. Ljudet under den här tiden är i princip olyssningsbart för mig med tinnitus med ett påträngande och distat övre mellanregister, men även besökare har upplevt det som obehagligt. I fallet med den helt nya kontakten så snackar vi dessutom inte 3 dygn utan 3 veckor innan jag gav upp. En lite förbättring hade börjat skönjas men...
Eftersom effekten inte alls blev densamma med Furutechs spadar (koppar med rodiumplätering) så får det mig att fundera om inte WBT (standard på Jorma) har något med "Jorma-problemet" att göra generellt...?

Att balansen tippar över åt det ljusare hållet vid all nymontering av kablar har jag uppmärksammat tidigare men Jorma är nog speciellt drabbade. Frågan är varför, kan det vara någon typ av "skin effect" innan någon given signalväg är etablerad mellan de nya ytorna el dyl?

 

 

Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, Bebop said:

En bra banan som har kontakt hela vägen blir en stor yta.

Finns dom?

 

Banankontakter är i min värld avsedda för labbändamål, d.v.s. för tillfälliga förbindelser och inte för permanent bruk.

Jag har inga vetenskapliga belägg för min skepsis, men efter ett helt yrkesliv tillsammans med banankontakter skulle jag aldrig välja  dem till högtalare om jag kan använda spadar i stället.

Det är bevisligen fler än jag som inte tror på banankontakter till högtalarkablar, varken mitt slutsteg eller mina högtalare tar banankontakter.

 

Link to comment
Share on other sites

28 minutes ago, Peo said:

Det är bevisligen fler än jag som inte tror på banankontakter

Är inte det mer av säkerhetsskäl? Som jag tidigare nämnde är det väldigt vanligt i England där de elektriska egenskaperna är de samma som här. Många förstärkare har satt plomberingar för bananer men det har väl inte så mycket ljud att göra, eller? Jag håller mig också till spadar, på två anläggningar. Ute i min "Studio" (bod, verkstad, vinkällare, mysrum) har jag bananer eftersom. Det var det jag hade hemma.

 

Kan man inte säga att en RCA-kontakts pluspol också ett slags banan (men med skal)?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...