Daniel Posted October 15, 2019 Share Posted October 15, 2019 (edited) Coolt. Toshiba JFET's är eftertraktade. :-) Lite som vissa NOS rör. (Snygg T-shirt) Edited October 15, 2019 by Daniel Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted October 16, 2019 Author Share Posted October 16, 2019 Det säger en del om industrin om transistorer från 50-talet är bättre än de som tillverkas idag. Allt annat är bättre, men inte det viktigaste Daniel 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Richard Posted October 16, 2019 Share Posted October 16, 2019 Det var som fanken Calle att du gett dig på transistorer.. Ska bli väldigt spännande att följa detta!! calle_jr 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Richard Posted October 16, 2019 Share Posted October 16, 2019 On 2019-10-12 at 20:44, calm said: Du har ju fortfarande rör i försteget så varför bry sig! Calm Och jag tror att du till stor del har "ganska" rätt. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
tipo901C Posted October 16, 2019 Share Posted October 16, 2019 hej Calle och grattis till dina transistorer, äntligen i rätt väg och med rätta transistorer! Det är "status" att ha Toshiba signal transistorer, undrar bara var nånstans tillverkaren hittade dem. De inte tillverkas sen 80talet? Gängets s.k. "clean path" förstärkare har också ett förstärkarsteg med 2SJ74 .......... och den enda! Mvh Spiros calle_jr 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted October 16, 2019 Author Share Posted October 16, 2019 11 hours ago, Richard said: Det var som fanken Calle att du gett dig på transistorer.. Transistorer, liksom rör, har olika karakteristik (ström-spänningskurvor) som gör att de låter olika i olika applikationer. En del låter som destillerat vatten, en del låter som en triodförstärkare Jag är inte rätt person att redogöra för funktionen som helhet, men konceptet för denna typ av aktiv förstärkning är hyfsat begripligt. 10 hours ago, tipo901C said: äntligen i rätt väg Ledsen att du har fått vänta så länge. 10 hours ago, tipo901C said: undrar bara var nånstans tillverkaren hittade dem Han har "ärvt" en stor del av en gammal kollega (Joe Sammut), och en person som Nelson Pass har ju ett enormt kontaktnät så det förvånar mig inte att han har fått tag på stora batchar eftersom han vet vilka som antagligen är bra bara genom att titta på arbetskurvan. Både Digital Do Main och SemiSouth tillverkar Static Induction Transistors som jag antar är lika bra. Skulle bli förvånad annars. Här är en 2SK77B från Digital Do Main: Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
MatsT Posted October 17, 2019 Share Posted October 17, 2019 Intressanta transistorer! Bilden är hämtad från: Introduction to Static Induction Transistors - First Watt calle_jr 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted October 20, 2019 Author Share Posted October 20, 2019 On 2019-10-17 at 07:35, MatsT said: Intressanta transistorer! Som sagt, det går att förstå konceptuellt. Men det är inte trivialt om man knappt vet ett skvatt om effekttransistorer Jag intervjuade Peo kort över telefon, men området är så stort att det är svårt att lagra för mina hjärnceller. Vi kanske kan reda ut begreppen tillsammans lite grand om vi begränsar det till just det vi pratar om här, dvs aktiv förstärkning i slutsteg? En fälteffekttransistor (FET), tex MOSFET och JFET, är en spänningsstyrd halvledare och kräver ingen biaseringsström. Den har tre ben (terminaler) som kallas för Gate (G), Drain (D) och Source (S). Spänningen över transistorn (N- eller P-kanal) styrs av ett elektriskt fält. FET har hög ingångsimpedans och drar därför i princip ingen ström från matningen. De flesta FET har låg transkonduktans, dvs låg förstärkning, och den är olinjär. FET har hög termisk stabilitet. En bipolär transistor (BJT) är en strömstyrd halvledare och kräver en biaseringsström för att fungera. BJT har också tre terminaler men de kallas för Styre (S), Kollektor (K) och Emitter (E). Kollektorströmmen styrs av styrströmmen. De har en lägre ingångsimpedans vilket gör att de drar mer ström från matningen. BJT har hög transkonduktans, dvs hög förstärkning, och den har mer linjär transkonduktans. BJT har dock dålig termisk stabilitet, dvs de kräver mycket mer kylning. Jag ritade en schematisk bild av de båda jämfört med ett rör för att se om poletten trillar ner: Funktionssättet för styret i en bipolär transistor är densamma som gate i en FET och gallret i ett rör. Och kollektor och emitter kan jämföras med drain och source i en FET eller anod och katod i ett rör. Kollektor, drain och anod är positiva. Styre, gate och galler är negativa i förhållande till emitter, source och katod. För det vi pratar om här kan vi kanske begränsa oss till hur arbetskurvan ser ut. Jag börjar med ett generellt utseende som jag tror kan gälla för alla aktiva förstärkare: Ordet transistor kommer ursprungligen av begreppet transfer-resistor dvs överföringsmotstånd. Egentligen borde det kanske heta transmittansor i stället , eftersom det snarare är admittans än resistans som styr funktionen. Förhållandet mellan spänning och ström för olika matningsspänning kallas för transkonduktans, och är inversen av resistans. Strikt är transkonduktansen skillnaden i ström i förhållande till skillnaden i spänning. För ett rör är det då alltså ändringen i anodström vid en ändring av matningsspänning (spänningen över galler-katod). Transkonduktans betecknas gm och har enheten Siemens eller mho [℧]. Man blir inte så väldans mycket klokare av att bara titta på dessa Svengrenreplikanter som är avsedda för kretskortsmontage: Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted July 17, 2020 Author Share Posted July 17, 2020 Jag blev kontaktad av en kille som har byggt ett par kloner av Pass XA160.8. Han undrade några småsaker eftersom de har samma topologi som XA60.8. Han har använt samma Toshiba JFETar och Mosfetar i ingångssteget, och 144st Mosfetar i utgångssteget. Kretsen är densamma inklusive konstantströmkällan för utgångsbias. Han menar att ljudsignaturen styrs mycket av kaskodåterkopplingen i ingångssteget, en ganska knepig krets som han fortfarande inte förstår helt. Dessa ryggskottssteg väger 65kg/st. parsifal, triomio, JonasR and 2 others 5 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.