Jump to content

Tape Head Preamp


calle_jr

Recommended Posts

Här har du två alternativ som du kan börja lajja med. Vi får se om vi behöver göra det mer komplicerat. Det är dock +20dB/dec. Notera att första alternativet är fasinverterat. Hoppas du kan läsa min handstil.

 

Nollstället i alternativ 2 är fel i grafen, men bör vara rätt i överföringsfunktionen. gränsfrekvensen är alltså:

 

\(f_1=\frac{1}{2\pi C(R_2+R_1||R_3)}\)

 

20210716_080655.pdf

Link to comment
Share on other sites

On 2021-07-16 at 09:29, tek said:

Här har du två alternativ

 

Överföringen med alternativ 1 fungerar bra med R1=2kohm, R2=100ohm, R3=100kohm och C=0,02pF;

 

image.png

 

 

 

Men jag får det inte att fungera i kretsen, se längst till höger;

image.png

 

 

Kretsen påverkas inte alls inom 20kHz.

 

Link to comment
Share on other sites

Hmm kanske har jag räknat fel.

 

Du har en dc-förstärkning (under 7kHz) på 50 vilket inte syns i excelgrafen ovan. Det är lite högt. Satsa på exempelvis 1 (eller 2 om du byter till icke-inverterad koppling). Så en start för felsökning kan vara att byta ut 2k och 100k till:

 

R1 = R3 = 10k

 

\(C = \frac{1}{2\pi 7kHz 10k \Omega}=2.2nF\)

 

R2 kan vara 100 ohm som start.

 

Link to comment
Share on other sites

 

Kanon!

Det ger en höjning med 10dB vid 20kHz.

 

13 hours ago, tek said:

Hmm kanske har jag räknat fel.

Absolut inte. Som du ser i diagram ovan är överföringen exakt vad jag var ute efter.

 

Jag ska finlira med övriga komponenter utifrån detta.

@Peo hade en idé om att bibehålla tonhuvudet anslutet till Studer-förstärkaren som last, men ta signalen parallellt från tonhuvudet.

Tänkte prova mäta på det sättet.

 

Link to comment
Share on other sites

 

Såhär nånting;

 

image.png

 

 

 

image.png

 

 

R1tek=R3tek samt Ctek, R0 och C3 påverkar beteendet högfrekvent.

R1=R2 påverkar beteendet lågfrekvent.

Även C1, R3 och R4 används för eq.

 

 

Kan jag använda R0 som trimpot/varistor till diskanten?

 

image.png

Link to comment
Share on other sites

 

6 hours ago, calle_jr said:

Kan jag använda R0 som trimpot/varistor till diskanten?

Jag brukar använda en dipswitch alternativt reläer för switcha in motstånd för sådant. Har aldrig testat trimmotstånd, motstånd ger tillräckligt mycket mer feelgood för att jag aldrig ens testat med en pot/trim.

 

Kapacitansen skulle säkert också må bra att kunna varieras.

 

Du minskar Q genom att minska resistansen men till priset av lägre bandbredd (två reella poler) 

 

 330pF tillsammans med drivinduktansen ger den där puckeln (gissar jag utan att räkna) som ser ut att hamna lite avigt till vid 3-8kHz. Där är ju vi alla olika men tror att det skulle upplevas som lite säkert upplevas som en "kall signatur".


 

 

Link to comment
Share on other sites

Förresten hur stor är interna resistansen i induktansen?

 

Jag tror att den bör vara så stor att att den dominerar kretsens totala Q-värde då:

 

\(Q_{tot} \approx Q_{serie} || Q_{parallell}\)

 

Jag tror, men för att veta måste alla parametrar vara kända

Link to comment
Share on other sites

25 minutes ago, tek said:

Jag brukar använda en dipswitch alternativt reläer för switcha in motstånd för sådant. Har aldrig testat trimmotstånd, motstånd ger tillräckligt mycket mer feelgood för att jag aldrig ens testat med en pot/trim.

Bra!

Finns det socklar där man kan montera/flytta motstånden själv?

 

25 minutes ago, tek said:

Kapacitansen skulle säkert också må bra att kunna varieras.

Ja.

Min tanke var att det blir snabbt komplicerat att biasera med flera komponenter att variera.

Kan tänka mig skaffa ett band med rosa brus, så att man kunde biasera i realtid. Någon som har?

 

 

30 minutes ago, tek said:

330pF tillsammans med drivinduktansen ger den där puckeln (gissar jag utan att räkna) som ser ut att hamna lite avigt till vid 3-8kHz. Där är ju vi alla olika men tror att det skulle upplevas som lite säkert upplevas som en "kall signatur".

Ja, men det är främst tonhuvudet självt som ger puckeln.

 

 

23 minutes ago, tek said:

Förresten hur stor är interna resistansen i induktansen?

 

Det är induktansen i tonhuvudet och den är 50ohm.

Gör jag rätt som har med denna induktans samtidigt som jag anger karakteristiken i drivern (Woelke 1.116.071)

Kommer den så att säga synas som en del av filtret?

 

 

30 minutes ago, tek said:

Jag tror att den bör vara så stor att att den dominerar kretsens totala Q-värde då:

 

QtotQserie||Qparallell

 

Jag tror inte jag förstår vad du menar, men som du ser är det ett aktivt notchfilter jag ska skapa.

Den LM1897 som jag har hittat är det bästa hittills, men klarar inte invertera karakteristiken fullt ut.

 

Link to comment
Share on other sites

On 2020-11-08 at 08:08, calle_jr said:

 

AC-biasering

 

Det finns en till viktig funktion inom rullbandsteknik. Det påverkar inte en tape preamp för avspelning, men är helt avgörande för inspelning, och det är ac-biasering av signalen.

 

Exvis Studer tillämpar ac-biasering med 150 kHz bärvåg för att hamna i det linjära fältet i hysteresisloopen vid inspelning. Hysteres är ju en slags eftersläpning (tröghet) som styr beteendet av magnetiska material som placeras i ett magnetfält. När ett magnetiskt material magnetiseras från ett nollvärde så följer det en olinjär initiell kurva upp till en mättnadspunkt (blå kurva). Om sedan intensiteten i magnetiseringen avtar, så försvinner den inte från materialet utan det kvarstår en residual magnetism (grön kurva). Detta fortgår tills intensiteten går mot noll och vidare när den byter riktning, ända tills mättnad i motsatt riktning uppstår i materialet. Om sedan den motsatta intensiteten minskas och så småningom byter riktning igen och ökar så följer magnetiseringen ånyo en annan väg (röd kurva). När magnetiseringsstyrkan på detta sätt kontinuerligt ändrar intensitet så följer magnetiseringen en hysteresisloop.
 

image.png

 

 

Vilken residual magnetism det blir för en specifik magnetiseringsstyrka beror på var på hysteresisloopen man befann sig ögonblicket innan styrkan ändrade sig, man kan säga att materialet har ett magnetiseringsminne. För en specifik magnetiseringsstyrka (inputsignal), så kan den residuala magnetiseringen därför hamna var som helst mellan B1 och B2:

image.png

 

Detta betéende skulle aldrig fungera med en tillämpning för magnetband. Dessutom vill man att magnetiseringen ska ske så mycket som möjligt inom de linjära regionerna av hysteresisloopen, dvs en bit under mättnadspunkterna.

Av dessa skäl använder man en oscilleringskrets för att skapa en bias-signal. I tidiga tillämpningar på 1800-talet och en bit in på 1900-talet lade man DC på signalen för att hamna hyfsat i de linjära områdena, men sedan 1940-talet använder man högfrekvent AC-bias för rullbandspelare.

Såhär ser den signal ut som man spelar in. Det är alltså en mixning av audiosignalen och bias-signalen, vilket görs i bandspelarens inspelningskrets;

 

image.png

 

 

AC-biaseringen behövs för att den inspelade signalen ska hamna i det linjära området i hysteresisloopen. Bias-signalen måste ha minst 5 gånger så hög frekvens som audiosignalen, och ca 10 gånger högre amplitud. Eftersom bias-signalen är konstant och så mycket starkare än audiosignalen så kommer den summerade signalen befinna sig inom ungefär samma område oavsett om audiosignalen är stark eller svag, dvs magnetiseringen blir linjär.

 

image.png

 

 

Vid avspelning begränsas våglängder som är mindre än magnetgapets bredd, ett slags inbyggt LP-filter alltså. Så bärvågen behöver inte filtreras bort i förstärkaren. Det gör också att även om bandet spelats in med t.ex en gammal Ampex med 60 kHz ac-bias, så kommer den filtreras bort av alla typer av uppspelningstonhuvuden.

Inspelning och avspelning skiljer sig markant åt här, de är inte bara omvända processer. Annars hade bärvågen inte kunnat spelas in. Vid inspelning genereras magnetflödet över gapets kant, medan vid avspelning skapas magnetflödet över hela gapets längd.

 

Ps. Det kan finnas behov av en bias trap ändå i avspelningsförstärkaren. Ibland är bärvågen distorderad eftersom den ligger nära dead zone i hysteresisloopen.
 

 

 

Hade inte läst detta inlägg tidigare. Problemet du beskriver är att man har en kärna med icke-linjär hysteresloop. Jag tänker mig att moderna apparater inte har detta problem. Eller i varje fall har möjligheten att undkomma detta problem.

 

 

Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, calle_jr said:

Bra!

Finns det socklar där man kan montera/flytta motstånden själv?

 

Nja det blir en binär kedja. På mitt riaasteg kör jag en dipswitch med 8 positioner för både C och R, dvs 256 olika kombinationer för R och C. Så med rätt val av motstånd/kondensatorer får man tillräckligt många val.

 

4 hours ago, calle_jr said:

, men det är främst tonhuvudet självt som ger puckeln.

Ok! Fattade inte att det var modelerat i Excel-modellen.

 

4 hours ago, calle_jr said:

Det är induktansen i tonhuvudet och den är 50ohm.

Gör jag rätt som har med denna induktans samtidigt som jag anger karakteristiken i drivern (Woelke 1.116.071)

Kommer den så att säga synas som en del av filtret?

 

 Man bör ju ha beräknat modellen för generatorns beteende utifrån någon slags belastning elektriskt. Att utimpedansen är vad den är kommer sätta spår när man sen processar signalen elektriskt. Det går liksom inte att komma ifrån. Jag har alltid tänkt att så länge man inte avviker för långt från modelleringspunkten mekaniskt/elektromekaniskt så bör man kunna hålla dessa två beräkningar hyfsat ortogonala, och kopplingen blir då utimpedansen. Vet dock i princip inget om modellering av tonhuvuden eller känsligheten däri, men jag ser heller inget riktigt annat alternativ hur man ska tänka kring dessa prylar.

Link to comment
Share on other sites

23 hours ago, tek said:

Nja det blir en binär kedja. På mitt riaasteg kör jag en dipswitch med 8 positioner för både C och R, dvs 256 olika kombinationer för R och C. Så med rätt val av motstånd/kondensatorer får man tillräckligt många val.

Ok!

Återkommer kanske om detta när det blir dags.

 

 

23 hours ago, tek said:

Ok! Fattade inte att det var modelerat i Excel-modellen.

Filtret är en Spice-modell, och tonhuvudet är modellerat i samma modell med två delar; den ena delen är modellerad som ett högtalarelement med en "utstrålning" som motsvarar den spänning som tonhuvudet inducerar i audiobandet, som ett upp-och-nedvänt V (röd kurva).

Den andra delen är en spole 200mH/50ohm som ska representera tonhuvudets impedans. Spolen är inlagd först i kretsen, högtalarelementet är inlagt sist i modellen.

 

 

23 hours ago, tek said:

Man bör ju ha beräknat modellen för generatorns beteende utifrån någon slags belastning elektriskt. Att utimpedansen är vad den är kommer sätta spår när man sen processar signalen elektriskt. Det går liksom inte att komma ifrån. Jag har alltid tänkt att så länge man inte avviker för långt från modelleringspunkten mekaniskt/elektromekaniskt så bör man kunna hålla dessa två beräkningar hyfsat ortogonala, och kopplingen blir då utimpedansen. Vet dock i princip inget om modellering av tonhuvuden eller känsligheten däri, men jag ser heller inget riktigt annat alternativ hur man ska tänka kring dessa prylar.

:thumbsup:

Det du skriver här styrker mina spretiga tankar.

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-07-20 at 18:48, calle_jr said:

Jag tror inte jag förstår vad du menar, men som du ser är det ett aktivt notchfilter jag ska skapa.

Den LM1897 som jag har hittat är det bästa hittills, men klarar inte invertera karakteristiken fullt ut.

 

 

Det var slarvigt beskrivet av mig. Nu kanske det inte är så viktigt längre, men vill ändå att vara tydlig.

 

Man kan med fördel normalisera komponenterna i LC-kretsen (som parametrar av ett andra ordningens system) då vi vet att det är ett andra ordningens system med en gränsfrekvens \omega_0, Q-värde osv. Då kommer man se att systemets Q-värde kan delas som en parallell komponent och en seriekomponent.

 

Paralellkomponenten beror på i kretsens belastning (60k) (och L och C) eller seriekomponenten beror på serieresistansen (50 ohm) (och L och C). Dessa komponenter (Q_paralell och Q_serie) hamnar i uttrycket för systemet som en parallellkoppling vilket gör att troligtvis kommer en av dessa dominera (lägst Q) och i princip definiera systemets totala Q-värde.

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

Nu ska jag inte röra till det, men jag blev mycket fascinerad av en approach baserad på strömkälla, den som har lust kan läsa här.

 

I korthet är uppspelningen baserad på en transresistansförstärkare (IV-förstärkare) i stället för en integrerande spänningsförstärkare.
Det man utnyttjar är att strömmen genom tonhuvudet är direkt proportionell mot magnetflödet image.png, i stället för att spänningen är proportionell mot magnetflödesändringen image.png. Dvs man undviker behovet av integration.
Både Boegli, Perandi och Tritschler har studerat detta, och Thomas Salvatierra har vidareutvecklat ett förslag till krets för praktiska tonhuvuden;

 

image.png


Figur: Salvatierra, Thomas R. M.S.Egr., Department of Electrical Engineering, Wright State University, 2011. Design and Evaluation of an Audio-Frequency Transresistance Amplier for Magnetic Tape Playback.

 

 

 

Vad sägs, är inte detta värt att studera vidare:question:

 

Link to comment
Share on other sites

Att använda en series-series förstärkare för dylika ändamål görs ibland, jag tänker kanske specifikt på någon MC-förstärkare du sett på hos @Perfect sense tror jag. Nåt schweizist märke om jag minns rätt. 

 

Tanken är att man använder den interna impedansen som en del i återkopplingsloopen för förstärkaren. Ur konstruktörens synpunkt så förlorar man i nogrannhet då källimpedansen inte är väldefinierad (jämfört med ett motstånd av godtyckligt hög nogrannhet). Förstärkaren blir mer specialiserad (förstärkarens överföringsfunktion beror på pickup eller tonhuvud). Detta kan dock vara ok men ur min synpunkt är tillhör det lite avarterna inom audio och kanske inte lämpar för serietillverkning. Man väljer en konstruktion av ett ändamål men får svälja att att man får en hel del nackdelar på köpet. Men eftersom du inte kommer tillverka någon större serie, så varför inte!?

 

Det är svårare att få bra brusprestanda med en dylik koppling, då man ofta får ett relativt stora seriemotstånd i serie med källan. Den där potentiometern på 3kOhm kommer mörda din SNR.  Vet inte vad man kan förvänta sig av en bandspelare för SNR men för ett RIAA så skulle jag säga att det är otänkbart. Så du bör designa för att skippa detta i sådana fall.

 

Överföringsfunktionen blir för första steget om du skippar potentiometern en fallande förstärkning som definieras av tonhuvudet. Vilket är vad du vill ha, dock beror avrullningen på tonhuvudets interna parametrar vilket kanske inte lämpar sig för alla tonhuvuden, (alltså hur stort R är i förhållande till L).

 

\(H(s) = \frac{-R_{feedback}}{sL_{th}+R_{th}}=\frac{-R_{feedback}}{R_{th}}\cdot \frac{1}{1+s \frac{L_{th}}{R_{th}}}\) 

Integrationen finns alltså där, det är bara att den inte syns vid första anblicken. Det stämmer ju intuitivt att källans impedans ökar med ökande frekvens vilket minskar förstärkningen.

 

Link to comment
Share on other sites

21 minutes ago, tek said:

så varför inte!?

 

Jag är inte så blåögd att jag inbillar mig kunna göra något som inte Studer skulle kunna göra. Vill förtydliga att det är totalt otänkbart.

Så hela skillnaden ligger i just att göra något som skalar bort alla variabler och nödvändiga kompromisser, all flexibilitet för olika tonhuvuden, eq, hastigheter, inspelning mm, och skräddarsyr en krets för just detta tonhuvud och endast avspelning och endast 15ips IEC/CCIR med moderna 10½" band. 

 

Jag ska se om jag kan gå vidare med detta.

 

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, calle_jr said:

Jag ska se om jag kan gå vidare med detta.

Du får ladda upp med frågor/idéer till Torkel nästa vecka. Han fick ihop ett ljudkort till min Studer som fortfarande fungerar utmärkt. Hans slutkläm var att Studers lösning är riktigt bra, bättre än han trodde...

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Bebop said:

Du får ladda upp med frågor/idéer till Torkel nästa vecka.

Ok, det ska jag göra.

 

Jag vet att han moddat ett repro-kort till dig, men det är inte baserat på uppmätning av tonhuvud. Vad jag förstår är det mer generiskt och baserat på komponentval och konstruktionslösningar. Han använde ett riaa för testning om jag minns rätt.

Eftersom han numera har en bandspelare för sina finska bandupptagningar kanske han rentav är lite intresserad av mina övningar :smile:

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-07-22 at 11:24, tek said:

. Detta kan dock vara ok men ur min synpunkt är tillhör det lite avarterna inom audio och kanske inte lämpar för serietillverkning. Man väljer en konstruktion av ett ändamål men får svälja att att man får en hel del nackdelar på köpet. Men eftersom du inte kommer tillverka någon större serie, så varför inte!?

 

 

 

Jag citerar mig själv här..

 

Jag inser att att när jag läser mitt svar här lätt kan misstolkas. Kanske lite väl raljant?! Så jag försöker förtydliga. Min poäng är snarast att man ska vara misstänksam när någon hävdar att det det finns en konstruktionsmässig "silver bullet". Få saker kommer gratis. Allt får konsekvenser och sällan som något är ren win-win.  Vad jag pysslar med själv i mina egna konstruktioner på senaste tiden är att testa saker som intresserar mig, inte vad som är nödvändigtvis är "rätt", utan ens konstruktionsval har nackdelar som som måste hanteras.

 

Ofta brukar det anses som ett bra tillvägagångsätt inom förstärkarteknik är att känna till hur källan (dess impedans) och lasten (dess impedans) ser ut. Exempelvis vill man ofta man ofta frikoppla källimpedansen från förstärkarens beteende, i detta fall så använder man det till sin egen fördel, ganska elegant faktiskt. Men man får såklart tugga i sig det som är mindre bra också. :)

 

 

Link to comment
Share on other sites

On 2021-07-23 at 21:00, tek said:

Kanske lite väl raljant?!

Inte alls!

Jag tog dig på orden som verkar väldigt klarsynta.

 

On 2021-07-23 at 21:00, tek said:

Exempelvis vill man ofta man ofta frikoppla källimpedansen från förstärkarens beteende, i detta fall så använder man det till sin egen fördel, ganska elegant faktiskt.

Precis.

 

On 2021-07-23 at 21:00, tek said:

man får såklart tugga i sig det som är mindre bra också. :)

Vad ser du för nackdelar med en sådan transresistansförstärkare i denna tillämpning om jag kan definera källimpedansen mer exakt?

 

 

Link to comment
Share on other sites

22 hours ago, calle_jr said:

Vad ser du för nackdelar med en sådan transresistansförstärkare i denna tillämpning om jag kan definera källimpedansen mer exakt?

 

 

Då ser jag inte att du har problem. Se bara till att du har ett motstånd mot jord så att om du inte har tonhuvudet inkopplat gör att ingången flyter.

 

Ett möjligt tillvägagångsätt vore att ta reda på impedansen hos tonhuvudet, oavsett om du använder nätverksanalysator eller datablad och designa efter det. Samtidigt bör du beräkna vilka marginaler du får, det kan ju mycket väl bli så att beteendet kommer passa fler tonhuvuden. dvs baserat på tonhuvudens L och R  ger olika förstärkning och gränsfrekvenser.

Link to comment
Share on other sites

 

On 2021-07-25 at 22:34, tek said:

Ett möjligt tillvägagångsätt vore att ta reda på impedansen hos tonhuvudet

Jag ska göra detta! Snart :smile:

 

Jag får dock inte ordning på kretsen med transresistansförstärkare, så jag pausar det spåret tills vidare. Den är konstig.

 

 

Jag har i stället försökt förbättra den krets jag labbade med tidigare, och har även snyggat till modellen. Nu modellerar jag tonhuvudmätningen med en överföringsfunktion G(f).

 

 

image.png

 

 

 

 

 

image.png

 

 

 

Det börjar arta sig, och jag behöver bara lösa 6dB bas boost, som jag inte lyckas med :think:

 

Edited by calle_jr
modifierat krets
Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, calle_jr said:

 

Jag ska göra detta! Snart :smile:

 

Jag får dock inte ordning på kretsen med transresistansförstärkare, så jag pausar det spåret tills vidare. Den är konstig.

 

 

Jag har i stället försökt förbättra den krets jag labbade med tidigare, och har även snyggat till modellen. Nu modellerar jag tonhuvudmätningen med en överföringsfunktion G(f).

 

 

 

image.png

 

 

image.png

 

 

 

Det börjar arta sig, och jag behöver bara lösa 6dB bas boost, som jag inte lyckas med :think:

 

Nu vet jag inte hur G(f)-lådan är implementerad, men det kan vara vettigt att frikoppla den så att du har koll på källans utimpedans.  Exempelvis koppla den via en vcvs med gain=1 och sen den elektriska utimpedansen.

Link to comment
Share on other sites

17 minutes ago, tek said:

Nu vet jag inte hur G(f)-lådan är implementerad, men det kan vara vettigt att frikoppla den så att du har koll på källans utimpedans.  Exempelvis koppla den via en vcvs med gain=1 och sen den elektriska utimpedansen.

Tack!

Det är precis detta du tar upp som förbryllat mig. Jag chansar på att jag gjort rätt.

G(f) är bara en normalisering av frekvensgången. Den gör inget mer än korrigerar för tonhuvudets utspänning u(f).

Källans utimpedans representeras av spolen 200mH/50ohm.

 

Rätta mig om jag tänkt fel.

Jag är själv osäker eftersom spolen i sig också har en filterverkan som ju rimligtvis syns när jag mäter.

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Tack!

Det är precis detta du tar upp som förbryllat mig. Jag chansar på att jag gjort rätt.

G(f) är bara en normalisering av frekvensgången. Den gör inget mer än korrigerar för tonhuvudets utspänning u(f).

Källans utimpedans representeras av spolen 200mH/50ohm.

 

Rätta mig om jag tänkt fel.

Jag är själv osäker eftersom spolen i sig också har en filterverkan som ju rimligtvis syns när jag mäter.

 

Hmm... Svårt om utimpedansen ställer till mätresultatet.

 

Om du vet impedansen i källan och  lasten när du har mätt kan du ju "kalibrera" G(f) utifrån kända fakta.  Exempelvis designar en kompensationslänk som cancellerar effekten av utimpedans och ingångsgångsimpedans på mätapparatur. Detta bör kunna gå. Dvs designa inversen i spice.

 

En annan möjlighet är att du approximerar/gissar i spice och ser till att du kan mäta ordentligt på en prototyp. Det kan vara vettigt även om du modellerar nogrannt.

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, calle_jr said:

 

Jag ska göra detta! Snart :smile:

 

Jag får dock inte ordning på kretsen med transresistansförstärkare, så jag pausar det spåret tills vidare. Den är konstig.

 

 

Jag har i stället försökt förbättra den krets jag labbade med tidigare, och har även snyggat till modellen. Nu modellerar jag tonhuvudmätningen med en överföringsfunktion G(f).

 

 

 

image.png

 

 

image.png

 

 

 

Det börjar arta sig, och jag behöver bara lösa 6dB bas boost, som jag inte lyckas med :think:

 

Kanske kan sänka första gränsfrekvensen till 10Hz ? Större konding, lägre motstånd typ. Sen är ju frågan om grupplöptid men håller man sig till koefficienter för Besselfilter borde det funka.

Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, tek said:

Om du vet impedansen i källan och  lasten när du har mätt kan du ju "kalibrera" G(f) utifrån kända fakta.  Exempelvis designar en kompensationslänk som cancellerar effekten av utimpedans och ingångsgångsimpedans på mätapparatur. Detta bör kunna gå. Dvs designa inversen i spice.

:thumbsup:

När jag simulerar mätkretsen;

 

image.png

 

...så får jag exakt samma G(f) inom 20-20k.

Mätförstärkaren (som är en headamp) utgör en last 47k/100pF. Om denna last vore annorlunda (högre C, lägre/högre R) så skulle det påverka, men inte här.

 

Så, jag tror att den G(f) som jag använt stämmer.

 

 

 

1 hour ago, conan said:

Kanske kan sänka första gränsfrekvensen till 10Hz ? Större konding, lägre motstånd typ. Sen är ju frågan om grupplöptid men håller man sig till koefficienter för Besselfilter borde det funka.

Ska fortsätta labba med det.

Jag har uppdaterat krets ovan.

 

Nu gäller det att fixa kalibreringen.

Var är det bäst att sätta pot?

 

Edited by calle_jr
Link to comment
Share on other sites

6 hours ago, conan said:

Kalibrera vad ?

 

Jag räknar med att behöva kalibrera både bas och diskant.

Frågan är dock berättigad. Så gör man ju aldrig på tex ett riaa förutom ingångsimpedans och gain.

Men för bandspelare är det standard, främst pga olika karakteristik för tonhuvuden och bandmaterial.

 

Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, calle_jr said:

När jag simulerar mätkretsen;

 

image.png

 

...så får jag exakt samma G(f) inom 20-20k.

Mätförstärkaren (som är en headamp) utgör en last 47k/100pF. Om denna last vore annorlunda (högre C, lägre/högre R) så skulle det påverka, men inte här.

 

Så, jag tror att den G(f) som jag använt stämmer.

 

 

Ok!

 

Nedan är ett förslag som du kan börja lajja med. Jag har inte orkat beräknat så noga,men kan funka som start. Jag har alltså höftat och litat på att polerna är relativt långt ifrån varandra i frekvens, men resonanskretsar kan ibland luras...

 

Hursomhelst, Lastimpedansen (zin) kopplas som återkopplingsnätverk med en LF-förstärkning på 60dB, förutsatt att du har en intern resistans på 50 ohm. Här visar sig nackdelarna med nämnd koppling, att feedbackimpedansen både styr förstärkning och belastning på tonhuvudet. Men kan det funka med övrig design så spelar det mindre roll... Här får du en belastning på 50k||100pF. Men du får testa i simulatorn lämpliga värden utifrån hur du vill ha det.

 

Första polen, integrationen bestäms av interna impedansen som redan nämnt. Andra polen av paralellkopplingen tonhuvudets last, i detta fall 50k||100pF.

 

Sista delen försökte jag rita att du ska koppla in en vcvs - voltage controlled voltage source då vi inte vet utimpedansen på G(f). Troligtvis har det spiceblocket en spänningsutgång men man vet aldrig. Du kan ju också skippa g(f) tills du har bestämt topologi mer noggrant. 

 

Just det, källan i min skiss, tonhuvudet är en spänningskälla. I bilden du visade angående inverterad koppling är det strömkälla, i vad som ser ut som nån slags variant av en Norton-ekvivalent.

calle2.pdf

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...