Jump to content

Illustration av delningsfilter och högtalarelement


calle_jr

Recommended Posts

10 hours ago, calle_jr said:

Över en viss frekvens kommer våglängderna bli så små i förhållande till membranet att de skapar interferens som ger rippel. Det gör att den akustiska strålningen rullar av över denna frekvens.

 

Mycket fin genomgång av principerna men jag tror att ovanstående kan diskuteras. Den akustiska strålningen rullar inte av mot högre frekvens pga ökningen i area/våglängd utan det blir kamfiltereffekter som ger olika utnivå i olika riktningar men den totala utstrålningen minskar inte, det är massan som orsakar detta. Detta är anledningen till att baselement ofta har en stigande nivå över en viss frekvens mätt rakt framifrån, vid större vinklar minskar den däremot.

Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, MatsT said:

 

Mycket fin genomgång av principerna men jag tror att ovanstående kan diskuteras. Den akustiska strålningen rullar inte av mot högre frekvens pga ökningen i area/våglängd utan det blir kamfiltereffekter som ger olika utnivå i olika riktningar men den totala utstrålningen minskar inte, det är massan som orsakar detta. Detta är anledningen till att baselement ofta har en stigande nivå över en viss frekvens mätt rakt framifrån, vid större vinklar minskar den däremot.

Hmm.

Du har rätt. Jag vet inte riktigt hur man kan koka ner det. :39:

Förhållandet area/våglängd ger rippel, men inte den övergripande avrullningen. Helt rätt.

 

Utstrålningen är bara konstant mellan fs och ka~1. Varför? Såhär:

För ka<1 ökar utstrålningen med kvadraten på frekvens. Över fs är kraften i det mekaniska systemet konstant, vilket innebär att hastigheten minskar med kvadraten på frekvens. Det gör att mellan fs och ka<1 tar dessa ut varandra och output blir konstant.

För högre frekvenser (ka>2) blir den akustiska impedansen frekvensoberoende, men hastigheten fortsätter minska med kvadraten på frekvens. Det gör att utstrålningen minskar med 6dB/okt.

 

image.png

 


Detta var nog svårbegripligt, och om någon kan förklara strålningsimpedans bättre - be my guest :)

 

Tack, @MatsT !

 

En annan sak jag ser är att den akustiska delen sitter bakom två trafos. Analogin måste alltså ta med både Bl och S för CA och RA.

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

Det är inte slut än :)

 

TS-PARAMETRAR

 

Som ett litet interlud i avvaktan på simulering kan vi ta lite historik. För den här typen av beräkningar med ekvivalenta kretsar har utförts sedan Beranek var ung och även innan dess av Kellogg och forskarna på Bell. Men det var inte förrän i början av 70-talet som modellen för en elektrodynamisk driver började sätta sig så att man kunde prata samma språk. Några avgörande artiklar av pionjärerna Neville Thiele och Richard Small gjorde att TSP (Thiele-Small-Parameters) etablerades som en slags standard för hur man skulle beskriva en driver:

 

image.png

TSP - Thiele-Small-Parameters

 

Fastän dessa parametrar strikt gäller vid resonansfrekvens så utgår man från att membranet beter sig som en kolv eller pistong inom ett visst frekvensomfång utan att membranet bryts upp. Detta gör att en högtalarkonstruktör i princip kan simulera en komplett drömhögtalare och beställa drivers efter specar i efterhand. Alternativt utgå från kända drivers och dimensionera kabinett, portar och delningsfilter därefter. Och givetvis alla mellanliggande dimensioneringsvarianter :)

 

De flesta parametrar berörs i beräkningen av frekvensgång för magnitud och fas, men det finns ett par till som måste beaktas, och som jag bara nämnt tidigare i tråden.

 

 

KÄNSLIGHET

 

TSP anger verkningsgrad som förhållandet mellan kraftfaktor, konarea, elektrisk resistans (dc-resistans för talspolen) och rörlig massa:

 

image.png

 

En högtalare med 100% verkningsgrad strålar 1 W energi för varje W input. Jämfört med en överenskommen hörtröskel (20µPa) och på 1m avstånd motsvarar detta 112 dB, och kallas då för känslighet. En högtalares känslighet kan därför beräknas som:

 

image.png     vid 1 W input på 1m avstånd.

 

Och omvänt, om du känner till känsligheten så är verkningsgraden:

 

image.png

 

Känsligheten anges normalt vid 1 W input, alternativt vid 2.83 V, vilket motsvarar 1 W vid 8 ohms last (P=2.832/8=1 W). Vid andra impedanser ska känsligheten korrigeras med 10log(8/RE). Dvs om det är ett 4 ohms element så kommer det specas med 10log8/4=3dB högre känslighet.

 

 


EFFEKTHANTERING

 

Effekthantering handlar om hur väl en driver kan motstå spänningsnivå kort- och långvarigt utan att det ger termiska eller mekaniska skador.
Tillverkarnas datablad ger normalt detta enligt IEC 60268-5, vilket innebär att man spelar rosa brus i en sekund respektive en minut. Dessutom görs 100 timmar test för signal med hög krestfaktor (toppvärde/effektivvärde~1.8-2.2), samt 1 timme med sinusformad spänning.

Drivern får vila efter testet och efter 24h ska den ha samma egenskaper som före testet. Som jag förstår det är det alltså upp till tillverkaren vilken spänningsnivå man väljer att testa med.


Dessa spänningsvärden räknas om till effektvärden i förhållande till driverns nominella impedans, P=U2/Z, för respektive test som utförts.

 

Link to comment
Share on other sites

Jag funderade på vad ordet "komplians" betyder på mer svenska. Sökte på nätet och fann detta:

Citat: Ordet ”komplians” finns nämligen. Det används inom medicin och fysik. Att en patient är kompliant betyder att han eller hon rättar sig efter läkarens ordination – tar sin medicin, motionerar, undviker knivslagsmål.

I fysik är komplians motsatsen till elasticitet. Det kan översättas med formbarhet. 
Om man deformerar en kompliant kropp, till exempel en klump modellera, försöker den inte återta sin tidigare form." Slut citat.

 

Calle, är ordet "formbarhet" korrekt "översättning?

 

Keep up the good work!

Link to comment
Share on other sites

Tack Bebop.

 

Men parametern CMS är väl linjär medans en fjäder är "logaritmisk" (blir styvare ju mer den belastas), vilket i min begränsade tankeverksamhet även upphängningen bör vara (upphängning + spider). Hm, kanske jag som inte fattar:39:

 

Just parameterna CMS och VAS  tycker jag är svårgripbara.

Någon som kan på ett enklare sätt vill förklara dessa för en stackars Amatör?:105:

Link to comment
Share on other sites

En fjäder är normalt linjär men det beror förstås på utformningen. Vad CMS är framgår av calle_jr's beskrivning, det beskriver fjäderns eftergivlighet och sorten är m/N (meter per Newton) och det är alltså hur mycket fjädern trycks in per kraftenhet. VAS är den lådvolym (luftfjäder) som ger samma eftergivlighet som CMS.

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

MatsT, självklart, en fjäder är linjär inom sitt arbetsområde, Hooks lag :77:! Sena kvällar är inte tankeverksamheten på topp :blush:.
Så är det korrekt uppfattat att t.ex. 18Sound 18LW2500, med max Peak To Peak Excursion 70 mm och Linear Mathematical Xmax ±14 mm, att max P-P beskriver talspolens maximala rörelseområde innan mekanisk skada (talspolen slår i botten i ena riktningen resp. spider och membranets upphängning i andra riktningen), medans Xmax beskriver elementets arbetsområde (linjär fjäder)?

 

Komplians = eftergivlighet (tack MatsT, denna "översättning" verkar logisk)

Edited by Amatören
Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-25 at 17:44, Amatören said:

Calle, är ordet "formbarhet" korrekt "översättning?

Du har fått bra svar, men rent semantiskt är kanske ordet följsamhet en bra beskrivning. Tänk "to comply with" eller "in compliance with", dvs "i enlighet med".

I mina kretsar har vi alltid använt styvhet i stället, vilket är inversen av komplians. På samma sätt som konduktans är inversen av resistans.

Men jag tycker det finns en viss skillnad i sättet att uttrycka sig. Om man använder styvhet är det för att motstå något. Om man använder komplians så är det för att man vill att något ska "följa med". Fastän de båda i praktiken innebär samma sak.

 

Hur som helst behöver varken styvhet eller komplians vara linjära. De kan vara material-, geometri-, deformations-, frekvens- eller temperaturberoende med mera.

Men ofta beskriver man en komponents arbetsområde utifrån det område inom vilket komponenten är linjär.

Det betyder inte att den går sönder utanför det området, utan att den börjar bete sig olinjärt.

 

En del innefattar även dämpning i komplians, men det är synd när detta görs eftersom man lätt blandar ihop saker.

 

 

6 hours ago, Amatören said:

Komplians = eftergivlighet

Det är en mycket bra beskrivning.

Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-19 at 20:01, Engelholm Audio said:

Elementval är en rätt stor och tidskrävande process. Man behöver ha krav och kontroll på allt från design, filter, låda, baffel, budget, utöver en hel del andra aspekter. 

 

Nedan har jag val element som är bra, balanserade, förutsägbara element. Jag tror det e i enlighet med @calle_jr gör här. 

Rätt hanterade, platsar dessa element i upp till 100’kr högtalare. 

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/d2604-830000.pdf

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/12w-8524g00.pdf

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/22w-8534g00.pdf

 

Jag får inte rätt på det :diss:

Impedanssimuleringen är inga problem. Det stämmer klockrent.

Men jag begriper inte hur jag kommer därifrån till SPL frekvensgång på ett sätt som överensstämmer med specarna (mer än vid 1kHz typ).

Har de ett bandpassfilter i mätningen som inte redovisas?

Specarna ska ju motsvara infinit baffel med elastisk halvrymd, så någon låda ska ju inte förekomma.

 

Hjälp!

 

Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-26 at 13:01, Amatören said:

medans Xmax beskriver elementets arbetsområde (linjär fjäder)?

Jag e osäker på om det ens finns någon allenarådande definition som efterföljs. 

 

Flera tillverkare tror jag går efter linjärt område inom vilken talspolen rör sig i linjärt magnetfältet. Magnetgapshöjd minus talspolehöjd, delat på 2...eller nått sånt. 

 

Sen vet vi att få om ens några element uppvisar 100% linjära magnetfälten över rörelsedimensionen. 

 

Högtalarelement är dåliga. ? När vi säger linjär menar man snarare ”linjär’ish”! ???

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, calle_jr said:

Men jag begriper inte hur jag kommer därifrån till SPL frekvensgång på ett sätt som överensstämmer med specarna (mer än vid 1kHz typ).

Hmm. Det är nog en rätt komplicerad överföringsfunktion. Byte av dammkåpa påverkar frekvensen... 

 

Hur ”fel” blir det?

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Engelholm Audio said:

Hmm. Det är nog en rätt komplicerad överföringsfunktion. Byte av dammkåpa påverkar frekvensen... 

 

Hur ”fel” blir det?

Modellen som Scan-Speak anger ska ju representera överföringen. Det är det den är till för. Och den är komplicerad.

Jag får exakt överensstämmelse med den mot elementets totala impedans (elektrisk+mekanisk+akustisk) 10-20000Hz.

Men jag ser inte kopplingen mellan impedans och avgiven effekt, dvs dB SPL, dvs den frekvensberoende känsligheten.

 

Det blir såhär:

image.png

 

Den svarta prickade linjen är känslighet enligt Scan-Speaks datablad.

 

Den röda heldragna linjen är SPL beräknad efter den simulerade impedansen Z, dvs:

 

image.png

 

Med:

image.png

 

B, l, S, MMS och RE är direkt från Scan-Speaks datablad för drivern.

 

Som du ser stämmer det perfekt mellan 100-1000Hz, och tillräckligt bra till 5kHz. Men avrullningen representeras inte alls av deras modell i någon ände.

Jag tycker det är konstigt att varken Knud Thorborg eller Claus Futtrup nämner ett dyft om känslighet. Det är de som har implementerat denna modell hos Scan-Speak.

Givetvis är det något jag missar (som vanligt).

 

Det är precis som att man satt ett HP-filter vid 100Hz och ett LP-filter vid 3kHz.

 

Link to comment
Share on other sites

 

Hmm.

Verkningsgraden som jag angett i inlägg #93 gäller inte i hela frekvensregistret. Den gäller enbart midband över resonans.

Som exempel; verkningsgraden ökar vid resonans, men som vi vet så ökar inte känsligheten vid resonans eftersom impedansen också ökar vilket gör att drivern drar mindre effekt från förstärkaren. 

 

Nyckeln är alltså att beräkna korrekt verkningsgrad, dvs förhållandet mellan avgiven effekt och tillförd effekt. Avgiven effekt är den del av de mekaniska komponenterna som ger akustisk strålning. Dvs effekten till RA i inlägg #88.

 

Bara att börja om... :)

 

Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, calle_jr said:

Modellen som Scan-Speak anger ska ju representera överföringen. Det är det den är till för. Och den är komplicerad.

Nja. E du säker på det? 

Jag har sett den främst för lågfrekventa beräkningar och i synenhet till lådavstämningar. 

Link to comment
Share on other sites

13 hours ago, Engelholm Audio said:

Nja. E du säker på det? 

Jag har sett den främst för lågfrekventa beräkningar och i synenhet till lådavstämningar. 

Missförstå mig rätt. TS-parametrarna gäller lågfrekvent och för elektrodynamiska element.

Modellen är såklart till för att avspegla det aktuella elementet. Och det finns ingen låda, den ska man själv lägga till.

Vår simulering av impedansen över hela elementet stämmer perfekt:

 

image.png

 

 

Som jag ser det så behöver man beräkna/bedöma/mäta förlusterna i RMS och AMS. Den effekt som tillförs RMS och AMS minus dessa förluster är ett mått på verkningsgraden. Det kan vara så att Scan-Speak menar att RMS är förlusterna. Det vore smart.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Som jag ser det så behöver man beräkna/bedöma/mäta förlusterna i RMS och AMS. Den effekt som tillförs RMS och AMS minus dessa förluster är ett mått på verkningsgraden. Det kan vara så att Scan-Speak menar att RMS är förlusterna. Det vore smart.

Menar du att du via detta, skulle simulera fram en (någorlunda) överensstämmande frekvenskurva?

Link to comment
Share on other sites

1 minute ago, Engelholm Audio said:

Menar du att du via detta, skulle simulera fram en (någorlunda) överensstämmande frekvenskurva?

Ja, med betoning på någorlunda (exvis har vi inte med temperaturpåverkan.) 

Vad är annars vitsen att ha en ekvivalentmodell om den inte stämmer :)

 

Link to comment
Share on other sites

8534.JPG.5e5dd236b6fa9a526a45272864e2ac42.JPG

 

Om vi tittar på ovanstående mätning kan vi se att avvikelsen från knappt 1kHz till 4-5kHz orsakas av riktverkan och en resonans vid knappt 800Hz (syns som en liten topp på impedanskurvan). Summerar man energin i kurvorna från olika vinklar blir resultatet troligen mer likt den elektriska simuleringen.

 

Qts på 0.39 ger en tidigare avrullning nedåt än om det t.ex varit 0.7 med -3dB vid 33Hz, nu är det snarare -6dB.

 

Det var mina "amatörgissningar".

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, MatsT said:

Summerar man energin i kurvorna

Helt rätt.

Men det räcker inte riktigt, och det förklarar inte vad som sker under 100Hz.

 

Impedanskurvan representerar hela elementet, alltså all impedans inkl elektrisk, mekanisk och akustisk. Den styr den elektriska effekt som utvecklas över registret.

Men för att bedöma den avgivna effekten bör man titta på enbart den akustiska impedansen, exkl förluster.

 

Link to comment
Share on other sites

35 minutes ago, calle_jr said:

det förklarar inte vad som sker under 100Hz.

 

Jag vet inte vad de har för mätstandard men de använder väl någon form av baffel för att inte få dipolutsläckning? På vilket sätt avviker simulering med TS-parametrar från kurvan? 

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, MatsT said:

 

Jag vet inte vad de har för mätstandard men de använder väl någon form av baffel för att inte få dipolutsläckning?

Standarden är att man ska efterlikna infinit baffel och elastisk halvrymd.

 

Jag börjar tappa mod :diss:

Inser att det inte kommer gå.

Om jag rekapitulerar så studerar vi det som kallas piston band, dvs området mellan fs och ka=2.

I detta område är verkningsgraden produkten av elektrisk till mekanisk och mekanisk till akustisk verkningsgrad, som redovisat i inlägg #93.

Jag trodde att modellen skulle visa att verkningsgraden är linjär inom detta band och att den faller utanför, om än inte perfekt. Men det verkar inte så.

 

Lite synd eftersom det innebär att man inte kan få en komplett modell med drivers och delningsfilter i samma krets.

 

 

 

7 hours ago, MatsT said:

 vilket sätt avviker simulering med TS-parametrar från kurvan? 

Se inlägg #103.

 

Link to comment
Share on other sites

image.png

1 hour ago, calle_jr said:

Se inlägg #103.

 

Jag såg det och jag tycker inte att det ser så konstigt ut med lågfrekvensen. Q-värde på 0.39 ger en ännu flackare kurva än den ovan visade med exempel Q=0.5. 6-7 dB ned vid resonansfrekvensen tycker jag är rimligt och det börjar falla ganska högt i frekvens. Ojämnheterna i kurvan tror jag beror på mätningen och det kan man nog strunta i men trenden verkar inte så fel ändå?

 

Det branta fallet vid högre frekvenser beror kanske på att de stängt av svepet?

 

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, MatsT said:

Jag såg det och jag tycker inte att det ser så konstigt ut med lågfrekvensen. Q-värde på 0.39 ger en ännu flackare kurva än den ovan visade med exempel Q=0.5. 6-7 dB ned vid resonansfrekvensen tycker jag är rimligt och det börjar falla ganska högt i frekvens.

 

Instämmer. Men det syns ju inte i simuleringen!

 

 

7 hours ago, MatsT said:

Ojämnheterna i kurvan tror jag beror på mätningen och det kan man nog strunta i men trenden verkar inte så fel ändå?



Ojämnheterna bortser jag ifrån.
Jag hade såklart väntat mig att det ska se ut som denna bild, men det gör ju inte det:

 

image.png

 

7 hours ago, MatsT said:

Det branta fallet vid högre frekvenser beror kanske på att de stängt av svepet?

Sant.

Men simuleringen borde visa något som är i närheten av 12dB/okt under fs och över ka=2.

Det rullar ju inte ens av överhuvud taget!

 

Jag är hyfsat säker på att det jag skrev ovan (sist i inlägg #106 och 110) är förklaringen. Men jag vet inte riktigt hur jag ska visa det.

Det är såklart inte som jag hittar på :) utan baseras på ett pussel från dessa källor:

 

[1] A. N. Thiele, “Loudspeakers in Vented Boxes” Proc. IRE Aust. vol. 22 (augusti 1961).
[2] R. H. Small, “Direct-Radiator Loudspeaker System Analysis” J. Audio Eng. Soc. vol. 20 (juni 1972).
[3] L. L. Beranek, Acoustics (American Institute of Physics, New York, 1986).
[4] J. M. Eargle, "Loudspeaker Handbook" Springer-Science TK5983.E27 1996.
[5] C. Zuccatti, "Direct-Radiator Loudspeaker Efficiency at Fundamental Resonance" J. Audio Eng. Soc. Vol. 53 (april 2005).

[6] K. Thorborg, A. D. Unruh, C. J. Struck, “An Improved Electrical Equivalent Circuit Model for Dynamic Moving Coil Transducers” AES Convention (maj 2007).
[7] K. Thorborg, A. D. Unruh, “Electrical Equivalent Circuit Model for Dynamic Moving-Coil Transducers Incorporating a Semi-Inductor” AES vol. 56 (sep 2008).
[8] K. Thorborg, C. Tinggaard, F. Agerkvist, C. Futtrup, "Frequency Dependence of Damping and Compliance in Loudspeaker Suspensions" AES Vol. 58 (juni 2010).
[9] K. Thorborg, C. Futtrup, "Electrodynamic Transducer Model Incorporating Semi-Inductance and Means for Shorting AC Magnetization" AES Vol. 59 (sep 2011).

 

 

Edited by calle_jr
Kompletterat med källor
Link to comment
Share on other sites

Calle, lugn nu, jag tror du är på rätt spår! Mekanik tillsammans med elektronik bjuder på många överraskningar men där finns alltid en logik. Du hittar sambanden till slut :)
Jag tror att elementtillverkare kan "ljuga" rätt så mycket med T&S-parametrar. Ett element ändrar parametrar efter tid, ålder, belastning m.m. Frågan infinner sig då, i vilket tidsspann är parametrarna angivna för? :39:
Även filter ändrar sig efter ålder, torkade/spruckna kondingar, spolar som har kortslutna varv p.g.a. isolering som torkat och fallit av m.m.
Det är nog så att uppmätning av väl inspelade element i avsedda volymer är den "rätta" vägen att gå och "släng in" resultaten i LSPCad eller liknande program...eller?

 

Att bygga välljudande högtalare är inte lätt! Även bredbandselement har sina egenheter som kan behövas justeras. Att då bygga flerelements dito gör saker och ting ännu mer komplicerat.

 

Jag tycker denna oerhört intressanta tråd visar komplexiteten i ljudåtergivning då en så "enkel" sak som ett delningsfilter ställer till det ordentligt! Ska man då plocka in alla apparater i kedjan så kan man bli gråhårig för mindre! Det vill till att man besitter ordentlig kunskap i mekanik, elektronik, programmering, erfarenhet m.m. för ett välljudande resultat.

 

Amatörens nuvarande* åsikt: Det var denna komplexitet som gjorde att jag gick ifrån passiva filter till aktiva och DSP. Då har man tillsammans med en mikrofon, ett mätprogram (t.ex. REW), vältränat öra (eller två?) samt tålamod större möjlighet att lyckas. Dessutom kan man "trimma in" burkarna efter rum, anläggning och justera på ett enkelt vis över tid.

*=Man kan ändra sig...man lär sig varje dag.

Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, Amatören said:

Det är nog så att uppmätning av väl inspelade element i avsedda volymer är den "rätta" vägen att gå och "släng in" resultaten i LSPCad eller liknande program...eller?

Ja, men den resan är inte kortare om man vill veta på ett ungefär vad man gör, hur och varför saker beter sig som de gör.

 

Tråden skulle handla om delningsfilter i högtalare, men det blir ganska diffust om man bara isolerar delningsfilter. Och tar man med drivers så måste man ta med låda, och förstärkare, och rum...:blackeye: 

Enbart högtalare i sig kändes som ett övermäktigt ämne. Därför tänkte jag bara acceptera frekvens- och fasgång för ett par godtyckliga drivers, och att få dessa teoretiskt beskrivna utan låda. Men så enkelt fick det inte bli :)

 

Å andra sidan är det så mycket hitte-på inom forskningsvärlden för att beskriva en driver att man knappt vill kalla det vetenskap.

Så på ett sätt kunde vi lika gärna låta respektive driver representeras av ett enkelt bandpassfilter som anpassas till uppmätt SPL.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Något fattas nog i Scan-Speaks modell och det är kanske inte så förvånande egentligen, de har nog inte så stort intresse av att vara extremt noga med detta.

 

När jag byggt högtalare har jag alltid separerat elementbeteende från filterbeteende och på den tiden (länge sedan) fanns små möjligheter för mätning, det var tongenerator och SPL-mätning som fanns att tillgå och för låga frekvenser fungerade det fint. Jag hade läst Sven Tyrlands exjobb om högtalarkonstruktion och mätning och där visade han att det var mycket lika resultat vid närmätning i basen och vid "traditionell" mätning i reflexfria rummet på CTH. Basen var alltså rätt enkel att få ordning på i mätningarna men att försöka mäta in beteendet runt delningsfrekvensen vid cirka 3-3.5 kHz var svårt. Då fick man gå på tillverkardata och känslighetsuppgifter för att få till ungefärliga nivåer och sedan var det bara att lyssna. För att inte famla i mörkret helt och hållet var det bra att känna till grunderna för högtalar- och filter-beteende. TS-parametrar fanns inte! Mitt mål var alltid att hitta element som var linjära minst en och helst två oktaver utanför aktivt område. Impedanskurvan slätade jag till så var det enkelt att beräkna filtren och hade man bara tillräckligt bra element och lämpliga storlekar på dem gick det att få fina resultat. Rummet spelar in och något som jag tror de flesta som byggt högtalare märkt är att de kan låta väldigt annorlunda när man byter rum. Ofta beror det på olämpliga spridningsegenskaper och jag har lite funderingar på att bygga något igen när jag får tid. Jag tror att min förståelse för detta ökat sedan jag höll på sist (70-talet).

 

Numera tycker jag att det finns en övertro på högtalarmätningar och trixande med filterkomponenter för att få responsen rakt fram så rak som möjligt. Det finns många högtalare som mäter fint rakt framifrån men som ändå låter väldigt olika. För att öka förståelsen är nog sådana här trådar bra och i slutändan visar de kanske oftast att det inte är så lätt att förstå som man först trodde.

 

En liten avstickare från trådämnet för att kanske ge lite perspektiv. :)

Link to comment
Share on other sites

10 hours ago, MatsT said:

En liten avstickare från trådämnet för att kanske ge lite perspektiv.

Inte alls!

Jättetrevlig läsning.

 

Jag har en plan hur vi ska komma vidare, men behöver lite tid och hjälp av tek eftersom två komponenter är olinjära :)

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...