Jump to content

Illustration av delningsfilter och högtalarelement


calle_jr

Recommended Posts

3 hours ago, calle_jr said:

Vi konsumenter klarar ju knappt av gamla hederliga tonkontroller :D

Hahaha! :D Det är alltså därför man tar bort dem på dyrare produkter?

 

12 minutes ago, Double A said:

ha ett öppet sinne killar!  :)

Absolut! Jag säger inget alls om resultatet, bara marknadsföringen! ;) Jag är helt övertygad om att DSP är en utmärkt krydda till ett icke perfekt lyssningsrum (eller högtalare) men det kan inte vara grundingrediensen.

Och när lösningar på etablerade problem säljs in som att "inte ha några som helst nackdelar" blir man lite fundersam. :D

 

Edited by AlfaGTV
Link to comment
Share on other sites

24 minutes ago, Double A said:

ha ett öppet sinne

Ska försöka :blush:

Ärligt talat har några av de bästa system jag hört dsp inblandat.

Ser fram emot test :tongue:

 

 

21 minutes ago, AlfaGTV said:

Hahaha! :D Det är alltså därför man tar bort dem på dyrare produkter?

 

Det vet jag inte, men tonkontroller är ju inget annat än hög- och lågpassfilter.

 

Link to comment
Share on other sites

Personligen så ser jag kablars skillnader mer i önskvärda störundertryckningar. Bästa kabeln borde inte låta alls, och de som är sämre kan färga ljudet. Fast ibland så kan jag tro att bra passande kontakter  är kanske viktigare än kabeln. Det man på ett lab hanterar är ju typ XLR och BNC som båda är standarder då det gäller impedanser, men inom HiFi så kör man en hel del med RCA som verkligen inte har någon standard alls när det gäller impedanser. Ju högre frekvenser man kör i kabeln ju svårare blir det med dåliga kontakter. Har kört en del olika uppställningar av 4K tv med 4K AppleTV och 4K Marantz receiver och det är ett elände, men där kan man ju lätt se skillnader. En kabel kan ge bild i en uppställningen men inte nästa som är identisk. Om vi kunde se de hörbara skillnader som finns så vore det lite lättare men tyvärr går ju inte det, utom om man mäter. Men då måste man ändå tolka mätningarna och det ser jag som svårare än att mäta. Så att få fram hörbara skillnader som varierar mellan olika uppställningar med hjälp av kablar är ju snarare troligare att det är än att det inte är, men jag ser det inte som det ger bevis som går att ragnordna kablar efter. Och med filter ser jag det lite som saker. Man åstadkommer filter som låter på ett visst sätt men man får också betänka att i filter med mera möjligheter så går det att ställa in fas, delayer, och en massa annat inklusive temperatur som man lyssnar vid. Även om det senare nog passar bättre att justera på en konsert om det regnar eller är fullt solsken osv. I PA-sammanhang har det väldigt länge varit standard att kunna justera en massa parametrar då man ju spelar över större avstånd och man hör samma ljud ifrån flera olika ställen vilket ger ekon och utsläckningar och diverse toppar. Så att lyssna på och jämföra olika filter är verkligen inte lätt att göra då det inte är så lätt som att man lägger in samma värden i olika digitala filter och får samma ljud ut eftersom det är olika programvaror och processorer i filtren som tar olika lång tid för sig för att göra samma saker. Personligen så fastnade jag för digitala filter för mer än 15 år sedan och det har ju hänt en hel del inte minst på sättet och möjligheterna att justera in filtren efter adekvata mätningar och där finns det ju tyvärr helt olika system. Livet vore mycket enklare men bara ett sätt.

 

mvh/Harryup

Link to comment
Share on other sites

Jättebra synpunkter.

 

 

8 hours ago, Bebop said:

Ibland får jag intrycket av att kablar används som en typ av fasta tonkontroller.

Visst. Vi är ju toningenjörer allihop lite grand till mans :)

Om det låter olika mellan två kablar så har den ena, den andra eller båda kablarna en filtereffekt i audiobandet i det aktuella systemet.

 

 

7 hours ago, Harryup said:

att lyssna på och jämföra olika filter är verkligen inte lätt

Precis.

Och jag tror att det är mycket lätt att överarbeta för att kunna redovisa spikrak frekvensgång för magnitud och fas.

 

Men mitt största huvudbry är vad man egentligen gör i en dsp.

I andra trådar diskuteras jittermumsare, femtoklockor och bitperfekta audioströmmar. Att koppla på ett digitalt filter här är ju som att släppa in en T-rex i rummet.

 

Ps. Jag har gjort exakt samma reflektion som du när det gäller bildkablar. Den ena ger bild, den andra inte. Det kan man knappast kalla subtila skillnader, och att en audioström skulle vara opåverkad medan en videoström är död eller lever ser jag som ganska osannolikt.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Visst. Vi är ju toningenjörer allihop lite grand till mans :)

Exakt. Därför är det lite märkligt att tonkontollerna som genom ett trollslag försvann från marknaden (undantagen kommer främst från Japan med t ex Accuphase och Luxman och från US med McIntosh och någon modell från Boulder).

 

Alla album har ju inte en identisk kurva som alltid passar ens eget lyssningsrum. Den bästa tonkontroll jag haft hade Quad 44 där man kunde välja brytfrekvens och sedan branthet. Det gick också koppla förbi och det var det normala läget hos mig inte för alla album och källor.

 

quad-44-pre-amplificateur-hifi-vintage-reparations.jpg

 

ScreenShot2013-02-16at19.12.32.jpg

Link to comment
Share on other sites

När det gäller bildkablar så kan jag säga att efter att ha ett avstånd på 5 meter hemma mellan processor och Tv så när jag bytte till 4K så blev det hoppade bild och svart ibland med 3 olika kablar som alla var 4K kompatibla och kostade i storleksordningen 1500:- st. Sen besökte jag Webhallen och kikade på deras 4K kablar och dom hade en modell som klarade 18 GB/s och kostade 189 kronor. Köpte den eftersom priset var lågt men specen var egentligen bra. Och vad händer, jo den fungerar alldeles utmärkt, inte en störning, ingen svart ruta. Så filterverkan kan hamna lite här och där i en anläggning och har inte alltid med priset att göra. 

 

En anledning till att tonkontroller inte fungerar så bra är att dom är lite för grova. Både i bredd på ingreppsområden och i storlek på höjning eller sänkning. Quads ser jag mera som en tonbalanskontroll och den fungerar i regel utmärkt. Men problemet med vanliga är att man hör t.ex. bumlig bas eller kanske vass diskant. För att få bort bumlet som kanske är en höjning på 10-15dB vid vissa problemfrekvenser så kommer man vrida bort all bas när man fått den toppen att inte störa så mycket. Och vass diskant kanske är i allra översta diskanten och för att få bort den så kommer man vrida bort det mesta av lägre diskant. Vill man höja basområdet så kommer vissa toppar slå i taket innan man fått upp genomsnittsnivån till något rimligt. 

Men om man hade börjat med att jämna till frekvensgången vad som är möjligt utan att introducera för mycket fel i övrigt så skulle tonkontrollerna fungera helt annorlunda. Om man kan lyfta eller sänka en ganska flack eller rak kurva så fungerar faktiskt vanliga tonkontroller ganska bra. Men problemet är att man använder dom vanliga kontrollerna för att rätta till smalbandiga fel som en peq gör allra bäst och som den faktiskt är tänkt att hantera.

 

/Harryup

Link to comment
Share on other sites

28 minutes ago, Harryup said:

Och vass diskant kanske är i allra översta diskanten och för att få bort den så kommer man vrida bort det mesta av lägre diskant.

Det är väl här brytfrekvenserna till tonkontrollerna kommer in. Min dåvarande Kenwood KA907 hade 150 resp 300 Hz för basen och 3 resp 6 kHz för diskanten plus "defeat". (Vänsta halvan under tonkontrollerna märk "Turnover".) 

 

1653884-kenwood-ka907-stereo-amplifier-high-speed-dc-integrated-audiophile-amp-nice.jpg

Link to comment
Share on other sites

 

Tänkte att vi nu kan återgå till klassiska passiva delningsfilter, för att studera några mer praktiska aspekter. Mest för att visa hur ett delningsfilter kan se ut i praktiken.

 

Så, låt oss säga att vi ska bygga en 3-vägare och har fått tag på följande element:

 

image.png

 

Element har, precis som exvis pickuper, en resonans i det fria (fs) som måste hanteras i delningsfiltret. Men det går jag inte in på. Och för enkelhets skull antar jag att alla elementen har samma impedans, exvis 8 ohm. Vi kan väl prova att göra ett komplett delningsfilter med 1:a ordningens delningar vid 150 Hz och 4 kHz :)

 

Det finns olika typer av formuleringar för hur man anpassar ett passivt filter till den ideala formen för avrullning. Det handlar framför allt om att minimera rippel eller minska fasfel. Butterworth, Tjebysjov, Bessel, Linkwitz-Riley m.fl har definierat förslag på överföringsfunktioner, polynom och beräkning av koefficienter för olika ordningars filter.

 

Vår 3-vägare ska se ut såhär:

 

image.png

 

Högpassfiltret ska sitta före lågpassfiltret eftersom spolarna i ett lågpassfilter har resistans vilket påverkar hela kretsen.

Med 1:a ordningens Butterworth kan filterkomponenterna mycket enkelt beräknas med:

 

image.png

 

Med den lägre delningen 150 Hz blir filterkomponenterna:

 

image.png

 

 

Och med 1:a ordningens Butterworth och delning 4000 Hz blir filterkomponenterna:

 

image.png

 

 

Eftersom elementen har olika känslighet behöver de nivåanpassas till varandra.

Det kan åstadkommmas med att avpassa resistorer parallellt och i serie med elementet.

Motståndens värden kan beräknas med:

image.png

 

I vårt fall ska basen sänkas 4dB och diskanten 2dB i förhållande till mellanregistret.

Filtret i basen ska då kompletteras med:

image.png

 

Och i diskanten:

image.png

 

 

Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-11 at 17:59, calle_jr said:

Ja.

Bra att du påpekade det.

Jag avsåg lösningar där konsumenten ska skruva med detta själv hemma.

Vi konsumenter klarar ju knappt av gamla hederliga tonkontroller :D

 

:D

Håller med. Hela detta området är uppbyggt av kompromisser.

Jag tror inte det är nåt problem att superoptimera graferna så som de visar. Men vad innebär det i praktiken för klangen?

Att göra såhär alltså:

 

image.png

 

Jag vet inte, men jag tror faktiskt att det exemplet de visar där låter bättre utan korrigering.

Skulle vara intressant med en demo.

 

 

Jag fattar inte hur dom menar att det är positivt att grupplöptiden går upp? Och inte heller hur den kan få ett konstant högt värde?

 

Förövrigt bör man nog inse att det inte finns några enkla tumregler om vilka filter som är bra och vilka som är dåliga. Det är helt beroende på alla ingående parametrar (mål, frekvens, kabinett, bestyckning m.m.) För att citera en känd högtalarkonstruktör "Det beror på, och det beror på mycket" =).

 

Mvh Carl

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, Vinylcalle said:

Jag fattar inte hur dom menar att det är positivt att grupplöptiden går upp? Och inte heller hur den kan få ett konstant högt värde?

 

Jag tror de menar att om grupplöptiden är konstant, så kommer fasförskjutningen att vara linjär över registret. Med en linjär fasförskjutning får man lägre dispersion.
Men jag reagerade likadant och skulle vara mycket restriktiv med så drastiska ändringar i en dsp.

Jag har dock inte testat och som Double A sa; "öppet sinne".


 

7 hours ago, Vinylcalle said:

Förövrigt bör man nog inse att det inte finns några enkla tumregler om vilka filter som är bra och vilka som är dåliga. Det är helt beroende på alla ingående parametrar (mål, frekvens, kabinett, bestyckning m.m.) För att citera en känd högtalarkonstruktör "Det beror på, och det beror på mycket" =).

 

Man blir inte så mycket klokare av att bara säga att det kan bli hur som helst :)
Det finns ju trots allt en rad grundläggande förutsättningar. Tanken med tråden är att belysa dessa, utan att för den skull påstå vad som är bra eller dåligt. Men det kan göra det lättare att förstå tex reklamfilmer (som den ovan) och ställa sig rätt frågor.

Link to comment
Share on other sites

19 hours ago, calle_jr said:

Observera att elementen är ideala.

 

Eftersom det inte finns några ideala element i verkligheten så kan vi anta något. Tex att de ser ut såhär för enkelhets skull:

 

image.png

 

 

Delningsfiltret som vi har byggt sänker till att börja med basen 4dB och diskanten 2dB (det senare skulle vi nog inte ha gjort).

Därefter är det delning, och resultatet kan tänkas bli såhär:

 

image.png

 

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Engelholm Audio said:

Tjusigt och visst är det sällan eller aldrig man sänker basen! 

 

Tack. Jag tog med det bara för att visa hur man praktiskt kan nivåmatcha passivt mellan drivers med olika känslighet.

 

 

1 hour ago, Engelholm Audio said:

värre är att känsligheten inte avser låga frekvenser.

 

Precis. Det måste vara ganska vanligt att delningen i basen glider uppåt jämfört med en första ansats pga att basen rullar av. Eller? 

Så gjorde det i detta påhittade exempel, och i diskanten gled det neråt.

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Engelholm Audio said:

Här inte med på din tankegång här? 

Förlåt, mellanregistret rullar av. Om det inte vore för mellanregistrets avrullning så skulle delningen varit vid 150Hz. I praktiken blir den närmare 180Hz.

Generellt menar jag att elementens karakteristik flyttar delningsfrekvenserna.

 

Link to comment
Share on other sites

 

@Peo hjälpte mig att bygga en modell i Electronics Workbench :app:

Den ser ut såhär:

 

image.png


Det gör att jag kan exportera data för magnitud och fas för respektive register i den kompletta kretsen.
Jag vet inte hur man simulerar en driver, så frekvensgången för resp element är inlagda för hand efteråt.

 

Jag har fortfarande gjort ett par grova idealiseringar:

  • impedansen är konstant 8 ohm. I praktiken är den frekvensberoende, med en resonanstopp och därefter stigande impedans.
  • respektive driver är faslinjär, endast delningsfiltret påverkar fas. I praktiken finns det en fasskiftning vid resonanstoppen och i bästa fall en linjär fasändring därefter.

Tråden handlar om delningsfilter, men elementens karakteristik påverkar i högsta grad output för de tre sammansatta elementen. Här är en schematisk bild av typisk karakteristik för ett element:
 

image.png

 

 

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, calle_jr said:

Förlåt, mellanregistret rullar av. Om det inte vore för mellanregistrets avrullning så skulle delningen varit vid 150Hz. I praktiken blir den närmare 180Hz.

Generellt menar jag att elementens karakteristik flyttar delningsfrekvenserna.

 

Ahh - det ändrar ju innebörden. ??

 

Delning ”nära” elementets avrullning, oavsett om det e uppåt eller nedåt, gör ju att filter + element delar tidigare. 

 

Vanligt e också mellanregisters höjda nivå från tex 2-3 kHz, beroende på baffelstöd, membranartefakter odyl. 

 

Link to comment
Share on other sites

6 hours ago, calle_jr said:

Det gör att jag kan exportera data för magnitud och fas för respektive register i den kompletta kretsen.
Jag vet inte hur man simulerar en driver, så frekvensgången för resp element är inlagda för hand efteråt.

Jag har en del mätningar exporterade till txt filer. Hojta så får du. 

Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-19 at 11:55, calle_jr said:

Jag har fortfarande gjort ett par grova idealiseringar:

  • impedansen är konstant 8 ohm. I praktiken är den frekvensberoende, med en resonanstopp och därefter stigande impedans.
  • respektive driver är faslinjär, endast delningsfiltret påverkar fas. I praktiken finns det en fasskiftning vid resonanstoppen och i bästa fall en linjär fasändring därefter.

Tråden handlar om delningsfilter, men elementens karakteristik påverkar i högsta grad output för de tre sammansatta elementen. Här är en schematisk bild av typisk karakteristik för ett element:

 

Dessa förenklingar kan vi inte leva med :)

Att bara representera en driver med ett motstånd är lite väl grovt.

 

 

23 hours ago, Engelholm Audio said:

Går det pula in i workbench?



 

Ja. Det är mobilitetsanalogi. På liknande sätt som vi modellerade de mekaniska delarna i en pickup i Vinyltråden, så kan vi modellera ett element med en elektrisk ekvivalent krets. Förutom de elektriska egenskaperna med talspolens resistans och induktans, så kan fjädringen i upphängningen bli en spole, dämpningen blir ett motstånd och massan blir en kondensator. Högtalarelementets mekaniska egenskaper översätts till elektriska genom impedansanalogi. Analogin säger att kraftfaktorn Bl utgör kopplingen mellan kraft och strömstyrka, spänning och hastighet samt kraft och hastighet. I schemat du länkar till simulerar de en trafo med omsättningen Bl:1.

 

Ekvivalent krets för en driver:

 

image.png

 

image.png

 

 

Om vi antar ett typiskt baselement:

 

Rtalspole=7 ohm

Ltalspole=1 mH

Bl=20 Wb/m

M=0.1 kg  --> Cdriver=250µF

k=7 kN/m --> Ldriver=57mH

Cm=2 Ns/m --> Rdriver=200ohm

 

image.png

 

Resultat:

 

image.png

 

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Engelholm Audio said:

Går det pula in i workbench?

Hmm.

Kan du hjälpa mig hitta datablad för en hyfsat passande bas, midrange och diskant från Scan-Speak, så kan jag ändra till data för dessa?

Jag har mer eller mindre hittat på värden från slumpmässiga drivers. Den sista här var en bilbas  :D

 

Link to comment
Share on other sites

Elementval är en rätt stor och tidskrävande process. Man behöver ha krav och kontroll på allt från design, filter, låda, baffel, budget, utöver en hel del andra aspekter. 

 

Nedan har jag val element som är bra, balanserade, förutsägbara element. Jag tror det e i enlighet med @calle_jr gör här. 

Rätt hanterade, platsar dessa element i upp till 100’kr högtalare. 

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/d2604-830000.pdf

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/12w-8524g00.pdf

 

https://www.scan-speak.dk/datasheet/pdf/22w-8534g00.pdf

 

Link to comment
Share on other sites

 

Ni får ursäkta att detta blir lite av ofärdigt "labb-inlägg", men man kan ju alltid hoppas på hjälp :)

Det sägs att det i särklass bästa sättet att få hjälp är att skriva något som är fel på internet.

Jag tror vi måste backa bandet en hel del för att få detta rätt. Det handlar om elektrodynamik och elektroakustik. För mig blir det tokigt att hoppa rakt på ett elschema, speciellt som jag inte är elkunnig.

 

Vi börjar med att ställa frågan:

 

 

Vad är det som ger avrullning för en driver?

 

Det finns en anledning att en elektrodynamisk driver har blivit så populär och att den ser ut såhär:

 

image.png

 

Föreställ dig en sådan driver som hänger i fria luften, men som är helt förhindrad att röra sig i ramen som magneten är infäst i. Talspolen och magneten utgör då en transducer som omformar ström till kraft enligt sambandet F=Bli, där F är kraften [N], B är magnetens flödestäthet [Wb/m2], l är längden på ledaren i talspolen [m] och i är strömstyrkan från slutsteget [A]. Det gör att vi (omvänt mot en pickup) kan skapa mekanisk kraft och hastighet från elektrisk spänning och ström.

 

Strömmen från slutsteget (musiken) till talspolen skapar ett magnetfält när talspole och magnet interagerar. Detta magnetfält orsakar en kraft som får talspolen att röra sig, och då förflyttas samtidigt membranet. Membranets rörelse skapar ljudvågor i förhållande till strömstyrkans storlek. Detta är ett mått på elementets känslighet, vi kommer till det senare. Upphängningen agerar som en fjäder och dämpare för att kontrollera rörelserna. Den gör att talspolen återgår till vila och till sitt rätta läge.

 

Systemet är alltså en klassisk massa-fjäder-dämpare, där massan är summan av all rörlig massa (talspole + membran + upphängning) och fjäder-dämpare är styvhet och friktion i upphängningen. Kraft induceras i systemet pga av att massan motverkar acceleration, dämpning motverkar hastighet och styvhet motverkar förskjutning. Men ett sådant system är inte linjärt för alla frekvenser. Valet av massa, styvhet och dämpning ger olika kraft vid olika frekvenser. Det gör att alla såna här system har en respons som principiellt ser ut såhär:

 

image.png

 

Systemet har ett antal karakteristiska egenskaper:

  • Kraften som genereras styrs av rörelseekvationen för en stelkropp F = ky + cv + ma.
     
  • Det har en resonansfrekvens fs = rot(k/m) /2pi. Om det förekommer dämpning så plattar den ut (sänker nivån) och flyttar upp läget för puckeln i frekvens.
     
  • Över resonansfrekvens är output rak i ett brett område. Det beror på att det mekaniska systemet här är massdominant och det är i princip bara masströgheten som styr systemets output (F=ma).
     
  • Under resonansfrekvens sjunker output med 12dB/oktav. Systemet styrs helt av fjäderstyvheten, all kraft går åt att deformera fjädern (F=ky).
     
  • Kring resonansfrekvensen är dämpningen dominerande och output styrs helt av dämpningens storlek (F=cv). Q-faktorn är ett mått på dämpning. För Q<0.5 kallas systemet överdämpat, och för Q>0.5 är det underdämpat och ger oscillering som ökar med ökande Q.
     
  • Över en viss frekvens kommer våglängderna bli så små i förhållande till membranet att de skapar interferens som ger rippel. Det gör att den akustiska strålningen rullar av över denna frekvens. Denna frekvens betecknas av ka=1.5-2, där k=2pi/lambda och a=membranets radie. För baselement ligger den i storleksordningen en dekad eller mer över fs. Om vi antar att ka=2 för en 12" bas hamnar vi i häradet 700 Hz.
     

Området mellan resonansfrekvens och ka kallas ofta för piston band, vilket innebär att i detta område beter sig membranet linjärt. Man ligger över resonansfrekvensen och under frekvensen som skapar rippel och andra akustiska strålningsavarter.

 

Det är alltså dessa saker som ger det enskilda elementets avrullning.

 

Om vi då går tillbaka till schemat från föregående inlägg så blir den kompletta evivalenta kretsen med användning av mobilitetsanalogi såhär:

 

image.png

 

 

 

I denna krets så styrs mekanisk impedans av:

 

image.png

 

 

Och akustisk impedans styrs av:

 

image.png

 

 

Med dessa definitioner kan kretsen ritas såhär:

 

image.png

 

 

Ber att få återkomma angående akustisk impedans eftersom jag inte får ihop det här. Men här är ett utkast i alla fall.

Jag har börjat kolla lite hur Knud Thorborg och Claus Futtrup (Scan-Speak) har gjort, och de har ju faktiskt provat sig fram med att flytta runt RA och CA i kretsen för att få bättre överensstämmelse med mätningar.
 

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

 Under resonansfrekvens sjunker output med 12dB/oktav. Systemet styrs helt av fjäderstyvheten, all kraft går åt att deformera fjädern (F=ky).

Undrar, luften som membranet flyttar, inverkar inte den på kraften? Alltså att fjädern blir "styvare" p.g.a. luftens tröghet och lådans system, sluten, basreflex osv, eller detta kompenseras i en annan variabel? 

Annars, calle_jr, tack för en mycket intressant och informativ tråd som jag följer med stort intresse.

Keep up the good work, som man säger i Amerikat:)

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Amatören said:

Undrar, luften som membranet flyttar, inverkar inte den på kraften? Alltså att fjädern blir "styvare" p.g.a. luftens tröghet och lådans system, sluten, basreflex osv, eller detta kompenseras i en annan variabel? 

Annars, calle_jr, tack för en mycket intressant och informativ tråd som jag följer med stort intresse.

Keep up the good work, som man säger i Amerikat:)

Tack.

Helt riktigt. Men beskrivningen i det stycket avser enbart det utplockade mekaniska systemet.

Den akustiska impedansen, liksom den elektriska, separeras från detta som du ser i det efterföljande schemat.

Man kan formulera dem var för sig och addera dem. En annan variabel som du skriver.

Observera att jag inte har någon låda med överhuvud taget. Men det är ett tydligt exempel på den akustiska inverkan när man sätter ett element i en sluten låda. Luftens sammantryckning fungerar som en fjäder. Men det händer mer än så.

 

Den akustiska impedansen, eller admittansen, är komplex i dubbel bemärkelse. Och den är såklart frekvensberoende.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...