Jump to content

calle_jr

Recommended Posts

1 hour ago, calle_jr said:

Då provar vi det :)

Och nu har jag även bättre filer med 1kHz och 10kHz sparade som 24-bitar pcm 192kHz.

 

1:20 1kHz resp 10kHz fyrkantvåg:

 

oppo-1k10R-1kHz-square-wave-erodion-1-20-hantek.jpg  oppo-1k10R-10kHz-square-wave-erodion-1-20-hantek.jpg

 

 

1:16 1kHz resp 10kHz fyrkantvåg:

 

oppo-1k10R-1kHz-square-wave-lundahl-1-16-hantek.jpg  oppo-1k10R-10kHz-square-wave-lundahl-1-16-hantek.jpg

 

 

1:8 1kHz resp 10kHz fyrkantvåg:

 

oppo-1k10R-1kHz-square-wave-lundahl-1-8-hantek.jpg oppo-1k10R-10kHz-square-wave-lundahl-1-8-hantek.jpg

 

Något blir galet, och jag misstänker att output från cd-spelaren blir för låg (ca 20mV) för oscilloskopets känslighet.

 

Anm: Jag började med 1:8 och nivåmatchade sedan volymen på cd-spelaren efter den.

 

Link to comment
Share on other sites

Du sänker volymen med 40dB med 10R och 1k och det blir störningskänsligare vilket syns. CD-spelare är nog inte så lämpliga att använda som signalgeneratorer för sådana här mätningar.

 

Det finns nog programvaror på nätet som kan användas men om du har filer med fyrkantvåg redan så är det kanske bättre att använda datorns ljudkort och hörlursutgång t.ex? Volymen kan regleras i datorn.

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, MatsT said:

Spännande med derivator och integraler som påverkar kurvformer, det känns som om det är ett tag sedan jag satt med sådant och jag måste smälta det lite.

Jag har nu fått tag på CBS STR-112. Dvs den som du hittade en mätning där den hade använts.

Kanonplatta! :tongue::D

 

cbs-str112-01.jpg

 

cbs-str112-02.jpg

 

cbs-str112-03.jpg

Link to comment
Share on other sites

14 hours ago, calle_jr said:

Kanonplatta! :tongue::D

 

Resultat från mätning av spår 1A på CBS STR-112.

 

1:20

cbs-str112-square-wave-Erodion-1-20-peoamp-hantek.jpg

 

 

1:16

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-16-peoamp-hantek.jpg

 

 

1:8 (med 620 ohm parallellt på primären)

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-8-peoamp-hantek.jpg

 

 

 

Pickupen är specad med 0.56mVpeak @ 5cm/s, 4,2ohm internimpedans och 11µH induktans. Denna är kopplad till respektive sut, och därifrån till Peoamp 60dB, och därifrån till Hantek 6022BE oscilloskop.

 

Link to comment
Share on other sites

Ser fint ut och det är överraskande små skillnader men 1:8 är aningen bättre än de andra. Jag tror att det är lättare att höra skillnad mellan alternativen då man spelar musik och det visar lite grann svårigheten med mätningar men samtidigt är det väldigt intressant att se vad som händer.

 

Link to comment
Share on other sites

Det finns några intressanta slutsatser och anmärkningar som jag tycker att man kan dra. Det ser ganska bra ut med alla tre sutar, och de beter sig förvånansvärt lika. Aktuell pickup och sannolikt aktuellt riaa ger samma output för 1:20 och 1:8. 1:16 ger 2dB lägre output. Vad är inverkan av Peoamp?

Som jag skrivit inledningsvis så låter sutarna inte likadant. Det är större skillnad mellan 1:20 och 1:16 än mellan 1:16 och 1:8.

 

Ortofons test-LP är missvisande, och jag återkommer till det.

 

 

5 minutes ago, MatsT said:

Jag tror att det är lättare att höra skillnad mellan alternativen då man spelar musik och det visar lite grann svårigheten med mätningar men samtidigt är det väldigt intressant att se vad som händer.

Exakt!

Problemet är att det som vanligt finns ett oändligt antal kombinationer att lyssna på.

Eftersom det inte är praktiskt genomförbart behöver man göra någon form av välgrundade antaganden och prova sig fram utifrån det.

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Resultat från mätning av spår 1A på CBS STR-112.

 

1:20

cbs-str112-square-wave-Erodion-1-20-peoamp-hantek.jpg

 

 

1:16

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-16-peoamp-hantek.jpg

 

 

1:8 (med 620 ohm parallellt på primären)

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-8-peoamp-hantek.jpg

 

 

 

Pickupen är specad med 0.56mVpeak @ 5cm/s, 4,2ohm internimpedans och 11µH induktans. Denna är kopplad till respektive sut, och därifrån till Peoamp 60dB, och därifrån till Hantek 6022BE oscilloskop.

 

 

Inte lätt att säga vad som är bättre eller sämre. Går det att överlappa signalen före SUT:en? Annars går detaljerna förlorade.

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-01 at 09:32, Bebop said:

Det ser ju ut som 1:16 avviker mest men ändå inga storheter (för ögat).

Nej, de är väldigt lika vilket i sig är intressant att uppmärksamma. Hur många har det så?

 

 

On 2018-07-01 at 11:10, tek said:

Inte lätt att säga vad som är bättre eller sämre. Går det att överlappa signalen före SUT:en? Annars går detaljerna förlorade.

Nej, inte lätt, men jakten fortsätter :D

Jag överlappade när jag mätte, men jag sparade tyvärr ingen sådan skärmdump. Ska fixa det.

 

Men!

Frågan är om inte CBS STR-112 är riaa-modulerad. Det framgår inte, men det är ganska avgörande för hur övertonerna summeras.

De flesta testskivor är inte riaa-modulerade, men det är ju inte så konstigt när det är enskilda frekvenser :D Svep på testskivor är normalt riaa-modulerade om det inte står annat angivet.

 

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-01 at 11:10, tek said:

Går det att överlappa signalen före SUT:en?

Här är CBS STR-112 kopplad till LL1931 1:8 (620ohm på primär) --> Peoamp 60dB --> Hantek 6022BE oscilloskop.

Kanal 2 (gul) är före sut, kanal 1 är efter sut (grön).

 

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-8-peoamp-hantek_with_input_signal_reference.jpg

 

Här är exakt samma koppling men med LL1931 1:16:

 

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-16-peoamp-hantek_with_input_signal_reference.jpg

 

Observera att jag har olika skalor för att alla kurvor ska få plats i samma fönster.

 

Link to comment
Share on other sites

Vill man ha snygga mätningar på transformatorer är det bättre med en funktionsgenerator. Det är i alla fall roligt att det går få så pass vettiga fyrkantvågor med en testskiva. Jag har svårt att tro att LL1931 ringer vid de här normala belastningarna.

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, tek said:

Båda ser ut att bete sig bra, STR-112 ser utan att ringa lite mer.

Vad är du för belastning?

Båda är LL1931, den ena kopplad 1:8 med 620ohm på primären. Jag vet ju inte här hur detta beter sig med riaa. Men vänta ett tag :)

LL1931 kopplad 1:16 har jag inte satt något motstånd i.

 

 

3 hours ago, MatsT said:

Det är i alla fall roligt att det går få så pass vettiga fyrkantvågor med en testskiva. Jag har svårt att tro att LL1931 ringer vid de här normala belastningarna.

Ja, och ja.

 

3 hours ago, tek said:

Man skulle nog kunna snygga till det antingen med val av kondensator eller på annat sätt.

 

3 hours ago, MatsT said:

Vill man ha snygga mätningar på transformatorer är det bättre med en funktionsgenerator.

Precis.

Detta är ju lite svårt att veta på förhand.

Link to comment
Share on other sites

Tester med SUT har verkligen inneburit fler bollar i luften än vad jag kunnat ana.

En del kanske minns de inledande testerna med LL9226, Dynavector, Ortofon etc.

Nu är det igång igen :D

 

Hur som helst, följande är klargörande för vad som graveras på LP.

 

CBS STR112 testskiva fyrkantvåg spår 1A --> LL1931 1:8 --> Peoamp --> Hantek 6022BE oscilloskop:

 

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-8-peoamp-hantek.jpg

 

CBS STR112 testskiva fyrkantvåg spår 1A --> LL1931 1:8 --> Audionote RIAA --> Hantek 6022BE oscilloskop:

 

cbs-str112-square-wave-LL1931-1-8-audionote-hantek.jpg

 

Ortofon testskiva fyrkantvåg 3:7 --> LL1931 1:8 --> Peoamp --> Hantek 6022BE oscilloskop:

 

ortofon-square-wave-peoamp-hantek.jpg

 

Ortofon testskiva fyrkantvåg 3:7 --> LL1931 1:8 --> Audionote RIAA --> Hantek 6022BE oscilloskop:

 

ortofon-square-wave-LL1931-1-8-audionote-hantek.jpg

 

 

Jag undersökte matematiskt vad som sker med eq på en fyrkantvåg, och följande figur är först en fyrkantvåg skapad med 5 övertoner (grön), där jag har lagt till en kurva som gör RIAA-eq på den (gul) och en kurva som gör ARIAA (röd):

 

square_wave_riaa-02.jpg

 

:cool: ...

Link to comment
Share on other sites

 

Det kan vara svårt att genomskåda vad det handlar om som läsare.

 

I korthet; om man ska höra en fyrkantvåg efter riaa eq, så måste man spela en ton som ser ut såhär:

 

square_wave_riaa-01-.jpg

 

Och, om man spelar en fyrkantvåg och skickar den till riaa eq, så kommer den låta som höger figur nedan:

 

square_wave_riaa-02-.jpg

 

Med "spela" menar jag den utspänning som en mc generator skapar.

 

Jag kunde inte föreställa mig att riaa kunde ha så stor inverkan på övertonerna när grundtonen är 1kHz. Men det har det!

Bidragen till en 1kHz fyrkantvåg från 3, 5, 7, 9, 11 och 13 kHz förstärks med en faktor 1,7, 2,5, 3,4, 4,3, 5,3 resp 6,2.

Link to comment
Share on other sites

Intressanta mätningar, jag tycker generellt att utifrån de mätningar du visat så beter objekten sig ganska bra. Tycker inte jag kan dra några slutsatser att någon av dem är bättre eller sämre, det beror på så mycket annat. En med högre ringningar skulle kunna bete sig bra med en typ av RIAA och mindre bra i en annan, pss som de med mindre ringningar skulle bli överdämpad i en och bra i en annan.

 

Du hade en teori att stigtiden påverkade lyssningsupplevelsen. Isf borde du också överlappa fyrkantsvågorna efter RIAAt med och utan SUT. Det kanske du mätt?! (Har inte läst hela tråden än :blush:)

Link to comment
Share on other sites

Jag kanske går händelserna i förväg lite men jag kan väl redovisa vad jag tror.

 

Stigtiden påverkar säkert lyssningsupplevelsen men det är skillnad på var det sker. Vid högre frekvenser påverkar det transienter av typen "slag på mindre klocka" och vid lägre frekvenser påverkar det mer det som skulle kunna kallas "tröghet". Jag har märkt av fenomenet när jag har experimenterat med oljedämpning av tonarmar. Vid högre dämpning upplevs systemet som trögare och vid tillräckligt hög dämpning så till den grad att det låter som att musiken går för långsamt. Det är inte stigtiden på en fyrkantvåg som gör skillnaden direkt men man kan se på fyrkantvågor vid lägre frekvens om fenomenet kan förväntas existera. Om 100Hz fyrkant lutar kraftigt på toppen är utsträckningen nedåt i frekvens otillräcklig och då beror det på det resulterande Q-värdet i systemet hur det kommer att uppfattas ljudmässigt. Det handlar lika mycket om fasvridningar som frekvensgång och om transienta förlopp inte upplevs komma samtidigt för alla frekvenser kan man få en upplevelse av tröghet. Det som vi hör som transienta förlopp är snarare tonskurar än kantiga kurvformer.

 

När det gäller MC-transformatorer tror jag att det är viktigt att primärinduktansen är hög nog för vald PU om "tröghet" ska undvikas.

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-13 at 17:41, tek said:

Intressanta mätningar, jag tycker generellt att utifrån de mätningar du visat så beter objekten sig ganska bra. Tycker inte jag kan dra några slutsatser att någon av dem är bättre eller sämre, det beror på så mycket annat. En med högre ringningar skulle kunna bete sig bra med en typ av RIAA och mindre bra i en annan, pss som de med mindre ringningar skulle bli överdämpad i en och bra i en annan.

Precis!

:app:

 

 

On 2018-07-13 at 17:41, tek said:

Du hade en teori att stigtiden påverkade lyssningsupplevelsen. Isf borde du också överlappa fyrkantsvågorna efter RIAAt med och utan SUT. Det kanske du mätt?! (Har inte läst hela tråden än :blush:)

Jag har inte kommit så långt, och det är ett bra tips. Precis så bör man göra.

Som så väldigt ofta uppstår oförutsedda saker som gör att man dras iväg i helt mättekniska frågor.

Detta fall är inget undantag. Denna till synes ganska enkla kontroll innebar mättekniska utsvävningar med allt från hur fyrkantsvågorna bör skapas, hur de är graverade på testskivor, hur källorna bör se ut för att efterlikna verkliga förhållanden, hur jag får tillräckligt stark signal för att kunna skilja från brus utan att påverka dut osv osv.

Dvs frågor som är helt ovidkommande från min ursprungliga frågeställning :blackeye:

 

 

On 2018-07-14 at 09:35, MatsT said:

Stigtiden påverkar säkert lyssningsupplevelsen men det är skillnad på var det sker. Vid högre frekvenser påverkar det transienter av typen "slag på mindre klocka" och vid lägre frekvenser påverkar det mer det som skulle kunna kallas "tröghet". Jag har märkt av fenomenet när jag har experimenterat med oljedämpning av tonarmar. Vid högre dämpning upplevs systemet som trögare och vid tillräckligt hög dämpning så till den grad att det låter som att musiken går för långsamt. Det är inte stigtiden på en fyrkantvåg som gör skillnaden direkt men man kan se på fyrkantvågor vid lägre frekvens om fenomenet kan förväntas existera. Om 100Hz fyrkant lutar kraftigt på toppen är utsträckningen nedåt i frekvens otillräcklig och då beror det på det resulterande Q-värdet i systemet hur det kommer att uppfattas ljudmässigt. Det handlar lika mycket om fasvridningar som frekvensgång och om transienta förlopp inte upplevs komma samtidigt för alla frekvenser kan man få en upplevelse av tröghet. Det som vi hör som transienta förlopp är snarare tonskurar än kantiga kurvformer.

 

När det gäller MC-transformatorer tror jag att det är viktigt att primärinduktansen är hög nog för vald PU om "tröghet" ska undvikas.

Wow! :o

Denna input är mycket värdefull.

Jag köper med hull och hår att man bör särskilja LF- och HF-mätningar/beräkningar. Mycket bra synpunkt som alltid stämmer.

Fasvridningar kan uppfattas som en form av tröghet i detta sammanhang tycker jag. Åtminstone i brist på bättre benämning.

 

Vi kanske kan hjälpas åt att utforma ett testschema :question:

 

Link to comment
Share on other sites

De mätningar jag själv gjort är:

1. frekvenssvep manuellt med funktionsgenerator och oscilloskop.

2. kontroll av fyrkantsvar 100Hz och upp till 10kHz

3. impedansmätning på primärsidan

 

Detta räcker för att få en tydlig bild av hur det fungerar och impedansmätningen kan man ersätta genom att göra frekvenssvep med olika belastningar och framförallt med olika generatorimpedans. Med flera frekvenssvep ser man när begränsningar i transformator sätter in och det går att räkna ut ungefär hur impedanskurvan blir men det var onekligen roligt att göra impedansmätningarna för där syns det direkt när primärimpedansen dalar och börjar påverka prestanda. Förmodligen kan man se när fasvridningarna tilltar också med frekvenssvep men det har jag inte gjort själv. :blush:

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-14 at 09:35, MatsT said:

100Hz fyrkant lutar kraftigt på toppen är utsträckningen nedåt i frekvens otillräcklig och då beror det på det resulterande Q-värdet i systemet hur det kommer att uppfattas ljudmässigt. 

 

Det där får du gärna utveckla, vilket Q värde menar du? Och på vilket/vilka sätt är de "resulterande"?

 

Angående storleken på magnetiseringsinduktansen håller jag med dig. Å andra sidan är det inte helt lätt för en designer att hantera alla pickuper. Eftersom drivimpedansen påverkar undre gränsfrekvensen avsevärt. 

Link to comment
Share on other sites

Resonance_lateral-01.jpg

 

7 hours ago, tek said:

Det där får du gärna utveckla, vilket Q värde menar du? Och på vilket/vilka sätt är de "resulterande"?

 

Jag lånade en bild från artikeln om vinyl och inställningar. Den visar frekvensgången som fås pga "resulterande Q-värde" i basen för PU/tonarm. En liknande kurva fås för en SUT också och det är den som åsyftas och förutom den finns även en resulteranda kurva som består av de båda tidigare resulterande. Det är bra att isolera faktorerna eftersom en slutlig lyssningsabedömning som innefattar alla ingående komponenter inte ger direkt svar på hur en enskild enhet påverkar.

 

7 hours ago, tek said:

Angående storleken på magnetiseringsinduktansen håller jag med dig. Å andra sidan är det inte helt lätt för en designer att hantera alla pickuper. Eftersom drivimpedansen påverkar undre gränsfrekvensen avsevärt.

 

Att det inte är lätt att göra en SUT som passar alla PU'er är förstås sant och det är väl också grunden till att vi diskuterar saken för att förstå och sprida kunskap om hur det fungerar i olika fall. Jag känner mig själv lite tjatig när det gäller just den påverkan som inte behandlats tillräckligt bra av tillverkarna och gett lite missvisande rapporter om framförallt högohmiga PU'er med SUT. Att göra primärinduktansen större är delvis en kostnadsfråga eftersom ett sätt att göra det är att öka storleken på järnkärnan. Lite större kärna är sällan något större problem men för många PU'er behövs det inte och då är det säkert enklare att få ihop en bra trafo med en mindre kärna. Man ska heller inte glömma att många som sitter med lite "bumliga" system nog kan föredra lite fallande respons i basen för att få den mer tight.

Link to comment
Share on other sites

Mycket positiv till att vi har medlemmar som har labbat med detta på olika håll.

Vi ska strax lägga upp några kalkylatorer för pu+riaa med och utan sut i vinylartikeln - "att-tänka-på-vid-byte-av...". Ska bara bli lite bättre kompisar med script i forummjukvaran först :D

Det blir i första läget basic, men det skulle vara mycket intressant att få till några mer nyanserade kontroller framför allt med sut, och framför allt för att bedöma optimal omsättning. Jag vet inte om det kommer gå...

SUT 1:8 både mäter och låter bäst i mitt lilla test ovan. Jag är övertygad att 1:16 och 1:20 är bättre i andra riggar. Går det att räkna ut varför?

 

 

10 hours ago, tek said:

Å andra sidan är det inte helt lätt för en designer att hantera alla pickuper.

Exakt!

Och även med pickup och sut från samma tillverkare så kommer det in kompromisser pga variationer i riaa.

 

Link to comment
Share on other sites

4 hours ago, calle_jr said:

SUT 1:8 både mäter och låter bäst i mitt lilla test ovan. Jag är övertygad att 1:16 och 1:20 är bättre i andra riggar. Går det att räkna ut varför?

 

 

Det går alldeles säkert att räkna ut varför om man har tillräckligt bra kunskaper om objektet. Nedanstående bild är en LL1933 kopplad 1:8 och med 47k på sekundären och visar impedanskurvan för primärsidan. Förmodligen är kurvan för LL1931 ganska lik den här. Mätuppställningen var inte perfekt så det kan vara en del fel i de absoluta mätvärdena men kurvan visar ändå upp transformatorns beteende på ett intressant sätt.

 

lundahl_ll1933_47k.jpg

 

Det man kan se i en kurva för impedansen är dels hurdan belastningen av PU'en blir men det ger också en bild av förlusterna i transformatorn. Teoretiskt borde 47k på sekundären och omsättning 1:8 ge 734 ohm på primären. Här kan vi se att vi kommer ganska nära vid 1-5kHz men vid lägre och högre frekvens sjunker impedansen medan förlusterna i transformatorn ökar. Jag har sett en kurva någonstans på verkningsgrad för en transformator och utseendet är snarlikt ovanstående. Ju lägre impedans desto högre förlust i transformatorn och mindre ideal spänningsförstärkning. Med omsättning 1:16 sjunker impedansen med en faktor 4 och det går åt mer ström för att driva primärlindningen, dvs mindre ideal spänningsförstärkning. Det är alltså ingen större fördel att öka omsättningstalet förrän man får problem med brus eller ringningar i trafon. Jag har inte mätt med särskilt låga generatorimpedanser och vet inte tillräckligt bra vad som händer med ringningar och låg drivimpedans. Jag behöver löda ihop en liten buffertförstärkare med låg utgångsimpedans och med volymkontroll på ingången för att komma vidare på den fronten. Jag har förstås någon förförstärkare jag kan prova med så länge men jag har varit för lat.

 

Kanske en Pass B1 kan vara något? Jag är osäker på vad den har för utgångsimpedans och har inte hittat någon uppgift på detta men en trevlig liten krets är det.

 

Edited by MatsT
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, MatsT said:

dvs mindre ideal spänningsförstärkning

1 hour ago, MatsT said:

det går åt mer ström för att driva primärlindningen

Jag kanske börjar fatta :)

Hur ser detta ut, typiskt?

 

Det är en utbredd uppfattning att man får den spänningsförstärkning som SUTen är specad till. "Alla" räknar så.

Visst får man spänningsförstärkningen mellan primär och sekundär, men det är ju tydligt i mätningen ovan att man inte får det över hela kretsen.

 

Om man ser enkelt på det så borde utspänning från riaa multipliceras med en (transformator-, omsättnings- och frekvensberoende) faktor som ger den verkliga utspänningen.

 

Link to comment
Share on other sites

59 minutes ago, calle_jr said:

Det är en utbredd uppfattning att man får den spänningsförstärkning som SUTen är specad till. "Alla" räknar så.

Visst får man spänningsförstärkningen mellan primär och sekundär, men det är ju tydligt i mätningen ovan att man inte får det över hela kretsen.

 

Det förenklas friskt i inkopplingsanvisningarna. :D

Inte så svårt att förstå det egentligen eftersom det är ganska svårt att förklara på ett begripligt sätt vad som händer. Att spänningsförstärkningen inte blir exakt lika vid olika frekvens beror på 2 saker:

1. Intern förlust i trafon

2. Extern förlust genom spänningsdelning mellan generatorimpedans och primärimpedans.

 

Punkt 1 ska normalt inte ge så stor variation om tillverkaren gjort sitt jobb och ser till att impedansen åtminstone ligger i närheten av det teoretiska värdet över hela frekvensområdet. Det kan finnas lite avvikelse längst ned och ibland högst upp men punkt 2 är lurigare eftersom den beror på generatorimpedansen i kombination med primärimpedansen.

 

Jag har räknat lite baklänges på påverkan här (med LL1933). Resulterande kurva blev så här (med indata i tabell under):

ll1933db_imp_plots.JPG

ll1933db_imp_values.JPG

 

LL1933 är en transformator med relativt små förluster både internt och externt så ovanstående är ett exempel med ovanligt liten påverkan. Strunta i punkt 11, den är bara för att sätta skalan så att det blir 0 till -3dB. Anledningen till att jag gjorde beräkningen vara för att se vad det gjorde för skillnad att höja sekundärimpedansen till 100k. Jag kan avslöja att det blev bättre lyssningsmässigt.

 

1 hour ago, calle_jr said:

Om man ser enkelt på det så borde utspänning från riaa multipliceras med en (transformator-, omsättnings- och frekvensberoende) faktor som ger den verkliga utspänningen.

 

Om man nu kan se enkelt på det så är det ungefär så, man får införa lite fler variabler än bara omsättningsfaktorn.

Link to comment
Share on other sites

Fint!

Där har vi en klockren illustration av vad hög generatorimpedans för med sig i olinjäritet.

 

Men med det exempel som jag mätte skiljer det ju 6dB i verklig utspänning mellan 1:8 och 1:16 (liksom 1:20). Den mätningen är gjord vid 1kHz. Den pickup jag mätte med har bara drygt 4 ohm generatorimpedans. 184 ohm (118ohm) primärimpedans.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...