En hifinörds bekännelse

[fredrik]

Tear Garden såg jag live 1988, tror jag. Förband till Skinny Puppy. Det jag minns mest var att basen var så stark så bröstkorgen trycktes in.

[VoicesInMyHead]

25 minutes ago, bfjohansson said:

Tear Garden såg jag live 1988, tror jag. Förband till Skinny Puppy. Det jag minns mest var att basen var så stark så bröstkorgen trycktes in.

 

Jag hade kunnat dö för att se Skinny Puppy 1988, de är topp 3 av mina bästa band ever! Tyvärr fick jag vänta tills återföreningen på Doomsday 2001 i Dresden innan jag fick möjlighet att se dem första gången. Det var såklart inte ens i närheten av samma sak, men fortfarande magiskt, och mot slutet var det som att någon där uppe öppnade himlen och regnet bokstavligen öste ner! Vilket var lite av en religiös känsla där och då... 

 

 

Tear Garden är ju (för oinvigda då) ett samarbete mellan Skinny Puppy och Legendary Pink Dots medlemmar, och deras vägar har mötts ett antal gånger genom åren. Jag har tyvärr aldrig fått se Tear Garden live, men självklart missar man inte en Legendary Pink Dots spelning, de har alltid varit väldigt flitiga med att turnera.

[shifts]

Gläds alltid åt den utomordentliga musiksmak du har. Så sällan man ser sådana namn nämnas.

 

Själv såg jag däremot inte Skinny Puppy förrän 2010 på Debaser Slussen (RIP). 

[VoicesInMyHead]

Jag är egentligen inte så mycket för att göra topplistor, men när det kommer till musik som betytt mest för mig genom alla år så är det ganska lätt att sammanställa en topp 3. Det spelar nästan ingen roll hur mycket jag lyssnar på annan musik så kan inget riktigt mäta sig med eller konkurrera ut dessa band, de kanske inte är vad jag lyssnar mest på idag, men det är de som har format mig till den jag är... 

 

Själva listan däremot får nog anses vara sorterad i bokstavsordning... 

 

 

1. Depeche Mode, det var här allting började, utan DM så hade mitt musikintresse sett helt annorlunda ut och jag hade varit någon helt annan. Utan tvekan det band som haft störst påverkan på mig som oförstörd ungdom. Tyvärr gick det snabbt utför under 90-talet (för både dem och mig?) och de har aldrig riktigt återhämtat sig, men vad gör väl det, som sant DM fan så lyssnar man med stor förväntan på nya skivor och spyr sedan galla om hur dåligt det är och man går lika troget på alla konserter i hopp om att de kanske nån endaste gång kanske kan spela en låt ifrån "Black Celebration".

 

 

2. Einstürzende Neubauten, ett band som gått igenom fantastiska transformationer och trots det (eller på grund av?) också är de som åldrats med bäst värdighet. Still going strong! De började med att banka och slå på metallskrot och vad som fanns tillgängligt längs motorvägen, till att sedan förfina, uppfinna och bygga egna mer avancerade instrument. Från brutalt, experimenterande till vackert och underbart. Slagborr och vinkelslip är ett underskattade instrument!

 

 

3. Skinny Puppy, skräckmästarna som stämt amerikanska staten för att ha torterat fångar i Guantánamo med deras musik. Behövs det någon ytterligare förklaring till vilken enorm potential deras musik har? De har själva gripits av polis efter sina konserter då de försökt visualisera och tydligt demonstrera hur fruktansvärt det är med plågsamma djurförsök. Sanna djurvänner.

[fredrik]

Från senaste gången jag såg Skinny. Ett jäkla drag.

 

 

[fredrik]

DM har följt mig också genom åren. Tyvärr tyckte mamma att jag var lite väl ung för att få sätta mig på tåget till Lund 1984 för att få se dem. Inte så konstigt så här i efterhand kanske då jag bara var 13 år. Så jag fick vänta tills 1986. Sedan har jag nog sett de flesta turnéer de gjort. 

[fredrik]

För övrigt var spelningen med SP 1988 rätt speciell. Dels var hela arrangemanget i en väldigt liten och knepig lokal, Draupner, som jag tror var ett nedlagt tryckeri omgjort till svartklubb. Konserten var en torsdag, eller egentligen fredag då allt var så försenat så de började inte förrän efter midnatt. Minns fortfarande hur trött jag var dagen efter i gymnasiet. Lokalen var alldeles för liten för ljudanläggningen och det var fruktansvärt stark volym. Och mycket fejkat blod och rök och diverse illustrationer av plågsamma djurförsök. Men kul konsert. 

Annat som var riktigt kul att se live på 80-talet var Front 242, deras spelningar, kan det ha varit 86 och 88(?) var väldigt spektakulära. Och extremt trånga och svettiga. 

[octavia rs]

On 2021-09-24 at 15:53, VoicesInMyHead said:

Som synes så har jag även gått tillbaka till Roon igen, det satt hårt inne, men... användarupplevelsen är för mig svårslagen, det är så mycket med Roon som jag gillar och inte vill vara utan.

 

Jag trodde jag skulle sakna Roon när jag använde Innuos Sense men de har lyckats otroligt bra med sin styrning. Har tänkt i flera veckor att jag skulle prova min Statement som Roon Core men de har inte blivit av helt enkelt.

De ända jag saknar just nu är smidigheten att dela en bild på det man spelar och till viss del Roon Radio men de är ju egentligen mer oväsentliga delar det är annat som spelar större roll 

 

 

[juha]

Kul att se ens favoriter här på forumet😀 Lite otippat. Uppväxt med dessa och ja massa andra men dessa ligger mig närmast. 

[VoicesInMyHead]

9 hours ago, bfjohansson said:

DM har följt mig också genom åren. Tyvärr tyckte mamma att jag var lite väl ung för att få sätta mig på tåget till Lund 1984 för att få se dem. Inte så konstigt så här i efterhand kanske då jag bara var 13 år.

 

Story of my life! Jag har alltid varit för ung... tills jag helt plötsligt började känna mig gammal bland en massa ungdomar på jobbet. Det var så många konserter som jag missade när det begav sig vilket var frustrerande.

 

9 hours ago, bfjohansson said:

För övrigt var spelningen med SP 1988 rätt speciell. Dels var hela arrangemanget i en väldigt liten och knepig lokal, Draupner, som jag tror var ett nedlagt tryckeri omgjort till svartklubb. Konserten var en torsdag, eller egentligen fredag då allt var så försenat så de började inte förrän efter midnatt. Minns fortfarande hur trött jag var dagen efter i gymnasiet.

 

Jag kan ändå tycka att det var lite charmigt med arrangemang förr i tiden som inte alltid var så 110% proffsiga, men ändå arrangerade av riktiga entusiaster...  

[VoicesInMyHead]

4 hours ago, octavia rs said:

Jag trodde jag skulle sakna Roon när jag använde Innuos Sense men de har lyckats otroligt bra med sin styrning. Har tänkt i flera veckor att jag skulle prova min Statement som Roon Core men de har inte blivit av helt enkelt.

De ända jag saknar just nu är smidigheten att dela en bild på det man spelar och till viss del Roon Radio men de är ju egentligen mer oväsentliga delar det är annat som spelar större roll 

 

Jag kan tänka mig att Innuos Sense är tillräckligt bra... Euphony Stylus är ju däremot väldigt speciellt och annorlunda, det funkar dock efter att man vant sig, men efter ett test av Roon igen så kände jag ändå att det var väldigt trevligt och att jag hade saknat det. Jag har dock just nu en liten fundering på att prova en annan sak.... även om jag kanske inte tror på det helt och hållet heller, vi får se.

[VoicesInMyHead]

ÄNTLIGEN! 

 

"A full recording of Beethoven’s 10th Symphony is set to be released on Oct. 9, 2021, the same day as the world premiere performance scheduled to take place in Bonn, Germany – the culmination of a two-year-plus effort."

 

https://theconversation.com/how-a-team-of-musicologists-and-computer-scientists-completed-beethovens-unfinished-10th-symphony-168160

 

Om man har svårt för auto-tune i musikskapande så är kanske det här nästa nivå av dumheter... MEN, jag måste ändå säga att jag är försiktigt nyfiken, de korta klippen låter ändå inte helt tokiga. Om ca 2 veckor så släpps den för världen.

 

Rent tekniskt så verkar vi ju nu ha AI som kan ta vid där Beethoven slutade... innebär det att vi kan se fram emot symfoni 11, 12 och 13 så småningom också? 

 

Edit: Senast en Beethoven symfoni uruppfördes var 1824, så det var ju ett tag sedan sist om man säger så.

[Bebop]

Jag hörde också inslaget. Intressant.

 

Att göra musik via ai gör vi väl i viss mån redan idag. I vart fall inom hit-industrin där man försökt hitta element som slår an på dansgolvdt s a s. Sedan man man lägga liten melodislinga och be datorn göra varianter av denna plus plocka ut förslag till huvudtema och refräng typ ABAA eller AABA. Det är lite som industriproduktion med designprogram.

 

I Beethovens fall har man låtit datorn ta del av massor av musik från hans penna. Man har även matat in lite av Bachs musik som man vet influerat Beethoven samt några fragment till en 10:e symfoni som han gjorde strax innan han dog. Sedan har man bett datorn dra ihop detta till en ny symfoni. Vi får väl höra hur det låter när det släpps om några veckor.

 

Det går ju att göra musik på flera sätt. Det enda jag har lite synpunkter på är att kalla det för Beethovens 10:a. På ett sätt är den redan upptagen. Det kallas även Brahms första symfoni. Beethoven första två symfonier hade mycket Haydn och Mozart i sig. Det räcker väl med att säga att det är en symfoni gjord med ai inspirerad av Beethovens musik. Den mesta musiken som skrivs har någon form av påverkan men det gör det ju inte till t ex en ny Beatleslåt.

 

Undrar hur fördelar rättigheter på ett sådant stycke... 

[Apexorca]

On 2021-09-24 at 18:24, bfjohansson said:

Det jag minns mest var att basen var så stark så bröstkorgen trycktes in.

 

Härligt. 

[VoicesInMyHead]

19 hours ago, Bebop said:

Att göra musik via ai gör vi väl i viss mån redan idag. I vart fall inom hit-industrin där man försökt hitta element som slår an på dansgolvdt s a s. Sedan man man lägga liten melodislinga och be datorn göra varianter av denna plus plocka ut förslag till huvudtema och refräng typ ABAA eller AABA. Det är lite som industriproduktion med designprogram.

 

I Beethovens fall har man låtit datorn ta del av massor av musik från hans penna. Man har även matat in lite av Bachs musik som man vet influerat Beethoven samt några fragment till en 10:e symfoni som han gjorde strax innan han dog. Sedan har man bett datorn dra ihop detta till en ny symfoni. Vi får väl höra hur det låter när det släpps om några veckor.

 

Det går ju att göra musik på flera sätt. Det enda jag har lite synpunkter på är att kalla det för Beethovens 10:a. På ett sätt är den redan upptagen. Det kallas även Brahms första symfoni. Beethoven första två symfonier hade mycket Haydn och Mozart i sig. Det räcker väl med att säga att det är en symfoni gjord med ai inspirerad av Beethovens musik. Den mesta musiken som skrivs har någon form av påverkan men det gör det ju inte till t ex en ny Beatleslåt.

 

Ja, jag vet inte om man någonsin kommer ta no. 10 på allvar riktigt, men det är både en intressant och kanske till viss del även skrämmande utveckling, som alltid när datorer är inblandade i beslutsfattning (Terminator). Just det här med att man har tränat AI med Beethovens teknik är ju intressant dock, AI/ML används ju t.ex till att översätta texter med rätt bra resultat idag, jämför Google Translate idag med för ett par år sedan och det har hänt rätt mycket efter just träning av dessa. Sen kan man ju fråga sig om musikskapande är teknik, fakta och vetenskap eller konst, känsla och talang, men klassisk musik följer väl ändå vad jag förstår det som en del mönster, och det är ju lite intressant i sammanhanget att Beethoven faktiskt var döv mot slutet och ändå fortsatte komponera, eller gick det kanske inte så bra? Jag vet inte när han tappade hörseln riktigt?

 

Jag kan förstå om folk blir upprörda eller reagerar över sånt här, det finns ju många puritianer som har svårt att acceptera minsta lilla snedtolkning av vad som anses vara konsensus om hur man tror att en kompositör för 200 år sedan tänkte osv. Själv tycker jag ändå det ska bli lite intressant att höra resultatet då det är fascinerande och nånting banbrytande i utvecklingen, men jag vet inte om jag egentligen bryr mig så mycket. Kan hålla med om att man kanske inte kan kalla det för no. 10 fullt ut, på sin höjd borde det ju vara en variation eller nånting.

[Bebop]

1 hour ago, VoicesInMyHead said:

Jag vet inte när han tappade hörseln riktigt?

Jag vet inte heller men det är tydligen helt klart att han var helt döv när han skrev 9:e symfonin. Han var med och dirigerade uruppförandet men man hade också en extra dirigent som musikerna följde. Enligt legenden fick man markera till Ludwig att konserten var färdigspelad. Då vände han på sig och såg att publiken var i extas. Då lär han ha fällt en tår…

 

Att komponera utan hörsel tror jag inte är så knepigt för en döv om hen en gång varit hörande och känner till instrument- och röstklanger. Musik är ju i grunden ett matematiskt språk som följer vissa regler. Mozart skrev sitt sista storverk, den stora Requiem-mässa i sängliggandes. Han dog strax innan den var helt klar. Sibelius skrev sina symfonier på sitt kontor. Vid sidan om hade han ett anteckningsblock med små fragment som han byggde upp sina kompositioner stämma efter stämma för respektive instrument. Innan en ny komposition lanserades så hade både Beethoven och Mozart (även Sibelius) ”assistenter” som gick igenom noterna för att hitta logiska fel ungefär som formelfel innan man reperterade. Man kollade också med virtuoser att stämmor var spelbara s a s. Sibelius var ju själv violinist och kunde den delen men inte alla instrument. Brahms hade ett par tre stycken virtuoser som fick checka materialet som ofta ledde till en del justeringar.

 

Nedanstående bild lär vara från Sibelius komponerande och arbete med sin 5:e symfoni.

 

 

 

[Daniel]

On 2021-09-25 at 11:18, bfjohansson said:

DM har följt mig också genom åren. Tyvärr tyckte mamma att jag var lite väl ung för att få sätta mig på tåget till Lund 1984 för att få se dem. Inte så konstigt så här i efterhand kanske då jag bara var 13 år. Så jag fick vänta tills 1986. Sedan har jag nog sett de flesta turnéer de gjort. 

 

Jag var där. Några få år äldre. :-)

[parsifal]

On 2021-09-26 at 12:33, Bebop said:

Det går ju att göra musik på flera sätt. Det enda jag har lite synpunkter på är att kalla det för Beethovens 10:a

Helt enig - det är i mina ögon bara ett tråkigt marknadsföringsknep.

 

Tycker det är häftigt att tekniken kommit så långt och jag tror säkert att musiken kan vara bra. Det kommer dock aldrig någonsin vara Beethovens 10:a - ända möjligheten för det är när tekniken är så långt kommen att vi kan resa i tiden och på så vis få Ludde att skriva den. 

 

[VoicesInMyHead]

Som vanligt så har det varit lite mycket förändringar på en och samma gång eller med alldeles för kort mellanrum här hemma, flera av förändringarna har bidragit till en ökad "klarhet" och just bytet av strömkabel mellan DAC och förstärkare med de nya Furutech FI-50 kontakterna gjorde det hela lite extra tydligt. Till en början var jag till och med lite skeptisk, jag funderade på om jag kanske tagit det hela lite för långt och passerat en gräns, för även om ökad klarhet är en bra grej så är jag mån om att inte tappa den där (det förbjudna ordet) analoga, lekfulla och naturliga känslan i presentationen. Kanske med hjälp av lite inspelning och tillvänjning, eller en kombination så börjar jag dock tycka att det låter ganska trevligt. Det är annorlunda mot tidigare, men det är fortfarande trevligt.

 

Några av Furutech kontakterna jag nu använder har deras NCF teknik och några är i Rodium, 2 saker som jag egentligen inte är helt övertygad om, och det utan ordentlig anledning utan mer av en magkänsla och vad jag "tror" är rätt för mig, jag tänker nånstans att klarheten de verkar innebära gör saker och ting mer avslöjande och egentligen bara kräver ännu mer av produkterna runt omkring. En lite större utmaning bara helt enkelt, och vi kör vidare så här för tillfället för att se vart det tar oss... 

[byZan]

14 minutes ago, VoicesInMyHead said:

ag tänker nånstans att klarheten de verkar innebära gör saker och ting mer avslöjande och egentligen bara kräver ännu mer av produkterna runt omkring.

Så var jag själv funderat rätt länge nu och har därför ”nästan” helt slutat att bry mig😉

 

/byZan 

[VoicesInMyHead]

3 minutes ago, byZan said:

Så var jag själv funderat rätt länge nu och har därför ”nästan” helt slutat att bry mig😉

 

naaaj! jag tänker tvärtom, vad kan jag förbättra runt omkring?  jag har några idéer på lut...

[byZan]

naaaj! Bara annorlunda😉😎

 

/byZan 

[VoicesInMyHead]

4 minutes ago, byZan said:

naaaj! Bara annorlunda😉😎

 

Ni som "varit med ett tag" får inte ge upp nu... det finns fortfarande så mycket kvar där ute att utforska! 

 

Man vill ju inte sitta där på hemmet sen i sin ensamhet, gaggig, halvdöv och bortglömd av alla sina HiFi kompisar, och fundera på hur det hade blivit om man.... eller.... och....

 

Alfons Åberg har ju präntat in i skallen på oss sedan barnsben att "jag ska bara...."

[conan]

Skaffa mer kul musik! Vem bryr sig om kablar 😉.

 

[LPL]

1 hour ago, VoicesInMyHead said:

Som vanligt så har det varit lite mycket förändringar på en och samma gång eller med alldeles för kort mellanrum här hemma, flera av förändringarna har bidragit till en ökad "klarhet" och just bytet av strömkabel mellan DAC och förstärkare med de nya Furutech FI-50 kontakterna gjorde det hela lite extra tydligt. Till en början var jag till och med lite skeptisk, jag funderade på om jag kanske tagit det hela lite för långt och passerat en gräns, för även om ökad klarhet är en bra grej så är jag mån om att inte tappa den där (det förbjudna ordet) analoga, lekfulla och naturliga känslan i presentationen. Kanske med hjälp av lite inspelning och tillvänjning, eller en kombination så börjar jag dock tycka att det låter ganska trevligt. Det är annorlunda mot tidigare, men det är fortfarande trevligt.

Jag tänker i samma banor, mycket av de förändringar jag gjort och provat leder lätt till ökad ”klarhet” vilket inte riktigt är det jag främst eftersträvar.

Det är en ständig utmaning att hitta den balans jag vill ha mellan klarhet, upplösning och det mer analoga naturliga ljudet.

 

Det är ganska enkelt att öka klarheten och få ljudet mer framåtlutat men betydligt svårare att balansera helheten på en lagom nivå där den stora delen av musiksamlingen låter riktigt bra. Det får gärna vara upplöst och klart ljud så länge det låter naturligt och inte på bekostnad av känslan i musiken.

[VoicesInMyHead]

1 hour ago, LPL said:

Jag tänker i samma banor, mycket av de förändringar jag gjort och provat leder lätt till ökad ”klarhet” vilket inte riktigt är det jag främst eftersträvar.

Det är en ständig utmaning att hitta den balans jag vill ha mellan klarhet, upplösning och det mer analoga naturliga ljudet.

 

Det är ganska enkelt att öka klarheten och få ljudet mer framåtlutat men betydligt svårare att balansera helheten på en lagom nivå där den stora delen av musiksamlingen låter riktigt bra. Det får gärna vara upplöst och klart ljud så länge det låter naturligt och inte på bekostnad av känslan i musiken.

 

Eller hur! Det är lätt att tycka att alla förändringar man gör är förbättringar, ibland kan de definitivt vara förförande och annorlunda, men man bör alltid fråga sig om det är vad man eftersträvar i längden. För egen del tror jag det dels handlar om erfarenhet såklart, men framförallt en trygghet jag utvecklat där jag känner mig mer säker på vad jag egentligen vill och inte bryr mig så mycket om vad andra tycker.

[byZan]

1 hour ago, VoicesInMyHead said:

Eller hur! Det är lätt att tycka att alla förändringar man gör är förbättringar, ibland kan de definitivt vara förförande och annorlunda, men man bör alltid fråga sig om det är vad man eftersträvar i längden.

Så tycker jag att det varit och är!

Att man sedan ändrar beror kanske mer på vilken musik som man lyssnar till mer än tidigare (inte mycket disco numera) eller att hörseln förändrats, typ!

1 hour ago, VoicesInMyHead said:

För egen del tror jag det dels handlar om erfarenhet såklart

Såklart att den spelar in men man måste också vara ödmjuk och inse att allt man fått lära sig inte är hugget i sten och att man får ändra tidigare uppfattningar.

 

/byZan

[VoicesInMyHead]

1 minute ago, byZan said:

Så tycker jag att det varit och är!

Att man sedan ändrar beror kanske mer på vilken musik som man lyssnar till mer än tidigare (inte mycket disco numera) eller att hörseln förändrats, typ!

Såklart att den spelar in men man måste också vara ödmjuk och inse att allt man fått lära sig inte är hugget i sten och att man får ändra tidigare uppfattningar.

 

Jag håller med, ödmjukhet och att vara prestigelös tycker jag är bland det viktigaste som finns inom det mesta, att fortsätta vilja lära sig och inte tro att man är vare sig fullärd eller kan bäst på något sätt bara för att man "varit med förr". man kan till och med haft "fel" eller tyckt annorlunda tidigare, men det är aldrig för sent att ändra sig eller tycka att det nu blir bättre så här istället. jag misstänker att jag inom nån vecka kommer dela med mig av just en ny sådan erfarenhet... 

[Neve]

9 hours ago, VoicesInMyHead said:

Det är lätt att tycka att alla förändringar man gör är förbättringar, ibland kan de definitivt vara förförande och annorlunda,

Nu har jag inte mixat mycket studioalbum. Men det är ett känt fenomen, att när man mixar i studio, så är det oerhört lätt att mixa bort sig genom att hela tiden förbättra och förfina. Man tycker att varje förändring gör det lite bättre. Och när man fått distans nån dag eller lyssnar via annan referens så låter det förjävligt och det är bara att börja om. Tror samma princip kan tillämpas i vår hobby. 
 

p.s En studiotekniker som är duktig och lever på att mixa lär sig snabbt den fällan, men skulle tro att i princip alla fallit i den någon gång. Jag har definitivt gjort det. 

[magnuskan]

8 hours ago, Neve said:

Nu har jag inte mixat mycket studioalbum. Men det är ett känt fenomen, att när man mixar i studio, så är det oerhört lätt att mixa bort sig genom att hela tiden förbättra och förfina. Man tycker att varje förändring gör det lite bättre. Och när man fått distans nån dag eller lyssnar via annan referens så låter det förjävligt och det är bara att börja om. Tror samma princip kan tillämpas i vår hobby. 
 

p.s En studiotekniker som är duktig och lever på att mixa lär sig snabbt den fällan, men skulle tro att i princip alla fallit i den någon gång. Jag har definitivt gjort det. 

Håller med, har också mixat och spelat in egna låtar på hobbynivå och det är väldigt svårt att "sitta nöjd" .  Lite liknande känsla har man ju när det gäller sin hifianläggning. Kanske måste man lära sig att lyssna mindre på själva ljuden och hifin och mer på känslan och vad musiken vill förmedla till en,