Jump to content

Recommended Posts

Posted

I begynnelsen var den obearbetade livemusiken så som jag upplevde den sittande under pianot när farmor och min mamma spelade när jag var liten pilt. Det var mycket Chopin, Mozart, List och ofta Pettersson-Berger. Frösöblomster var en favorit bland andra.

Radion spelade allehanda musik och på gatan där jag växte upp kunde jag höra Vaktparaden när de marscherade mot högvaktsavlösning på Slottet. Minns den rödbrusige tamburmajoren med sin stav med silverknopp som signalerade till musikerna när det var dags att spela. Tuban, trummorna och den lilla xylofonen på en stav lyrformad med hängande fransar kan jag än idag gripas av. Sedan kom vinylen in i vårt hem i form av en HMV-spelare med vändbar pickup. En sida för 78-varvare och en för EP-LP. Skivspelaren startades när armen drogs bakåt. Skivor köptes in och Nötknäpparsviten och Blommornas vals blev favoriter.

Detta formade mitt musikintresse liksom de egna försöken att lära mig spela spela piano. Motoriken fanns inte riktigt där så den karriären slutade efter några år.

 

Calm

 

Posted

Den första egentliga ljudupplevelsen med stereo var när Kjell Stenson experimenterade med stereoljud i radion precis när P2 startades någon gång i mitten av 1950-talet. Minns att jag var hemma hos en kompis i första eller andra klass och vi flyttade in köksradion i deras vardagsrum där vi kunde köra P1 och P2 i varsin radio. Det var pingpongbollar som studsade mellan högtalarna och framrusande tåg om jag minns rätt. När vi hemma skulle förnya vår radio i vardagsrummet så var vi inne på att köpa en Luxor med stereo. Högtalarna satt på sidan och hade två "plastöron" som stack ut. Jag tjatade men det blev monomodellen ändå. Den hade uttag för extra högtalare med omkopplare så att jag kunde dra långa ledningar till mitt rum och spela på högtalaren från den gamla radion. Det var min första ljudanläggning. Lite opraktisk när man skulle vända skivan för då fick man rusa till vardagsrummet innan pickupen gått till slutet av skivan. Så den eran var det bara vinyl som gällde och naturligtvis radion förstås. Fanns på den tiden ingen P3 kanal så antingen var det klassisk musik eller Calle Jurlabo, Snoddas, Ingeborg Nyberg och kanske en del folkmusik på nyckelharpa. På den tiden fanns inget som hette ungdomskultur, den kom först med Elvis och Tommy Steel, sådär en 1956 när Tommy uppträdde i Stockholm och bodde på Castle Hotel på Nybrogatan och tjejerna flockades utanför hotellet. Tommy-konserten som jag tror gick på Kgl. Tennishallen blev skandalomsusad då den yngre kvinnliga publiken blev helt hysteriska och skrek sig hesa och en del till och med svimmade. Skrevs en del om den farliga rocken i tidningarna på den tiden som förgörare och förförare och djävulens redskap, som skulle degenerera ungdomen. En del ville nog införa förbud också. Hade föräldrarna på den tiden upplevt dagens deathmetal, skulle de säkert också svimmat.:D

 

Calm

Posted
59 minutes ago, calm said:

Den första egentliga ljudupplevelsen med stereo var när Kjell Stenson experimenterade med stereoljud i radion precis när P2 startades någon gång i mitten av 1950-talet. Minns att jag var hemma hos en kompis i första eller andra klass och vi flyttade in köksradion i deras vardagsrum där vi kunde köra P1 och P2 i varsin radio. Det var pingpongbollar som studsade mellan högtalarna och framrusande tåg om jag minns rätt. När vi hemma skulle förnya vår radio i vardagsrummet så var vi inne på att köpa en Luxor med stereo. Högtalarna satt på sidan och hade två "plastöron" som stack ut. Jag tjatade men det blev monomodellen ändå. Den hade uttag för extra högtalare med omkopplare så att jag kunde dra långa ledningar till mitt rum och spela på högtalaren från den gamla radion. Det var min första ljudanläggning. Lite opraktisk när man skulle vända skivan för då fick man rusa till vardagsrummet innan pickupen gått till slutet av skivan. Så den eran var det bara vinyl som gällde och naturligtvis radion förstås. Fanns på den tiden ingen P3 kanal så antingen var det klassisk musik eller Calle Jurlabo, Snoddas, Ingeborg Nyberg och kanske en del folkmusik på nyckelharpa. På den tiden fanns inget som hette ungdomskultur, den kom först med Elvis och Tommy Steel, sådär en 1956 när Tommy uppträdde i Stockholm och bodde på Castle Hotel på Nybrogatan och tjejerna flockades utanför hotellet. Tommy-konserten som jag tror gick på Kgl. Tennishallen blev skandalomsusad då den yngre kvinnliga publiken blev helt hysteriska och skrek sig hesa och en del till och med svimmade. Skrevs en del om den farliga rocken i tidningarna på den tiden som förgörare och förförare och djävulens redskap, som skulle degenerera ungdomen. En del ville nog införa förbud också. Hade föräldrarna på den tiden upplevt dagens deathmetal, skulle de säkert också svimmat.:D

 

Calm

Va gammal jag känner mig när jag läser dina rader det är ju min barndom också  50 talet ?

Posted
44 minutes ago, A/Wing. said:

Va gammal jag känner mig när jag läser dina rader det är ju min barndom också  50 talet ?

Man är inte äldre än man känner sig och man kan faktiskt hålla sig ung i sinnet med en aldrig sinande nyfikenhet. Min gamla mamma som går på sitt 100:e år avslöjade i våras att hon visst hänger med. Då jag berättade att jag hade köpt ett par nya gymnastikskor i NYC svarade hon snabbt, "du menar sneakers". Rätt coolt för att vara i den åldern. Så vi har framtiden för oss! :thumbsup:

Calm

Posted

Vi fortsätter vandringen framåt och är nu inne i början på 60-talet. På jullovet i åttan fick vi jobb hos en klasskamrats pappa. Dessa pengar räckte till en rörförstärkare 2x2 watt av märket Philips. Till denna köpte jag en likadan skivspelare som mina föräldrars HMV och byggde två högtalarlådor efter ritningar i Radio & Television med basreflexöppning fram och högtalarelement från Clas Ohlsson. Mäkta stolt kunde jag spela The Ventures Walk Don´t Run i stereo!! I mitt eget rum!! Fortfarande vinyl och nu byggde jag med hjälp av min kompis vars morbror hade skivaffär en ordentlig skivsamling. Det blev Stones mest, men i princip hela den brittiska popvågen och sedermera den Amerikanska men också mycket Birds och countryrock av olika slag. Tror att jag hade minst 600 LP som var mycket på den tiden. Anläggningen hade nu blivit en Beogram 1000 och en Beomaster 1000 förstärkare. Byggde nya högtalarlådor som var på ca 100 liter med element som beställdes som kit från Peerless om jag minns rätt. Var rätt basinriktad då med 12-tumsbasar som ordentligt stöd i botten. Ofta var kvalitetsnormen då att det fanns tillräckligt med bastyngd. Diskanten blev vad den blev.

 

Calm

Posted

Under 70-talet var B&O-combon bytt mot en Lenco-skivspelare med Shure-picup och ett hembyggt kit, Dynaco-combo för och slutsteg med rör och ett par Wharfedale högtalare. Alltså fortfarande vinyl som främsta signalkälla. Hade också under kort period en Sentec-förstärkare och ERA-skivspelare som så småningom byttes till en Unamco T1 med Shure V15 typ II. När jag sedan började på universitetet så gick första studielånet till att köpa en Quad 33/303-kombo med B&W DM 2A-högtalare och en Revox A77. Jag hade i slutet på 70-talet börjat vackla i min inställning till vinylen eftersom jag då bodde i min första egna lägenhet 28,5 kvm, fem trappor utan hiss, kallvatten och ingen dusch samt gasspis. Det fanns dock centralvärme och luften blev så torr att vinylen knastrade och sprakade. Jag köpte min första CD-spelare som jag tror var en Technics i början av 80-talet. Tyckte då att det var ett himmelrike av låg brusnivå och sålde stora delar av min vinylsamling och använde pengarna till att köpa mer CD. Märkte dock att kvaliteten inte riktigt var i klass med vinylen men behöll den ett långt tag innan det blev byte på nytt. Hade också bytt Quad-combon mot en Technics-förstärkare men behöll dem båda för säkerhets skull. Blev sedan Electrocompaniet och Naimspelare, Rega Planet och TEAC. B&W-högtalarna byttes till ett par KEF. Så småningom byttes högtalarna till mitt första par Sonus faber. Ett par Grand Piano, bland de snyggaste högtalare jag ägt. Svart pianolack och läderfront. Förstärkarbyte till Music Fidelity Nuvista, Trevista och KW 850. Nya Sf Cremona. Cd spelare från  ARC CD3 och sedermera CD 7. Sedan skedde byte av både förstärkare till nuvarande förstärkare ASR och nya högtalare Sf Amati Anniversario. Fortfarande ihållande CD-anhängare. Gjorde ett nytt försök med Unamco T1:an igen men lyckades inte få till ljudet. Det slumpades sig så att jag såg att Marten sålde sin Nordic Consept-skivspelare och jag köpte den eftersom jag hade hört den ett antal gånger och insåg att det fanns en annan vinylvärld. Hörde för första gången MSB:s analoglika ljud som jag tyckte var bland det bästa jag hört i CD-väg. Stod och vacklade mellan två hötappar. CD eller vinyl eller både och? Då kom nästa tillfälle att uppgradera vinylen med en riktig tungviktare i form av min nuvarande Clearaudio Anniversario på Evereststativ. Nu blev jag helt övertygad om att det gick att kombinera mellan det bästa av två världar vinyl  och CD. Vad skulle hända härnäst?.......

 

Calm

Posted
2 hours ago, calm said:

Tyckte då att det var ett himmelrike av låg brusnivå och sålde stora delar av min vinylsamling och använde pengarna till att köpa mer CD. Märkte dock att kvaliteten inte riktigt var i klass med vinylen men behöll den ett långt tag innan det blev byte på nytt.

Intressant att läsa om din resa. Jag ser många likhetstecken med min egen men med andra märken.

 

Läste en intressant artikel i HiFi-News om den första tiden med CD-plattor. Det var en intervju med en kille från Decca som var med i början och han berättade att ett misstag de gjorde de första åren (som de upptäckte först senare) var att använda vinylmastrar som underlag för att digitalisera och göra CD-skivor. Gör man så blir det alldeles för vasst och kliniskt. Mastrar för CD-skivor måste göras dedikerat för detta för att få till det. Går man andra hållet och använder CD-mastrar som underlag för att göra vinyl blir det tvärtom. För murrigt, helt enkelt. Allt enligt den källan.

 

Posted

Om ni undrar varför det inte kommer några bilder så är det därför att jag avslutar min relation med Photobucket som jag också använt som redigering underårens lopp. När jag försöker ladda ner bilderna direkt mot Euphonia så blir de för stora 2,5 MB och därför behövs ett redigeringsprogram. Sökte ladda ner bilder via gratisprogram Movavi Photo som lovat fri nedladdning, men som visat sig bara erbjuder 9 gratisbilder. Skönt att de visade sitt riktiga jag redan från början så att man slipper försätta sig i en ny utpressningssituation. Skall under morgondagen kolla vilka alternativ som bjuds. Kör med Mac så om någon har något att rekommendera så är jag tacksam för tips. Har hittills klarat mig med Mac.s egna program, men där finns inget bildbehandlingsprogram nedladdad när datorn köptes.

 

Calm

 

 

 

Posted

Innan jag löser mitt bildproblem kan jag väl ändå göra min avbön och krypa till korset.

 

Jo, jag har varit en inbiten vinyl-missbrukare som sedan blivit en inbiten CD-missbrukare för att sedan blivit bådeochmissbrukare och pendlat svårt mellan de båda missbruken. Har dock aldrig hittills varit nedladdningsmissbrukare eller ens rippare. Vi får se om allt detta går att bota med någon dunderkur....? Begynnelsen till en Canossavandring kanske?

 

Calm

Posted

Intressant tillbakablick och imponerande att du kommer ihåg alla komponenter du haft.

Canossavandring låter bra. Konstutövning ska innefatta ett visst mått av lidande.

Posted
7 hours ago, calm said:

Om ni undrar varför det inte kommer några bilder så är det därför att jag avslutar min relation med Photobucket som jag också använt som redigering underårens lopp. När jag försöker ladda ner bilderna direkt mot Euphonia så blir de för stora 2,5 MB och därför behövs ett redigeringsprogram. Sökte ladda ner bilder via gratisprogram Movavi Photo som lovat fri nedladdning, men som visat sig bara erbjuder 9 gratisbilder. Skönt att de visade sitt riktiga jag redan från början så att man slipper försätta sig i en ny utpressningssituation. Skall under morgondagen kolla vilka alternativ som bjuds. Kör med Mac så om någon har något att rekommendera så är jag tacksam för tips. Har hittills klarat mig med Mac.s egna program, men där finns inget bildbehandlingsprogram nedladdad när datorn köptes.

 

Calm

 

 

 

Du kan exportera bilderna från standardprogrammet Bilder till mappen Finder nedskalat. Det gör jag.
Skapa en mapp i Finder som finns i menyraden längst ned på skärmen. Skapa en ny mapp under Arkiv (som du finner längst upp i rullisten till vänster) sen Ny Mapp, som du döper till något fiffigt. Bilder Euphonia för ex.

Gå in i programmet Bilder som också finns i menyraden längst ned på skärmen och leta upp de bilder du vill lägga upp och gå in på Arkiv (längst upp till vänster i rullisten), Exportera, Exportera bilder. Välj sedan vilken storlek (bredd) du vill ha. Välj för ex 750 pixlar. Tryck på Exportera. Sen kommer det en frågar till vilken mapp. Välj mappen Euphonia och exportera. Vips ligger bilderna med rätt skala i Finder som du nu kan använda.

 

Du kan även redigera bilderna i programmet Bilder. Tror det finns en del instruktionsvideos på ex Youtube och även Apple också som kan vara bra att kolla på.

 

Hoppas att jag var någorlunda tydlig. Annars skicka ett PM så löser vi det. Är upptagen en del idag men stöt på bara så skall vi se om vi kan fixa det.

Posted

I brist på bilder, som jag hoppas kommer att ordnas under dagen, så kör jag lite "torrsim".

Varje resa börjar börjar med ett första steg, som det så sant heter. I mitt och sambons fall startade resan 05.00 från Stockholm en fredagsmorgon för några veckor sedan. GPS:en laddad med lite adresser söderut och bilen fulltankad för snabb transport genom Sverige med första anhalt Helsingborg. Vägen dit kan ibland bara upplevas som en tråkig transport, men det finns avsnitt som är vackra som få. Tänker på slättlandskap kring Linköping och en av de vackraste vägavsnitten, i motorvägssammanhang i alla fall, området kring Vättern, där man svävar fram högt över den blåa vattenytan och ser Visingsö därnere som ett Lilleputtland. Dit har jag aldrig varit men alltid velat komma dit, men lika fullt susar man alltid förbi i brådskan att hinna någon annan stans. Nu var målet mycket avlägset och det fanns en tidsplan att uppfylla

 

Calm.

Posted
1 minute ago, UffeZ said:

Du kan exportera bilderna från standardprogrammet Bilder till mappen Finder nedskalat. Det gör jag.
Skapa en mapp i Finder som finns i menyraden längst ned på skärmen. Skapa en ny mapp under Arkiv (som du finner längst upp i rullisten till vänster) sen Ny Mapp, som du döper till något fiffigt. Bilder Euphonia för ex.

Gå in i programmet Bilder som också finns i menyraden längst ned på skärmen och leta upp de bilder du vill lägga upp och gå in på Arkiv (längst upp till vänster i rullisten), Exportera, Exportera bilder. Välj sedan vilken storlek (bredd) du vill ha. Välj för ex 750 pixlar. Tryck på Exportera. Sen kommer det en frågar till vilken mapp. Välj mappen Euphonia och exportera. Vips ligger bilderna med rätt skala i Finder som du nu kan använda.

 

Du kan även redigera bilderna i programmet Bilder. Tror det finns en del instruktionsvideos på ex Youtube och även Apple också som kan vara bra att kolla på.

 

Hoppas att jag var någorlunda tydlig. Annars skicka ett PM så löser vi det. Är upptagen en del idag men stöt på bara så skall vi se om vi kan fixa det.

Tack för tipset! Utmärkt! Precis vad jag sökte!. Var ute och kollade på nätet och alla möjliga bildredigeringsprogram som lockar med gratis nedladdning och guld och gröna skogar. Finns inga gratisluncher och antingen så vill man kartlägga dig helt eller göra dig beroende av viss programvara för att sedan klämma åt dig med ett pris när annonsintäkterna viker. Apropå annonser så råkade jag oförsiktigt trycka på någon som låg på Photobuckets hemsida och har nu fått spam i min mailbox med alla möjliga kvinnonamn. Misstänker att det är den kända björnen i öster som sänder kramar över nätet.:D

 

Calm

Posted
6 minutes ago, UffeZ said:

Det finns redan bildbehandlingsprogram i Mac. :)

 

Det finns de som hävdar att en blåtandshögtalare är tillräckligt för att erhålla bra ljud också. ;)

 

Posted
1 minute ago, AlfaGTV said:

 

Det finns de som hävdar att en blåtandshögtalare är tillräckligt för att erhålla bra ljud också. ;)

 

Det är fullt tillräckligt för att lägga in bilder på ett forum. Skall man jobba med det mer professionellt så finns det bättre alternativ.:thumbsup:

Posted

Om du bara vill skala om bilder kan du öppna dem i förhandsvisning, markera alla, och sen ändra till valfri storlek. Observera att du ändrar originalfilen, så vill du ha kvar de stora filerna tar du lämpligen en kopia först.

 

Kan för övrigt rekommendera Adobe Lightroom för bildkatalogisering och enklare bildbehandling. Abonnemangslösningen jag kör innehåller även Photoshop som är bra om man vill göra mera avancerade saker!

 

Tack också för "resereportaget" :thumbsup:

Posted

När man lämnar Helsingborg bakom sig infinner sig alltid känslan att man nu är på väg på riktigt.P1090010.jpg.028aa2e61db155f88247167569d1dd49.jpg

 

Vi är på väg mot kontinenten!

 

Calm

Posted

Strandvejen från Hälsingör är alltid förstahandsalternativet.P1090025.jpg.481b69fef2b5936a780fda51acaf20d3.jpg

 

Här ligger de vita villorna på rad, med en av världens bästa utsikter. Blåsigt sannolikt ,men ack så vackert!

 

Calm

 

Posted

Danmarkstraden ner till Tyskland som är första egentliga stoppet är lite som första etappen i Sverige en ren transportsträcka.

 

P1090036.jpg.6652c0f0cc59f3793140021ff6bf74ad.jpg

 

Alsterpaviljongen ligger inte långt från vårt hotell i Hamburg så detta blir ett givet besök.

 

P1090038.thumb.jpg.b1c7484987e515b90140757c1f508515.jpg

 

 

Och givetvis en weissbier!:mm:

 

Calm

Posted

Ja Vättern är inte någon liten lugn vattenpöl precis. Minns med skräckblandad förtjusning en resa med en nyinköpt segelbåt på slutet av 60-talet. Köpt i Långedrag och seglad genom Göta Kanal kom vi ut på Vättern då det plötsligt blåste upp och make till krabb sjö har jag aldrig upplevt varken förr eller senare. Vi var tacksamma att vi kom i hamn vid Motala. En riktig pärs med en tidigare oprövad segelbåt som inte var så lätt att hantera som nya ägare. Tycks vara en sjö med särskilda vindfenomen eftersom det skett olyckor där som t.ex när konstnären John Bauer mfl. omkom 1918 på ångbåten Per Brahe. Ibland pratar man också om Tycho Brahedagar som benämning på otursdagar. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tycho_Brahe-dag. Men det kanske inte finns någon koppling.

Inget "innanhav" att ge sig ut på i stormväder precis.

 

Calm

Posted

Säger som andra redan sagt; trevlig läsning och ett igenkännande från egen resa.

 

Jag tycker att du borde stannat och tagit färjan över till Visingsö så du hade kunnat berätta för mig hur det var där!? Jag svischar alltid förbi färjeläget i ”tvåhundratjugo med en Lloyd i backspegeln” och bannar mig själv för att aldrig åkt över för att skåda ön.

Ser med spänning framemot fortsättningen på resan…..

 

Hörs och syns snart eller?

 

/byZan

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...