Jump to content

Träets klang


calle_jr

Recommended Posts

5 hours ago, calle_jr said:

Jag köper detta rakt av och andemeningen är ju i princip densamma som Marten delgett oss, vilket jag också tyckte var klokt.

Det som åtminstone jag försöker utröna är om det inte kan finnas en fysikalisk förklaring till det man kallar för tuning av kabinettet.
I denna förklaring skulle det inte vara alls konstigt om det visar sig att trä har en del gynnsamma egenskaper som inte andra material har.

Ju mer jag har tänkt på det desto mindre tror jag på det själv :), men det var det som var ursprunget till mina funderingar i tråden.

 

Jag har samma tankar som du calle_jr. Det Marten och Engelholm är inne på verkar fullständigt vettigt. 

Det där med att trä skulle ha några inneboende egenskaper som ger fördelar är en "mellan tummen och pekfingret-känsla" och jag håller med om att resonemanget logiskt skulle ge väldigt lika resultat med olika material i lådan om de har mycket lika döda vibrationsegenskaper.

Det fins dock ett litet korn kvar i min skalle som gnager och det är några frågor till kring detta med materialens egenskaper jag under över.

Mina 5 exempel på material ovan har rent fysiskt olika densitet och egenskaper i ytan. Jag har lärt mig att ljud studsar/reflekteras olika från olika plana ytor om ytorna ha olika material. De reflekterade ljudvågorna får helt enkelt olika egenskaper beroende på reflektionsytans materials egenskaper. Hur påverkar detta ljudvågorna inne i lådan och hur påverkas membranen i så fall. 

-Kan det var olika former av distorsion i dessa olika materialfall som våra öron gillar bättre eller sämre. Träpinnar som rasar ner för en trappa låter inte lika jobbigt som metallskrot av samma form. Är den jämförelsen relevant?

-Kan olika material ge olika distorsion och kanske olika övertoner i de distade ljuden och som därför ger olika klang, trots att summan av vibrationerna i lådan är liknande, men helt enkelt ger olika uppfattning? Som olika instrument av samma sort, som ändå blir unika i sitt sound?

- Kan  den distorsion som ändå finns hos de olika materialen påverka elektroniken olika med mikrofoni och membranens rörelse olika pga att de förmedlar vibrationer olika bra. Tex borde trä fortplanta vibrationer mindre bra än Alu, i alla fall högfrekventa.

 

 

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, calle_jr said:

Det som åtminstone jag försöker utröna är om det inte kan finnas en fysikalisk förklaring till det man kallar för tuning av kabinettet.
I denna förklaring skulle det inte vara alls konstigt om det visar sig att trä har en del gynnsamma egenskaper som inte andra material har.

Ju mer jag har tänkt på det desto mindre tror jag på det själv :), men det var det som var ursprunget till mina funderingar i tråden.

Olika material har förstås olika gynnsamma egenskaper men har man gjort jobbet tillräckligt bra och lådan är så styv att den inte rör sig så spelar inte materialet någon större roll förutom att vikten och utseendet kan skilja sig åt. Jag skrev någonstans i tråden att det jag brukar eftersträva är "styvt och stumt" i alla material som ska agera mekanisk jord. Även vikten spelar in i högtalarkabinett eftersom det är den som håller emot när konen rör sig.

Det jag diskuterat i tråden och det som jag tycker är intressant är fallet när materialet påverkar pga svårigheter att bygga tillräckligt styvt för att det inte ska påverka alls. Det kan gälla högtalarlådor som ska ha ett begränsat format och begränsad vikt. Det gäller i hög grad i skivspelarsammanhang, det finns massor av exempel på hus till PU'er som är gjorda i olika material och med samma innehåll där det resulterande ljudet är ganska olika beroende på material. Listan kan göras längre men jag  tycker det är synd att inte diskutera klang i material med utgångspunkten - 'ger det klangpåverkan är det inte tillräckligt bra utfört'.

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Apexorca said:

Det fins dock ett litet korn kvar i min skalle som gnager och det är några frågor till kring detta med materialens egenskaper jag under över.

Mina 5 exempel på material ovan har rent fysiskt olika densitet och egenskaper i ytan. Jag har lärt mig att ljud studsar/reflekteras olika från olika plana ytor om ytorna ha olika material. De reflekterade ljudvågorna får helt enkelt olika egenskaper beroende på reflektionsytans materials egenskaper. Hur påverkar detta ljudvågorna inne i lådan och hur påverkas membranen i så fall. 

-Kan det var olika former av distorsion i dessa olika materialfall som våra öron gillar bättre eller sämre. Träpinnar som rasar ner för en trappa låter inte lika jobbigt som metallskrot av samma form. Är den jämförelsen relevant?

-Kan olika material ge olika distorsion och kanske olika övertoner i de distade ljuden och som därför ger olika klang, trots att summan av vibrationerna i lådan är liknande, men helt enkelt ger olika uppfattning? Som olika instrument av samma sort, som ändå blir unika i sitt sound?

- Kan  den distorsion som ändå finns hos de olika materialen påverka elektroniken olika med mikrofoni och membranens rörelse olika pga att de förmedlar vibrationer olika bra. Tex borde trä fortplanta vibrationer mindre bra än Alu, i alla fall högfrekventa.

 

 

Naturligtvis finns det skillnader i resonansegenskaper mellan de olika materialen du räknar upp, men är det gjort på ett optimalt sätt så är det relativt små skillnader.

Exemplet med pinnarna är inte riktigt relevant då metallpinnarna är helt odämpade och ringer som "kyrkklockor" förmodligen. Metallkabinett måste dämpas med stagning och som jag själv använder i en sandwish då vi tar bort de ringande egenskaperna som metall har. Gjort på rätt sätt så fungerar det mycket bra.

De akustiska egenskaperna invändigt i lådan så är det små skillnader och det är ju oftast dämpat med någon slags ull eller skum.

De mätningar som John Atkinson gör i stereophile säger väldigt mycket hur ett kabinett uppför sig och är väldigt användbara. Så länge mätningarna är lika mellan olika material så låter de också väldigt likt.

Men visst är det ändå små skillnader mellan olika material (även mätmässigt), även om det är optimalt dämpat. Om vi tittar på det optimala materialet och kostnaden inte räknas in så föredrar jag ett dämpat kolfiberlaminat eller en sandwish med aluminium/stål/Corian med dämplim mellan.

Edited by - Marten -
Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, MatsT said:

jag  tycker det är synd att inte diskutera klang i material med utgångspunkten - 'ger det klangpåverkan är det inte tillräckligt bra utfört'.

Precis.

Det finns ju en fysikalisk anledning till att vissa lösningar fungerar bättre än andra.
Det vore intressant att formulera dessa. Vad är (i fysikalisk mening):

  • resonansdött?
  • optimal dämpning?
  • tuning i ett kabinett?

Om man gör det så är jag säker på att man kommer se varför exvis trä kan ha vissa fördelar.

Vad jag inte alls är säker på är hur stor roll det spelar. Det kan vara helt onödigt, jag vet inte.

Link to comment
Share on other sites

Det kan ju vara intressant att jämföra musikinstrumenten Metallofon och Xylofon/Marimba, som har klangplattor av metall respektive trä, som man slår på med mjuka klubbor resp träklubbor. Det är skillnader som man kan förvänta sig, med hårdare klang för metall och mjukare och dovare klang för trä. En violin där kroppen är till för att skapa resonans och förstärka tonen, påverkar materialvalet också.

Men snackar vi kabinett för högtalarelement där man eftersträvar resonansdött, oberoende av materialtyp, så har kabinettmaterialet i min värld försvinnande liten inverkan på högtalarens ljudkaraktär! Knackar man på kabinettet däremot, så kan man höra skillnader i materialval.

Link to comment
Share on other sites

17 hours ago, Engelholm Audio said:

506Vabfig2.jpg

Vienna Acoustics Beethoven Concert Grand

1208SA7fig2.jpg

Snell Illusion

Psbabfig2.jpg

PSB Alpha B

Med utgångspunkt i mätningarna ovan kan vissa slutsatser dras.

Utklingningen är långsam, en bra högtalare slutar låta (från högtalarelementen) åtminstone 10 ggr så snabbt.

Klangen lär vara ganska olika i de tre exemplen och jag är ganska säker på att jag föredragit klangen (från lådan) i Snell Illusion.

Det ges ingen information om hur nivån i ovanstående mätningar ligger jämfört med direktljudet och därmed är det svårt att ha en uppfattning om hur svårartad färgning det ger.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, MatsT said:

Med utgångspunkt i mätningarna ovan kan vissa slutsatser dras.

Utklingningen är långsam, en bra högtalare slutar låta (från högtalarelementen) åtminstone 10 ggr så snabbt.

Klangen lär vara ganska olika i de tre exemplen och jag är ganska säker på att jag föredragit klangen (från lådan) i Snell Illusion.

Det ges ingen information om hur nivån i ovanstående mätningar ligger jämfört med direktljudet och därmed är det svårt att ha en uppfattning om hur svårartad färgning det ger.

Beredd att hålla med dig angående Snell, baserat på att problemen är längre ner i frekvens och (tror jag) inte så öron-jobbiga.

Angående nivåerna är alla mätta med 7.55 volt in i högtalaren - har jag för mig. Man måste alltså ta hänsyn till impedans och känslighet för att förstå vid vilken SPL. Jag är dock OK med denna "begränsning".

Bland de bästa mätresultaten finns TAD Evolution One, enligt mig.

713TAD1fig2.jpg

...medan kanske MartinLogan Aerius kanske får pris för största resonans? :)

MLAFIG9.jpg

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Engelholm Audio said:

...medan kanske MartinLogan Aerius kanske får pris för största resonans? :)

MLAFIG9.jpg

En markerad resonans är det men den är väldigt bra vid högre frekvenser. Förmodligen är det ramen som svänger en del och modernare M-L är mycket stabilare i infästningen där. Om man nu råkar ha en Aerius och blir förskräckt över resultatet skulle jag gissa att en rejäl vikt (typ blyhagelpåse) uppe på toppen kan avhjälpa det värsta.

Link to comment
Share on other sites

47 minutes ago, MatsT said:

en rejäl vikt (typ blyhagelpåse) uppe på toppen kan avhjälpa det värsta.

Ja, det kommer flytta ner peaken i frekvens.

 

2 hours ago, Engelholm Audio said:

Bland de bästa mätresultaten finns TAD Evolution One, enligt mig.

Imponerande resultat, och Evolution One är ju en erkänt fin högtalare.
Bra mätningar. Här ser man ju varför det inte hade blivit bra om man byggde ett kabinett med najtråd och modell-lera. Det finns således ett styvhetskriterie, inte bara ett resonanskriterie.
 

Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago, calle_jr said:

Imponerande resultat, och Evolution One är ju en erkänt fin högtalare.

Bra mätningar. Här ser man ju varför det inte hade blivit bra om man byggde ett kabinett med najtråd och modell-lera. Det finns således ett styvhetskriterie, inte bara ett resonanskriterie.

Och högtalaren mäter fint på många andra sätt också. Endast ett fåtal "fel" som i det hela ändå får anses vara okej! Vad jag vill påpeka - och jag vet att du vet det @calle_jr - är att det inte räcker med bara ett bra mätresultat. Det är också kul att kunna lyfta fram fina mätresultat (med bland annat död låda) som ändå (kan) ge härliga musikupplevelser.

 

Link to comment
Share on other sites

Intressant med kurvorna som tycks säga mer än jag trott. Kollade mina egna Temptation som vad jag förstår lyckats riktigt bra.

DynTemfig2.jpg

Skillnaden är tydlig om man jämför de C4:or jag hade innan.

DynConfFig2.jpg

Det är mao en av förklaringarna till skillnaderna i ljudet mellan de båda och förmodligen även priset. Intressant.

Link to comment
Share on other sites

23 hours ago, Bebop said:

Intressant med kurvorna som tycks säga mer än jag trott. Kollade mina egna Temptation som vad jag förstår lyckats riktigt bra.

 

Skillnaden är tydlig om man jämför de C4:or jag hade innan.

 

Det är mao en av förklaringarna till skillnaderna i ljudet mellan de båda och förmodligen även priset. Intressant.

Ja det där ser riktigt bra ut för dina nya, större högtalare. ?

Vi kan orda mer på söndag om detta. 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...


Jag har funderat, läst på om högtalare och försöker summera lite tankar kring kabinett. Det kan defintivt finnas fel (säkerligen), och då får vi rätta till det. @Engelholm Audio testlådor och input om mätningar är mycket värdefullt.

Vi börjar med det basala. Kabinettväggarnas primära funktion är att förhindra ljudtransmission genom dem. I en sluten låda förhindras ljudtryck från driverns baksida att blanda sig med ljudtryck från driverns framsida genom att kabinettväggarna är styva och täta. I en portad låda är det samma sak utom under den frekvens som porten är avstämd för.

En annan funktion är att kabinettväggarna inte ska stjäla respons från drivern. All deformation i baffeln innebär att drivern inte rör sig efter den signal som man matat den med. MEN, i praktiken har alla normala kabinett en respons, mer eller mindre. En speciellt elak del av respons är resonanser, dvs frekvenser där vibrationer förstärks okontrollerat pga kabinettets form, massa och styvhet. Resonanser i en kabinettvägg är störst vid lägsta egenfrekvens f0, men de finns även för övertoner, f1, f2 ... fn. När en driver spelar en frekvens (eller en blandning av frekvenser) så kommer kabinettets väggar att vibrera med denna (dessa) frekvenser. Därför bör kabinettväggarnas lägsta egenfrekvens ligga över de frekvenser som drivern ska spela. Det åstadkommer man genom att göra kabinettet tillräckligt styvt. Det styrande här är förutom vilka frekvenser man ska spela även ljudtryckets storlek, kabinettväggens höjd och bredd, material (densitet och elasticitetsmodul) och tjocklek.

En annan elak typ av respons är när denna ger rester i tidsdomänen, så kallad hangover. Och då kommer vi in på en komplicerad del i strukturdynamiken, nämligen dämpning.

All dynamisk respons (vibrationer) i en kabinettvägg "motverkas" av antingen styvhet, massa eller dämpning. Styvheten är mest effektiv under resonansfrekvens. Massans mothåll är dominerande över resonansfrekvensen. Och kring resonans är det dämpningen som dominerar mothållet. Ändring av massa eller styvhet gör bara att man flyttar resonansen uppåt (lägre massa / högre styvhet) eller neråt (högre massa / lägre styvhet) i frekvens.

Dämpning kan utföras på ett otal olika sätt. Det vanligaste är att man har en kombination av två stereotypiska dämpningstyper - viskös dämpning och konstruktionsdämpning (hysteresisdämpning). Och det är här som Träets Klang kommer in. Trä har, pga sin struktur, ett stort mått av konstruktionsdämpning kombinerat med hög styvhet. Denna typ av dämpning följer träets styvhet och min tes är att den ger ett mycket snyggare mothåll mot respons än renodlad viskös dämpning. Dels för att själva återfjädringen ser annorlunda ut (transientsvaret), dels för att med viskös dämpning (som är väldigt frekvensberoende) kommer utböjningsfunktionen vid olika frekvenser se helt olika ut, man får fasvridningar och annat elände. Slarvigt uttryckt är visköst dämpade frekvenser slöare än de som inte är det. Även om responsens magnitud ser jämn ut (resonansfri) så kan den vara väldigt varierande i tidsdomänen, vilket ger distorsion. Material som metall och glas har mycket låg konstruktionsdämpning. Gummi och bitumen har hög konstruktionsdämpning. Trä och bly ligger däremellan. Tyvärr kan man inte bygga kabinett av gummi eller bitumen pga deras låga styvhet.

Vi gjorde en tabell i artikeln om vinylspelare som är ganska relevant här också med andra materialval. Respons i nålarmen på en pickup ger distorsion på samma sätt som i ett kabinett. Man kan inte bara utforma en nålarm resonansdöd eftersom den då inte skulle kunna överföra nyttosignalen korrekt. Saxat från vinylartikeln:
pic-03-28.jpg
Man ser att bor är överlägset alla utom diamant om man studerar kvoten E-modul/Densitet.

Dessa material är inte relevanta för kabinett, men jag gjorde några jämförelser E/ρ för möjliga kabinettmaterial:

MDF: 5 MNm/kg
Plywood: 9
Massiv ek: 15
Aluminium: 28

Den så kallade förlustfaktorn är ett vanligt mått för att särskilja materials dämpegenskaper. Den är dimensionslös och innebär energiavgivning per radian jämfört med max potentiell energi i en cykel. Ju högre förlustfaktor, desto högre konstruktionsdämpning. Här är några data jag hittat:

syontfileswordpresscom200705damping-properties-of-materialspdf.jpg
Källa: L. Cremer and M. Heckl, Structure-Borne Sound, Springer-Verlag, New York, 1988.

 

Hur mycket ska man dämpa?
Det är tiotusenkronorsfrågan :) Jag tror att det teoretiska svaret ligger i det man i praktiken kallar för "tuning". Tuning är en slags "slaskhink" för saker som är svåra att beskriva teoretiskt. Sammanfattning av hypoteser:

  • Kabinettet ska vara hyfsat fritt från resonanser.
  • Energiupptagningen från exiterande vibrationer (drivers --> lufttryck --> exiterar kabinettet) sker med en succesiv optimering av massa, styvhet och dämpning utifrån den lådvolym som eftersträvas.
  • Det som "låter bäst" kommer vara när man har fått ett styvt kabinett där dämpning utgör en procentandel av kritisk dämpning, tex 50%cCR.
  • Hellre avsträva resonanser (flytta upp i frekvens) än att dämpa dem med viskösa material.
  • Det som "låter bäst" gissar jag är när denna dämpning utgörs till merparten av konstruktionsdämpning. Träsorter som är mycket konstruktionsdämpande ger ett homogenare transientsvar över registret.
  • Uppställningen av kabinettet påverkar de globala vibrationsmoderna.

Den stora frågan är hur mycket allt detta svammel påverkar i praktiken, och det är här Engelholms tester kommer till hjälp :app:
 

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, calle_jr said:

Tuning är en slags "slaskhink" för saker som är svåra att beskriva teoretiskt.

Så kan man ju också se det förstås. :D

Din sammanfattning känns som en rimlig utgångspunkt och jag följer också Engelholms tester med stort intresse. 

Link to comment
Share on other sites

Bra film!

Några reflektioner:

De talar mycket om tonen i instrument och framförande och det är något jag också ofta reflekterar över. Vissa artister har en så unik ton att den hörs direkt och andra låter bara som just andra. Instrument kan också ha den där magin som gör att man går igång på det och när det gäller akustiska instrument är det väl inte så konstigt men även elektriska instrument har ju karaktär och påverkas även av förstärkarens egenskaper t.ex. Vad är det som gör en Hammond-orgel så trevlig t.ex?

Passion och känsla är också viktigt verkar det som och jag känner igen mig även här med mitt lyssnarperspektiv.

Bra citat av Frank Zappa: "The tone is in your head".

Det låter ofta bra om "dokumentärt inspelad musik". T.ex trummorna efter cirka 20 minuter låter mycket mer naturligt i mina öron (även via laptopen som jag sitter med nu) än flertalet "moderna" inspelningar av trummor med närmickning och mixning, det dödar effektivt tonen som han talar om. Enkel inspelningsteknik verkar helt enkelt bevara just tonen som många i filmen talar om på ett bättre sätt.

Link to comment
Share on other sites

Det finns (en ganska lång) historia om Peter Green, som en tid bodde utanför Kristianststad. I lokala musikaffären satt ett par killar och jämförde gitarrer typ olika Fendermodeller. In stegar Peter Green  (ingen visste vem det var som kom in i affären). Han ville ha en elgitarr, den billigaste. Den kopplades upp och både säljaren och killarna gapade av förvåning. 

Instrument spelar roll men än mer sitter i den som trakterar det.

Link to comment
Share on other sites

On 2017-07-31 at 19:12, MatsT said:

 

Det låter ofta bra om "dokumentärt inspelad musik". T.ex trummorna efter cirka 20 minuter låter mycket mer naturligt i mina öron (även via laptopen som jag sitter med nu) än flertalet "moderna" inspelningar av trummor med närmickning och mixning, det dödar effektivt tonen som han talar om. Enkel inspelningsteknik verkar helt enkelt bevara just tonen som många i filmen talar om på ett bättre sätt.

Det där är klurigt. Vad är det enkla egentligen. Jag tror hantverket från de som placerar musikerna i rummet och mikrofoner som verkligen kan detta optimerar förutsättningarna för själva inspelningen. Inspelningen ter sig senare eventuellt enklare men bara för att grundjobbet var bättre. Har man fullständig kontroll på hela kedjan från placering av musiker via placering av mikrofoner etc fram till mixning av mastern kan en del fallgropar undvikas. Inge kedja blir starkare än den svagaste länken. Se de tidigare till synes enklare inspelningarna berodde, tror jag, på mer genuint kunnande från start till mål där man tog hand om helheten. Dessutom var dessa människor genuint duktiga på musik och hade en otrolig känsla för att få inspelningen att återge musik och inte bara ljud. Deccas ljudtekniker liksom en viktig man vid namn Rudy van Gelder som kunde hela kedjan från start till mål och skapade legendariska Jazz inspelningar som är mästerverk och verkligen får fram musikens själ. Många musiker var fan av Rudy men ett lysande undantag var Charles Mingus, som vägrade spela in med Rudy. Men Charles hade problem med många andra människor också... Kritiken bestod i att Rudy "ändrade" instrumentets ton i inspelningen. Så det var säkert så att Rudy satte en egen musikalsik signatur på sina inspelningar. 

 

 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Tack för bra inlägg.

 

11 hours ago, Bebop said:

Instrument spelar roll men än mer sitter i den som trakterar det.

Viktig poäng.

Men om man tar tre exempel som de flesta här känner till, det finns otal fler:

  • Peter Green Fleetwood Mac Mike Vernon Blue Horizon
  • Ruggiero Ricci LSO Carmen Fantaisie Stanley Goodall Decca
  • The Weavers Reunion At Carnegie Hall Chad Kassem Vanguard

Nämn någon inspelning som åstadkommer en sådan atmosfär idag. Hantverket att bevara den ton som finns i dessa inspelningar verkar vara utdöd. Den jag känner till som kommer närmast är Peter Moore, men det är snarast unikt.

Vi lyssnade på en pre-mastering bandkopia av Weavers Reunion som @eliot hade med sig. Den låter helt fantastiskt, och det enda man gjort till original vinylutgåva är balanserat nivåerna vad jag kan höra.

En teori är att med de arbetsmetoder man normalt har idag så dämpar man bort träets klang för att kunna hantera mixarna. Man städar bort det som finns i luften kring instrumenten och i lokalen. Och här finns en parallell till tankesätt vid utformning av kabinett.

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

 

En teori är att med de arbetsmetoder man normalt har idag så dämpar man bort träets klang för att kunna hantera mixarna. Man städar bort det som finns i luften kring instrumenten och i lokalen. Och här finns en parallell till tankesätt vid utformning av kabinett.

Intressant. Undrar om det städas upp redan i akustiken som dödar ljudet och eller i mixen?

Det är säkert därför jag ofta gillar inspelningar där man hör akustiken där det spelas in. Det känns mer äkta och live än om akustiken är "för tillrättalagd" och det blir en död indelning. Om vissa gillar att helt trolla bort rummets effekt när man lyssnar på musik så gillar jag absolut inte det när det spelas in. Jag trivs dessutom bäst om det rum man lyssnar i har viss akustisk effekt på avspelningen. Ljudet i en konsertlokal/inspelningslokal är en del av musiken vid inspelning tycker jag och den bidrager positivt. 

Jag gillar att man hör orkestern, stor eller liten, i ett samspel och att man får känslan av i vilken sorts lokal de står. De bästa inspelningarna jag vet har detta och samtidigt finns detaljer och "träets klang" med. I vissa ffa moderna audiofilinspelningar isoleras varje instrument så att man kan höra själva instrumentet otroligt bra och med massa detaljer, men samspelet i rummet låter mer som att alla spelar i  i ljudtäta egna kammare utan kommunikation med övriga instrument. Det blir i min värld spekulativt HiF-iljud som kanske är kul att demonstrera, men det blir inte musik. Då tar jag hellre mer av inspelningsakustik där man känner hela ensemblen i samspel.

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, Apexorca said:

Det där är klurigt. Vad är det enkla egentligen. Jag tror hantverket från de som placerar musikerna i rummet och mikrofoner som verkligen kan detta optimerar förutsättningarna för själva inspelningen. Inspelningen ter sig senare eventuellt enklare men bara för att grundjobbet var bättre.

Med enkel teknik menade jag få mikrofoner (typiskt 2 eller 3) med ett visst avstånd till det som spelas in. Då får man en naturligare klang som inkluderar hela instrumentet och även rummets bidrag. Alla som spelat in någon gång med mikrofoner vet att det inte är enkelt att få det att låta som det upplevs och det krävs förstås skicklighet även med det som jag kallar "enkel inspelningsteknik". De var bättre på det förr i tiden (om man ska generalisera) och det var säkert för att de var tvungna att använda enkel teknik och skaffade sig erfarenhet som gjorde att resultatet blev bra. För att återgå till det som diskuterats i några inlägg så var de helt enkelt bättre på att bevara tonen.

Bortsett från att professionellt resultat förutsätter skicklighet så förbluffas jag ofta av hur bra det låter om "dokumentära inspelningar" där det i regel bara är 2 mikrofoner eller till och med en telefon som används. Jag har en del skivor som har dokumentära inslag om inspelningen och de låter ofta mycket bättre än de slutmixade låtarna de gör dokumentär om.

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, Apexorca said:

Kritiken bestod i att Ruby "ändrade" instrumentets ton i inspelningen.

Just i det här fallet kan det vara känsligt att sänka basen :), vilket RVG garanterat tvingades göra på flertalet av dessa inspelningar. Det var väl Mingus själv som mekade med den legendariska inspelningen från Massey Hall med Charlie Parker, där Mingus dubbade om sin bas i efterhand.

 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Jag använder för tillfället en "något spännande" lösning på ljudet. Jag kör nämligen mina Contour S3.4LE som stativ till mina Klipsch stativare, ett par RP-160M som jag har placerat ovanpå mina Contour. Det blev en kanonlösning på ljudet. Där det blev mycket mer liv i högtalarna. Mina Contour är urkopplade även om jag brukar köra 4-kanal till min Bladelius Thor Mk3 Novitas ganska ofta faktiskt. Men jag gillar nya spännande lösningar och försöker hela tiden hitta nya sätt att lyssna på musik på. Sån har jag alltid varit så det är inget nytt. Bara en sån sak som att köra dubbla Sonos enheter i samma rum så att dom är perfekt synkade med varandra till olika stereo system. Mmm, det har blivit en hel del ovanliga lösningar genom åren. Som det heter. "Testar man inget så lär man sig inget heller!" Ett tag körde jag Sonos Faber Cremona M i köket tex så här står ingenting still direkt. Igår var mina hifi högtalartorn 230 cm höga med dubbla stativare ovanpå mina Contour med SD-fötter i mellan, och lite kul ska man ju ha det. Annars blir ju det mesta bara tråkigt som jag ser det. En helt annan ljudbild när dessa högtalare kom upp på lite höjd. Dessutom en otrolig attack med Thoren. Behövdes inga golvare där inte. Var på väg att sälja Thoren för ca: 3 år sedan men kom på att för att få något liknande så måste man hosta upp med en bra slant fortfarande så därför gav jag upp den tanken i sista stund vilket var lyckat för den är väl använd även sedan dess. Inte så ofta dom dyker upp begagnat heller vad jag har kunnat se hittills, och Dynaudio bevisade ju på Arken tror jag det var att man egentligen inte behöver nån sån där jätte mastodont högtalare för att kunna fylla en hel sal med musik. Har för mig den demon var med ett par Excite X14 och nån fet McIntosh elektronik...kanske nån som minns :) 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

 

Företaget LessLoss Audio har gjort några intressanta tester med en tysk plywoodkvalitet som kallas för Panzerholz. Det tillverkas av bland annat Delignit, under högt tryck och hög värme.

Jag är lite tvekande till mätningarna eftersom de framstår som allmängiltiga vilket de inte är. Men det är intressant ändå eftersom de belyser ett par saker. De har jämfört två likadana prov av Panzerholz och aluminium, som hänger fritt i ett nästan ekofritt rum och som man bankar på med en hammare så att båda proven får samma utböjningsmagnitud i responsen.

 

Här ser man utklingningen i de båda proven:

 

IMG_3464.PNG
Bild: LessLoss Audio

 

Än mer intressant är följande mätning, som visar materialens energiupptagning i frekvensregistret. Detta är ett mått på materialets konstruktionsdämpning som för många material är extremt frekvensberoende, medan naturligt trä (i detta exempel panzerholz) har en frekvensmässigt mycket bred upptagning.

 

IMG_3466.PNG

 

IMG_3467.PNG

Ju ljusare intensitet desto större energiupptagning. Svart motsvarar -54dB. Bild: LessLoss Audio.

 

Panzerholz är intressant eftersom det samtidigt har hög massa och styvhet. Skulle vara intressant att prova materialet på något sätt. Den typen av (inre) dämpning som ett sådant material uppvisar ger ett helt annat verkningssätt jämfört med påförda dämpmaterial som ger ett visköst beteende. Jag tror inte riktigt man kan räkna in mdf ens i samma kategori, men jag vet inte.

 

Link to comment
Share on other sites

35 minutes ago, Engelholm Audio said:

Men varför alu???

Alu är intressant, men det skulle vara intressant att ha mdf i samma mätning. Det skulle hamna i andra änden av skalan är min gissning. Alltså uppvisat ännu ett annat beteende.

 

 

35 minutes ago, Engelholm Audio said:

Alu ringer ju som en metall/legering. 

Ja, det är ju en metall.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...