Jump to content

Motorstyrning till skivspelaren, behövs det????


Peo

Recommended Posts

22 hours ago, AlfaGTV said:

Skulle herrarna kunna tänka sig att konstruera t.ex. ett excel-ark för oss lekmän som bara fixar spänningsmätningen? Det skulle uppskattas stort!

Jag har försökt, men lyckas inte.

Kanske någon där ute behärskar Excel bättre och känner för en "liten" uppgift?

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...
On 2017-02-07 at 13:11, Peo said:

Att driva en synkronmotor direkt från nätets 50 Hz eller som vissa tillverkare via en transformator för spänningssänkning är kanske inte optimalt i dagsläget, men det kommer att bli än värre.
De nya förslagen (Grid Codes) på hur man vill att eldistributionen ska bli i framtiden är inte någon positiv läsning i det avseendet.
Jag saxar några uttalanden angående detta.
* Det är idag stor skillnad på elproduktionsanläggningar och elnät mellan de olika EU-länderna.
* Gemensamma Grid Codes innebär sänkta krav för en del länder och höjda för andra.
* Nivån på Grid Codes läggs så att de länder som idag har en mycket låg standard får möjlighet att kunna uppfylla den med rimliga insatser.
* Den nya standarden tillåter frekvensvariationer på +/- 1 Hz jämfört med dagens +/- 0,1 Hz.
* Studier har visat att frekvensvariationerna på vårt elnät redan har ökat markant, se nedan.

De +/- 0,1 Hz som är dagens riktmärke har våra kraftleverantörer redan svårt att hålla.

Jag fortsätter med att saxa från ett annat dokument.
“The requirement of the highest permissible variation in the frequency during normal
state is between 49.90 and 50.10 Hz. The goal is to maintain 50.00 Hz.
The number of minutes with frequency deviation shall be kept at a minimum. The goal
figures for frequency deviation shall be established annually, and the number of deviations
with underfrequency and overfrequency shall be recorded.”

"Elaboration of understanding: the dispatchers do not necessarily strive to maintain exactly
50.00 Hz at all time. They rather try to optimize operation within the normal range. At certain
conditions e.g. morning hours where the consumption ramp is foreseen but not known in a
minute base level the dispatchers often chose to keep the frequency higher than 50.00 Hz in
order to have a better margin."

Mätningen görs genom att man kontrollerar de första 5 sekunderna under varje minut, detta värde sätter sedan värdet för hela minuten.
fasvariationer.jpg
Källa: www.entsoe.eu

Den blå kurvan representerar antalet minuter där frekvensen har varit utanför gränsvärdet per vecka. Den svarta kurva ger oss summan av veckomedel under respektive år och ska jämföras mot målet på maximalt 10 000 minuter/år.
Kravet att hålla sig under 190 minuter/vecka sprack 2010 och utvecklingen ser inte hoppfull ut.  Vissa månader har vi över 450 minuter med "felaktig" frekvens. Hur stor frekvensavvikelsen är förtäljer dock inte dokumentet, det enda vi vet är att det är över +/-0,1 Hz.

I dagsläget gör man tydligen inga insatser i kraftförsörjningen så länge nätet håller sig inom +/-0,1 Hz, vid 0,15 Hz börjar man försöka kompensera med målet att avvikelsen ska vara korrigerad inom 2-3 minuter.
Problemet för oss är att om frekvensen har halkat efter i 3 minuter kommer man att "brassa" på lite extra för att antalet perioder/dygn ska stämma.
3 minuter med 49,9 Hz kompenseras med 3 minuter 50,1 Hz. Helt plötsligt har vi ett svaj på +/- 0,2%.
Vid varaktiga avvikelser över 0,2 Hz tar man tydligen till lite grövre artilleri och bryter försörjningen till vissa delar av nätet.

En enkel "motorstyrning" som levererar en stabil 50 Hz till skivspelarens motor kommer nog att ingå som standard inom en snar framtid, åtminstone till skivspelare av lite högre dignitet.

/PEO

 

@Peo skrev ovanstående för exakt två år sedan.

Här är ett intressant inslag från tv-programmet Sverige Idag i samma ämne;

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Under de två åren som gått sen jag senast skrev i tråden har jag gjort många och långa mätningar på nätkvaliten. Det har inte blivit bättre, men kanske inte riktigt så illa som jag trodde. Det svenska nätet håller fortfarande en relativt hög klass och det har vi vår vatten- och kärnkraft att tacka för.

Jag vill passa på att göra en omformulering av det jag skrev för två år sedan, från

 

Problemet för oss är att om frekvensen har halkat efter i 3 minuter kommer man att "brassa" på lite extra för att antalet perioder/dygn ska stämma.
3 minuter med 49,9 Hz kompenseras med 3 minuter 50,1 Hz.

till, "Problemet för oss är att om frekvensen har halkat efter i 3 minuter kommer man att "brassa" på lite extra för att antalet perioder/dygn ska stämma.
3 minuter med 49,9 Hz kan mycket väl kompenseras med 1 minut 50,3 Hz, eller ännu värre."

Dessa frekvensavvikelser kommer garanterat att bli allt vanligare och än kraftigare i framtiden, tendenserna är väldigt tydliga redan idag.

 

Följande text är en del av ett halvfärdigt inlägg som var tänkt till tråden "Det smutsiga nätet". 

 

Sol och vindkraft, morgondagens räddning, eller ett växande problem?
 

Vårt elnät står inför stora förändringar då energibehovet stadigt ökar och förnybara energikällor förväntas stå för en allt större andel av den totala energiproduktionen. Politiska mål har satts upp för att minska utsläpp av bl.a. koldioxid och det handlar inte bara om elproduktion utan lika mycket om utsläppen från bl.a. våra transporter. Övergången till mer så kallat "grön el" kommer att ställa allt större krav på eldistributionen, men även på förbrukarnas immunitet mot ett annorlunda och framför allt ett "smutsigare nät".
 

Teknikutvecklingen går idag framåt i ett rasande tempo och mycket har hänt bara de senaste åren. Detta har gjort att tekniken som för bara några år sedan kostade skjortan (i många fall) har sjunkit i pris så att allt fler kan investera i den. Vi ser allt fler solcellsanläggningar, små vindkraftverk och en stadig ökning av antalet elbilar (som måste laddas).
 

Om jag börjar med det största problemet (enligt min värdering) som sol och vinkraft står för så är det avsaknaden av svängmassa.

Nätfrekvensvariationen i dag ligger på ungefär +/- 0,1 - 0,2 Hz (0,2 - 0,4%) när allt fungerar som det ska och under majoriteten av dygnets timmar, men inom några år kommer vi att få acceptera en frekvensdrift på minst +/- 0,5 Hz vilket ger en variation på +/- 1%. Då sitter man ju lite surt till om man har en skivspelare som går direkt på nätfrekvensen. 80% av det svenska elnätets elproduktion sker idag av kraftverk med stor mekanisk svängmassa (vatten och kärnkraft).
Jag citerar Energikommissionens skrift SOU 2017:2 som förklaring till vad jag menar.

 

"Mekanisk svängmassa
Mekanisk svängmassa kan beskrivas som systemets tröghet och kommer
huvudsakligen från den roterande massan i turbiner och generatorer
i kraftverk och behövs för att upprätthålla frekvensstabiliteten
i elsystemet. Vattenkraft, kärnkraft och värmekraft bidrar med svängmassa
till systemet då elen produceras i roterande synkrongeneratorer
där de roterande maskinernas mekaniska massa utgör en upplagrad
rörelseenergi, s.k. mekanisk svängmassa eller masströghet. Vindkraft
tillför inte någon mekanisk svängmassa och detsamma gäller för solkraft."

 

I takt med att man utökar andelen vind och solkraft kommer trögheten i elnätet att minska, frekvensvariationerna kommer därför att bli både större och snabbare. Det kommer inte att vara de närmast statiska avvikelser som varar i flera minuter eller t.o.m. timmar som idag, det blir variationstider med enheten sekunder istället.

 

Vindkraftverken har också nackdelen att skapa så kallat "flimmer" på nätet och det kan påverka vår utrustning negativt. 
flimmer.jpg
Här finns lite mer att läsa om flimmer.

 

 

Mina mätningar och experiment visar tydligt att en synkronmotor faktiskt påverkas av flimmer. En statisk höjning/sänkning av spänningen spelar ingen roll (inom vissa gränser förstås), men flimmer får motorn att gå oroligt med ökat svaj och ökade vibrationer som följd. Ju tyngre tallrik motorn driver, desto mindre blir påverkan.

 

Nu är det säkert flera av er som bara ser mig som en tramsig domedagsprofet, men ju mer man sätter sig in i ämnet, desto fler potentiella problemkällor hittar man. Att nätets kvalité kan vara annorlunda vid olika tidpunkter på dygnet och framför allt på olika platser i landet är det väl ingen som tvivlar på längre, men hur stor påverkan har det egentligen på skivspelaren? Vissa spelare är hyfsat immuna mot t.ex. flimmer, men andra är väldigt känsliga. Det som alla  skivspelare med synkronmotor har gemensamt är att frekvensen avgör varvtalet. Oavsett hur fint nätet än är vad gäller övertoner, DC, flimmer, transienter och oavsett hur exklusiva strömrenare/filter som friserar skivspelarens matningsspänning, så kommer nätets frekvensavdrift ändå att finnas kvar och påverka motorns varvtal. Enda sättet att komma ifrån det problemet är med en ny och stabil 50Hz nätspänning, t.ex. en s.k. nätregenerator eller motorstyrning. 

Mitt projekt "motorstyrning" är avslutat och resultaten talar sitt tydliga språk. Jag uppnår en rotationsstabilitet på motoraxeln på 0,004% och en sänkning av motorvibrationerna med -10 dB på en gammal nätmatad Thorens TD-160. Motorsvajet låg på mellan 0,15% och 0,25% med original nätdrift (beroende på när mätningen gjordes) . En spännings- och frekvensstabil matningsspänning kan faktiskt göra underverk, även på en gammal skivspelare, ingen tvekan. Hade vårt elnäts beskaffenhet varit så oväsentligt som vissa skeptiker vill hävda,  ja, då hade det ju inte blivit någon skillnad.

Eller hur?

Det finns en publik frekvensmätning att tillgå hos Svenska Kraftnät.

Mätningen är förvisso en medelvärdesberäkning, men den ger ändå en bild av hur det ser ut. Det är ganska långsamma förändringar under stora delar av dygnet, men plötsligt vaknar hela Sverige och ska koka morgonkaffe samtidigt och då minskar frekvensen markant. Oftast har man gasat på lite extra innan för att möta den plötsliga belastningsökningen som kommer.

 

//PEO

Link to comment
Share on other sites

35 minutes ago, Peo said:

plötsligt vaknar hela Sverige och ska koka morgonkaffe samtidigt och då minskar frekvensen markan

Man kan ju undra vad som händer i framtiden när kanske 2,5 miljoner elbilar kommer hem och sätter i kontakten och skall ladda upp 20 kWh över 10-ampere. En del pratar om att sätta 32 amperessäkringar. Klar elnätverken detta, tro?

 

Om det skall gå någorlunda snabbt krävs dessutom att man laddar över 3-fas. Detta samtidigt som allt annat som drar ström i en aktiv familj mella 18.00 - 22.00. Och på toppen av detta alla väggbulor för laddning av de digitala verktygen dit vi antagligen får lägga robottar och nya typer av virtuell intelligens. Framtiden för PS Audio och liknande bolag lär ha framtiden för sig.

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Peo said:

Mitt projekt "motorstyrning" är avslutat och resultaten talar sitt tydliga språk.

 

Intressant, tack för sammanställningen!

vad jag är nyfiken på är om du använder din lilla Pi-generator som drivkälla idag? Eller kör du Kuzmas original-pryttlar?

Link to comment
Share on other sites

Jag misstänker att min Phoenix Roadrunner/Eagle PSU jobbar enligt samma princip som min Powerplant, dvs omvandlar AC till DC och sedan till AC igen men med korrigeringskrets via en  touchometer. Jag tycker att den fungerar utmärkt och en avsevärd förbättring jämfört med tidigare.

Har vid mätningar med Lab 12 Gordian och konstaterat frekvensstörningar och dessa har naturligtvis inte blivit mindre.

Funderar på vad som skulle hända om jag kopplade Powerplanten direkt till Clearaudion och skippade Phoenixen? Sannolikt samma resultat. Som det nu är snurrar skivtallriken med en precision på tredje decimalen varvtalsmässigt. Upplever vare sig wow eller flutter. Sedan kan alltid mekaniska problem uppstå som när jag hade en motoraxel som visade sig vara glapp. Men det löste Mirre utan problem med en ny motor. :thumbsup:

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

23 minutes ago, calm said:

Funderar på vad som skulle hända om jag kopplade Powerplanten direkt till Clearaudion och skippade Phoenixen?

 

Ja det hade varit roligt att få ett resultat på. Själv har jag inte min snurra kopplad till min P20 då avståndet är ca 7m strömkabel och/eller ha en QB4 eller liknade emellan, har aldrig riktigt trott på den tanken, men om du får ett bra resultat om du testar så lovar jag att rodda om bland kablarna en gång till;)

 

/byZan

Link to comment
Share on other sites

Misstänker att din ström är betydligt bättre än min, du bor ju mer lantligt!:D:)

Men om vi utgår från att längden på kabeln inte påverkar det som är det egentliga problemet, dvs varierande frekvens på strömmen/spänningen så borde det fungera. Men jag har aldrig upplevt svaj på din spelare, så kanske mer en akademisk fråga. Värt och testa om det gör någon skillnad. Du behöver naturligtvis ingen Valhalla-kabel, det räcker med en sådan här.  https://www.biltema.se/bygg/el/skarvsladdar/skarvkabel-2000021073 :thumbsup::)

 

Calm

 

 

Link to comment
Share on other sites

6 minutes ago, calm said:

Misstänker att din ström är betydligt bättre än min, du bor ju mer lantligt!:D:)

Men om vi utgår från att längden på kabeln inte påverkar det som är det egentliga problemet, dvs varierande frekvens på strömmen/spänningen så borde det fungera. Men jag har aldrig upplevt svaj på din spelare, så kanske mer en akademisk fråga. Värt och testa om det gör någon skillnad. Du behöver naturligtvis ingen Valhalla-kabel, det räcker med en sådan här.  https://www.biltema.se/bygg/el/skarvsladdar/skarvkabel-2000021073 :thumbsup::)

 

Jo en riktig lantis i dina ögon;) Men det har sina fördelar ibland och säkerligen vad det gäller skillnad på din och min ström. Jo visst kan man ta i princip vilken kabel som helst bara för testet men orkar man in bakom allt igen? Tror jag avstår just nu iaf och jag har inga problem med verken svaj eller något annat annat i vinylriggen så jag sitter lugnt i båten och avvaktar din ev. test.

 

/byZan

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, AlfaGTV said:

vad jag är nyfiken på är om du använder din lilla Pi-generator som drivkälla idag? 

Motorstyrningen är baserad på Arduino, inte på Pi. Jag valde Arduino eftersom jag är bekant med det konceptet.

 

Här kommer en sammanfattning av hur experimentet utvecklade sig och jag börjar med ett blockschema.

Block.JPG

Hjärtat (eller hjärnan) är en enkortsdator av modellen Arduino DUE.  

51iRK9WqyVL.jpg

DUE har två inbyggda 12-bitars DAC:ar och klarar att sampla med tillräckligt hög frekvens för det här ändamålet. Jag har valt att sampla med 36 KHz för 33 rpm och öka till 48,6 KHz för 45 rpm.

Signalen från DAC:arna (+/- 1 V) måste på något sätt förstärkas till de 115 VAC som motorn behöver. Det var faktiskt det "lilla" problemet som kostade mest tid/bekymmer och jag testade med allt från diskreta transistorsteg till rör. Oavsett vilka förstärkande komponenter som användes hade jag hela tiden problemet med den höga likspänningen och det är inte så lätt att hitta komponenter som tål minst 200 V längre. Att aktivt förstärka signalen från DAC:arna till 115 VAC fungerade visserligen riktigt bra, men det blev både onödigt komplicerat och det genererade onödigt mycket värme. 

En positiv sak som kom ut ur experimenten är att katten aldrig kommer att hoppa upp på min arbetsbänk igen och att jag nu vet hur Tudor kom på sin logga.

tudor_cat_sml.png

 

Hade syftet varit att bygga en kommersiell produkt hade jag tveklöst fortsatt på rör-spåret. Jag är nämligen helt övertygad om att det hade varit betydligt enklare att ta ordentligt (t.o.m. oskäligt mycket) betalt om det satt ett par rör i den, även om slutresultatet till och med hade blivit sämre än med modern halvledarteknik.:)
 

Jag valde att ta den "fega" vägen och jobba med en relativt låg spänning och sedan höja den med en transformator istället.

Till slut landade det på en färdig förstärkarmodul baserad på kretsen TPA3116D2 från Texas Instruments. 

s-l1600.jpg

TPA3116D2 har lovprisats och höjdes till skyarna av "DIY-nissarna" för några år sedan. Givetvis kunde jag inte låta bli att testa en också, men det var definitivt inte något som kunde konkurrera med en hyfsad hifi-förstärkare. Den blev liggande i "bra o ha"-lådan och det var tur, för nu har jag äntligen hittat ett lämpligt användningsområde för den också. Den blir bara svagt ljummen när jag driver en 28 W motor. Klass D tekniken har helt klart sina fördelar.

Jag tog några genvägar under utvecklingen och började med att att spänningsmata förstärkaren med ett switchat nätaggregat från en HP-laptop. Det visade sig under resans gång att det inte fanns något att klaga på med den matningen, så jag har fortsatt på det spåret. 

0003145_300.jpg

Aggregatet levererar 19 Volt 65 W och det behövs bara en utsignal från förstärkaren på omkring +/- 8 V. Förstärkarens utsignal transformeras sedan upp med ett par "vanliga" nättransformatorer (230/15V), fast på "fel" håll (T1 och T2 på blockschemat) till önskad spänning. Jag har begränsat signalen så att utspänningen inte kan bli högre än 130 VAC per fas.

 

Nu kunde jag äntligen påbörja mätningarna.
I första hand fokuserade jag på att mäta frekvens/rotations-stabiliteten, vilket också krävde någon form av noggrann rpm-mätare. Inget vi hade på jobbet dög till uppgiften, så det var bara att lösa det på egen hand. Eftersom det handlar om en motorstyrning var jag bara intresserad av motorns varvtal, inte tallrikens, så jag monterade en liten flagga av eltejp på motoraxeln och använde en läsgaffel som givare. En läsgaffel fungerar som en fotocell och när ljusstrålen bryts av eltejpen startar en timer som räknar antalet µS (1 mikrosekund = 0,000001 sek) till nästa gång eltejpen åker förbi. Att sedan omvandla tid till varvtal är ju inget större matematisk bedrift och därför ansåg jag glatt att uppgiften var fullbordad.
Men, ack vad jag bedrog mig, det går givetvis inte att använda samma dator (klocka) för att både takta ut data till DAC:arna (och därmed indirekt även motorns varvtal) och att mäta resultatet. Driver datorns klocka kommer varvtalet att förändras, men så gör ju även tidbasen för rpm-mätningen. 
Tillbaka till ruta 1. Den enklaste lösningen var att komplettera motorstyrningen med ytterligare en "dator" som var dedicerad till att bara mäta varvtal.
Till denna uppgift valdes en Arduino NANO. 

F6961667-01.jpg

Nono är en löjligt liten enkortsdator som på Ebay bara kostar några tior. Jag köpte en 5-pack för 120:- (free shipping). 

 

Först var jag tvungen att kontrollera hur stabil den är beroende på omgivningstemperatur och matningsspänning. 
Vid rumstemperatur (24°C) kontrollerades den mot en pulsgenerator med extremt hög precision och jag fick då resultatet 1000004 µS ( 1,000004 sekunder) med en 1-sekundspuls. Efter en natt på balkongen med temperatur omkring nollan gjordes en andra mätning som gav resultatet 1000001 µS. Den tredje mätningen utspelade sig i ett torkrum i föreningens gemensamma tvättstuga. Gissa om "kärringarna" tittade konstigt på mig när jag låg där på alla fyra med spänningsaggregat, mängder av kablar, pulsgenerator, laptop och ett oscilloskop på golvet utanför torkrummet. Det var ingen mening att ens försöka förklara, de får tro vad de vill.

Nåväl, denna tredje mätning gav resultatet 1000008 µS vid en temperatur på 46°C. Den är alltså inte riktigt temperaturstabil, däremot verkar den helt immun mot rimliga förändringar av matningsspänningen (+/- 0,5 V). Varje mätning bestod av tio serier och varje serie bestod av tio 1-sekundspulser. Spridningen var förvånansvärt liten och i de flesta fall var det bara +/- 1-2 µS.

Med en 24-polig motor som roterar med 250 rpm blir det en felvisning vid 0°C på 0,00025 rpm (0,0001%), vid 24°C på 0,001 rpm (0,004%) och vid 46°C blir det 0,002 rpm (0,008%). Nu var frågan om jag skulle behöva temperaturkompensera mätningen, eller inte. Jag konstaterade snabbt att sannolikheten för att omgivningstemperaturen i min verkstad ska variera i en omfattning som påverkar är minimal och att en statisk felvisning på t.ex. 0,001 rpm vid 24°C inte spelar någon som helst roll för mina fortsatta mätningar. 

Nästa problem var att lösa informationsöverföringen från rpm-mätningsdatorn (NANO 1 i blockschemat ovan) till huvuddatorn (DUE). Valet föll på en internbuss som går under namnet "Inter-Integrated Circuit", IIC eller allmänt kallad I²C.

I²C använder tvåvägskommunikation via två ledare och jobbar enligt master/slav-principen. I mitt fall är huvuddatorn (DUE) master och rpm-mätningsdatorn är slav. Omvandling från tid till varvtal sker i slaven och resultatet skickas som ett 32-bitars värde till mastern (på begäran) med överföringshastigheten 100 kb/s. Smidigt, snabbt och elegant. Under utvecklingstiden hade jag även en USB förbindelse från rpm-mätningsdatorn till min PC för kontinuerlig dumpning av mätdata till Excel. 250 värden i minuten orkar man inte hantera manuellt om man vill ha lite längd på mätserien, en 5 minuters mätning ger 1250 mätvärden och på ett dygn ger det 360 000 mätvärden.

Nu fick jag äntligen till en tillräckligt noggrann och konsekvent mätning och märkte snabbt skillnaden mellan att driva motorn via min motorstyrning vs vägguttaget.

Jag har till största delen använt motorn från en Dual 505 och den har en 16-polig motor som snurrar med 375 rpm. Med motorstyrningen ligger varvtalet och pendlar mellan 374,99 och 375,01 rpm vilket är nära upplösningen i själva mätprincipen, men matad direkt från vägguttaget varierade varvtalet mellan 373,18 och 376,75 rpm vid en slumpmässigt vald 5 minuters mätning. Den korta serien representerar inte den största avvikelsen jag har mätt upp, vid en heldygnsmätning hade jag varvtalsvariationer mellan 370,09 och 379,11 rpm vid nätdrift. Det är alltså en avvikelse på styvt +/- 1%.
 

Hörs det någon skillnad med stabilare motorrotation? Ja det gör det verkligen, men det är helt beroende på hur snabbt frekvensen ändrar sig och vad man lyssnar på. Jag kan generera ett förutbestämt frekvenssvaj med hjälp av motorstyrningen och ett frekvenssvaj på +/- 0,5Hz med en periodtid på 1-5 sekunder är utan tvekan hörbart (t.o.m vansinnigt irriterande), men låter jag periodtiden vara över 40-60 sekunder kan jag inte alltid med säkerhet detektera det, valet av musik avgör. Pianomusik visade sig vara väldigt avslöjande. (den genererade frekvensavvikelsen ändrar sig sinusformat, inte till/från)

Modulation-FM-1.gif

 

Röda kurvan visar styrsignalen för frekvenssvajet och den blå visar utfrekvensen. Bilden är kraftigt överdriven av pedagogiska själ.

 

Vad händer om vi har ett statiskt frekvensfel då?
Jag hör definitivt inte skillnad om motorn snurrar med 373, 375, eller med 377 rpm så länge den roterar stabilt, det är de snabba variationerna som hörs. 


Jag märkte att den utspänning som jag justerar in när motorstyrningen är obelastad och vad det blir för spänning när jag ansluter motorn kan skilja en hel del. Vissa motorer drar bara 3-5 W och andra drar >10 W. Det krävs alltså någon form av mätning/återkoppling för att få en konsekvent utspänning.
Problemet var att jag ville hålla de utgående faserna galvaniskt skilda från övrig elektronik och den enklaste lösningen var då ett par transformatorer till. T3 och T4 i blockschemat.
Jag transformerar ner fasernas 120 VAC till mer hanterbara 12 VAC.

Den vanligaste mätmetoden är att omvandla växelspänningen till likspänning med en likriktare, filtrera den med en glättringskondensator och mäta likspänningen med en AD-omvandlare. Givetvis var det också den första metoden som testades, men det blev inte alls bra.

För det första blev det en fördröjning/tröghet av mätvärdet och för det andra blev inte mätningen linjär, ju lägre fasspänning, desto mer avvek mätvärdet från det verkliga värdet. Att redogöra för orsaken känns lite onödigt här och nu.

 

Lösningen blev att AD-omvandla direkt på den positiva halvperioden av sinuskurvan och plocka ut det högsta värdet (toppvärdet). Det kräver tyvärr att en ansenlig mängd AD-omvandlingar måste göras varje sekund. För att hitta toppvärdet med någorlunda repeterbarhet behövde jag sampla minst 40 gånger på en halvperiod, vilket innebär 2000 AD-omvandlingar per sekund och fas.

Nemas Problemas, eller?
Arduino DUE har inbyggda AD-omvandlare som med råge är tillräckligt snabba för ändamålet, men problemet var att AD-omvandlingen störde taktningen av DAC:arna som genererar sinusspänningen till motorn. Kontentan blev att motorn svajade mer än vid nätdrift. Shit!!!

På det igen. Ny lösning.
Det slutade med ytterligare en Arduino Nano dedicerad till att bara kolla utgående fasspänning.

Nu kan jag göra 100 samplingar / halvperiod utan att det påverkar DAC:arna.
Även denna Nano hamnade på samma I²C-buss som rpm-mätningsdatorn.
Själva regleringen av utspänningen sker i huvuddatorn och den får de aktuella spänningsvärdena skickade till sig via bussen. Så länge fasspänningen ligger inom +/- 0,5 V från det önskade värdet kommer ingen ny data att skickas och ingen korrigering kommer heller att göras. På så vis kommer huvuddatorn (DUE) bara att syssla med sin huvduppgift, (d.v.s. genereringen av de båda 50 Hz faserna) så fort motorn har kommit upp i varv (vilket tar 3-5 sekunder på min Kuzma). Det verkar inte behövas inte någon spänningskorrigering under tiden som skivan spelas, det är bara under uppstart/acceleration som korrigeringen har behövt jobba.
Teoretiskt kan alltså motorspänningen få svaja med +/- 0,5 volt under spelning utan att motorstyrningen lägger sig i, men i gengäld kan nätet svaja med +/- 10 volt under samma tid. En klar förbättring alltså.

 

Jag lägger till en bild som visar innehållet i lådan.

2018-12-09 20.23.20 (Small).jpg

Det blev lite trångt, men det fick plats.


Jaha, och hur viktigt är det att spänningen hålls kontant då?

 

Jag börjar med att citera en tidigare mening. "Rent teoretiskt ska varvtalet hos en synkronmotor vara helt okänsligt för spänningsvariationer, så länge det inte inkräktar på momentet, d.v.s. att motorn blir så svag att den inte längre orkar driva tallriken med rätt varvtal."

Mäter jag på en obelastad motor kommer rotationshastigheten att svaja märkbart redan vid +/- 3-4 Volt spänningsvariation, men ju tyngre tallrik den driver, desto mindre påverkan blir det. En periodisk (0,5Hz) sänkning/höjning med +/- 5 Volt på Dualen med sin lätta tallrik ökade svajet från 0.003% till 0.021 % på motoraxeln, samma förfarande men med +/- 10 volt på min Kuzma ökade bara svajet från 0,002 % till 0,003 %. Tung tallrik (stor roterande massa) är alltså att föredra i det här läget.

AM.jpg

Amplitudmoduleringen gjordes i tvära steg av den enkla anledningen att det är så nätet oftast beter sig. Vid start av en tung last kommer spänningen att sjunka omedelbart.

Sänker jag spänningen till stabila 90 Volt kommer varken DUALen eller Kuzma'n att påverkas nämnvärt, men under 85 Volt börjar DUALen att bära sig riktigt illa åt. Kuzma'n går att köra ner till 70 Volt innan motorn börjar "kogga". Nu hör det till saken att DUALen har en 16-polig motor, medan Kuzma'n har två 24-poliga motorer. Det är nog inte helt rättvist att jämföra deras beteende.

 

Jaha, och varför bry jag mig om hur mycket man kan sänka matningsspänningen?


Jo, det visar sig att motorvibrationerna minskar drastiskt redan vid en ganska moderat spänningssänkning, det är inte linjärt. Vibrationerna i Dual-spelarens motor mer än halveras vid en sänkning från 115 VAC till 95 VAC och fenomenet fortsätter ner till ungefär 85 Volt. Där börjar motorn "kogga" och vibrationerna ökar drastiskt igen. På Kuzma'n händer inte lika mycket, men en sänkning av spänningen från 115 Volt till 90 Volt minskar motorvibrationerna med 20-25 %.

Vibrationerna mäter jag med en vanlig pickup, en Ortofon OM10 där nålspetsen vilar mot motorn. Signalen förstärks med ett MC-riaa och utsignalen skickas till ett oscilloskop för visning. När jag skriver att vibrationerna minskar till hälften, är det signalamplituden efter riaa-steget som har minskat till hälften.

 

Hörs det någon skillnad?

Både ja och nej. Om vi börjar med DUALen, så är den största skillnaden att det mekaniska oljudet från själva skivspelaren nästan försvinner helt. Jag har även testat med att haka av drivremmen, lägga ner pickupen på en stillastående skiva, starta motorn och höja volymen på förstärkaren tills motorvibrationerna hörs tydligt i högtalarna. Det krävs förvisso en relativt hög volym för att oljudet ska bli mer än bara förnimbart i lyssningsposition, vilket jag tolkar som att vibrationerna inte borde påverka musiksignalen nämnvärt. Däremot minskar den elektromagnetiska strålningen från motorn med 40 % vid en spänningssänkning från 115 till 90 Volt. Detta kan säkert spela en större roll beroende på hur välskärmade signalkablarna är, hur nära motorn som riaa-steget står o.s.v. 

Kuzma'n har inget hörbart motorljud oavsett spänning och jag kan inte höra något i högtalarna oavsett volym, men det elektromagnetiska fältet minskar här också i proportion med spänningssänkningen. Inget gott utan att det har något ont med sig, sänker jag spänningen gör det att skivspelaren har svårt att starta på egen hand. Jag måste alltså hjälpa den igång och det stör jag mig på. Gamla slutkörda mopeder fick man springa igång och det var väl OK, men att skivspelaren inte startar utan assistans känns definitivt som ett misslyckat steg i utvecklingen.
Lösningen för min del var att låta motorstyrningen leverera 115 Volt vid uppstart, för att sedan successivt sänka den till 90 volt efter ett valbart antal sekunder. Jag kallar funktionen med fullgas vid uppstart för "Boost" och både startspänning och tid är konfigurerbart via menyn. Efter boost kommer spänningen att rampas ner till den valda drivspänningen under en valbar tid för att eliminera svaj.
Nu fick jag det bästa ur två världar, skivspelaren startar utan personlig assistent och det elektromagnetiska fältet kunde reduceras planenligt.

Jag har målmedvetet under lång tid försökt att eliminera så mycket elektromagnetiska fält som möjlig i anläggningens omedelbara närhet och jag tycker det har gett ett mycket positivt resultat. Det så ofta använda uttrycket "svärtan", eller tystnaden som jag väljer att kalla den för, är beroendeframkallande när man väl har upplevt den.

 

Störfältet jag talar om påverkar alla övriga apparater i sin närhet, men inte tallrikens hastighet, såvida de inte stör ut själva motorstyrningen.

Jag kollar störfältet på ett väldigt primitivt sätt med en typ av faspenna  och mäter avståndet där pennan tystnar. Vid 115 V fasspänning ut till motorn ligger pennans avkänningsgräns på 335 mm och vid 90 V fasspänning ligger den på 195 mm.

Störfältet har ett pulserande utseende med fyra pulser på en sinusperiod. 

fält.JPG

Dessa "elaka" störningar kan ju/kommer att induceras i både signalkablar, nätkablar och apparater som befinner sig tillräckligt nära om skärmningen inte är 100%. Mitt riaa-steg befinner sig 160 mm från motorn, signalkabeln mellan pickup och riaa-steg är bara 200 mm från motorn och försteget som står jämte skivspelaren blir ju helt överöst av motorns störfält. Pickupen klarar sig bra eftersom tallriken skärmar av fältet förvånansvärt bra och det är knappt mätbart på ovansidan av tallriken. 40 mm aluminium gör bevisligen nytta. Jag kan tänka mig att en bristfälligt skärmad SUT skulle fungera som en utmärkt mottagare.

Det är inget som hörs i högtalaren, typ ett brum, men det solkar (finns det ordet?) tveklöst ner bakgrunden. Det är faktiskt skillnad på svart och väldigt mörkgrått, eller det är kanske bättre att skriva tyst och nästan tyst.

 

Det blev ingen vacker skapelse, men det är ju bara en prototyp för labbändamål.

2018-12-13 15.12.48 (Small).jpg

Förutom huvudbrytaren finns det en liten TFT-skärm och en ratt på fronten.

Skärmen visar normalt vald hastighet, drift-mode, aktuell frekvens, spänningen för respektive fas och vinkeln mellan faserna.

 

Även varvtalsmätningen kan presenteras på skärmen.

2018-12-13 15.18.44 (Small).jpg

 

Förutom start/stopp och hastighetsval används ratten för att via ett menysystem ställa in frekvens, spänning, fasvinkel och diverse mer eller mindre onödiga finesser.

På bakre panelen finns kontakter för matningsspänning in, ut till motorn, den 5-pol DIN-kontakten som Kuzma använder och en kontakt för anslutning av rpm-sensorn.

Back (Small).JPG

 

I kontakten för motorn finns några extra stift som jag använder för funktionsväxling av motorstyrningen. Byglas två stift kommer utsignalen att bli en 1-fas spänning med valbar amplitud mellan 24VAC till 260VAC. Boost och rampfunktionerna fungerar som vanligt och frekvensbyte för 33/45 rpm likaså. Detta är ett läge som jag använder när jag inte kan/vill bygga om testobjektet.
Vinsten att få en amplitudstabil, frekvensstabil och störningsfri matningsspänning bruka vara relativt stor, men vill man få ut maximalt av en motorstyrning ska man tveklöst avlägsna resistorn och kondensatorn som till 99% används för spänningsanpassnig och för att skapa den 90° fasförskjutningen som krävs.

 

 

Slutsats:
Om jag äger en skivspelare med synkronmotor som drivs av nätspänning, direkt eller via transformator, hade jag utan tvekan satsat på en bra motorstyrning. De störningar/avvikelser som vi har i nätet idag ställer till med både mätbara och hörbara problem redan nu och värre kommer det att bli. Tack vare att jag har kunnat simulera både frekvensvariationer och amplitudvariationer med min motorstyrning, har jag också kunnat få en hyfsat god uppfattning om hur och vad störningarna påverkar samt var gränsen går. Jag har lekt med en DUAL 505 som har en relativt lätt tallrik och jag har även jämfört med min Kuzma Stabi Reference som har en medeltung tallrik. 

Nätets frekvensvariationer påverkar utan pardon motorns varvtal och därmed också tallrikens varvtal. Motorns moment vs den roterande massan avgör hur snabb och hur stor avvikelsen på tallriksrotationen blir. Dynamiska frekvensvariationer på mindre än +/- 0,3 Hz är utan tvekan hörbart, men ett statiskt frekvensfel på 0,5 Hz skulle jag lätt kunna leva med. 

En motorstyrning som genererar en stabil frekvens och stabil spänning oavsett vad nätet håller på med räcker för mig, jag känner inget större behov av en varvtalsåterkopplad motorstyrning som strävar efter att ställa in exakt 33,33333 rpm. Hade jag haft absolut gehör hade nog önskemålet funnits där, men så är inte fallet. Risken finns att en varvtalsreglering ställer till med mer problem än vad den gör nytta. Teoretisk skulle den kunna orsaka en dynamisk frekvensvariation som är långt värre än nätets om förutsättningarna ändras, t.ex. en tung skivpuck.

 

Vartalsåterkoppling är när det uppmätta (aktuella) varvtalet styr utgående frekvens. För lågt varvtal, höjer frekvensen så att motorn snurrar snabbare och tvärtom.

 

Jag har givetvis också testat att köra med varvtalsåterkoppling, men både DUALen och Kuzma'n är så pass stabila att det inte behövs kontinuerlig passning. En initialmätning av tallrikens varvtal räcker för att avgöra hur skivspelarens tillverkningstoleranser ligger. Snurrar tallriken med t.ex. 33,355 rpm vid 50 Hz, så är det bara att sänka frekvensen lite och den mekaniska avvikelsen som är orsaken till felet finns ju kvar även vid nästa skiva, nästa dag och nästa år. Diametern på remskivorna ändrar sig inte med tiden och är bara frekvens och spänning till motorn konstant, så snurrar den också med samma varvtal varje gång.

Att kunna påverka motorns drivspänning kan minska motorvibrationerna markant, men uppbyggnaden av skivspelaren avgör om det är en nödvändig funktion. Min Kuzma isolerar motorvibrationerna tillfredsställande, DUAL:en var väl sådär, men jag har även testat på en äldre ProJect Debut med 230 V motor och där var skillnaden häpnadsväckande. I stort sätt allt rumble försvann och det blev som en helt ny spelare när vi sänkte spänningen från 230 VAC till 180 VAC och därmed blev den av med det konstanta bakgrundsljudet (morrandet) som motorn orsakade. 

Ett stelt verk med motorn monterad i plinten tycks vara betydligt känsligare för motorvibrationer än vad ett flytande verk är, vilket också känns ganska logiskt.

För min egen del är det viktigare att kunna sänka drivspänningen för att minska på det elektromagnetiska fältet som motorn avger, än att minska vibrationerna, eftersom min skivspelare inte kopplar motorvibrationerna vidare till avspelningen. 
Nackdelen är (som jag skrev tidigare) att motorn inte orkar dra igång tallriken på egen hand när jag sänker spänningen för mycket. För vissa av er är det kanske inget problem att behöva hjälpa till, men för mig är det en helt otänkbar manöver. 

 

Jag har ju även skapat möjligheten att finjustera fasförskjutningen med min motorstyrning och beroende på motor kan faktiskt några graders fintrimmning åt endera hållet göra ganska mycket på vibrationerna. Jag har inte forskat vidare på anledningen, men jag har mina teorier.

 

Det finns gott om mätresultat som ligger till grund för mina slutsatser, men jag tror inte att någon av er blir lyckligare av att läsa dem och de gäller ju bara för just den specifika skivspelaren och med min hembyggda motorstyrning.

 

Några frågor?

 

9 hours ago, AlfaGTV said:

Eller kör du Kuzmas original-pryttlar?

Jag kör oftast med Kuzmas original motorstyrning, mest för att mitt hembygge har varit på vift mest hela tiden. Ljudmässigt kan jag inte påstå att det spelar någon större och avgörande roll vilken av dem jag använder. Hembygget har bara använts till min Kuzma i 2-3 veckor totalt, men jag ska göra en längre test när det finns tid och bygget är hemma. Orkar jag göra ett snyggare chassi så blir det nog den som används, men den ser lite väl amatörmässig ut just nu för min smak.

 

 

Jag hoppas det har varit en intressant läsning och att jag t.o.m. kanske har sått några nya frön i ert hifi-grubbleri.

 

//PEO

Link to comment
Share on other sites

29 minutes ago, Peo said:

Jag hoppas det har varit en intressant läsning och att jag t.o.m. kanske har sått några nya frön i ert hifi-grubbleri.

Absolut! Ett fantastiskt gediget arbete och jag tackar för ett flertal gapskratt! :D Skulle vilja sett tanternas min där vid torkrummet och tycker lite synd om missen!

 

Nu har ju jag valt en skivspelare med DC-motor och en annan med direktdrift. Jag har förvisso en Linn LP-12 också men den har nyligen fått en Lingo 2, men det är ju lekskole-teknik jämfört med dina övningar.

 

Vad jag är lite nyfiken på är om dina mätningar "bakom" en spänningsregenerator (oj, vilket långt ord?) som t.ex. en Ps Audio P-10/P-20 hade påvisat lika stora variationer i frekvens över tid?

Link to comment
Share on other sites

11 hours ago, Peo said:

Jag har ju även skapat möjligheten att finjustera fasförskjutningen med min motorstyrning och beroende på motor kan faktiskt några graders fintrimmning åt endera hållet göra ganska mycket på vibrationerna.

 

För egen del är det nog detta jag skulle vilja testa först. Sänkt matningsspänning till synkronmotor har jag provat tidigare med bra resultat men det kräver en rotationsstabil tallrik.
 

11 hours ago, Peo said:

En motorstyrning som genererar en stabil frekvens och stabil spänning oavsett vad nätet håller på med räcker för mig, jag känner inget större behov av en varvtalsåterkopplad motorstyrning som strävar efter att ställa in exakt 33,33333 rpm. Hade jag haft absolut gehör hade nog önskemålet funnits där, men så är inte fallet. Risken finns att en varvtalsreglering ställer till med mer problem än vad den gör nytta.

 

Håller helt med om detta, synkronmotorns största förtjänst är att den följer matningsfrekvensen blint och därmed inte behöver justeras. Tyvärr verkar det bli sämre och sämre stabilitet på el-nätet vilket ökar problemen med motortypen och då blir det till att generera matningen själv med stabil frekvens.

 

Väldigt intressant att ta del av dina försöksresultat och slutsatserna ser för mig helt rimliga ut.

Link to comment
Share on other sites

Mycket ingående beskrivning, intressant test och konstruktion. Behovet av stabil frekvens är uppenbar och uppenbarligen möjlig att uppnå. 

Min egen mätning av varvtalet som ges i min egen Phoenix Roadrunner/Eagle PSU är egentligen helt ointressant avseende absolut varvtal, utan det som är intressant är att se den relativa förändringen av varvtalet. Sedan kan det ju säkert vara intressant att veta för den som har absolut gehör att höra rätt ton, vilket även jag saknar, däremot är jag överkänslig mot hastighetsvariationer. I långsamma pianostycken kan de vara direkt plågsamma. Detta är det enda egentliga skälet till mina egna åtgärder om hastighetsstyrning och möjligen kunna stämma av om hörselintrycket  korresponderar till reella vartalsförändringar. Det var på detta sätt jag detekterade en defekt motoraxel, vilket säkert hade varit svårare om jag inte haft möjlighet att se hastighetsvariationen i mätning. 

 

 

Calm

Edited by calm
Link to comment
Share on other sites

Hej Peo

 

Tack för intressanta inlägg

 

Vi använder sedan lång tid frekvensen i elnätet för att styra genereringen (effekten som tillförs elkraftnätet). Om elanvändningen ökar då sjunker frekvensen och då känner bl.a. vattenkraftstationerna av detta och ökar produktionen.

 

Ny teknik skriver idag om frekvensvariation i det Svenska kraftnätet. ”Ett elnät i obalans tvingade Ringhals att stänga ner”

”Frekvensen i elnätet blev för hög och Ringhals 3 tvingades att stänga. Händelsen visar att marginalerna i elsystemet krymper, anser Svenska kraftnät.”

https://www.nyteknik.se/premium/ett-elnat-i-obalans-tvingade-ringhals-att-stanga-ner-6947697

 

Jag köpte en Thorens TD 160 för ca 40 år sedan. Jag borde kanske varit mer förutseende och inte valt en skivspelare vars hastighet är beroende av nätfrekvensen ?

Link to comment
Share on other sites

Intressant område. Jag laddade ner "RPM Speed & Wow" som använder mobilens gyrofunktion. Min direktdrivna Kenwood med dc-motor visade 33,28 RPM +/- 0,05 %. Helt ok och lätt justera med pitch-kontrollen. 

 

Min Simon Yorke har AC-motor och styrs av nätfrekvensen. Resultatet kändes som en käftsmäll. 

 

Screenshot_20190214-124246.png

 

Min spelare har två torn som fungerar som drivlina. Dessa kan man flytta inbördes.

DSC_0001.JPG

 

Uppenbarligen har det stor betydelse hur dessa står eller rättare sagt hur mycket man sträcker ut "remmarna" som är rund som en fiskelina men är någon form av gummiblandning (elastisk). Som framgår nedan kan man påverka en hel del. 

Screenshot_20190214-124026.png

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, AlfaGTV said:

Hur pass bra precision kan man räkna med i en iPhone (e.d.)?

Jag pratade med @Peo om just det igår. Han har jämfört med traditionell mätning med sina instrument visavi mobilen. Han säger att de visar samma. Då känns det ok. Gyrofunktionen i mobilerna verkar hålla hög precision.

Link to comment
Share on other sites

Jag använde tidigare PlatterSpeed från DrFeickert i mobilen för att mäta hastighet och svaj på skivspelare. Den byggde på att man spelade en skiva med en testton - samma princip som Adjust+, men skillnaden var att det var mobiltelefonens mikrofon som analyserade frekvensen på den ton som spelades upp så man slapp koppla in en dator till linjeutgången vilket gjorde mätningen snabb och enkel. Tyvärr är appen nedlagd då man tydligen inte kunde motivera kostnaden för att hålla den uppdaterad med nya versioner av Android och iOS.

 

Jag blir lite skeptisk till hur stor tilltro man i realiteten kan ha till den typen av mätning där man lägger en telefon på skivtallriken. Jag kan vara ute och cykla, rätta mig i så fall :), men jag har två problem med mätmetoden som sådan. Det första är att telefonen, antar jag, är svårt att placera centrerat på skivtallriken. Man introducerar med andra ord en obalans som jag tänker mig kan påverka resultatet - framför allt om det är en lätt skivtalrik. Det andra problemet är att man inte mäter hastigheten vid avspelning, alltså med pickupen i ett skivspår. Möjligen är diamantens friktion mot vinylen försumbar i sammanhanget, men jag minns mycket väl när jag fick helt olika värden när jag mätte svaj på en tidigare skivspelare vid byte av pickup. Allt annat var lika, så någon oförklarlig (?) påverkan hade hur som helst olika pickuper på svajet.

 

Edit: Såg precis @Bebop s kommentar. Jag skall jämföra Adjust+ med en gyroapp vid tillfälle för att se om jag själv får samma resultat.

I så fall - I will rest my case! ;)

 

 

Edited by Taxmannen
Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Taxmannen said:

Det gäller alltså att ha en plan puck :D

Jag använder också Platter Speed och har faktiskt en installation på min gamla iPod Gen4 med ett gammalt MacOS, det funkar och ger ungefär liknande värden. Tyvärr är både min Dr Feickert 7" och Ultimate Test LP är svagt ocentrerade så utläsningen ser taskig ut. Dock är värdena liknande efter filtrering.

 

För övrigt var min mätning under avspelning faktiskt snäppet bättre än "torr-simmet" avseende wow & flutter.

I RPM-appen där man kan ladda upp sina resultat och jämföra hamnade min i topp (av ca 780 resultat) om man sorterar på "w/f".

Edited by AlfaGTV
Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, Bebop said:

Jag laddade ner "RPM Speed & Wow" som använder mobilens gyrofunktion

Den mäter hastighetsavvikelsen, dvs avvikelsen mot 33 1/3 rpm, vilket för absoluta majoriteten inte spelar roll +/-0,5 rpm skulle jag säga.

Den beräknar också den kontinuerliga hastighetsändringen, dvs acceleration och retardation, på ett lite svårgenomskådligt sätt med hur mycket rotationen avviker från medelvärdet med mer än ett visst värde.

 

Hur som helst, jag tycker den tidigare inställningen på SYD var bättre än den du ändrade till eftersom hastighetsändringarna var mindre även om hastighetsavvikelsen var större.

 

Jag gillar inte att dessa verktyg anger procent med flera decimaler. Tror det är många som feltolkar.

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Bebop said:

I anvisningen står inte att den behöver centreras, enbart att den skall placeras så nära centrumpinnen.

Min telefon bryr sig inte alls om den är perfekt centrerad över centrumpinnen eller ligger vid sidan om.

Jag har gjort samtidig mätning med appen RPM i en telefon, en testskiva med 3150Hz och appen PlatterSpeed i en annan telefon och min hembyggda RPM-mätare i motorstyrningen.

Motorstyrningens mätning gav resultatet 33,3281 rpm, appen RPM visade 33,32 rpm och PlatterSpeed gav 33,34 rpm.

Jag anser att det är inom felmarginalen för mätprinciperna och att den avvikelse som mätningarna uppvisar är försumbar. Oavsett vilken av mätningarna som jag justerar min skivspelare mot, så blir det tillräckligt bra.

 

8 hours ago, CommonMode said:

Jag köpte en Thorens TD 160 för ca 40 år sedan. Jag borde kanske varit mer förutseende och inte valt en skivspelare vars hastighet är beroende av nätfrekvensen ?

:) Ja, det gäller att tänka till innan man handlar.

 

Jag har ju labbat en del med en Thorensspelare och kommit fram till att just den spelaren presterade bäst med följande parametrar. Jag tror dock inte att dessa värden är direkt applicerbara på nästa spelare.

  • Spänning fas-1 = 88 V
  • Spänning fas-2 = 91 V
  • Fasvinkel = 92°
  • Vibrationsvärde = 279 (-10 dB från originalet)
  • Rotationsstabilitet (motor) = +/- 0,004% (under 24 timmar)

Man får kompromissa med fasspänningen för att få både lågt svaj och minimalt med vibrationer. Sänker jag spänningen till 77/79 V så minskar vibrationerna med ytterligare -4dB till värdet 176, men då ökar svajet till +/- 0,11% i stället (under 1 minuts mätning).

 

Med original spänningsmatning, förkopplingsresistor och fasförskjutningskondensator såg det ut så här:

Nätspänningen vid mättillfället var 228 V.

  • Spänning fas-1 = 107 V
  • Spänning fas-2 = 88 V
  • Fasvinkel = 86°
  • Vibrationsvärde = 886
  • Rotationsstabilitet (motor) = +/- 0,46%  (under 24 timmar)
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...