Jump to content

Musikhörna och experimentverkstad


MatsT

Recommended Posts

14 hours ago, MatsT said:

mina kommande subwoofers kommer att använda strömdrivning och för att få rak frekvensgång då är det lämpligt att göra en korrigering av den som ges av elementets impedanskurva. Jag har gjort en enkel modell av en högtalare och simulerat lite.

Den ritade kretsen har ju spänningsdrift, och elementet är ingen subwoofer.

Jag hänger inte med :unsure:

 

Link to comment
Share on other sites

För att försöka visa vad som sker vid strömdrivning respektive spänningsdrivning kommer här 2 simuleringar.

 

Först spänningsdrivning och det jag visar är ström genom R1, spänning genom R1 och impedans.

sw_imp_sim_vdrive.JPG.335b6708c7730baeed35921fc30f2379.JPG

 

Det som kännetecknar en spänningsdrivare är att den "fokuserar på" att hålla spänningen konstant oavsett strömförbrukning och det som händer i en högtalare är att strömmen genom spolen i det här fallet representerad av I(R1 ) minskar när impedansen stiger på grund av de inneboende reaktiva komponenterna (med dämpning) som representeras av L2, L3, C2 och R6. Att både ström och spänning minskar i en resistans är givet och det syns i graferna. Att jag visar strömmen genom B1 är för att det är den som skapar kraften i en högtalare och övriga komponenter påverkar hur kraften får högtalaren att röra sig och är i det simulerade fallet den mekaniska grundresonansen och spolens induktans.

 

Det jag visar är normalt inte något som högtalarkonstruktörer bryr sig om eftersom högtalarelementet är avstämt med dämpning så att det beter sig på ett visst sätt vid grundresonansen (Q-värde) och spolen induktans är ofta dimensionerad för att ge en sänkning mot högre frekvens som motsvarar ungefär den ökning i nivå rakt fram som fås på grund av ökad riktverkan.

 

Jag låter dem som konstruerar högtalare göra så som de själva vill men det skadar inte att förstå vad som egentligen händer och det är att det normala är att de är gjorda för rak frekvensgång med spänningsdrivning (låg utimpedans - simulerad som 0.1 ohm). Med stigande utimpedans kommer frekvensgången att påverkas av impedanskurvan och vid extremfallet strömdrivning (nedan simulerad med utimpedans 10  kohm) fås ström genom R1 enligt detta.

 

sw_imp_sim_idrive.JPG.f43f6310de9c6f684302510174b3185b.JPG

 

Eftersom högtalaren i regel är gjord för spänningsdrivning kommer frekvensgången att ändras enligt skillnaden i ström genom R1 enligt ovan. Det ger en rejäl puckel vid resonansen och ibland en del ojämnhet vid delningsfrekvenserna. Med bara en liten höjning av utimpedansen som i t.ex rörförstärkare (typiskt 0.5-2 ohm) fås samma påverkan men i betydligt lägre utsträckning och det ger inga större problem vid praktiskt bruk.

 

Fördelen med strömdrivning är att man driver med den storheten som direkt påverkar rörelsen. Det ger i regel lägre distorsion och minskade problem med sekundäreffekter som ger "egenljud" i högtalarna. Vad som är lämplig utimpedans för en given högtalare ges nog oftast av vad som använts av konstruktören vid "voicing".

 

Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago, calle_jr said:

Den ritade kretsen har ju spänningsdrift, och elementet är ingen subwoofer.

 

Utimpedansen i signalgeneratorn är ställbar och det är gjort i exemplet ovan men calle_jr gick händelserna i förväg. Impedanskurvan är inte typisk för en subwoofer utan bara det jag fick fram efter lite pillande med värden, den duger för att visa hur det fungerar och hur man kan kompensera för den.

 

Anledningen till att jag började med det här är att jag besökte min kompis som också håller på med test av strömdrivning i subwoofer och har kommit lite längre i mätningarna. Vi har diskuterat användning av parametrisk EQ för att få rak frekvensgång vid resonansfrekvensen men vid praktiska prov har den faktiska nivåhöjningen visat sig vara så stor att den är lite knepig att hantera med aktiv EQ. Vi pratade om någon som gjort passiv kompensering av högtalare för att kunna använda strömdrivning och då tänkte jag om och stoppar utvecklingen av en parametrisk EQ som jag jobbat lite med då och då. Jag tänker lösa det med passiv korrigering istället och hur det går till tänkte jag visa här i tråden.

 

Link to comment
Share on other sites

Lysande!

 

Det finns en logik i att använda spänningsdrift eftersom det finns en traditionell koppling mellan spänning och membranets hastighet via högtalarens kraftfaktor Bl.

Men det är helt riktigt strömmen till talspolen som är direkt styrande och det som styrs är membranets acceleration.

 

Om det mekaniska beteendet för högtalare vore linjärt så hade det inte spelat någon roll med spännings- eller strömdrift. Men eftersom de snarare är kraftigt olinjära (impedansgången) så är denna studie mycket intressant.

 

Link to comment
Share on other sites

Då tar vi första kompenseringslänken som är rätt vanlig och brukar kallas konjugatlänk, den tar hand om impedanshöjningen som skapas av talspolens induktans.

 

sw_imp_sim_konj1.JPG.8f62661182e9061d8a2b6ed5dbccee36.JPG

 

Det görs normalt med ett motstånd som har samma värde som högtalarelementets impedans och en kondensator som sätts i serie. Länken ska ha sin brytpunkt där impedanshöjningen gett 3dB extra och det är när impedansen har ökat med 41%.

 

Resultatet av länken blir detta.

 

sw_imp_sim_res_konj1.JPG.159379515e474bdc6e697f1da1ef9cb9.JPG

 

En jämn impedans mot högre frekvens och vi kan se att strömmen genom R1 inte påverkas så det ger ingen ändring av frekvensgång utan ger bara andra drivbetingelser för förstärkare eller ett eventuellt passivt filter som sätts före. Det blir mycket enklare och så här har jag gjort när jag byggt högtalare men det är ett tag sedan nu.

 

Link to comment
Share on other sites

Kompenseringslänken för basresonansen då.

 

sw_imp_sim_konj2.JPG.cebc1c9574bcfc4aa1cbeb1b785deb29.JPG

 

Den består av ett motstånd, en kondensator och en spole i serie och syftet med den är att öka strömförbrukningen i kretsen precis lika mycket som den sänks med vid resonansen vid spänningsdrivning. Den är lite knepigare att dimensionera och jag ska försöka göra en vettig beskrivning men vi kan se på resultatet så länge.

 

sw_imp_sim_res_konj2.JPG.97efff1787355ab121717b6085a76504.JPG

 

Jag har fått till det skapligt men det går säkert att förbättra. Även här kan vi se att strömmen genom R1 inte förändras vid spänningsdrivning och det beror på att spänningen styr och den ström som efterfrågas pga impedansnivån levereras.

 

Det är det som ger minskad ström i R1 vid resonans. Då kan vi väl titta på resultatet med strömdrivning också.

 

sw_imp_sim_res_konj2_idrive.JPG.7c0cb14a8fbccec6b2cf779d04c7739c.JPG

 

Det ser likadant ut och alltså borde vi få likadan frekvensgång oavsett förstärkarens utimpedans. Kompensationslänken är helt enkelt utformad så att den drar samma mängd ström som "sparas" vid resonansen och spänningsdrivning och vid strömdrivning förses kretsen med efterfrågad ström vid 8 ohm konstant, dvs spänningen över högtalarelementet kommer att följa en "resistiv" komponent och därmed beter det sig på samma sätt som vid spänningsdrivning.

 

Jag hoppas att jag fått till det här rätt men ska fortsätta med simuleringar och praktiska prov tills jag är säker på att det fungerar.

 

Link to comment
Share on other sites

27 minutes ago, MatsT said:

Jag hoppas att jag fått till det här rätt men ska fortsätta med simuleringar och praktiska prov tills jag är säker på att det fungerar.

Grymt!

Pedagogiskt och kärnfullt.

 

Hur påverkas känslighet?

 

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, MatsT said:

Jag hoppas att jag fått till det här rätt men ska fortsätta med simuleringar och praktiska prov tills jag är säker på att det fungerar.

Detta följer jag med stort intresse! Tack Mats :)

Link to comment
Share on other sites

sw_imp_sim_konj2.JPG.cebc1c9574bcfc4aa1cbeb1b785deb29.JPG

 

Spänningarna över komponenterna i schemat ovan varierar så här (spänningsdrivning).

 

sw_imp_sim_res_voltages.JPG.35d2f89df7c92d8a40358a688600e630.JPG

 

Jag har missat resonansfrekvensen en aning men det är en trevlig metod att simulera spänningarna på det här viset för att justera in den önskvärda funktionen.

 

Link to comment
Share on other sites

Jag har gjort ett högst ovetenskapligt men intressant experiment. :)

 

Nu när jag fått till enkel inkoppling av inspelningsutrustning via tape in/out har jag anslutit min modernaste inspelningsapparat, en Tascam DA-3000.

 

Igår spelade jag in en LP, en sida med 24/96 och den andra sidan med 24/192 och spelade sedan upp från Tascam via analoga utgångarna. Det lär OK med 96kHz och bra med 192kHz men även med den högre frekvensen var det en liten subjektiv skillnad och en tydlig objektiv också! Skivknäppar blev dämpade trots att jag spelade in med vad jag tyckte var god överstyrningsmarginal. Inte odelat negativ skillnad egentligen men inga problem att höra i blindtest. Det går säkert att få det mer lika med sänkt inspelningsnivå men nån måtta får det vara på jakten efter transparens. :D

 

Jag ville prova att spela upp via min Wadia 121 DAC istället och började koppla om igår men fick avbryta när väggkonsolen började släppa från väggen! Nu har jag ägnat några timmar åt att plocka bort allt, göra nya väggfästen och sätta dit grejorna igen. Inget roligt jobb men jag fick aningen bättre ordning på sladdhärvorna så det var inte så dumt egentligen.

 

Nu har jag avlyssnat via Wadia och i mina öron låter det betydligt bättre och det låter bra med 96kHz, inga stora fel egentligen men jag hör skillnad mot LP. Det är ganska lätt att höra på skivknastret att det blir annorlunda och det känns lite dämpat på något vis. När andra sidan påbörjades och DAC'en kopplade över till 192kHz hördes det direkt på skivknastret och jag tror inte jag skulle ha några problem att ta det i ett blindtest. Skillnaden i presentationen i övrigt är svårare att detektera men finns enligt mina öron (inklusive eventuell inbillning). Skivknäpparna blev faktiskt ganska lika LP med Wadia och 192kHz och överlag finns det egentligen inget att klaga på, det låter förträffligt. Det verkar gå att spela in digitalt med god kvalitet alltså. ;)

 

Jag kommer inte att använda lägre upplösning än 24/192 när jag gör det men jag har kvar att prova DSD och DSD2. Det kanske också blir bra.

 

Link to comment
Share on other sites

Här stelnade jag till lite. Jag funderar lite då och då om det inte är dags att göra sig av med min LP-samling under förutsättning att jag kan föra över de bästa till dsd 64 eller pcm 96. Jag tycker att min digitala lösning idag har inga problem att matcha min vinylrigg. Men förutsättningen är ju att överföringen blir gjord optimalt eller i vart fall näst intill. (Jag har varit i kontakt med några tyskar kring samlingen plus med Skatteverket, så jag är rätt förberedd kommersiellt). 
 

Om jag förstår dig rätt så är Tascam DA-3000 även en AD-omvandlare och en konverter direkt till DSD. Är det så?

 


 

 

Link to comment
Share on other sites

Jag kör analoga ingångar nu men det går att spela in även via digitala ingångar. Det finns DSD64 och DSD128 och jag ska prova någon gång när jag får tid och analoga ingångar går bra även då.

 

Jag blev faktiskt lite förvånad över att jag inte blev nöjd med 96kHz PCM via Wadia och även om det kanske blir bra med en annan DAC så skulle jag köra 192kHz för säkerhets skull om jag skulle välja att digitalisera många LP.

 

Link to comment
Share on other sites

45 minutes ago, MatsT said:

Jag kör analoga ingångar nu

Det blir ju det som är intressant från LP.

 

Jag har under åren köpt på mig en hel del 45-varvare, s k superpressningar. Jag spelar de sällan då jag har svårt med speltider kring 10 minuter per sida. Jag kommer aldrig in i musiken. De bästa av dessa har jag spelat in på min Studer in 38 ips direkt från RIAAN. Det blir fantastiskt bra istället för att gå via försteget. Blir det i närheten av detta att gå direkt från RIAA till en AD-omvandlare till 24/96 eller DSD så är det mycket intressant för mig. Jag får kolla runt hur utbudet av AD-omvandlare ser ut.

Link to comment
Share on other sites

Den här från Korg verkar intressant. Kostar drygt 5.600:-

 

https://www.korg.com/se/products/audio/ds_dac_10r/index.php

 

Vad jag läst mig till är upplösningen från de bästa vinylerna ca 14 bits så ur den aspekten bör dsd64 vara tillräckligt väl medveten om att det kan finnas andra fällor. Hittade en länk med filer där en kille jämför vinyl med egen rip och köpta digitala filer där man kan ladda ner delar och avgöra själv. Tänkte lyssna på dessa. Länken innehåller också mycket text men det handlar mycket om att annat än själva rippningen. Jag har bara ögnat igenom det lite och den ansatsen verkar väl jobbig. 
 

https://audiophilestyle.com/ca/ca-academy/guide-to-converting-analog-vinyl-to-digital-files-using-macintosh/

 

Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, Bebop said:

Den här från Korg verkar intressant.

Djupt vatten!

Tascam med input från ditt riaa är ett mycket säkrare kort.

@Taxmannen har använt den en hel del och de resultat han visat tyder på mycket goda prestanda för dsd.

Jag hade för mig att det var en annan modell än den @MatsT har, men visst är det samma?

 

Ett bra sätt att testa är att spela in hela Feickerts testskiva och studera filerna. Eller annan testskiva för den delen.

 

Intressant att höra vad Skatteverket sa om en så stor försäljning?

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Djupt vatten!

Tascam med input från ditt riaa är ett mycket säkrare kort.

Varför då? Du kör direkt in från RIAA även med Korg. Men visst, Tascam har ju bra referenser här på forumet.

 

2 hours ago, calle_jr said:

Intressant att höra vad Skatteverket sa om en så stor försäljning?

Jag har ju bokfört varenda album jag köpt sedan mitten av 70-talet. Utöver skivinfon även var, när och inköpspris. Jag skrev och frågade om de uppgifterna kunde användas som "kvitto" för inköpskostnad. En tjänsteman ringde till mig och ville ha lite mer info. Jag skickade över excel-filen till honom. Han menade att enklast är naturligtvis om man har kvitto men om man på annat sätt kan visa nominellt inköpsvärde så gör Skatteverket en bedömning om värdet av det underlaget. I mitt fall menade han att den databas jag har är exemplarisk. "Du måste ju ha gett något för dina vinyler och av de inköpspriser jag ser så finns det ingen anledning att betvivla uppgifterna. Du kan säkert också via bekanta visa att du hållt på med att samla skivor sedan ungdomen [ = ingen affärsverksamhet]".

 

Följande gäller:

  • Det skall avse tillgångar som använts för personligt bruk (ingen affärsverksamhet)
  • En vinst på max 50,000 är beskattningsfri, alltså försäljningspris minus de inköpsavgifter jag har i min databas. I praktiken ett snittinköpsvärde som jag verifierar med databasen. Om man säljer en hel samling till en butik lär det inte bli någon vinst.
  • Förlust vid försäljning av personliga tillgångar får inte dras av till skillnad från förlust av försäljning av kapitaltillgångar typ aktier där man får dra av 70%
  • Om man inte kan verifiera inköpsvärden och när man har dyrgripar att sälja får man lägga ut försäljningen på fler år för att hålla sig under 50,000 i vinst (om man vill slippa betala vinstskatt). Man kan också överväga att starta en rörelse.
  • Man  behöver bara ta upp fösäljningen i deklarationen om vinsten överstiger 50,000 enligt ovan
  • Skatten på vinsten är 30%

Kan man inte bara sälja och hålla tyst? Jo, men det är svårt i praktiken. Anta att man får en sedelbunt på 100,000. Vad skall du göra med den? Du kan inte sätta in de på banken utan vederhäftig dokumentation. Och skickas pengarna över bank gäller samma sak. Penningtvättsärenden hanteras över gränserna. Skulle du trots allt lyckas finns risken att någon skickar ett vykort till Skatteverket med "... det sägs i byn att...". I mitt fall lär det inte bli någon vinst så varför försöka fuska.

 

Tillämplig lag är inkomstskattelagen kapitel 52 där det bl a skrivs:

 

2 §   För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen.
Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.

 

Vidare...

5 §   I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av.
Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av.

Link to comment
Share on other sites

Jag har gjort samma inspelningsprocedur med DSD (2.8MHz) och DSD-2 (5.6MHz) och spelat upp via de analoga utgångarna på Tascam DA-3000.

 

DSD är ett mer vågformåterskapande sätt att behandla signalen och det hörs. Med DSD låter det bra och skivknaster och brus är mer trovärdigt än med PCM via analoga utgångarna på Tascam. Musiken låter bra men saknar lite luft och lyster jämfört med LP, det är harmlösa fel och jag skulle nog kunna leva med den kvaliteten men jag måste inte det och för mig är det rimligt att ta klivet upp till DSD-2. Det blir bättre och i mina öron låter det snarlikt LP och även kraftiga skivknäppar verkar gå rakt igenom, det är ingen begränsning i transient-snabbhet eller dynamikomfång som jag upplever. Luft och lyster saknas inte med DSD-2 och för inspelning av analoga signaler är det nog det som jag skulle rekommendera. För mig är även PCM 24/192 intressant om jag får använda en annan DAC än den traditionella (brick wall) som sitter i Tascam. Jag har fler alternativ för uppspelning med PCM så troligen blir 24/192 min standard även om vissa inspelningar säkert kommer att göras med DSD-2.

 

 

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, Bebop said:

Varför då?

Jag har inte kollat upp allt i detalj, men med Tascam spelar du in en linjenivå från ditt riaas balanserade utgångar till DSD som sparas direkt till den interna disken.

Den verkar vara som gjord för exakt ditt syfte.

Den Korg du länkade till verkar mer vara en digital riaa.

Listan med möjliga problem/variabler var ganska väl sammanfattade i @MatsTs länk:

  1. What type of computer you have and its effect on the sound?
  2. What operating system does it run on?
  3. How fast is the hard drive in it?
  4. How much memory is available for buffering?
  5. Which of the dozens of playback software solutions you have?
  6. Are they configured correctly?
  7. What plug-ins are installed?
  8. Do you have the proper and up to date software drivers?
  9. Are the sound adjustments on the computer configured right?
  10. What USB formats does your computer support?
  11. What kind of audiophile USB cable should you run?
  12. Is the computer running an aftermarket updated power supply?

 

 

3 hours ago, Bebop said:

En tjänsteman ringde till mig och ville ha lite mer info.

Ok!

Det vill till att du delar upp det på några år och Mrs Bebop kanske kan sälja hälften.

Alternativt betala vinststkatt på överstigande.

Ett inköpspris från 70-talet är ju ganska missvisande pga inflation.

 

Link to comment
Share on other sites

28 minutes ago, calle_jr said:

Det vill till att du delar upp det på några år och Mrs Bebop kanske kan sälja hälften.

Det blir ingen vinst utan en präktig förlust. Genomsnittligt inköpsvärde (nominellt) är 102:- per album och säljer jag hela samlingen får jag inte ut det snittet på långa vägar. Jag behöver inte ens ta upp försäljningen i deklaratione, som jag skrev. Om det skall vara intressant för en butik att köpa samlingen måste ju den också få tillräckligt med intressanta plattor i samlingen så att denne kan räkna hem affären. Att gå på värden som jag får från Discogs är inte gångbart. Det anger ett spann som enstaka slutköpare har fått. Att bli av med sina album den vägen är inte alldeles enkelt. Ett antal album går ut snabbt, sen blir man lätt sittande med resten och ju fler pärlor du gjort av med desto mindre intressant blir resten.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Jag gör lite inspelningar av olika slag med Tascam DA-3000 och har noterat ett behov av att kunna editera det som spelats in. Det finns ett trevligt program för detta som dessutom är gratis!

 

TASCAM Hi-Res Editor

 

Jag återkommer med synpunkter när jag har använt programmet lite grann och även med planer för framtiden med digitala format när tid ges.

 

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Jag beställde några transformatorer från Kina för ett tag sedan och nu har jag kontrollmätt dem lite grann.

 

P1010092s.JPG.3ced65ae1467f91995d8952099cff92e.JPG

 

De utlovade riktigt fina data på alla dessa och jag kommenterar dem i ordning.

 

Först ut är en 600-600 ohms transformator.

 

P1010093s.JPG.94f20112704ebf80b38655a0aa6d54e5.JPG

 

Den här är väldigt bra! Med öppen utgång och kopplad som "single end" är den helt invändningsfri och bandbredden är långt över 100kHz utan ringningar. Det går att splitta signalen på ena sidan och där får jag återkomma med om det går att få perfekt. Det är inte riktigt perfekt symmetri mellan halvorna med öppen utgång men jag skulle tro att det går att göra en split om separata motstånd används för halvorna så att de ger likadan belastning mot andra sidan. Ett sådant här par kostar några hundralappar så det kan man inte klaga på.

 

Nästa objekt är en SUT eller MC-transformator som jag brukar benämna det.

 

P1010094s.JPG.016a0fd49d63960111a3a487e49d096d.JPG

 

Den ser också mycket lovande ut och jag ska bygga in dem i en låda när jag får tid för att lyssningstesta. Omsättningen är cirka 1:16. Detta är lite dyrare transformatorer som kostar en bit över tusenlappen för ett par innan de är i Sverige. Lådan lär kosta åtminstone lika mycket men det är ändå inte så dyrt.

 

Sist ut är en transformator som marknadsfördes som Jensen PT-11 och har liknande data och utseende.

 

P1010095s.JPG.9749b92d30f412c4314e6d9680baccd4.JPG

 

Den är inte lika bra som Jensen TP-11 som jag har använt med mycket bra resultat. Den här transformatorn blev jag inte så imponerad av men jag ska nog kunna använda den som isolationstransformator på något ställe med lite trix. Den beter sig snyggt upp till 20kHz men ovanför det så är det kraftiga ringningar. Ett par kostar cirka en halv tusenlapp och då lägger jag hellre till en del och kör Jensen istället. Det är svårare att göra transformatorer med högre impedans och jag har letat efter alternativ utan att hitta särskilt många som gör ett bra jobb.

 

Link to comment
Share on other sites

Trevligt! Kikar med stort nöje på dina berättelser! 
En sak jag undrar är när ni som kopplar ihop saken inne i lådor, vad för kopplingskabel använder ni?

Är det funktionell kabel från skrotlådan eller köper ni "audiofil" kabel nånstans?

Link to comment
Share on other sites

Ibland är det kabel från skrotlådan och till nätdelar och dylikt är det mer dimensionen som ska vara lämplig. I det här fallet har jag köpt på mig lite kopplingskabel med relevant kvalitet, jag kommer inte på just nu vad det är för kabel eller var jag köpte den men det gör inga stora skillnader. Det som är viktigt är hur jordarna dras och att yttre skärmen (lådan) är bra. Tvinnade kablar används för att få låg störnivå.

 

Hopsnörat blev det så här:

 

P1010113s.JPG.22e8a5b7838ed99df7f71d0aabf95dfd.JPG

 

Anslutningen baktill:

 

P1010114s.JPG.3b58616fc6d65343d329ec710b9c37db.JPG

 

Funktionstest med 1kHz fyrkant.

 

P1010115s.JPG.24652f3134fa2a6ae3fa4c74049c791a.JPG.

 

Den uppträder mycket städat men jag har 50 ohm som generatorimpedans och det begränsar transformatorn en aning uppåt i frekvens. Praktiska prov får visa om det går att använda riktigt högohmiga PU'er eller inte. Omsättning 1:16 är i regel svårt att få till med sådana. För "normala" PU'er tycker jag det borde finnas förutsättningar för ett riktigt fint resultat.

 

Link to comment
Share on other sites

Ett första lyssningstest är avklarat och det gick fint. :)

 

Jag körde med Luxman 115-C och den fungerade perfekt tillsammans med Kina-transformatorn. Inte mycket att klaga på alls och helt klart spelar transformatorn i åtminstone den här kombinationen i en riktigt hög liga.

 

Link to comment
Share on other sites

För att förstå hur transformatorn uppträder i praktiken har jag gjort impedansmätning med olika last i enlighet med andra transformatormätningar tidigare i tråden.

 

Med normal last 47k.

 

lg_47k.JPG.fffc71309e5dccfe16afc91e54dd7b74.JPG

 

Jag tror inte att man kan rekommendera den lasten för PU'er med högre impedans än 20 ohm.

 

Med öppen utgång.

 

lg_open.JPG.d6e298031126eeeb09635d4148622e23.JPG

 

Det finns högre impedansnivåer att hämta förutom i diskanten över 10kHz så jag provade med en last på 100k också.

 

lg_100k.JPG.af7c421b40cc700b7b8422d15a20e448.JPG

 

Detta tycker jag ser ut som en ganska ideal last för transformatorn och det går nog köra de flesta PU'erna med den lasten. Det kan ge en aning dämpning i diskanten i något fall men MC-PU'er uppvisar ofta en stigning där så det behöver inte vara dåligt. Med tanke på att det är omsättning 1:16 så ser det riktigt fint ut vid lägre frekvenser och det visar att det är rejält med induktans (järn) i transformatorerna och det var bland annat den höga uppgivna induktansen som gjorde att jag beställde dem.

 

Jag ska vid tillfälle ändra ingångsimpedansen på mitt RIAA till 100kohm och eventuellt sätter jag dit en omkopplare så att det blir valbar impedans.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...