Jump to content

Musikhörna och experimentverkstad


MatsT

Recommended Posts

52 minutes ago, MatsT said:

Vid måttlig belastning rundas fyrkanten av en smula men vid riktigt hög belastning (lågt motståndsvärde) tappar signalen snabbt i amplitud utan att formen påverkas så särskilt mycket. Det är inget konstigt som händer utan bara en spänningsdelning mellan generatorimpedansen och primärsidans impedans. I mitt tycke borde det vara en fördel att så lite energi som möjligt går förlorad här.

OK!

Ja! Vi får se till att ordna grafer på detta :)

 

51 minutes ago, MatsT said:

SPICE-simulering vore väldigt intressant men då måste modellen finnas och det kanske den gör någonstans.

Här är en skiss som fortfarande är under bearbetning:

pic-12-58.jpg

 

Spolarna vid trafons primärsida har en induktans som varierar med frekvens. Den som betecknats Lp1 har ett lågt värde (kanske 10mH) vid 20Hz och ökar med 3dB per oktav ner till 1Hz. Den som betecknats Lp2 har ett högt värde (kanske 1kH) vid 100kHz och ökar med 3dB per oktav ner till 1Hz.
Som sagt, ett utkast som @Peo, @tek och jag håller på att bearbeta.

 

Link to comment
Share on other sites

Det är en imponerande modell ni åstadkommit men just nu tänkte jag begränsa mig till själva MC-PU'en.

Den elektriska kretsen i sin enklaste form ser ut så här:

_model.gif.46ad3d6d772f1a1e474f6ee95aca29e0.gif

Lc kan eventuellt ge viss påverkan vid olika belastningar.

Följande bild från användarmanualen för Denon DL-103 kanske kan ge lite tips om komponentvärden. Jag tittade även på DL-304 och i runda slängar verkar det röra sig om 10% höjning av PU'ens impedans vid 20kHz och DL-103 ligger kanske aningen lägre.

dl103_data.thumb.jpg.798944dc8923a5ce12aa124e80dbfa16.jpg

Link to comment
Share on other sites

Jag har ägnat en stund åt uppmätning av impedanskurva på mina mest välljudande SUT'ar.

IMG_4380s.JPG.7b9e017bbd67dcd75b467799424df3bb.JPG

Den övre är en Permalloy-transformator kopplad 1:6.5 och den undre är Lundahl LL1933 kopplad 1:8. Mätning har skett med 47k på utgången.

Permalloy:

raphaelite_47k.jpg.2801e7f8f12d342b65657cf73e588d2d.jpg

LL1933:

lundahl_ll1933_47k.jpg.36a14c85ba1561a12146f5821b2d1b9b.jpg

Båda transformatorerna har mycket fina frekvenskurvor som är spikraka en bra bit utanför 20Hz-20kHz och som synes håller de upp ytterändarnas impedansnivå bra och det är ingen slump att det låter bra om de här med högohmiga PU'er. De låter för övrigt bra med lågohmiga också men då kan man eventuellt nå fina resultat även med koppling 1:13 respektive 1:16.

Link to comment
Share on other sites

Lite simuleringar på den här kretsen:

circuit_mc.jpg.be80665313faf80e4fd49eafee10d189.jpg

Värdena ska ungefär motsvara en Denon DL-103. Resultatet av AC-svep i mätpunkten vdb1:

ac_plot_mc.jpg.a37491069265622459e89f91369eb746.jpg

Notera skalan! Det ger mycket liten påverkan på frekvenskurvan med en last på 1k och spänningsfallet pga spänningsdelning mellan generatorimpedans och lastimpedans är 0.34dB, inte farligt alls.

Vad händer då vid olika belastningar? Det här är svep med last på 500, 400, 300, 200 och 100 ohm.

montecarlo_plot_mc.jpg.69a3a576dd61e25d765a5a92903b52fc.jpg

Fortfarande mycket lite påverkan på frekvensgången när lasten är resistiv men spänningsfallet ökar däremot märkbart och om vi tänker tittar på impedanskurvorna som jag mätt upp tidigare kan vi förstå att spänningsdelningen ger en viss påverkan av frekvensgången i lägsta basen och högsta diskanten. 500 ohm verkar OK med Denon DL-103 men mycket lägre bör transformatorns impedans inte ramla för att inte ge frekvenskurvepåverkan. Stämmer bra med mina erfarenheter!

 

Link to comment
Share on other sites

Vad gäller olinjäritet i spolarna så tror jag att det är försumbart i PU'ens spole. Jag tror inte att den är särskilt känslig för "instrålad magnetism" heller jämfört med kablaget som kommer sedan. Olinjäritet i SUT'ar induktans kan nog förekomma men troligen inte i någon större utsträckning om man väljer en SUT som har "tillräcklig induktans" i förhållande till PU'ens generatorimpedans. Så länge impedansnivån i basen håller sig hög i förhållande till PU-spolen är det nog rimligt att anta linjära spolar men om man vill gräva ned sig i vad som händer när induktansen inte längre räcker till krävs det kanske mer avancerade modeller?

Min enkla simulering gjordes för att ge svar på hur mycket PU'ens elektriska egenskaper påverkas av belastning och slutsatsen blev att vid resisitiv belastning gör det ytterst lite men att "samspelet" mellan PU och SUT påverkar.

Då kvarstår eventuell magnetisk bromseffekt genom belastning och för att utreda det skulle vi behöva lite värden på de elektriskt analoga komponenterna. Min gissning är att "magnetisk broms" via elektrisk belastning också är försumbar men att det kanske kan bli en påverkan av frekvensgången vid resonansfrekvensen på samma sätt som i högtalarfallet.

Link to comment
Share on other sites

Innan jag gjorde min simulering kollade jag runt lite om andra redan gjort något som är användbart och det närmaste jag kom något sådant var Cartridge Loading av HagermanTechnolgy.

Induktansen i belastningsfallet med moving coil är dock på tok för hög för att vara trovärdig så jag beslöt mig för att göra en egen simulering.

Link to comment
Share on other sites

17 minutes ago, MatsT said:

Min enkla simulering gjordes för att ge svar på hur mycket PU'ens elektriska egenskaper påverkas av belastning och slutsatsen blev att vid resisitiv belastning gör det ytterst lite men att "samspelet" mellan PU och SUT påverkar.

:app: :app:

Link to comment
Share on other sites

Jag känner folk som hävdar att det gör skillnad med olika belastning även när den är rent resistiv och jag uppfattar dem som trovärdiga. Sista ordet är inte sagt än men där jag har grävt bland teoretiska resonemang har det inte dykt upp något än som ger stöd för påståendena.

Man borde kunna verifiera påverkan av belastning i mätningar av frekvensgång med olika belastning. Jag har inte lämplig utrustning för att våga mig på något sådant.

Link to comment
Share on other sites

Jag har roat mig lite mer med transformatortester och jag började med Ortofon STM-72. Med obelastad utgång ser impedansen på ingången ut så här:

ortofon-stm-72_out_open.jpg.a124ea3ecfb365c6266f2a056ad3b5ff.jpg

Som synes besvärligt låga nivåer men jag har en Audio Note Soara med mycket låg impedans (1 ohm) och Audio Note rekommenderar en last på 3-4 ohm till sina moderna PU'er och då tänkte jag att det borde man kunna fixa med STM-72. Utnivån (0.06mV) från Soara är också besvärligt låg så det stora omsättningstalet som STM-72 har vore inte så dumt att ha.

Jag anslöt en potentiometer på utgången och provade mig fram lite tills jag fick ett trevligt resultat (uppmätt resistans 11k):

ortofon-stm-72_11k.jpg.305f9394f0cc8f9ca815519133ffbec4.jpg

Inte så tokig last och den är ju enligt rekommendation så jag lödde in 12k på ingången på Little Bear T8 för provkörning. Det ger ett tapp (spänningsdelning) vid 20Hz på cirka en halv dB jämfört med övriga frekvenser och det går ju leva med.

Jag provkörde en stund och ljuden längst fram i ljudbilden låter OK så frekvensgången är nog tillräckligt bra men jag är van att ha en stor ljudbild som expanderar långt bak och där fanns det begränsningar, det var påtagligt dött längre in i ljudbilden. Jag har inte spelat med skivspelaren med Soara på ett tag så jag tog fram en annan transformator att jämföra med, en Sowter 9570z som ser ut så här med 12k på utgången.

sowter_9570z_12k.jpg.b6203965703970c994dce895422b75ed.jpg

Också en fin kurva och på en mycket högre nivå så nu kan det inte vara frågan om någon elektrisk dämpning av PU'en längre. Jag lyssnade en stund och det lät inte bra om den här heller, ungefär samma fel. Jag kopplade in trafon på ordinarie RIAA-steg med högre impedans. Mätmässigt ser 9570z ut så här med 47k¨på utgången:

sowter_9570z_47k.jpg.1dc5cea2434e344f98a90c4343cd62dd.jpg

Med ordinarie RIAA och Sowter 9570z låter det förträffligt och den levande ljudbilden med stort djup var tillbaka. Vad som gör de här skillnaderna är lite höljt i dunkel just nu. Jag tror inte det var skillnad i prestanda mellan olika RIAA för jag har jämfört dem förut och inte uppfattat den här typen av skillnader. Jag tror att transformatorerna helt enkelt presterar bättre när de slipper allt för mycket belastning på sekundärsidan.

Fler frågetecken och inga egentliga svar, ett par erhållna erfarenheter är resultatet av övningen.

 

 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag har nämnt i en annan tråd att jag skulle göra en ny simulering av elektriska effekter av dämpning i en MC-PU som även innehåller kapacitansen som jag utelämnade senast. Här kommer den första som bygger på värden för Denon DL-103.

circuit_mc_cap.jpg.07b55a099e2e31c21cd22327feba4b70.jpg

Resultatet av frekvenssvep ser ut så här.

ac_plot_mc_cap.jpg.b071406d561156bcd6ec8a36b3bde73d.jpg

Resonansen hamnar mellan 1 och 2 MHz och har ingen praktisk betydelse för prestanda men vi kan ju ändå se vad som händer med olika belastning. I bilden är motståndsvärdet (R2) 500, 400, 300, 200 och 100 ohm.

montecarlo_plot_mc_cap.jpg.d607544a158634320d8c07820cde87f1.jpg

Visst påverkar belastningen kurvans utseende men det ligger väl utanför det hörbara och nackdelen med ökad belastning är lägre utnivå och det är ganska markant skillnad mellan 200 ohm och 1kohm. Om man ser till nyttan av lägre motståndsvärde än 1k för Denon DL-103 för att tämja den elektriska resonansen så är det som jag ser det helt onödigt eller rent av dumt.

Den elektriska resonansen bildas av spolens induktans och kapacitans i kablar och annat som kopplas in efter PU'en.

Jag har tidigare nämnt att många rapporterar om hörbara förändringar vid ändrad belastning och Peo visade även upp mätningar i den andra tråden som visar påverkan så jag tänkte gräva vidare lite grann men den elektriska resonansen redovisad här kan vi utesluta som orsak.

Link to comment
Share on other sites

Jag lånar Peo's plottade kurva.

Kleos frekvensgång.jpg

Jag provade mig fram till värden som gav något som liknar "verkligt utseende" hos vanliga MC-PU'ers frekvensgång.

circuit_mc_mech.jpg.fcff2c7a72697b0e1e00cbe5e7f18725.jpg

Det krävs värden på L1 och C1 som är bortåt 1000 ggr större för att få en resonans i det hörbara området.

Resultatet blev så här.

ac_plot_mc_mech.jpg.53dd6fa0ab853d9d5dc4c582fc19250f.jpg

Åtminstone något värt att prova med ändrad belastning och då blev det så här med värden på 47k, 10k, 1k, 470 och 100 ohm.

montecarlo_plot_mc_mech.jpg.ce24f8e20a21996d3e5908d4a9708a01.jpg

Det blir en påverkan av resultatet vid olika belastning med de "konstiga" värdena på L1 och C1.

Min hypotes är att de mekaniska parametrarna skapar elektriskt ekvivalenta parametrar som ligger i trakten av dem som jag använt vid simuleringen. Det kan vara nålens massa och nålens fjädring som bildar en resonans t.ex. Om man har mekaniska resonanser i det hörbara området är det sannolikt att det går att påverka hur de låter genom att använda olika elektrisk belastning.

Link to comment
Share on other sites

Nu har det varit mycket teknik i den här tråden ett tag och som trådens titel antyder vilar mitt intresse på både musik och teknik.

Jag trodde mer på val av apparater utifrån tekniska prestanda när jag var ung men det gav med sig rätt snabbt när jag tyckte att det blev en återvändsgränd. Numera är det lyssningsupplevelsen som avgör helt och hållet om en apparat får stanna i mitt system eller inte. Om det låter bra trots att det inte mäter perfekt eller får mindre bra vitsord av andra bryr jag mig inte mycket om, det är jag som ska lyssna på det så min upplevelse är viktigare än andras. Om något inte mäter perfekt men låter bra intalar jag mig inte att det måste vara inbillning utan jag börjar gräva efter varför jag tycker det låter bra trots någon teknisk brist. Det kan kanske vara en mindre viktig parameter som mäts och att dessa mindre bra mätdata skymmer de mätdata som betyder mer för totalupplevelsen. Det betyder inte att det kan mäta hur dåligt som helst, jag tycker faktiskt om apparater som inte påverkar allt för mycket. Jag brukar tala om "egenljud" i apparater och det är väl ungefär samma som en del kallar "sameness" men inte riktigt ändå, jag ogillar egenljud. Jag kanske försöker förklara mer ingående någon gång framöver men det kräver lite för mycket tid att göra det mer begripligt just nu, jag tror att de flesta förstår rätt bra ändå vad jag menar och de andra kan väl fundera ett tag. :)

Att jag emellanåt gräver ned mig i teknik är för att jag tycker det är roligt med teknik men också för att försöka förstå varför jag tycker att något är bra, det startar alltså i lyssningsupplevelsen. Vad som är viktigt för lyssningsupplevelsen är en mix av allt möjligt som musiksmak, lyssningsvanor och historia när det gäller lyssnande. Man lär sig faktiskt att höra hela tiden och det som jag upplevde som bra för några år sedan behöver inte nödvändigtvis vara något som jag upplever som bra nu.

Ett bra tillfälle att börja titta lite på min historia alltså.

Som barn förekom en del musik i hemmet och källan var en radiogrammofon med rör. Vi hade inte mycket skivor och de som fanns var mestadels klassisk musik eftersom min pappa tyckte om det och även gillade opera, inte så hippt på den tiden kanske. Han gillade t.ex Jussi Björling och hade hört honom live också tror jag. Jag lyssnade en del på klassisk musik redan som barn alltså men mest var det radion som stod för musiken och på den tiden använde man bandspelare för att spela in musik som man gillade från radion. Just detta att ha använt bandspelare redan från låg ålder gör det nyvaknade intresset för bandspelare spännande och jag följer de trådarna med stort intresse.

Vi hade inga märkvärdiga grejor på den tiden men skräp var det inte heller! Tandberg var ett företag som var stort  i Sverige då och vår bandspelare var något i den här stilen:

tandberg_64.jpg

En Tandberg 64 med inbyggd förstärkare (rör förstås) och högtalare. Det gick naturligtvis att koppla in extern högtalare också och så småningom gick utvecklingen mot sådana. Det var en 4-spårsmaskin för mono så man kunde växla mellan två spår i varje riktning. Mikrofon medföljde också och en hel del inspelningar gjordes och gav en viss känsla för hur mikrofoner och rum samverkar. Det som spelades in från radion var 60-talsmusik med storheter som faktiskt många känner till även idag ;). Beatles, Rolling Stones, Hollies och en massa andra. Senare kom den svenska vågen med band som Hep Stars och Tages t.ex. Eftersom jag är från Värmland måste även Sven-Ingvars nämnas.

 

Link to comment
Share on other sites

Jag hinner med ett steg till idag.

Som jag nämnde kunde man koppla till extern högtalare på bandspelaren och jag gjorde mina första trevande försök som högtalarkonstruktör, inget jag skulle vilja visa upp idag och egentligen inget som lät så mycket bättre än den inbyggda högtalaren heller.

Mina första skivor hann införskaffas innan första stereon anlände och mina 2 första LP var med Johnny Cash (någon Live-skiva) och Deep Purple (In Rock). Så här nästan 50 år senare kan jag konstatera att musiksmaken inte var helt kass i alla fall.

Det blev i alla fall en riktig stereo efter ett tag. Ferguson var ett populärt märke och jag fick en anläggning bestående av en skivspelare från BSR i Ferguson-låda och jag har för mig att PU'en kom från Goldring. Skivspelaren såg ut ungefär så här.

BSRP128R.JPG

Det var en mellanhjulsspelare och jag utvecklade nog ett visst motstånd till den typen av drivning efter ett tag när jag började störa mig på rumble. Det hade nog delvis sin grund i ändrad musiksmak till sådan med tysta passager. Prova t.ex den här så kommer ni att förstå att skivspelarprestanda i form av tyst bakgrund krävs:

220px-ELP-ELP.jpg

Förstärkaren var något i den här stilen.

59b50b15c41e3_253202780_d4bb828f-a501-429a-b15a-c703375d28ae1.thumb.jpg.4970e84a9b01ade3e80126c582fd76be.jpg

Uteffekt 2x15W tror jag att det var och naturligtvis transistorer. Till detta kopplades ett par högtalare från ITT med rätt hög verkningsgrad och det var faktiskt inte så tokigt. Jag kanske inte hade uppskattat det på samma sätt idag men jag tror faktiskt att det lät betydligt bättre än mycket som används i hemmen numera. Musiksmaken utvecklade sig som redan nämnts en del mot "progressiv musik", dock inte den svenska proggen men Kebnekajse och Bo Hansson t.ex kunde man väl avspisa. Både Johnny Cash och Deep Purple hängde med mot framtiden och även annat i liknande genre men tyngdpunkten försköts mot ELP, King Crimson, Yes och annan "konstig" musik. Med tiden gav det också ett ökat intresse för mer välljudande HiFi.

Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, MatsT said:

Ferguson var ett populärt märke och jag fick en anläggning bestående av en skivspelare från BSR i Ferguson-låda

Med tilltagande ålder blir man lite nostalgisk. Så även jag. Ferguson var riktigt stora för "familjestereo" ett tag i början/mitten på 70-talet tillsammans med bl a Arena, Tandberg, Dux/Philips och Luxor innan japanarna tog komandot med sina hifi-stackar Vi har nog vandrat ungefär samma stigar. Jag ler igenkännande... :)

Link to comment
Share on other sites

8 hours ago, MatsT said:

Om något inte mäter perfekt men låter bra intalar jag mig inte att det måste vara inbillning utan jag börjar gräva efter varför jag tycker det låter bra trots någon teknisk brist. Det kan kanske vara en mindre viktig parameter som mäts och att dessa mindre bra mätdata skymmer de mätdata som betyder mer för totalupplevelsen. Det betyder inte att det kan mäta hur dåligt som helst, jag tycker faktiskt om apparater som inte påverkar allt för mycket. Jag brukar tala om "egenljud" i apparater och det är väl ungefär samma som en del kallar "sameness" men inte riktigt ändå, jag ogillar egenljud.

:app:

Det blir ofta väldigt många om och men i precis varenda siffra. Till slut blir det så många om och men att man tappar bort sig och flyttar fokus från vad som egentligen är intresant. Samspelet mellan olika egenskaper växer snabbt till ohanterligt många kombinationsmöjligheter. Ännu mer så när man kablar ihop olika apparater.
Jag tycker det är svårt.

Link to comment
Share on other sites

23 minutes ago, calle_jr said:

Samspelet mellan olika egenskaper växer snabbt till ohanterligt många kombinationsmöjligheter. Ännu mer så när man kablar ihop olika apparater.
Jag tycker det är svårt.

Det är inte alltid jag hittar orsaken till att jag tycker att det låter bra och då nöjer jag mig med det - att det låter bra. :D

Link to comment
Share on other sites

On 9/9/2017 at 09:15, MatsT said:

Jag provade mig fram till värden som gav något som liknar "verkligt utseende" hos vanliga MC-PU'ers frekvensgång.

Lysande! 

On 9/9/2017 at 09:15, MatsT said:

Min hypotes är att de mekaniska parametrarna skapar elektriskt ekvivalenta parametrar som ligger i trakten av dem som jag använt vid simuleringen. Det kan vara nålens massa och nålens fjädring som bildar en resonans t.ex. Om man har mekaniska resonanser i det hörbara området är det sannolikt att det går att påverka hur de låter genom att använda olika elektrisk belastning.

Ja, det stämmer definitivt. Vi håller på att försöka få ihop helheten, vilket är ganska krävande. @tek gör en jätteinsats där. Jag håller själv på med den mekaniska modellen just nu. Även om man skulle kunna köra direkt på analogin så vill man dels först se vad som är mekaniskt rimligt utifrån "riktiga" egenskaper, dels är det bra att räkna på olika sätt. Som jag tror att jag nämnt håller Jim Lesurf också på med detta just nu, men med en helt annan fysik.

 

 

Link to comment
Share on other sites

On 2017-08-28 at 14:44, MatsT said:

Jag provkörde en stund och ljuden längst fram i ljudbilden låter OK så frekvensgången är nog tillräckligt bra men jag är van att ha en stor ljudbild som expanderar långt bak och där fanns det begränsningar, det var påtagligt dött längre in i ljudbilden.

.........................

Med ordinarie RIAA och Sowter 9570z låter det förträffligt och den levande ljudbilden med stort djup var tillbaka. Vad som gör de här skillnaderna är lite höljt i dunkel just nu. Jag tror inte det var skillnad i prestanda mellan olika RIAA för jag har jämfört dem förut och inte uppfattat den här typen av skillnader. Jag tror att transformatorerna helt enkelt presterar bättre när de slipper allt för mycket belastning på sekundärsidan.

Fler frågetecken och inga egentliga svar, ett par erhållna erfarenheter är resultatet av övningen.

Det är exakt samma resultat som jag har upplevt när jag lastar en SUT lite tuffare än de vanliga 47 kOhm på sekundärsidan. Jag föredrar absolut att belasta pickupen direkt genom att parallellkoppla primärlindningen med en resistor istället. Jag har inga mätningar som bekräftar eventuella skillnader, men jag har ett par hyfsat fungerande öron som utan tvekan detekterar skillnaden med de båda alternativen.

On 2017-09-09 at 08:28, MatsT said:

Visst påverkar belastningen kurvans utseende men det ligger väl utanför det hörbara

Du verkar få i stort sätt samma simuleringsresultat som jag får, höjningen kommer någonstans över 1 MHz.

On 2017-09-09 at 09:15, MatsT said:

Min hypotes är att de mekaniska parametrarna skapar elektriskt ekvivalenta parametrar som ligger i trakten av dem som jag använt vid simuleringen. Det kan vara nålens massa och nålens fjädring som bildar en resonans t.ex. Om man har mekaniska resonanser i det hörbara området är det sannolikt att det går att påverka hur de låter genom att använda olika elektrisk belastning.

Jag tror också att det är diverse mekaniska parametrar som påverkar "in real life" -mätningarna och att man på något vis förändrar deras förutsättningar med olika pickup-belastningar. En generator går ju tyngre desto mer man belastar den, borde då inte pickupen få en skenbart lägre komplians (bli styvare) vid en lägre belastningsimpedans? Har man då en last som inte är konsekvent kommer det att bli olika resultat vid olika frekvenser.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Aktivitet i experimentverkstaden igen.

 

Usel bildkvalitet som jag inte orkar åtgärda, det är ändå bara dokumenterande av verksamhet och blandning av lysrör och blixt var ingen rolig ljuskälla.

 

IMG_4388s.JPG.2b7a586e1b7721d52d1c1e5cc77c5bb7.JPG

 

2 lådor i hopsättningsfas och alla komponenter som behövs för bygget ska finnas.

 

IMG_4389s.JPG.1e554936f0fdb8c5ad997d0beb783820.JPG

 

Det är en del borrande som ska göras och tillgänglig tid lite knapp så tyvärr lär jag inte få det klart den här helgen.

Link to comment
Share on other sites

Ett antal borrhål senare börjar det synas vad som är på gång.

 

IMG_4390s.JPG.1a76801398d326f5a6d9056da412f34f.JPG

 

Lösningen med en panel på en annan är tyvärr lite arbetskrävande (dubbelt så mycket borrande) men jag gillar utseendet man får och dessutom har RCA-kontakterna jag använder lite för kort gänga för att använda med tjocka paneler.

Link to comment
Share on other sites

Jag hann få till frontpanelen också idag men sedan blir det inte mer på ett tag.

 

IMG_4391s.JPG.89daa2644fd04c7fb7052569c6c25218.JPG

 

Lite retro-känsla har jag strävat efter. Från början hade jag tänkt mig ett träkabinett men latmasken tog över och det blev så här istället. Jag kanske tar en lite mindre ratt till volymkontrollen eftersom det ser ut som om den håller på att ramla av som det är med den stora ratten.

 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Jag postade nedanstående i en annan tråd men tycker att det nog kan få vara med i min tråd också.

 

Jag har roat mig med att plotta påverkan i form av spänningsdelning mellan PU'ens impedans och impedansen på ingången på en Lundahl LL1933.

 

Här är impedansvärdena jag plockat ut ur kurvor, jag använde kurvor för sekundärimpedans på 47k och 100k.

ll1933db_imp_values.JPG.35b40bc448e73fe34fe8d5df7ed1985e.JPG

 

Plottade kurvor är framräknad nivåreduktion för ovanstående värden med PU-impedans på 40 ohm och 3 ohm.

 

ll1933db_imp_plots.JPG.cba654e6cfad141185673b84d03a7a36.JPG

 

De 2 övre plottarna med 3 ohm som motsvarar Ortofon SPU Gold visar mycket liten påverkan och minimal skillnad med olika sekundärimpedans. De 2 andra plottarna med 40 ohm som motsvarar Denon DL-S1 visar större påverkan och även större skillnad med olika sekundärimpedans. Fortfarande ingen jättepåverkan och notera att det är plot 1-10 som motsvarar värdena för 20Hz till 20 kHz i tabellen, jag har lagt in en 3dB-punkt extra för att få en rimlig skala på plotten.

 

Det är upp till var och en att tolka resultatet.

Link to comment
Share on other sites

19 hours ago, MatsT said:

Det är upp till var och en att tolka resultatet.

Den suten får ju betraktas som linjär inom audiobandet för pu med internimpedans åtminstone upp till 40 ohm.

Undrade först vad den 11:e mätningen var för en ton, men ser det nu :)

Är det toner eller svep? Vilken skiva är det?

Link to comment
Share on other sites

37 minutes ago, calle_jr said:

Är det toner eller svep? Vilken skiva är det?

 

Det är beräknat från impedanskurvor hur mycket sänkning som fås med en viss generatorimpedans.

 

Det fanns en anledning till att jag gjorde det här, jag har funderat på om det inte kan vara gynnsamt att höja impedansen på sekundärsidan för att ge "lättare" drivning för PU'en (med 40 ohm). Då ville jag först ha en uppfattning om vilken påverkan som fås vid byte från 47k till 100k och frekvenskurvemässigt är den relativt liten vilket jag också trodde efter att ha mätt lite hastigt på trafon tidigare. Den tappar lite snabbare mellan 10kHz och 20kHz men fortfarande är det ingen alarmerande sänkning det är frågan om. I övrigt är det ganska försumbara skillnader bortsett från den "allmänna förlusten" som faktiskt halveras vid byte till 100kohm. Enligt tidigare gjorda erfarenheter verkar det vara positivt med lägre förlust och ljudet blir på något sätt luftigare och mer direkt om man inte lastar ned transformatorn för mycket. Det lilla diskantfallet högst upp motsvaras ofta av en motsvarande (eller större) stigning hos MC-PU'er så det kan säkert uppfattas som positivt rent av. Min PU har en relativt liten stigning från 15kHz och uppåt och jag uppfattar ljudet som frekvensrakt med LL1933 och last på både 47k och 100k.

 

Jag plottade även för 3ohm eftersom jag uppfattade en mycket positiv effekt när jag provade LL1933 istället för LL9206 tillsammans med Ortofon SPU Gold. Med den låga generatorimpedansen är förlusterna försumbara i LL1933 och förmodligen även med LL9206 som jag inte orkat räkna fram värden för. Skillnader verkar alltså uppstå även då frekvenskurvorna skiljer sig mycket lite och det är de skillnaderna som  intresserar mig en del.

 

Innan jag gjorde operationen på mitt RIAA för att ändra ingångsimpedansen från 47k till 110k som det blev så mätte jag relativt noga upp 3 olika transformatorer med signalgenerator och oscilloskop med olika belastningar. De mäter lite olika men alla mäter mycket bra och alla mätningar stämmer väldigt bra med resultaten som jag kan räkna fram från transformatorns ingångsimpedans. Jag kunde inte märka någon negativ påverkan av högre sekundärimpedans på någon av transformatorerna så jag beslutade mig för att göra operationen och höjde ingångsimpedansen i mitt RIAA. Man kan få en liten linjärisering av frekvenskurvan med rejäl sänkning av sekundärimpedansen men det sker till priset av en rejält ökad förlust och mitt tidigare försök med detta avskräcker så det är inte aktuellt att prova igen för mig.

 

Då återstår bara frågan - hur blev det?

 

Mitt svar är att det blev bra! Jag provade alla 3 transformatorerna som jag mätte upp och alla låter så pass bra att jag kan leva med dem utan problem men LL1933 är den som blir kvar i systemet. Skillnaden mellan 47k och 110k är tydlig och är liknande som dem jag beskrev vid tidigare belastningsprov med Audio Note Soara. Mindre förluster verkar göra ljudet mer "levande" och med tydligare definition framförallt långt in i ljudbilden. Svårt att beskriva men i mina öron är det i alla fall bättre men andra kan säkert ha avvikande uppfattning men så är det oftast.

 

Frågan om vad som gör skillnaden återstår fortfarande även om jag börjar ringa in problemen. Min hypotes är att transformatorer tycker att det är "skönt" att leverera så lite ström som möjligt och att de då svarar med att "lira mer avspänt".

Link to comment
Share on other sites

Jag har lyssnat vidare med höjd ingångsimpedans i RIAA-steget och kan inte hitta något negativt med det men däremot en hel del positivt. Det känns som att det är lite mot alla rekommendationer men egentligen tycker jag inte att det borde vara det. Det finns PU'er som kan "tämjas" med ökad belastning och då kanske det är gynnsamt att lasta ned en PU via trafon men om man har en bra PU och arm utan resonansproblem borde det inte göra något att istället höja impedansen på sekundärsidan och därmed belasta PU och trafo mindre.

 

Jag kommer att tänka på en gammal god regel när det gäller mätning av signaler - mätningen ska inte påverka objektet man mäter på. Det åstadkommer man med hög impedans i mätförstärkaren och i det här fallet vill vi ha så liten påverkan som möjligt av objektet för att gräva fram maximalt med information från skivspåret. Som jag ser det alltså.

Link to comment
Share on other sites

Att det skulle bli skillnad med högohmig PU var jag rätt säker på men det som är mer förbryllande är att jag tror att det gör skillnad med lågohmig PU också.

 

Jag får återkomma till det senare. Jag har en switch på RIAA-steget som är avsedd för att göra det möjligt att variera impedans i 3 lägen men jag har inte lött dit några motstånd. Det måste jag göra vid något tillfälle men det dröjer nog lite eftersom jag har lite annat som måste slutföras också och jag är nöjd med hur det spelar just nu.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Jag har visst inte uppdaterat tråden på ett tag men det har hänt en del och jag har även en hel del oskrivet så nu lagom till jul är det nog dags att ta tag i det?

 

Den skarpögde och minnesgode läsaren kanske har noterat att jag uppdaterat min avatar och det beror på att lyssningsrummet som är på bilden har blivit uppdaterat.

 

IMG_4412s.JPG.51c6270f34cfd5d0f25e85e1496dd4e2.JPG

 

Bilden ovan kom till snabbt och jag fick använda högt ISO för att få till något så bruset är aningen högt. :blush

 

Ett lyssningsrum ska vara varmt och gosigt tycker jag och den gamla kaminen som behövde servas har fått lämna plats för en modernare variant. Alla ingrepp i ett rum påverkar akustiken men inte så farligt mycket eftersom jag vidtagit åtgärder i rummet som gör det ganska okänsligt för förändringar i området där kaminen är placerad. En skillnad som är enkel att höra är att den nya kaminen är tystare vid eldning och det är positivt.

 

Jag har planer på att förklara mina akustiska ingrepp och tankar kring akustik under julledigheten men fram till dess kan ni fundera på absorbenten som skymtar bakom Quad-högtalaren. Den är i samma format som högtalaren ungefär och är placerad snett bakom i vinkel. Varför gör jag så?

 

Notera också att jag inte använder HiFi-möss utan HiFi-hundar på högtalaren. Det har dock ingen större inverkan på ljudet. ;)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...