Jump to content

Ett oväntat besök. Spendor D9


Peo

Recommended Posts

Att testa nya prylar har alltid roat mig och när jag fick frågan om jag var sugen på att testa ett par nya högtalare kunde jag inte säga nej.

Det är några år sedan jag höll på att bära högtalare upp och ner i trappan och eftersom jag sitter väldigt nöjd med mina Spendor D7 har det inte varit så många högtalare på besök den senaste tiden.

lador.jpg

40,5 kg per låda och för stora för att få ett bra grepp, det krävdes definitivt bärare.

Uppackningen gick smärtfritt, mer info och fler bilder kommer inom kort.

/PEO

Link to comment
Share on other sites

Visst är det Spendor D9.

D9_R.jpg

Det är en helt ny högtalare, snäppet över mina älskade Spendor D7:or.  Just de här är lackerade i en lite annorlunda färg, jag gillar den.

För ögat är skillnaden är att man har ökat på lådvolymen något och monterat in ett baselement till.
OK, det är väl bara en D7 på steroider, eller?
Först trodde jag att det var samma mellanregister och baselement som i D7, men det visar sig vara helt nya element till D9. Det är bara diskantelementet LPZ som är detsamma.

D9_element.jpg?dl=0

 

Mellanregistret sitter för ovanlighets skull ovanför diskantelementet och är ett 180 mm element med en kon av EP77 polymer. Det är monterat i en egen sluten låda på toppen och delar inte volym med baselementen. Baselementen är också 180 mm men med en kon av "ultra‐rigid, two part bonded, lightweight Kevlar" vad det nu betyder.

Portningen är som vanligt längst ner på baksidan och är en vidareutveckling av D7:ans "Linear flow port". Porten innehåller kabelanslutningarna även på denna modell, men öppningen är större så nu kommer man åt att spänna anslutningarna.

Detta är det första paret som kom till Sverige och det finns inte mycket läsning att hitta på nätet i dagsläget. Det verkar inte heller finnas några recensioner gjorda ännu och det är bara bra för min del. Nu riskerar jag inte att få någon påverkan på grund av andras uttalanden.

Specifikationen har jag i alla fall hittat.
Description: 3-way floor standing loudspeaker
Enclosure type: Rigid, asymmetric braced, vented cabinet with dynamic damping
Vent type: Fifth generation Spendor linear flow, tapered twin-venturi port
Input connection: Single pair recessed precision binding posts
Typical in-room response: 27Hz - 25kHz
Power handling: 250 watts unclipped programme
Sensitivity: 90dB for 1 watt at 1 metre
Nominal impedance: 8 ohms
HF driver: Spendor 22mm LPZ polyamide dome
Mid driver: Spendor 18cm EP77 polymer cone
Bass driver: 2 x Spendor 18cm Kevlar© composite cone
Crossover frequencies: 500Hz, 4.2kHz
Net Weight: 35kg
Height: 1,125mm (excluding feet)
Width Cabinet: 210mm, plinth 222mm
Depth Cabinet: 385mm, plinth 409mm

Högtalarna var bara spelade några timmar när de kom hem till mig och jag måste ge dem minst 50 timmars inspelning innan jag avlägger någon lyssningsrapport. Jag kan ändå avslöja så mycket att det definitivt inte bara är ett par D7:or på steroider som jag först misstänkte. Det här är.........

stay tuned....

/PEO

 

D9_element.jpg

Link to comment
Share on other sites

Detta är det första paret som kom till Sverige och det finns inte mycket läsning att hitta på nätet i dagsläget.

Jag har inte ens hört D7 tror jag, och visste inte att de gjorde egna drivers.

Ser ut som riktiga urhögtalare.

Intressant!

Ja, visst är det en typisk "urhögtalare", till det yttre är det i högsta grad en traditionell skapelse och de skulle lika gärna kunnat vara från 70-talet.

Vad det egentligen är som (enligt mig) får de här att lyfta sig över flertalet liknande högtalare har jag bara teorier om, men både deras egna element och kabinett verkar vara riktigt välkonstruerade.

Konkurrensen bland högtalare i den här storleken och prisklassen är nog väldigt tuff och jag har bara sett D7 i en enda butik hittills, så det är kanske inte så konstigt att du inte har fått möjlighet att lyssna på dem.

Varför inte göra ett hembesök?

/PEO

Link to comment
Share on other sites

Inspelning pågår fortfarande men det närmar sig 100 timmar och förändringstakten har börjat avta något, så nu kan jag våga mig på en första preliminär rapport.
Släktskapet med Spendor D7 är omisskännligt, att de är syskon råder det ingen tvivel om, men ändå är det två helt skilda världar.

D9 som ju är en större högtalare serverar en helt annan botten, ett fundament som jag tidigare inte trodde behövdes. Allt, både instrument och röster får nu en helt annan kropp och det ger en helt ny dimension hos musiken.
Det känns som att basen går betydligt djupare än hos D7:orna, men detta utan att på något vis sätta igång rummet mer än D7:orna gjorde, snarare tvärtom. Det är bättre kontroll på basen och det presenteras nyanser i lågfrekvensområdet som jag aldrig har hört i min anläggning tidigare, oavsett högtalare.

I det övre registret är det samma underbara och silkeslena diskant som jag förälskade mig i redan första gången jag lyssnade på D7, men jag upplever jag den ännu mer detaljerad hos D9:orna. Det kan kanske bero på ett annorlunda delningsfilter.

Diskantelementet sitter på samma höjd som hos D7,

D7vsD9.jpg

men mellanregisterelementet sitter monterat ovanför diskanten istället för under.
Ljudbilden befinner sig ändå på samma höjd som tidigare, elementens inbördes placering påverkar alltså inte den parametern.

Mellanregistret är utan tvekan det största lyftet hos den här högtalaren, här kommer det fram saker som jag inte ens visste att jag saknade tidigare. Utklingningen av instrument och röster har liksom inget slut och man kan följa ett enskilt instrument på ett sätt som inte varit möjligt tidigare. Det är en oväntat stor skillnad på detaljåtergivningen från innan och det går faktiskt att spela på ännu lägre volym än med D7 med fortsatt hörbarhet och full insyn. D9 klassar jag definitivt som en högupplöst högtalare, men det blir aldrig mer hifi än musik. Helt klart en högtalare i min smak.

Ibland får jag för sig att musiken spelas upp som i slowmotion, inte så att det har tappat tempo, snarare tvärtom, utan det faktum att jag nu hinner höra och förstå allt som försiggår på inspelningen. Dynamiken är riktigt, riktigt bra och när det gäller förmågan att återge attacker har jag definitivt inget att klaga på.
Presentationen känns härligt öppen, holografisk och oansträngd och jag har inte ens påbörjat fintrimmningen av högtalarnas placering ännu. D9:orna står med baffeln på samma ställe som D7 gjorde vilket innebär att det nu bara är 150 mm mellan högtalaren och väggen bakom.
Alla andra högtalare med lite större konarea har "basat på sig" något alldeles förskräckligt i mitt rum om de stått närmare väggen än en meter, men här är det inga problem (det kanske är högtalare med inbyggd rumskorrigering).

En viktig egenskap för mig är att högtalaren har ett visst litet mått av "förlåt" så jag kan avnjuta mina gamla älsklingsplattor utan att få "sloköron". Många, för att inte säga en övervägande majoritet av de högtalare som har varit på besök blir gärna för hårda och vassa på många av de gamla halvtaskiga inspelningarna med snabb lyssningströtthet som följd. Om det nu handlar om en viss färgning hos D9 (och D7) så må det faktiskt vara hänt, jag väljer den här egenskapen hos mina högtalare alla dar i veckan. Vad vore livet utan att kunna avnjuta sin favoritmusik.


Redan nu kan jag avslöja att jag kommer att göra allt som står i min makt för att de här högtalarna inte ska lämnas tillbaka.

/PEO

Link to comment
Share on other sites

Kul att läsa. Vägen att gå verkar vara som en snitslad bana som startar med stativare till en mindre golvmodell och därefter en ännu större golvmodell och sedan ännu bättre golvmodell. Jag har själv gjort det, Apexorca, Taxmannen, calle_jr, Bigblue, A/Wing, Timbre .... med flera.

Jag är inte överraskad över dina upplevelser...

Det blir hembesök!

För den som inte vet så utvecklades Spendor av ett äkta par på BBC som sedan startade företaget Spendor där deras BC 1 var en av de vanligaste högtalarna på radiostationer runt om i Europa. Jag skaffade också ett par som jag fortfarande kan sakna. Spendors Classic Range, http://www.spendoraudio.com/HTML/classic.html vårdar fortfarande det ljudet liksom Harbeth. Men D-modellerna är helt nya och har ett "modernare" ljud. Kul att engelsmännen fortfarande är med i leken. De var giganter på 60-70-talen.

Link to comment
Share on other sites

D9 som ju är en större högtalare serverar en helt annan botten, ett fundament som jag tidigare inte trodde behövdes.

Mellanregistret är utan tvekan det största lyftet hos den här högtalaren, här kommer det fram saker som jag inte ens visste att jag saknade tidigare.

Ang botten och fundament: Det är det dyraste och svåraste att få rätt i denna hobby. Det kräver mest av prylarna, matchningen och iordningställandet av systemet. Även akustiken behöver ofta extra mycket åtgärder för att detta skall bli rätt. Och när det blir rätt vinner alla nivåer i ljudet på det. Från djupaste bas till skiraste violin

Ang mellanregistret: får man röster naturliga och rätt är mycket vunnet. Det gör att man kan njuta av nästan all musik utan "riktig" bas. Men nu hade du ju fått riktig bas också verkar det som. Det kan också vara basen som hjälper till med nödvändig presentation av undertoner och akustikkaraktärer som gör att mellanregistret blommar ut.

Dessa dina båda uttalanden är verkligen viktiga för vår hobby och det är precis därför det är så nyttigt att lyssna på många olika system i olika miljöer. Då får man nya insikter och kan lättare skapa sitt eget mål och ljudideal.

Lånar man hem och får dessa upplevelser blir det gamla ljudet alltid relativt förskjutet åt fel håll på välljudskalan och det finns ingen väg tillbaka.

Peo! Grattis till dessa insikter. Du får se detta som att du blivit duktigare på att lyssna, fått nya positiva erfarenheter och kommit närmare ditt ljudideal.

OM det nu blir D9 så är jag tidigt ut och önskar grattis. Alltid kul när man får förbättringar som gör att skivsamlingen föds på nytt.

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Intressant, jag har själv D7 som jag numera använder granitplattor under med bra resultat. Använder inte spikes utan gummifötter på graniten. Under graniten en tunt underlägg av kork.

Hade jag letat högtalare hade jag gärna lyssnat på D9 men nu är nytt slutsteg det som jag letar efter. Prova gärna med en granitplatta under D7, funkar utmärkt och borde vara så för D9 också!

Link to comment
Share on other sites

Kul Peo!

Verkar som du är utomordentligt nöjd!

Håller med dig att basfundamentet är viktigt och nödvändigt som stöd för både mellanregistret och diskanten.

En odefinierad och grumlig bas ger ett skrikigt och pressat mellan- och diskantregister och blir många gånger skillnaden mellan njutning och huvudvärk.

Sedan får man alltid få jobba lite extra för att få till basen genom placering i rummet och eventuellt också genom akustikåtgärder.

Lycka till om du bestämmer dig för att behålla!

Calm

edit stavning

Edited by calm
Link to comment
Share on other sites

Jag kan meddela att D9:orna har fått permanent uppehållstillstånd. :thumbsup:

Har ni vägarna förbi 0454-området så är ni välkomna på en provlyssning.

/PEO

Grattis!

Alltid kul med nya högtalare, i synnerhet som de verkar bättre än dina gamla som säkert även de var mycket bra.

Calm

Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant läsning. Jag är ju mitt sökandet efter ny anläggning och speciellt intressant är ju att du finner att de funkar såpass nära vägg. Jag har varit sugen på att höra D7 efter att ha läst dina inlägg men dessa verkar ju ännu goare.

Just nu är QLN Signature 3 i pole position (före Kef Reference 1 :shocked: !)

Är det Classic Design jag ska snacka med?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...