Joakim C Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 (edited) Jag börjar med några tankar, funderingar om min musik & Hifiresa….. Detta med musik och välljud har intresserat mig sedan jag var tonårsgrabb och sprang i ljudbutiker och hos radiohandlare med min fjuniga mustasch. Vatten och år har passerat med en massa elektroniklådor och högtalare. Nymodigheter har alltid intresserat mig och jag har genom åren följt utvecklingen i tidskrifter och på nätet. I vuxen ålder har jag i mitt yrke jobbat i perioder varvat med ledighet. Detta har gett mig möjlighet att kunna lyssna mycket och väldigt avslappnat på musiken. Intressen som foto, jakt, fiske, klockor (mest armbandsur och marinkronometrar) och framförallt min dotter tar upp det mesta av min tid. Någon ”high-end” anläggning (vem kan definiera vad det är?) har jag aldrig ägt, men lyssnat på ett flertal. Mässor har besökts och det bästa ljud jag hört på en mässa, spelades på en Burmester-anläggning, jag tror tysken som demonstrerade grejerna tröttnade på mig efter en stund. I vart fall fick han höra Ebba Forsberg tolka Bob Dylan! Jag förstår att det är många på detta forum som verkligen är dedikerade i sitt intresse och kör på med fina grejor, absorbenter, diffusorer och andra grejer som hör till detta område. Med all respekt för er så är inte det min grej. Mina grejer ska låta bra i mitt vardagsrum utan dessa ting och ha den där medryckande känslan som gör att jag får rysningar. Kostnaden är inte den stora grejen, tycker jag. Tjugotusen eller hundratusen spelar ingen roll. Tycker jag att en högtalare som låter bra, kostar så och så mycket köper jag denna. Jag har mitt vardagsrum i lägenhet idag och får helt enkelt anpassa grejerna därefter. Bott i några kåkar och då hade jag andra och större grejer efter det behovet. Jag köpte tidigt min första CD-spelare, omkring 1985 (en JVC) som naturligtvis lät alldeles underbart….. Jag växte upp i en liten by och flyttade efter militärtjänstgöring (med repmöten!) till stan. Då var det frekventa besök hos den lokale ljudhandlaren som gällde och en Pioneer PD-S701 (lanserades 1992) inköptes. Det var hos den lokale handlaren grunderna byggdes upp, det gavs tid att lyssna trots att man sällan hade råd att köpa det man lyssnade på. Hifi var då lite som fotografering, en ganska dyrbar hobby med gubbar som visste precis hur det skulle vara och tyckte jag då, var oerhört konservativa gentemot tekniska framsteg och billigare alternativ. Jag tror jag betalade 2.500 kr då för denna spelare. Den hade variabel utsignal och kunde kopplas direkt till slutsteget. Fina grejer minsann! Denna spelare körde jag ihop med en NAD 3240PE kopplad direkt till slutsteget. Det var mina första riktiga grejer som självklart lät mycket bättre än mina kamraters grejer. De köpte staplar med equalizer och stora högtalare med minst tolvtumsbasar! Högtalarna som jag spelade på var ett par Sonab OA-5. Vill minnas ljudbilden som ”det lät hyfsat var du än satt i rummet”. Resan fortsatte grejerna byttes, cd-spelarna passerade, det var Arcam, Sony, Thule och några till. Den sista CD-spelaren jag ägde var en Denon. Högtalare som har passerat har varit många under åren; Mirage, B&W , Paradigm, Bose, Boston, Quad och ett par annorlunda betonghögtalare tillverkade av Skanska- Prefab i Malmö, modellen hette Cheops. Förstärkare har varit NAD, Marantz (rör), Cambridge, Rotel, Arcam. Naim, Pioneers gamla referencesteg och några fler… Ofta har jag levt ganska länge med mina grejer men till slut har uppgraderingsdjävulen hälsat på och då har det varit kört. Min erfarenheter om detta med Hi-fi och välljud har med åren utmynnat i att jag förutom att det ska låta bra och ge ståpäls även vara snygga grejer i hemmet. Stora elektroniklådor eller högtalare går nu bort för mig. En sak har jag i min trångsynthet och med fördomar missat rejält och därav en av anledningarna till att jag skriver detta inlägg. Sent ska fan vakna….. De tekniska detaljerna är jag idag inte speciellt intresserad av – jag har helt enkelt blivit ”tekniktrött”. Det ska låta medryckande, lust att dansa känsla, med ett krispigt och nyanserat ljud utan att för den skull bli tråkigt analytiskt. Om ni förstår vad jag menar… De mest korrekta högtalare jag haft i min ägo var utan tvekan ett par B&W 805. Med bra inspelningar gav dessa ett otroligt ljud – och vice versa. 1995 såg jag ”Kristina från Duvemåla” på Storan, Malmö Musikteater. Jag hade tur och fick en plats nästan bredvid mixerbordet. Det var ett fantastiskt bra ljud under hela föreställningen, absolut ståpäls! En tid efter detta släpptes trippel-cd,n och hur många gånger jag lyssnat på denna inspelning vet jag inte – men det är väldigt många gånger. När Anders Ekborg sjunger ”Vildgräs” med sin fantastiska röst på dessa högtalare är det banne mig en ljudorgasm som upplevs! Tyvärr är de grymt avslöjande på dåliga inspelningar. Att de användes som studioredskap förstår jag mycket väl. Jag har rippat min cd-samling till en NAS vilket var ett tidskrävande arbete. Använde DB-poweramp som gjorde ett gott jobb med det. En tid körde jag via NAS till nätverksspelaren Naim Unitiqute. Idag är det Wimp/Tidal jag använder, finns ju även möjlighet att köra ”offline” om man har ett abonnemang. Fungerar bra och i värsta fall har jag min rippade samling som backup om detta fallerar. Naim kopplad till ett par Dynaudio Excite har jag levt med under några år. Jag bor som nämnt i lägenhet. Ljudintresset har legat på sparlåga och jag har helt enkelt tröttnat på prylar. Lyssnar ibland aktivt och visst låter denna kombination okej, men det är och har varit något som saknas. Det har spelat sådär medryckande och jag har saknat upplösning i mitt och topp. Sägas måste att på bra inspelningar har det låtit hyfsat gott. En favorit som jag spelat mycket är Pernilla Andersson och Gävle Symfoniorkester under ledning av Hans Ek. Även Pernilla och skivan Tre och en flygel är riktigt bra. Jag har funderat på detta med teknik och ljud under en tid. Mina tankegångar har varit, varför använder inte vi hemmalyssnare aktiva högtalare i större utsträckning? Tekniskt sett kan de anpassas med förstärkare som passar exakt till elementen i högtalarna. Vi får korta signalvägar. Frekvensuppdelningen görs ju innan förstärkningen och vi slipper att använda passiva komponenter i signalvägen. Kort sagt ser jag bara fördelar med denna teknik. Att hålla på och anpassa förstärkare och högtalare med (dyra) kablar är ju visserligen en del av denna hobby. Men för mig är musikupplevelsen prioriterad. Som jag nämnde tidigare är jag tekniktrött….. Tanken när jag häromdagen stegade in i butiken var att uppgradera hela anläggningen. Jag har under en tid funderat på detta med just aktiva högtalare. Jag slipper den långa resan med matchning av högtalare, förstärkeri och kablar, samt alla fula lådor. Det är underligt hur ett intresse svänger så, det var ju det som var roligt under en lång tid - men den resan har jag åkt…. Jag pratade med säljaren i butiken och nämnde att jag tidigare lyssnat på Dynaudios Focus-serie men om sådana skulle köpas krävdes det troligen en uppgradering till en kraftigare förstärkare. Då föreslog han att vi skulle lyssna på en ny aktiv modell från Dynaudio Denna modellen har ingen ful radiodelsmanick på toppen som de modeller jag kikat på tidigare (Jag ska erkänna att vid första anblicken tyckte jag de såg ”billiga ut”). Fördomar har jag liksom de flesta – kan en så liten låda låta så jäkla bra. Jag måste erkänna att jag blev förvirrad. De ser enkla ut och kostar en del för sin storlek. Men efter några låtar i butiken blev jag övertygad – detta är riktigt, riktigt bra. Butikens rum är bra mycket större än mitt vardagsrum och högtalarna kunde utan att brista i dynamik eller upplösning fylla det rummet. Jag hörde ingen tendens till att det lät ansträngt, vasst eller hårt på hög volym. Innan jag börjar med bilder ska jag berätta hur jag idag tänker om detta med ljud & prylar. Jag lyssnar förutsättningslöst på musiken genom grejer som jag förr inte hade den minsta tanke på att köpa, undviker att ta in massa information på nätet om prylarna (det färgar mina fördomar ännu mer tycker jag). Jag använder min viktigaste förmåga; den första känslan som jag får, som jag menar baseras på intuition/mina samlade tidigare erfarenheter och ”mina” guldöron. Jag spelar på grejerna med den musik jag gillar och kan. Krångligare än så är det inte – för mig. Detta är min sanning när detta skrivs, om en tid kanske den har förändrats….. Jag beställde ett par i vitt och några dagar senare ringde butiken och meddelade att nu har de kommit! Nu åker vi….. - Vi börjar med bilder på en låda. Det kommer att bli fler paketöppningsbilder – lite skoj måste vi ha… - En ny fjärr är precis vad hushållet behöver och det är för väl att batterier ingår… Är IKEA inblandade!..... Nu börjar det likna något….. Det finns två alternativ om du inte vill ha dessa direkt på underlaget, antingen ett väggfäste eller bordsstativen som jag valde. Då monterar jag stativen…. Här har ni resultatet….. Ingångarna undertill och jag kommer att använda den optiska ingången. Det finns även blåtand inbyggd. Här har ni inställnings möjligheter för zoner, placering och ”basdämpning” För den tekniskt intresserade…. Det krävs fortfarande några kablar….. Jag behåller Naim-stärkaren som har digitalutgång och jag använder dennas försteg för att mata högtalarna. Engelsmännen har begåvat utgången med en så kallad BNC-kontakt! En adapter finns lyckligtvis nästgårds… Då behövs det även en omvandlare RCA till Toslink (optisk). För bästa ljud köpte jag den främsta ”HQ-modellen”, he he. Ser ni att det saknas en kabel? – mer om detta längre fram… Dynaudio har tänkt till här…… Nu är det kopplat och klart. Ljudet kan regleras via fjärren eller på toppen av båda högtalarna. Två lysdioder anger status varav den ena indikerar med sin ljusstyrka ljudvolym. Signalkälla är en Ipod med musiken i cd-kvalitet och jag kör denna till Naim via kabel med digital insignal. Jag sparkar igång med den tidigare nämnda Ebba Forsberg & Mikael Wiehe, inspelad på Nalen i Stockholm. Och det händer ingenting! Helvetes helvete? Vad är det nu för problem… Ström till båda högtalarna är kopplad, RCA och optisk dragen. Lysdioderna på högtalarna blinkar – vilket betyder ingen signal – tro fan det, det hörs ju ingenting! Kikar på kontakterna på omvandlaren ser okej ut – men det lilla eländet ska ju ha spänning också! - Nu så, där kom det – sa flickan…. Då, kan jag lugna ner mig och börja lyssna. Jag börjar som sagt med Ebba Forsberg & Mikael Wiehe. ”Spanska Stövlar” börjar ljuda och gitarristen spelar finstämt och mjukt, Ebbas röst släpper från högtalarna och jag hör tydligt hennes subtila andetag. Orkesterns dynamik och upplösning ger mig gåshud. Gitarrsolot håller ljudmässigt ihop och är en njutning att lyssna på. Jag sluter ögonen och ser orkestern framför mig och det låter gott. Ebba har sjungit med många artister, Lundell och Eldkvarn för att nämna några. Hennes röst är otroligt avslappnad och hon verkar sjunga med en sådan lätthet. Ny skiva och Pernilla Andersson spelar ”Desperado” med Gävle Symfoniorkester. Jag hör musikerna i rummet och Pernillas piano låter så där naturligt som det ska göra, inga hårda ”digitala” missljud. Ståbasen spelar sina mustiga anslag med tydlig fast och upplöst bas, inget jäkla muller. Nu är det dags att spela Björn Afzelius med Bengt Bygren & Hannes Råstam inspelad i Olavshallen, Trondheim 1991. Jag börjar att spela en av Björns otroliga låtar ”En Kungens Man”. (Enligt Björn tror många att det är en gammal svensk folkvisa, men det är han som skrivit den). Råstams ståbas tillsammans med den akustiska gitarren innehåller mycket dynamik och när Bengt Bygren kommer in med sitt dragspel så vackert, är det banne mig att jag nästan är där – i Olavshallen. Fortsätter med ”Ikaros” och det är så berörande. Nu är sorgligt nog både Björn och Hannes bortgångna. Björn Afzelius hade jag förmånen att se live flera gånger. Hannes Råstam blev senare journalist och avslöjandet om ”seriemördaren” Thomas Quick är hans mest kända arbete. Bengt Bygren är fortfarande aktiv musikant. Björn Afzelius och Hannes Råstam i Tidans Folkets Park den 27 juli 1983. Skannad bild från boxen ”Sång till Friheten” Sista skivan är Kristina från Duvemåla; Anders Ekborg och Peter Jöback sjunger och jag blir berörd och deras röster håller ihop. Speciellt Ekborgs röst tenderar att spricka på dåliga högtalare vid högre volym. Elgitarren hörs tydligt på ”Vildgräs” och pukorna låter härligt torrt med kvicka punschanslag. Det är svårt att klä i ord vad som upplevs, men jag upplever en jättekontroll och med en dynamik som jag tidigare känt med betydligt mer kostsamma grejer. Det spelar med kropp och kött, kort sagt det är roligt och medryckande att lyssna. Jag kan höra en aningens anings hårdhet i röster på vissa inspelningar. Det här kommer jag att kunna leva med och det blir spännande om en större förändring sker när de så sakta spelas in. Vill du ha djupare bas behöver du en sub, det finns många att välja på, provlyssning tillsammans med Xeo 2 rekommenderas. För att citera Admin, Richard i hans tråd om musikrumsbygget: Vilken kraft! Högtalarna befinner sig i ett järngrepp. Man märker pondusen även på låga nivåer. Är oerhört nöjd! Som nämnt kör jag med Naims försteg digitalt till högtaleriet. Blir det skillnader i ljud med andra försteg? I och med högtalarnas digitala förstärkarteknik, blir hela kedjan fram till elementen digital vilket rimligtvis borde bli så bra som möjligt med denna konfiguration. Slutligen hoppas jag att ni uppskattat mitt inlägg, det kanske gett er några nya infallsvinklar inom denna härliga passion, det vore bra om vi får fler intresserade av bra ljud. Många ungdomar som växt upp med MP3 eländet måste få reda på att det finns något bättre… Synpunkter och egna erfarenheter hoppas jag att ni delar med er. Detta ni läst är mina upplevelser och ingen annans. Om någon vill provlyssna är ni välkomna att höra av er. Bilder där inte annat anges är fotograferade av mig. Joakim Edited July 2, 2016 by Joakim C new order and calle_jr 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
egoBen Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 Vad kul, tack för att du delar med dig! Jag har alltid gillat Dynaudios aktiva högtalare, varje gång jag vandrat i en butik som spelat med dessa har jag stannat till och tänkt att det låter inte dumt alls, och så smidigt. Tack för storyn! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Richard Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 Wow, vilket förstainlägg i en tråd!! Jättetrevligt att få ta del i resan. Tro nu inte att det bara är att sluta sådär snabbt För det första vill vi ha fler bilder, gärna på hela anläggningen sammantagen. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
new order Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 Härlig trådstart! Jag sympatiserar med din inställning till hobbyn. Mer bilder på anläggningen och dina åsikter om ljudåtergivning generellt och gärna lite musiktips. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Taxmannen Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 Tack för ett uppfriskande inlägg och väldigt trevlig läsning! Ser fram emot fortsättningen!? :-) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
LasseJ Posted July 2, 2016 Share Posted July 2, 2016 Jättetrevligt inlägg,tack för det och stort grattis till att du är så nöjd. Det är en fantastisk känsla när musiken berör en sådär härligt. mvh Lasse Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Joakim C Posted July 2, 2016 Author Share Posted July 2, 2016 (edited) Roligt med kommentarer så här i semestertider - tack och gärna fler Hur som haver så måste den "tekniktrötte" posta några bilder på fler grejer som jag haft under åren... En spelare som gav mig en härlig upplevelse var denna Arcam-spelaren. Inte den bästa i upplösning eller speciellt högupplöst på sång. Men en jäkel på en rapp och alert bas. Det har skrivits "stampa takten" i åtskilliga artiklar jag tycker att timing (finns det något bra svenskt ord) är bättre. Jag har en fundering som jag försöker att förstå om den kan stämma - är det så att system med en viss signalfördröjning från källa till att ljudet når våra öron, förutom ljudets fysikaliska egenskap, gör att grejerna låter som att de är sega och blir tråkiga att lyssna på. Arcam-spelaren hade ett jäkla driv speciellt i nämnda bas. Så har även Naim. Vad säger ni om detta? En bild på en förstärkare som med sin volymratt höll på att göra mig tokig! Stärkaren hade bra ljud (dock saknade den en del i transparens i de högre registren tyckte jag) och rejäla kraftresurser men det höga knastrandet när jag skulle reglera volymen förstörde upplevelsen. Volymen var reläkontrollerad. Det kommer fler bilder framöver på Dynaudio och vardagsrumsbilder..... Edited July 2, 2016 by Joakim C Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Apexorca Posted July 3, 2016 Share Posted July 3, 2016 (edited) Mina grejer ska låta bra i mitt vardagsrum utan dessa ting och ha den där medryckande känslan som gör att jag får rysningar. Kostnaden är inte den stora grejen, tycker jag. Tjugotusen eller hundratusen spelar ingen roll. Tycker jag att en högtalare som låter bra, kostar så och så mycket köper jag denna. Jag har mitt vardagsrum i lägenhet idag och får helt enkelt anpassa grejerna därefter. Joakim Härlig presentation. Jah håller med om mycket du skriver. Edited July 3, 2016 by Apexorca Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Joakim C Posted July 8, 2016 Author Share Posted July 8, 2016 Min dotter tycker att det är mycket mer spännande att se på sina favoritfilmer med bra ljud Kablarna ska ordnas till framöver, ser inte bra ut. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted July 15, 2016 Share Posted July 15, 2016 Det finns en hel del nyanser och viktiga ljud i Bamse som man inte bör missa. Lille Skutts ängsla är ganska påtaglig. Vinylcalle and Double A 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Joakim C Posted July 15, 2016 Author Share Posted July 15, 2016 Det finns en hel del nyanser och viktiga ljud i Bamse som man inte bör missa. Lille Skutts ängsla är ganska påtaglig. - Det har du absolut rätt i. Det är massor av musik i denna film och med tv-ljudet är det som att käka kola med papper. Massor av detaljer kommer fram med högtalarna. Jag har sett filmen några gånger och blev rejält förvånad över hur mycket som går förlorat med tv-ljudet. eliot 1 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.