Jump to content

Det smutsiga nätet.


Peo

Recommended Posts

Det är svårt att hitta lämplig installationskabel för 1-fas med lite större area. Lösningen är att göra som octavia rs, lösa trådar i en slang.

Jo jag har märkt detta. Trodde jag hittade en häromkvällen men minsta kvantitet var 1/2 km. Sambeställning? :D

Om man skulle hitta med lite grövre diameter, enkardelig är väl det bästa? Eller åtminstone fåkardelig? Enkardelig måste väl vara fast installation vill jag minnas?

Om man skulle välja tre att lägga i rör har man ju ingen möjlighet att skärma (om man nu vill det). Och att fläta en så lång kabel som dessutom är styv känns ju lite halvjobbigt :tv18:

Tål att tänkas på...

Nöjer du dig med 4mm2 kan jag rekommendera denna

LC-Y.jpg

Mer info kan du hitta här.

Vi kanske ska göra en mätning hemma hos dig innan du gör några större operationer?

Hör av dig när du har tid.

/PEO

Ja, denna har jag tidigare tittat på Mårten har sålt / säljer den vill jag minnas.

Vi kan väl höras efter att sommarveckorna är över. Vore mycket trevligt och intressant!!

Link to comment
Share on other sites

PEO skrev:

Min förhoppning är att ni som sitter på denna kunskap/erfarenhet kan/vill mobilisera lite tid och energi att bjuda på lite av den till oss andra.
Jag har ju gjort en del av förarbetet, så den biten slipper ni.

...jag hoppas på en givande läsning i framtiden.

Att kalla det för förarbete är en grov underdrift, det är en fantastisk genomgång du presenterat och även jag hoppas på givande läsning i framtiden baserat på "förarbetet".

Beträffande THD på nätet så hittade jag en bild som kan tjäna som underlag för en förklaring här: http://www.zen22142.zen.co.uk/Design/dcpsu.htm

Så här ser spänning och ström ut i en passiv förstärkarnätdel:

fwcapgraph.gif

Det som orsakar THD på matningsledningen är strömspikarna och Ohms lag (U=R * I) ger spänningsfallet i förimpedansen. THD är i princip ett mått på graden av förvanskning av sinusvågens utseende och olika typer av förvanskning ger olika effekter härvidlag, Morello beskrev fallet med långvarigt stort effektuttag som det huvudsakliga problemet och i det fallet ger ett stort antal stora spikar på nätet upphov till en så stor tillplattning av sinusvågen att matningsspänningen hinner sjunka i förstärkaren och den ger då lägre effekt. Det är nog väldigt sällan ett reellt problem.

Förr i tiden var kondensatorbankarna inte så stora i förstärkarna och de kunde säcka ganska rejält vid stort effektuttag men numera används större kondensatorer och vi får då ett annat problem istället. Strömspiken visar sig bara när matningsspänningen är högre än spänningen över glättningskondensatorerna (inklusive diodspänningsfall) och när den spänningsskillnaden förblir låg även vid högt strömuttag blir spikarna höga och korta. Är förimpedansen hög så blir spikarna lite längre och vi har en liten påverkan av slutstegets funktion men det ska rimligen inte vara något större problem. Motkopplingen i förstärkaren kompenserar för detta men generellt så blir motkopplingen sämre på att kompensera ju högre frekvensen är. Korta spikar innehåller mycket högfrekvens och kan ge problem men det är en del av förstärkaren så det får vi överlåta till förstärkarkonstruktörerna att hantera och det verkar många klara av att göra.

Kvar i problemväg när det gäller strömspikar som är höga och korta är att de ger ett större "hack" i matningens sinusvåg om förimpedansen är högre. Detta ger upphov till störningar som kan ta sig in i andra enheter än den som genererar problemet. Här är det filter som gäller för att skydda dessa apparater och är filtren inte bra nog kan jag mycket väl tänka mig att man får en större förbättring via sänkt förimpedans än via filter som beskrivits i tråden.

Komponenter i serie med matningen verkar vara mindre populärt men jag tycker tvärt om att det ofta är sådana som verkligen löser problem med nätspänning men det får bli ett senare kapitel i beskrivningen.

Edited by MatsT
Link to comment
Share on other sites

Skulle ju vara lite intressant att se hur olika distgrader ser ut efter olika nätdelar. Har matningen ändrats i något avseende? Kan en del, kanske mycket, kanske inte alls. Kanske en linjär nätdel är hyggligt okänslig medans en switchad ser mera påverkad ut, eller också inte.

/Harryup

Link to comment
Share on other sites

Switchade nätdelar kan nog vara väldigt olika när det gäller strömuttag men generellt sett tror jag att det är svårare att göra sådana så att de inte påverkar nätet men det går. På sekundärsidan finns det både för- och nack-delar med switchat.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Att kalla det för förarbete är en grov underdrift, det är en fantastisk genomgång du presenterat och även jag hoppas på givande läsning i framtiden baserat på "förarbetet".
Beträffande THD på nätet så hittade jag en bild som kan tjäna som underlag för en förklaring här: http://www.zen22142.zen.co.uk/Design/dcpsu.htm
Tack för betyget och tack för länken och informationen. :thumbsup:
Har du mer godis?
/PEO
Link to comment
Share on other sites

Sen är ju elnäten i USA och Japan inte kända för att hålla så hög kvalité, att få en egen trafo här i Sverige tror jag inte hade gett så mycket men visst vissa gör ju allt för sin hifi och man är ju inte förvånad över att de är en Japan som gör det.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Tack Peo för denna mycket instruktiva genomgång! Jag ska hänvisa alla mina kunder och flera av mina leverantörer att läsa detta noga.

Jag vet att MatsT har mycket mer kunskap i detta ämnet än jag men en kort kommentar från mig gällande frågan ovan om Devialets nätdel:

Denna nya typen av switchade nätdelar kan ha stora fördelar i både hur de drar ström från nätet och i den som de lämnar vidare (om de är väl designade! Är de dåliga/ av äldre typ kan de vara rena katastroferna). Eftersom de ofta direkt på ingången likriktar nätet (aktivt eller passivt) för att sedan hacka sönder det i en mycket hög frekvens som sedan skickas genom en mycket liten trafo (ju högre frekvens, ju mindre trafo) över vilken man ställer utgående spänning med återkoppling. Den resulterade utspänningen är därför aktivt stabiliserad och kan justera och kompensera för lasten. Eftersom frekvensen som switchar är så pass hög (i tidernas början runt 40 kHz, numera upp till flera MHz) att grundtonen är rätt så enkel att filtrera bort efteråt. Men även på ingången så måste det sitta en del filter (och skydd) så att inte störningarna tar sig ut bakåt och smutsar ner nätet.

Vad denna typ av nätdel lyckas med är att upp till sin swichfrekvens helt "tvätta" bort alla inkommande störningar från nätet. iFi Audio har designat denna typ av nätdelar så tysta att de blir bättre än batterier vilket jag aldrig trodde skulle bli möjligt. Men problemen är inte helt lätta heller. För faktum är att de också på egen hand skapar en del störningar och problem. Och dessa får man som designer välja att kasta ut bakåt på nätet igen (inte lagligt...) eller inåt (men då låter det ju illa...) eller ut på jorden. Dessutom så drar de sällan strömmen i sinus-form ur vägguttaget. Då de byggde ett nytt höghus i Kista fullt med dator, printrar och nätverks-system visade det sig att de inte längre hade sinusvåg kvar i vägguttaget och fick installera stora UPS'er på varje våningsplan.

Ett annat exempel är då jag jobbade på Hifi Consult en tid och vi spelade med Bladelius flerkanalsslutsteg med 8 000 W (om jag minns rätt?) switchad nätdel. På hög volym så blinkade lamporna i taket i takt med musiken! Dvs nätdelen drog bara ström från nätet då musiken krävde det. För och nackdelar för framförallt de andra komponenterna i signalkedjan!

En linjär nätdel ser jag som ett andra ordningens filter (trafon är drossel och glättningskondingarna är filter kondning till jord) och den släpper igenom rätt mycket av högre övertoner och störningar. Faktum är att när jag på prov i en NAD 218 tog loss alla kablar från likriktaren och tvinnade dem parvis (inuti förstärkaren) och sedan satte tillbaka dem igen så fick vi en mycket större ljudförbättring än jag väntat mig. Så att även ett stort slutsteg med kraftig nätdel är "känslig" för även mindre förändringar/ förbättringar är tydligt.

Men ändå så är jag rätt skeptisk till dessa nya typer av nätdelar. De jobbar mycket med resonans för att fungera och så snart en komponent åldras och ändrar värde är risken att hela nätdelen slås ut. Och när den gör det så kan helt andra spänningar komma ut både bakåt och framåt med skador på andra komponenter. Men utvecklingen går ju framåt och i framtiden kommer vi inte att se annat än denna typ tror jag vad man än gillar dem. Faktum är ju att iFi´s Retro Stereo 50 som är en traditionell rörförstärkare i grunden använder en switchad nätdel och låter bra trots (eller tack vare?) sin nätdel.

För er som är nyfikna på att mäta er egen nätspänning för hifi så vill jag bara kort meddela att LAB12 jobbar på en enklare / billigare variant av sitt Gordian nätfilter (med mycket avancerat mätsystem av spänning och ström, FFT mm) utan filterenheten och alla uttagen till ett lägre pris för de som inte vill betala för själva störningsfiltret. Då kan ni också mäta upp vilken distortion ni har hemma i vägguttaget och hur det ändras med dygnet och med inkopplad last.

Mvh Lasse

Link to comment
Share on other sites

Tack Peo för denna mycket instruktiva genomgång! Jag ska hänvisa alla mina kunder och flera av mina leverantörer att läsa detta noga.

Jag vet att MatsT har mycket mer kunskap i detta ämnet än jag men en kort kommentar från mig gällande frågan ovan om Devialets nätdel:

Denna nya typen av switchade nätdelar kan ha stora fördelar i både hur de drar ström från nätet och i den som de lämnar vidare (om de är väl designade! Är de dåliga/ av äldre typ kan de vara rena katastroferna). Eftersom de ofta direkt på ingången likriktar nätet (aktivt eller passivt) för att sedan hacka sönder det i en mycket hög frekvens som sedan skickas genom en mycket liten trafo (ju högre frekvens, ju mindre trafo) över vilken man ställer utgående spänning med återkoppling. Den resulterade utspänningen är därför aktivt stabiliserad och kan justera och kompensera för lasten. Eftersom frekvensen som switchar är så pass hög (i tidernas början runt 40 kHz, numera upp till flera MHz) att grundtonen är rätt så enkel att filtrera bort efteråt. Men även på ingången så måste det sitta en del filter (och skydd) så att inte störningarna tar sig ut bakåt och smutsar ner nätet.

Vad denna typ av nätdel lyckas med är att upp till sin swichfrekvens helt "tvätta" bort alla inkommande störningar från nätet. iFi Audio har designat denna typ av nätdelar så tysta att de blir bättre än batterier vilket jag aldrig trodde skulle bli möjligt. Men problemen är inte helt lätta heller. För faktum är att de också på egen hand skapar en del störningar och problem. Och dessa får man som designer välja att kasta ut bakåt på nätet igen (inte lagligt...) eller inåt (men då låter det ju illa...) eller ut på jorden. Dessutom så drar de sällan strömmen i sinus-form ur vägguttaget. Då de byggde ett nytt höghus i Kista fullt med dator, printrar och nätverks-system visade det sig att de inte längre hade sinusvåg kvar i vägguttaget och fick installera stora UPS'er på varje våningsplan.

Ett annat exempel är då jag jobbade på Hifi Consult en tid och vi spelade med Bladelius flerkanalsslutsteg med 8 000 W (om jag minns rätt?) switchad nätdel. På hög volym så blinkade lamporna i taket i takt med musiken! Dvs nätdelen drog bara ström från nätet då musiken krävde det. För och nackdelar för framförallt de andra komponenterna i signalkedjan!

En linjär nätdel ser jag som ett andra ordningens filter (trafon är drossel och glättningskondingarna är filter kondning till jord) och den släpper igenom rätt mycket av högre övertoner och störningar. Faktum är att när jag på prov i en NAD 218 tog loss alla kablar från likriktaren och tvinnade dem parvis (inuti förstärkaren) och sedan satte tillbaka dem igen så fick vi en mycket större ljudförbättring än jag väntat mig. Så att även ett stort slutsteg med kraftig nätdel är "känslig" för även mindre förändringar/ förbättringar är tydligt.

Men ändå så är jag rätt skeptisk till dessa nya typer av nätdelar. De jobbar mycket med resonans för att fungera och så snart en komponent åldras och ändrar värde är risken att hela nätdelen slås ut. Och när den gör det så kan helt andra spänningar komma ut både bakåt och framåt med skador på andra komponenter. Men utvecklingen går ju framåt och i framtiden kommer vi inte att se annat än denna typ tror jag vad man än gillar dem. Faktum är ju att iFi´s Retro Stereo 50 som är en traditionell rörförstärkare i grunden använder en switchad nätdel och låter bra trots (eller tack vare?) sin nätdel.

För er som är nyfikna på att mäta er egen nätspänning för hifi så vill jag bara kort meddela att LAB12 jobbar på en enklare / billigare variant av sitt Gordian nätfilter (med mycket avancerat mätsystem av spänning och ström, FFT mm) utan filterenheten och alla uttagen till ett lägre pris för de som inte vill betala för själva störningsfiltret. Då kan ni också mäta upp vilken distortion ni har hemma i vägguttaget och hur det ändras med dygnet och med inkopplad last.

Mvh Lasse

Började skriva ett långt inlägg men det går inte riktigt att generalisera över switchade omvandlare, det är ett alldeles för stort område. Men jag vill gärna nyansera detta inlägg.

Det finns inga val som anger var man "gör av sina störningar" mot nätet eller mot lasten. Jag misstänker att du blandar ihop detta hur vissa topologier naturligt filtrerar spänning/ström. Exempelvis en buck/step-down som har sin drossel på utgången och kommer då ha en filtrerad utström, medan den pulserar inströmmen, vilket är tvärtemot en boost/step-up som har drosseln på ingången och därmed når en viss filtrering av inströmmen, men har en pulserande ström på utgången.

Swtichfrekvenser skiljer ofta enormt mycket på beroende på tillämpning och syfte. En liten DCDC på kortnivå för att reglera ner 5V till 3.3V kan säkert switcha i ett par MHz, men jag har inte sett en ACDC ovandlare med lite mer uteffekt switcha mer än ett fåtal hundra kHz. Det absolut värsta jag sett (gällande ACDC omvandlare) är ett amerikanskt startup som gör laptop adapters (<65W) som switchar i runt 13MHz. Detta var en tydlig tillämpning och tydligt effektuttag och ska ses som en avart vill jag mena. Men att man generellt går mot högre switchfrekvenser nu det stämmer enligt mig.

Vidare, att switchade nätaggreggat sällan drar sinusformad ström blir tyvärr missvisande. I många fall kommer de bete sig som en konventionell nätdel, En enkel acdc omvandlare med likriktarbrygga/glättning kommer bete sig som en konventionell nätdel som pulserar strömmen, ofta med 100Hz. Precis som du skriver.

Det regleras i lag och beroende på vilken typ av apparat det gäller och vilket effektuttag den ska ha så finns tydliga krav på hur mycket övertoner som får finnas på nätet.

Kraven går inte att tillgodose för högre uteffekter och vissa tillämpningar med en likriktarbrygga och glättning med efterföljande DCDC omvandlare. För att åstadkomma en sinusformad inström, i fas med inspänningen vilket gör att nätet ser en resistiv last gör att man behöver ett ingångsteg, en PFC (Power Factor Correction). Det är en switchad regulator som ser till just det. I praktiken så finns alltid en viss distorsion (övertoner) i strömuttaget, men jag vill hävda att det är bra mycket bättre än en konventionell nätdel som pulserar strömmen. Om jag skulle gissa så bladeliusstegets tillkortkommanden berodde nog på att de hade konventionellt ingångsteg som gjorde att strömpulserna var så höga att spänningen dippade med 100Hz flicker, modulerat av strömuttaget genom högtalaren.

Hursomhelst, en PFC verkar (ofta, men inte alltid) genom en långsam regulator som reglerar utspänningen till mellanledet (ingången på den isolerade DCDC omvandlaren) och dessutom ger en referens till regulatorn som reglerar inströmmen att följa inspänningen. Hur just reglementet för HIFI apparater ser ut och kraven som behövs där vet jag inte, med tanke på hur många kralliga slutsteg det finns med konventionell matning bör de vara ganska milda.

Ja, man kan skriva hur mycket som helst om switchade omvandlare men det är väldigt svårt om man inte går ner på tydligare krav, uteffekt, tillämpning mm. Annars blir det fel vad man än skriver...

Edited by tek
Link to comment
Share on other sites

Det är svårt att skriva enkla förklaringar om sådant som inte är så enkelt eller inte gäller så särskilt generellt. Switchade nätdelar kan höra till båda fallen, de kan göras hur komplicerade som helst och då förmodligen också göras ganska snälla gentemot nätet. Alla görs inte på samma sätt och då kan man inte heller generalisera och skriva att switchade nätdelar beter sig på ett visst sätt och jag har låtit bli att kommentera eftersom det är på det viset. Ofta optimeras både switchade nätdelar och switchade förstärkare för att ge minimal strömförbrukning och det är sannolikt inte den bästa optimeringen om man vill maximera välljudet.

En switchad förstärkare som inte drar någon tomgångsström att tala om kommer att förändra strömuttaget i takt med musiken och nätdelen måste leverera ström precis på samma sätt som förstärkaren. Vanliga glättningskondensatorer har sina begränsningar och strömuttaget kommer att modulera spänningen i nätdelen via kondensatorernas inre resistans och då kommer strömspikarna på nätet att variera i storlek beroende på musiksignalen. Jag tror också att det är så Bladeliussteget fick lamporna att blinka i takt med musiken. Det kan hända även med kraftiga slutsteg drivna i klass AB men det blir inte fullt så extremt eftersom de har lite tomgångsström. En förstärkare i push-pull och klass A med enkelmatning drar i stort sett samma ström hela tiden oberoende av hur musiksignalen ser ut så kraven på nätets förmåga att leverera strömspikar utan spänningstapp är ganska olika beroende på förstärkarens konstruktion.

Inte så enkelt att skriva enkelt om hur det ska se ut alltså. Det är dock alltid bra att förstå hur det fungerar och den här tråden är en bra källa att ösa ur.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

En förstärkare i push-pull och klass A med enkelmatning drar i stort sett samma ström hela tiden oberoende av hur musiksignalen ser ut så kraven på nätets förmåga att leverera strömspikar utan spänningstapp är ganska olika beroende på förstärkarens konstruktion.

Finns det någon fördel med switchade nätdelar/förstärkare ur ljudsynpunkt?
Link to comment
Share on other sites

  • 9 months later...

http://www.hifisentralen.no/forumet/mitt-anlegg-og-billedtra-der/72643-ymirs-audiofile-liv-31.html

Innlegg # 608

Første RTA måling,normalt oppsett med automatsikring 16A dedikert kurs til stereo,

RTA måling nr 2,smeltesikring direkte på 63A inntaksikring,dvs.utenom sikringskap,ogkwh måler/metare?

RTA måling nr 3.Smeltsikring i normalt oppsett og normal nettdrift.

Måling nr 4.Drift med diesel aggregat,nettstation 800kva ,ca. 20 boliger.

 

http://www.hifisentralen.no/forumet/mitt-anlegg-og-billedtra-der/72643-ymirs-audiofile-liv.html

Nytt nett 2007.200kva trafo.Pga resonans senere oppgradert til 315 2011 kva og 2014 800kva.

Lite sammendrag

http://www.hifisentralen.no/forumet/mitt-anlegg-og-billedtra-der/72643-ymirs-audiofile-liv-11.html

Den store revolusjonen

http://www.hifisentralen.no/forumet/mitt-anlegg-og-billedtra-der/72643-ymirs-audiofile-liv-25.html

http://www.elinstallatoren.se/innehall/nyheter/2017/mars/sarah-vet-varfor-hartorkar-startar-mitt-i-natten/?utm_source=Elinstallatörens+nyhetsbrev&utm_campaign=695a9cd7e1-EMAIL_CAMPAIGN_2017_03_29&utm_medium=email&utm_term=0_203576ae17-695a9cd7e1-139704137

 

WOW

http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:990228/FULLTEXT01.pdf

 

Takk til PEO

Edited by ymir
Link to comment
Share on other sites

 

I den här takten lär det ta ett decennium innan jag blir färdig, men nu har jag åtminstone gjort steg 1, ett 50mm tomrör;

IMG_2643.JPG

IMG_2644.JPG

IMG_2653.JPG

 

Rörets totallängd är ca 3.5m. Sedan har jag ca 1.2m upp till skåpet med huvudbrytare och lika långt in till stereon lite drygt. Så totalt 6m kabel räcker.

Link to comment
Share on other sites

Kommer du själv installera eller har du rådfrågat elektriker @calle_jr

Inte för att vara sån men som elinstallatör hade jag inte blivit speciellt glad om jag skulle installerat i detta rör. 

Rör för kraftkabel bör vara gula för att undvika att förväxlas tex med ett grått avloppsrör. Sen kan ju djupet diskuteras om det uppfyller kraven. Så tvära 90 graders böjar kan bli rätt tråkiga att dra igenom grövre kabel.

50mm dubbelväggig slang är det som vi oftast använder till klenare kablar. 

630210.jpg.4333ce7f5d9014401e301eb419366413.jpg

Ta inte detta som något negativt men de kan vara värt att fundera på så du inte får problem när du väl ska installera. 

Link to comment
Share on other sites

Jag vet det, men jag kunde inte hitta gul 50-slang :). Ytan är inte trafikerad, det är inne på min tomt.
Jag ska inte installera själv, men jag kan dra igenom kabeln denna korta sträcka. Inga problem. Det är värre med vp-rören i huset som dragits av elektriker. Mycket värre.
Jag kommer utföra det så att det går att demontera om jag skulle få för mig att flytta.

 

Link to comment
Share on other sites

Ska man hård dra det @calle_jr så nej du får inte göra någonting själv som senare kommer att bli kanalisation till en starkströmsanläggning. Du får gräva till röret men elektrikern ska förlägga det.

Många tror att de är ok att lägga slang i väggar, klammra kabel osv osv och sen kopplar elektrikern och gör sina tester och iom det tar på sig ansvaret för installationen men i min värld fungerar det inte så. Nu jobbar jag till 99% mot industrikunder och har därför väldigt lite problem med DIY privatpersoner men de finns ju tex en grupp (elfel) på Facebook som drivs av vår branschtidning Elinstallatören och ja den är full med bilder från hemmapulare den ena värre än den andra.

Jag har absolut inte problem med folk som vill hjälpa till med jobb men då vill jag att det görs under överinseende av mig så att installationen utförs som jag vill och att de ser ut som jag själv skulle ha gjort det. På industrier har jag ju ofta hjälp av smeder att sätta upp kabelstegar tex men där är en stor skillnad jag kan okulärt se hur installationen ser ut. I en villa med dragna slangar, dosor osv med gipsen uppsatt hur ska jag som ansvarig skriva under egenkontrollen att allt är gjort enligt föreskrifterna?

Link to comment
Share on other sites

11 minutes ago, octavia rs said:

I en villa med dragna slangar, dosor osv med gipsen uppsatt hur ska jag som ansvarig skriva under egenkontrollen att allt är gjort enligt föreskrifterna?

Helt klart. Du kan bara ansvara för det du har gjort själv.
Vi ska vara tacksamma för att vi har ett så rigoröst regelverk som vi har.

Jag ska märka röret med en gul remsa och prata med "min" elektriker. Problemet är att stensättarna kommer och elektrikern kan inte komma nu. Dessutom vet jag inte exakt vad jag ska ha, och det gillar inte han :D

Link to comment
Share on other sites

I värsta fall får du väl låta elektrikern dra kabelkanalen i din redan gjorda.  Om man först drar kabeln och sedan puttar kanalen över den så borde det funka. Så gör man i sjukvården hela tiden när man ska ha in nåt, först ledare sedan hölje på den för att till sist ta bort ledaren och in med det man ville ha på plats från början... :) Men i ditt fall kan nog kabeln vara ledare. 

Link to comment
Share on other sites

10 minutes ago, calle_jr said:

Vi ska vara tacksamma för att vi har ett så rigoröst regelverk som vi har.

Med all respekt (och nu lär jag väl få pisk :D), vill jag nog påstå att regelverket inte alls är till för att skydda liv utan att det i första hand handlar om att skydda ett skrå. Det är ju inte direkt så att lekmän skadar sig i horder där det är tillåtet att hempula under eget ansvar - vilket gäller större delen av den fria världen ;)

Link to comment
Share on other sites

Problemet är kanske inte bara att det är fel rör utan när det är DIY så kanske saker blir väldigt odokumenterade ihop med kanske fel materialval. Kommer rörmokaren nån gång i framtiden försöka rensa detta rör?

Personligen anlitar jag alltid hantverkare i vart fall för materialleveranser om jag skall bidra med något. Sen om man frågar om tidsåtgång kan det ju blir svar som "om du skall hjälpa till tar det nog 4 timmar och gör jag det själv så är jag klar på 2". För el och vatteninstallationer vill jag alltid ha en fackman att skylla på.

Däremot så ser jag det som ett större problem att man inte kan köpa ett gott vin en söndag för att myndigheterna inte tror att man kan klara det.

/Harryup

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Taxmannen said:

Det är ju inte direkt så att lekmän skadar sig i horder där det är tillåtet att hempula under eget ansvar - vilket gäller större delen av den fria världen ;)

Hur många skadade och bränder skall man budgetera för att anses vara ok och acceptabelt innan ingrepp görs i "den fria världen"? 

Jag är "skadad" av den nolltollerans vi har hos min arbetsgivare. Vi började med World Class Manufacturing för ca 10 år sedan. Ett absolut krav är att först fixa säkerhet och skaderisker. De första två åren gick till enbart arbeta med skaderisker typ målning av gångstråk, truckzoner, halkskydd i duschar, vända eller flytta rör och ventiler som man kunde slå i med skallen, skyddsgaller, skyddsutrustning, klasificera och cerifiera olika reparatörer för olika jobb, gretingar ovanför maskinerna förnpassage osv.

Även på kontoren gjordes förändringar med stolar, handledsstöd, höj-/sänkbara skrivbord där det bedömdes minska skador. Jag minns inte exakt men jag vill minnas att vi hade 15-20 olycksfall med mer än 14 dagars frånvaro för 10 år sedan. Totalt i koncernen rörde det sig om några hundra (13.000 anställda). 2015 hade vi ett fall i "min" fabrik och i koncernen ca 20. Det kom ett helt koppel från HQ i Paris för att detalj gå igenom händelsen och upprätta handlingsplan och uppföljningsplan. Det är också ett område som redovisas i årsredovisningen. 

Det handlade inte om att skydda ett skrå utan om respekt för anställda och deras familjer, att ha en säker arbetsplats att gå till och verka i. Företaget vinner i kostnadsbesparing, engagemang och en högre kvalitetsmedvetenhet rent allmänt.

På Skanska tror jag man får böta om man tar av skyddsglasögonen för en minut oavsett vad du behöver dem just då eller inte.

När vi pratar om människors väl och ve tycker jag det skall ställas tuffa krav. I Montreal hängde elkablarna fritt i bjälklaget där man borrat hål i bjälkarna och trätt igenom kablarna. Alla ledare hade samma färg (grå) och den kabel som blev över hade man nystat ihop till ett skatbo och hängt i en krok innan skåpet för huvudsäkringen. I det avseendet är jag inte impad av den "fria världen".

Nu fick du lite smisk...:black:

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...