Jump to content

Det smutsiga nätet.


Peo

Recommended Posts

Jag är rätt säker på att Hager haft ett filter för 3 fas och nolla som klara 16A och för norm montage men nu kan jag inte hitta det, möjligt att de inte tillverkas längre.

De finns rätt mycket olika filter att välja på men just norm montage är inte så vanligt. Och ska de klara av en en hel central till en villa så krävs ju lite effekttålighet.

Ok!

Det finns ju en huvudcentral med mätare på tomten, och en undercentral i hallen.

Är det i så fall en god idé att dra matning till stereon från huvudcentralen och sätta filter före hela undercentralen?

Link to comment
Share on other sites

Där ser man - nyttig information :Idea:

För att få lite klarhet i detta för egen del var jag ute och botaniserade i omgivningarna och kan inte tolka det på annat sätt än att det är en nätstationen (bilden) som står mellan min fastighet och ett litet samhälle. Det går en egen kabel till min fastighet från stationen som sen går den vidare till min närmaste granne som alltså matas via min fastighet. Dessa kablar byttes ut häromåret när matningen av grannen skulle bytas från luftburen till markkabel. Jag antar att den nya kabeln som är ca 250 m till min fastighet är på 16 mm2 eller mer (mina huvudsäkringar är 63A)? Det känns ju hur som helst som att förutsättningarna för en låg förimpedans är rätt goda om jag förstått det här rätt!

111_tr.jpg

Du har troligtvis någon form av aluminium kabel mycket grövre än 16kvmm, man lägger inte mycket kopparkabel idag och när de är 250m så är de garanterat aluminium. Kabeln ska ju klara både ditt hus och grannen och om du har 63A plus din granne så är de ju större säkring i stationen.

Förutsättningar är som du säger dock goda för att du har bra värden i din central.

Link to comment
Share on other sites

Ok!

Det finns ju en huvudcentral med mätare på tomten, och en undercentral i hallen.

Är det i så fall en god idé att dra matning till stereon från huvudcentralen och sätta filter före hela undercentralen?

Det kan ju vara en tanke att göra så men filtret behöver ju egentligen anpassas till de störningar de ska ta hand om vilket ju kan variera i en central till en bostad men de finns kanske nån modell som funkar utan att mäta vilka störningar man har.

Något att tänka på är att om matningen inte kommer ifrån de man förutsätter vara centralen i bostaden så är de bra att märka ifrån vilken central det kommer ifrån.

Link to comment
Share on other sites

se nedan.

Jag har till största delen använt ett s.k. kombiinstrument från Megacon, modell EMS-96ETH för de här mätningarna.

EMS%20Voltages.jpg?dl=0

Det är ett trefasinstrument, men jag har bara använt en fas.

Vi använder den här typen av instrument på mitt jobb och det sitter snart ett i varje ställverksfack.

Den modellen som jag använder klarar en ström på 5A utan extern strömtransformator och det har varit tillräckligt för mina mätningar.

Att bo "på landet" kan innebära att det är väldigt långa kablar från nätstation till förbrukare. Det främjar inte en låg förimpedans om man inte har "tagit till " ordentligt i kabelarea.

Det kan också vara så ett du har en egen "stolptransformator" utanför kåken och då finns det förutsättningar för en riktigt låg förimpedans istället.

Det är nog snarare så att det roar mer än oroar, men samtidigt har mitt mål varit att försöka förstå varför samma apparat kan prestera så olika i olika miljöer.

Frågorna var många, men ingen hade några "vettiga" och trovärdiga svar och då får man söka dem på egen hand.

Varför gör samma strömrenare som A använder ingen som hest skillnad hos B?

Varför kan det bli ett bättre resultat om slutsteget ansluts direkt i vägguttaget i stället för i strömrenaren?

Varför låter det sämre när jag matar skivspelarens motorstyrning från samma vägguttag som den övriga anläggningen?

Varför låter det sämre vid vissa tider på dygnet och under vissa veckodagar?

Listan med frågor kan göras lång, men jag tror att min anledning har gått fram.

Jag hamnade för ett tag sedan på ett seminarie/kurs om EMC i industriell miljö (EMC=Elektromagnetisk_kompatibilitet) och det var efter den kursen som jag påbörjade mina undersökningar.

Någonstans ska man ju börja och att inventera hur mycket övertoner som mina vardagliga prylar alstrar tyckte jag var en bra början.

Med tillgång till mätutrustning, lite tid till förfogande ibland, en svårtyglad teknikkåthet och med en god portion av nyfikenhet och envishet började jag leta efter svar på mina frågor. Det är betydlig mer stimulerande (för mig i alla fall) att åtminstone försöka (men kanske inte nå hela vägen), än att bara sitta stilla och undra varför.

Det här är kanske "The Complete Waste of Time" i mångas ögon, men jag "går igång" på det. Vi har alla olika böjelser.

Jag tror inte att en måttlig dos av t.ex den 7:e övertonen på matningsspänningen skulle höras på musiksignalen. Det är nog snarare så att det krävs en kombinationen av ett bredare övertonsspektra och mer effekt än en ensam LED-lampa för att ställa till med några problem. De här låga 2-20 övertonerna ställer nog till mer problem för kraftleverantörerna i form av en massa reaktiv effekt än för oss välljudsälskare.

Jag tackar för det omdömet, men jag är också bara en glad amatör. :)

Att förse varje apparat med ett filter gör ju också att respektive apparat teoretiskt inte lämnar så mycket "slask" tillbaka på nätet. Det i sin tur gör ju att alla de andra apparaterna får en bättre elmiljö, men jag tillhör nog de som vill välja själv.

Behövs det inget filter, så vill jag inte ha något heller.

Man äter ju inte medicin utan att det finns någon anledning.

Instämmer med föregående talare.

Bra sammanfattat!

Det går ju inte att freda sig mot övertonerna helt, så det bästa man kan göra är att försöka terminera dem så effektivt som möjligt.

Vad jag har kommit fram till så är det effektivaste sättet att hålla förimpedansen så låg som möjligt.

Man kan oftast fixa till betydligt bättre förutsättningar för sin ljudanläggning med relativt små insatser.

Med tanke på hur övertonsströmmarna från en lågenergilampa vs LED-lampa ser ut, så hade jag bytt ut mina lågenergilampor omedelbart. ;) (förklaring följer)

Låt inte heller mobil/dator-laddaren sitta kvar i vägguttaget utan att telefon/dator är ansluten. De stör minst lika mycket obelastade har jag märkt, till och med mer ibland.

De levererar störningar från 3:e överton och upp till över 500 kHz.

Jag minskade t.ex. den ena "slask-fasen's" THD mätt i centralen med 1,2% bara genom att ansluta min stationära dator inkl. kringutrustning (skärmar, skrivare, router, printserver, NAS, o.s.v.) till en avstörd nätlist (Supra LoRad MD06).

Man kan ju ta ett ytterligare steg längre.

Försök att samla ihop dina värsta "skitgrisar" på en grupp (givetvis inte på hifi-fasen) och montera ett nätfilter på den gruppen så hindrar du en del av övertonerna att komma tillbaka till centralen.

Det finns många enkla och billiga nätfilter typ

CL_156_iPhone.jpg

och det finns till och med de som är avsedda för montage i en normcentral.

Jag hade ett liknande filter till skivspelarens motorstyrning tidigare med gott resultat.

Det går också att komplettera en 3-fas varvtalsstyrd (frekvensomriktad) motor till ett ventilationssystem eller en värmepump med ett extra nätfilter för bråkdelen av vad en Hifi-strömrenare kostar.

Jag vågar mig inte ens på en gissning om hur mycket övertonsströmmar man kan "tåla".

Vi försöker oss på en beräkning så får du vi vad som händer.

Om du har 10 st lågenergilampor på vardera 12W kommer dessa att dra ungefär 0,5 A.

Enligt min tidigare mätning ger lågenergilampan en 3:e övertonsström motsvarande 66% av grundströmmen.

Det blir 0,33 A.

Med 1 ohm's förimpedans borde då spänningen för den 3:e övertonen bli (0,33A * 1 ohm) 0,33 Volt eller 0,1%.

Nu ska ju alla övertonsströmmar adderas så resultatet kommer att bli lite högre, men nu förstår du säkert min ;) i texten ovan.

Det här är nog ett "piss i Mississippi".

En intressant artikel i ämnet "Nätpåverkan av lågenergibelysning" finns här.

För er som inte orkar läsa igenom den så får ni här ett citat som sammanfattning.

"den lågfrekventa nätpåverkan (under 2 kHz) är ringa vid utbyte av glödlampor till andra ljuskällor med motsvarande ljusstyrka i våra bostäder. Strömövertonerna ökar men samtidigt så minskar grundtonsströmmen."

2 kHz motsvarar den 40:e övertonen.

Tyvärr klarar inte mitt mätinstrument mer än 5 A så jag har inte kunnat mäta hur mycket övertonsström mitt slutsteg tillför.

Slutsteget drar ungefär 4 A i vid normal spelning (men väl över 10 A under den första minuten efter uppstart) och tittar vi på min tidigare mätning på ett helvågslikriktat nätaggregat så ser vi att den 3:e övertonen var på 82% av grundströmmen, den 5:e på 65% och den 7:e på 32%.

Om vi för enkelhetens skull säger att mitt slutsteg är ett helvågslikriktat nätaggregat så skulle den 3:e övertonsströmmen i så fall vara på 3,3 A, den 5:e på 2,6 A och den 7:e på 1,28 A.

Bara den 3:e övertonen skulle alltså generera en övertonsspänning på 3,3 volt med 1 ohm's förimpedans. Det är 1,4%.

Summan av övertonsströmmarna = SQR(2:a2+3:e2+4:e2+5:e2...........)

Om jag har räknat rätt så kommer de här tre första övertonerna att generera en övertonsström på 4,4 A tillsammans, vilket ger 4,4 Volt över 1 ohm's förimpedans.

Bara slutsteget ger i så fall nästan 2% övertonsspänning.

Nu är detta bara teoretiska beräkningar, men jag vill ändå på så sätt försöka förklara hur mycket våra förbrukare genererar.

Var gränsen går för oss hifi-nördar vet jag inte, men vad man anser rent allmän belyses av tabellen nedan.

%C3%B6vertonstabell.jpg?dl=0

Jag ligger alltså i överkant av mittfältet (5-8%) med "risk för skada på utrustning" och det vore märkligt om man inte får någon ljudmässig påverkan långt innan apparaterna riskerar att gå sönder.

Jag har inga vetenskapliga belägg för detta påstående, men det verkar som att grannarnas förbrukare på min hifi-fas påverkar mig mer än vad jag har för förbrukare på de andra två faserna.

Ja, det finns klara regler för hur mycket "skit" en apparat får ge ifrån sig och det finns också klara regler för hur mycket en apparat måste tåla.

De gränsvärdena är tyvärr inte satta utifrån vår hobby och våra önskemål. :diss:

Fyll gärna på tråden med frågor, kommentarer, ny information och ev. rättelser, här finns garanterat medlemmar på Euphonia som behärskar det här ämnet bättre än vad jag gör.

Hjälps vi alla åt så kan vi få till ett riktigt användbart dokument till slut.

/PEO

Upprepar min fråga om regenererande nätrenare dvs sådana som genererar en ny sinuskurva. Hur dessa kan komma att förändra utifrån kommande störning är väl förhoppningsvis bra. Men frågan är hur dessa påverkas av störningar som egengenereras i anläggningen känns mer osäkert. Har du några funderingar i den frågan?

Calm

Link to comment
Share on other sites

Jag är rätt säker på att Hager haft ett filter för 3 fas och nolla som klara 16A och för norm montage men nu kan jag inte hitta det, möjligt att de inte tillverkas längre.

De finns rätt mycket olika filter att välja på men just norm montage är inte så vanligt. Och ska de klara av en en hel central till en villa så krävs ju lite effekttålighet.

Det var just ett Hager 3 x 1fas/16A som jag tänkte på, men jag kan inte heller hitta det i katalogerna längre.

EPA gör några olika varianter, men jag vet inte om det är något för oss.

30463-9469828.jpg

Clipsal har också några varianter

E0000764.PNG

E0000765.PNG

Jag ska kolla vad "proffsen" på jobbet har mer att komma med.

Upprepar min fråga om regenererande nätrenare dvs sådana som genererar en ny sinuskurva. Hur dessa kan komma att förändra utifrån kommande störning är väl förhoppningsvis bra. Men frågan är hur dessa påverkas av störningar som egengenereras i anläggningen känns mer osäkert. Har du några funderingar i den frågan?

Calm

Jag har tyvärr ingen egen erfarenhet av regenererande nätrenare för hifi-bruk, bara av de On-line UPS:er som vi har på jobbet.

De jobbar i.o.f.s. enligt samma princip, d.v.s att de likriktar inkommande nätspänning, mellanlandar som DC och via en växelriktare gör om DC till AC igen, men det är forhoppningsvis det enda de har gemensamt.

Den typen av UPS:er som vi använder är definitivt inte användbara till våra prylar.

De fungerar till nödbelysning, datorer, styrsystem och liknande utrustning, men inte till t.ex. känsliga LAB-instrument.

I de fallen har varje instrument sin egen UPS. Det går inte att driva dem tillsammans med annan utrustning.

Nu kommer jag att vara en bra bit utanför min kunskapszon, men så här ser jag på saken. Rätt eller fel?

Förimpedansen är att likna vid utgångsimpedansen hos vilken signalleverantör som helst.

Om vi väljer en förstärkare som exempel så motsvarar förimpedansen förstärkarens utgångsimpedans, d.v.s. dämpfaktorn.

En hög förimpedans = låg dämpfaktor.

En förstärkare med hög utgångsimpedans (låg dämpfaktor) har svårare att lämna en hög ström med bibehållen spänning, än en med låg utgångsimpedans.

Den har också svårare att "svälja" den motriktade energi som en högtalare kan ge ifrån sig.

Ser ni likheten mellan förimpedans och dämpfaktor?

Jag har en förhållandevis taskigt elförsörjning med en förimpedans på 1,121 ohm i mitt hem.

Trots detta har jag en kortslutningsström på styvt 200 Ampere (enligt profitest).

Jag betvivlar att en regenererande nätrenare (som man orkar lyfta) har en så pass låg utgångsimpedans som mitt relativt taskiga elnät har.

Till måttliga laster som ett försteg, ett riaa-steg eller en DAC kan jag tänka mig att det fungerar bra, men jag är tveksam till att driva en strömtörstig förstärkare med en sådan. Det kräver en rejält låg förimpedans för att svälja de övertonerna.

OBS, detta är bara mina funderingar och jag har inga som helst belägg för dem.

/PEO

Link to comment
Share on other sites

Det är bra med stabil matning från elnätet men det som är intressant är hur väl en apparat lyckas undertrycka störningar inklusive 50 hz grundtonen eller om man så vill den likriktade 100 hz med besvärligt övertonsspektra. Ifall en apparattillverkare antar perfekt sinusvåg in blir det troligtvis inte någon bra apparat.

Link to comment
Share on other sites

:mm::mm:

Frågan är hur effektivt det är när man inte shuntar nått till jord? Jag har väldigt dålig koll på själva funktionen men de filter jag installerat har oftast haft den uppbyggnaden som ni ser i schemat här under eller liknande. Här shuntar man störningar på båda sidor om induktansen. Att ha en sådan här på huset och köra stereon innan är kanske en tanke fast jag vet som sagt inte om de ger den effekt man är ute efter.

Mina erfarenheter i min anläggning är att filter med drosslar gör att mina Devialeter inte låter lika bra, nu finns de ju ett EMC filter i apparatkontakten i förstärkaren så jag tror att två filter efter varandra med olika drosslar skapar problem därav förbättringen med min nya nätlist utan komponenter i serie med strömmen endast parallella.

Finns en uppsjö med filter, här är flera olika att välja på dock inte för normkapsling.

http://www.oemautomatic.se/Produkter/El-skap/Natfilter/3-fas/Natfilter_-_3-fas_N_serie_FN3256/517543-516479.html

63473.jpg

Edited by octavia rs
Link to comment
Share on other sites

Mina erfarenheter i min anläggning är att filter med drosslar gör att mina Devialeter inte låter lika bra

Hmm, jag kanske missförstår, men tanken var att sätta filter på alla grupper utom den för hifi.

Man skulle egentligen smyga in och sätta filter hos grannarna också :)

Man kunde ju sälja det som åskskydd :Idea:

Link to comment
Share on other sites

Hmm, jag kanske missförstår, men tanken var att sätta filter på alla grupper utom den för hifi.

Man skulle egentligen smyga in och sätta filter hos grannarna också :)

Man kunde ju sälja det som åskskydd...

Ja jag förstod att du menade så men om de ska vara någon nytta med ett filter som tar huset inte stereon så måste de ju vara utformat så att störningarna stannar på rätt sida om filtret och inte tar sig in på gruppen till stereon.

Jag skrev mer mina erfarenheter med filter med drosslar som nått att tänka på då nästan alla filter idag har drosslar och de kanske är så att man försöker åtgärda problem som inte finns eller inte åtgärda dem på bästa sätt.

Link to comment
Share on other sites

Jag skrev mer mina erfarenheter med filter med drosslar som nått att tänka på då nästan alla filter idag har drosslar och de kanske är så att man försöker åtgärda problem som inte finns eller inte åtgärda dem på bästa sätt.

Det där måste du utveckla för oss som knappt kan ohms lag.
Link to comment
Share on other sites

Jo, men det målas inte upp ett problem utan snarare en kartläggning och olika möjligheter.

"Problem", om de nu finns, är väl snarare de som köper på sig allehanda strömrenare, exotiska nätkablar mm (inkl jag själv) utan att ha en susning om ifall de kommer göra nytta. Dvs medicinering utan diagnos.

Peo har ju tydligt redogjort för att han inte kan uttala sig om gränsvärden.

Link to comment
Share on other sites

Det där måste du utveckla för oss som knappt kan ohms lag.

Jag är för dåligt insatt i filter teknik men de finns en tråd på Devialet chaten om just att de interna filtret i förstärkaren (Devialet har switchad nätdel därav kravet på EMC filter på ingången) som då består av drosslar och kondensatorer att det blir kaka på kaka och ytterligare ett filter med drosslar innan dödar dynamiken.

Drosseln i filtret ger ett stort motstånd, jag kommer inte ihåg hur mycket exakt de var men runt 3 Ohm tror jag de var i Devialeten, att då sätta ytterligare ett filter innan med massa drosslar ger ett stort motstånd mot strömmen att passera ytterligare. Detta likt förimpedansen i din central ger högre kortslutningsström då förimpedansen är låg.

Jag ska se om jag har nått filter typ ett sånt som kan sitta i apparaternas IEC intag och mäta hur de påverkar impedans och ström när jag mäter med mitt Fluke instrument.

Edited by octavia rs
Link to comment
Share on other sites

OK octavia,

Jag missförstod att du menade generellt.

En förutsättning är såklart att filtret stoppar störningar.

Det är den ena anledningen att göra så som beskrivs.

Den andra anledningen är att inte riskera dynamiktapp.

Hela grejen vore ju alltså att eliminera just de två risker som du varnar för :D

Link to comment
Share on other sites

Nått som skulle vara intressant och se är om de är skillnad om ens hus matas med TN-C (trefas och PEN ledare) eller TN-S (trefas och separat PE och N ledare)

Tror definitivt att 5-ledarsystem föredras då man slipper vagabonderande spänningar.

Link to comment
Share on other sites

Tror definitivt att 5-ledarsystem föredras då man slipper vagabonderande spänningar.

He, he... Här haglar in nya begrepp som jag aldrig hört talas om. Är det ett annat begrepp för krypströmmar/-spänningar eller? Hur kopplas ett femledarsystem?
Link to comment
Share on other sites

Skal ju vara vagabonderande ström, inte spänning.

Femledarsystem har, som oktaviars beskrivit i facktermer, 3 faser, nolla och jord. 4-ledarsystem är 3 faser och en gemensam nolla och jord (PEN-ledare) där nolla och jord sedan separeras i centralen.

Inom industrin idag eftersträvas 5-ledarsystem då man kan få skumma fel.

Link to comment
Share on other sites

He, he... Här haglar in nya begrepp som jag aldrig hört talas om. Är det ett annat begrepp för krypströmmar/-spänningar eller? Hur kopplas ett femledarsystem?

Ja vagabonderade strömmar är ström som inte går tillbaks i kabeln utan tar andra vägar vilket jag ge konstiga problem i en anläggning.

I Sverige har vi i grunden två system TN-C och TN-S. TN-C var så allt kopplades förr där nollan och jorden var gemensam i PEN ledaren och delades först i centralen, idag måste en PEN ledare vara 10kvmm och kablar med PEN får ej läggas i brandfarliga utrymmen och på lantbruk tex.

TN-S är allt separerat direkt ifrån trafon tex. Om man börjar med PEN ledare och går över till 5 ledar system så blir de TN-C-S och då får man inte gå tillbaks till TN-C.

Link to comment
Share on other sites

Ja jag förstod att du menade så men om de ska vara någon nytta med ett filter som tar huset inte stereon så måste de ju vara utformat så att störningarna stannar på rätt sida om filtret och inte tar sig in på gruppen till stereon.

Mätningen hos Gubbe D (Bebop) ger oss ju några siffror att diskutera runt. Han har 1,2% THD på "strömrenarens" nätsida och 2,7% på "apparatsidan".

Nu är jag kanske ute och reser i mina tolkningar, men som jag ser det så hindrar den här typen av strömrenaren/filter de övertoner som apparaterna genererar från att nå det övriga nätet ganska effektivt.

Det är ju styvt en halvering av THD, men man kanske kan uppnå ännu bättre resultat med en annan typ av filter.

Här finns utrymme för fler experiment.

Jag ser en risk med att det målas upp ett problem som kanske inte finns.

Hur är det med eventuella övertoner och "skräp" efter transformatorn i aktuell apparat? Det måste hur den signalen ser ut och inte ev skräp utanför apparaten.

Med risk för att jag har missförstått innebörden i din första kommentar, men....

Det känns som att jag har varit otydlig med mina intentioner.

Mitt uppsåt har bara varit att på ett så lättbegripligt sätt som möjligt försöka ge en bild av vad som kan dölja sig på andra sidan av "två hål i väggen" och definitivt inte "att måla upp ett problem som kanske inte finns".

Branschen säljer s.k. strömreningsprodukter till oss för fantasibelopp varje år och jag har länge varit nyfiken på vad det är som gör att den ena "gubben" får väldigt positiva resultat och att nästa inte märker någon skillnad alls, trots förövrigt jämförbara anläggningar. Det måste ligga något bakom.

På grund av både bristande kunskap och otillräcklig mätutrustning har jag tyvärr bara kunnat fokusera på en bråkdel av alla intressanta parametrar i ämnet.

Mätinstrumentet som jag har tillgång till mäter t.ex. bara övertoner upp t.o.m. den 20:e och jag är övertygad om att det i det högre frekvensspektrat döljer sig minst lika många intressanta iakttagelser och antagligen även nya "problem".

Trådens syfte har alltså i huvudsak bara varit att delge er mina mätresultat och vad jag har kommit fram till med hjälp av några enkla experiment och syftet är garanterat inte att skicka ut någon på spökjakt, men när gränsvärdet för "Risk för skada på utrustning. Åtgärder bör vidtas" anges till >8% THD och jag själv mäter 7,93% THD i uttaget så känner jag mig definitivt inte som någon Don Quijote i den här frågan.

Mitt problem finns i allra högsta grad.

Jag har alltså inte bara tittat på det här utifrån ljudkvalitet, apparaternas välmående och livslängd är minst lika intressant och viktigt för mig och här misstänker jag att jag kan ha varit otydlig.

Nu när har vi fått igång en bra och konstruktiv diskussion som förhoppningsvis kan ge både mig och alla andra intresserade lite mer "kött på benen" i det aktuella ämnet, så har jag faktiskt uppnått mitt primära mål med tråden.

Hur är det med eventuella övertoner och "skräp" efter transformatorn i aktuell apparat? Det måste hur den signalen ser ut och inte ev skräp utanför apparaten.

Nättransformatorer brukar inte ha någon större bandbredd. De är gjorda för 50/60 Hz och kommer därför att dämpa många av de högre övertonerna innan de når likriktaren.

Problemet är att den energin som transformatorn inte "släpper igenom" till sekundärsidan kommer att generera en massa värme istället.

Varmgång i komponenter gynnar inte livslängden positivt och kan även påverka deras prestanda negativt.

/PEO

Link to comment
Share on other sites

Fick gjort lite mätningar i min central och i nätlisten idag. Instrumentet är en installationstestare ifrån Fluke, modellen är 1653B. Jag kan dock inte mäta distorsion med den då den endast är till för kontrollen av installationen att den uppfyller gällande krav.

Centralen:

L-PE, förimpedans 0,42 ohm, kortslutningsström 554A. L-N, förimpedans 0,22 ohm, kortslutningsström 1100A (mätt på L1 fasen som stereo säkringen är kopplad på)

Nätlisten:

L-PE, förimpedans 0,44 ohm, kortslutningsström 529A. L-N, förimpedans 0,32 ohm, kortslutningsström 728A (mätt i mittersta uttaget som är märkt att stjärnjorden utgår ifrån)

Lägger in en bild på hur de olika kopplingarna TN-S, TN-C och TN-C-S ser ut. Jag har TN-C-S i mitt hus, elverket levererar TN-C som jag sen delat till TN-S i mätarskåpet för 5 ledar matning in till centralen i huset. Alla ledande delar i huset är sammankopplade (vattenrör, ventrör och armering i plattan) på potentialutjämningsskenan i mätarskåpet så hela huset får samma potential.

http://www.voltimum.se/glossary/fordelningssystem

TN-C-system.jpg

TN-S-system.jpg

TN-C-S-system.jpg

Edited by octavia rs
Link to comment
Share on other sites

Fick gjort lite mätningar i min central och i nätlisten idag. Instrumentet är en installationstestare ifrån Fluke, modellen är 1653B. Jag kan dock inte mäta distorsion med den då den endast är till för kontrollen av installationen att den uppfyller gällande krav.

Centralen:

L-PE, förimpedans 0,42 ohm, kortslutningsström 554A. L-N, förimpedans 0,22 ohm, kortslutningsström 1100A (mätt på L1 fasen som stereo säkringen är kopplad på)

Nätlisten:

L-PE, förimpedans 0,44 ohm, kortslutningsström 529A. L-N, förimpedans 0,32 ohm, kortslutningsström 728A (mätt i mittersta uttaget som är märkt att stjärnjorden utgår ifrån)

En förimpedans på 0,32 ohm (L-N) i listen torde nog vara ovanligt lågt, eller?

Under senare tid jag har mätt på ett antal installationer och aldrig fått ett så lågt värde, inte ens i centralen.

Stämmer mina teorier så tror jag att du har ett riktigt lågt THD värde hos dig. Gratulerar i så fall.

Efter ditt senaste inlägg blev jag nyfiken och i går kväll smög jag runt lite i källarregionerna för att försöka hitta ledtrådar till hur "mitt" elsystem ser ut.

Innan källarpromenaden började jag med att kolla i min egen central och det kommer upp fem "tåtar" till mig. Det verkar vara 6mm2 kabelarea.

I källaren hittade jag huvudbrytaren för "mitt" hus och den har en Dymo-etikett som säger 4x30/125 - 1.13.1/2. Jag misstänker att det avser en 4x30mm2 kabel som är säkrad med 125A i andra änden, men resten av siffrorna säger mig absolut ingenting.

octavia rs, du som är i yrket kanske kan bringa någon klarhet i den märkningen.

Kan det vara en rimlig ledararea och avsäkring till 8 lägenheter?

Om jag har förstått din beskrivning ovan rätt, så har jag antagligen ett TN-C-S system.

Nu har jag lånat hem en Profitest igen och jag tänker göra en förimpedansmätning i min central och en nere vid min elmätare. Jag hade också tänkt tränga mig på hos några olika grannar för att göra en jämförande mätning i deras uttag.

Jag återkommer med resultat.

/PEO

Link to comment
Share on other sites

En förimpedans på 0,32 ohm (L-N) i listen torde nog vara ovanligt lågt, eller?

Under senare tid jag har mätt på ett antal installationer och aldrig fått ett så lågt värde, inte ens i centralen.

Stämmer mina teorier så tror jag att du har ett riktigt lågt THD värde hos dig. Gratulerar i så fall.

Efter ditt senaste inlägg blev jag nyfiken och i går kväll smög jag runt lite i källarregionerna för att försöka hitta ledtrådar till hur "mitt" elsystem ser ut.

Innan källarpromenaden började jag med att kolla i min egen central och det kommer upp fem "tåtar" till mig. Det verkar vara 6mm2 kabelarea.

I källaren hittade jag huvudbrytaren för "mitt" hus och den har en Dymo-etikett som säger 4x30/125 - 1.13.1/2. Jag misstänker att det avser en 4x30mm2 kabel som är säkrad med 125A i andra änden, men resten av siffrorna säger mig absolut ingenting.

octavia rs, du som är i yrket kanske kan bringa någon klarhet i den märkningen.

Kan det vara en rimlig ledararea och avsäkring till 8 lägenheter?

Om jag har förstått din beskrivning ovan rätt, så har jag antagligen ett TN-C-S system.

Nu har jag lånat hem en Profitest igen och jag tänker göra en förimpedansmätning i min central och en nere vid min elmätare. Jag hade också tänkt tränga mig på hos några olika grannar för att göra en jämförande mätning i deras uttag.

Jag återkommer med resultat.

/PEO

Ja värdet blev väldigt lågt, när jag mätte centralen för 5 år sedan när jag byggde huset så hade jag faktiskt ännu lägre värde mellan L-PE runt 0.28ohm och över 800A. Nu är här fler hus så belastningen är högre därav förändringen kanske. Som sagt allt är nytt ifrån trafo, kablar, kabelskåp och serviskablar och allt är nytt i huset så förutsättningarna är optimala. Sen kör jag ju 3G4 kabel direkt ifrån centralen rakt in i IEC kontakten i nätlisten vilket tar bort flera kontaktpunkter.

Det borde vara 4*35kvmm för 30 finns inte i våra kablar. Sen är de lite lurigt när man skriver * för om man har en modern kabel idag typ en aluminium som har brun, svart, grå och gröngul så skriver man 4G35 då vet man att den har ingen skärm och har samma area på alla ledarna. Om det då är en skärmad kopparkabel låt säga en EKKJ så blir den 3*35/16 där skärmen bara har hälften av arean mot fasledarna kan således bli 4*35/16 om man kör TN-S. Sen finns de flera nya modeller idag med grövre skärm för att klara större belastning på PEN ledaren.

Men annars är 125A på 35kvmm koppar normalt men allt är beroende på förläggningssätt.

Siffrorna efter tror jag är en betäckning på matande kabelskåp eller trafokiosk, känns som nåt ifrån elverket.

Många av de anläggningarna jag servar där kör vi med trafonsbetäckning först på centralnamnet för att veta var den kommer ifrån tex T04.EBAB där T04 är transformator 4 och första centralen är .E och sen bygger man vidare på det.

Link to comment
Share on other sites

Jag är mäkta imponerad av kunskapen på forumet i ämnet - tack för att ni delar med er! Två följdfrågor:

1. vad är egentligen rekommendationen när det gäller val av kabel den sista biten från central fram till vägguttag/list där stereon ansluts? Baserat på tidigare diskussioner i ämnet har jag haft en rulle ölflex 3G2,5 med skärm liggande i väntan på installation. Det skulle säkerligen bli ett lyft - inte minst med tanke på at det skulle bli en dedicerad grupp för stereon, men frågan är om kabelvalet och arean är tilltagen i underkant med tanke på att det i mitt fall nog skulle handla om 30-35 m. Jag förstår att förlusterna blir mindre om man går upp på 4 eller t o m 6 mm2, men är det några förluster att tala om på dom förhållandevis korta längder det handlar om? Jag funderar också på mång- resp en-kardelig kabel. Några rekommenderar en-kardelig, men med tanke på installationen är det som jag ser det betydligt knöligare att dra sådan kabel - inte minst om man skulle gå upp på riktigt grova dimensioner.

2. Det har ju pratats en hel del om olika ljuskällor, olika drivdon och hur mycket "skit" dom släpper ifrån sig, men det finns ju andra enheter som vinner terräng. I mitt hus har jag valt att gå på Z-wave för att styra lampbelysning, ytterbelysning o s v, så jag har kanske ett 20-tal moduler anslutna konstant till elnätet. Jag har mestadels switchar anslutna, men i princip samtliga har inbyggd energimätning så någon form av påverkan lär det väl vara jämfört med ett enkelt relä. Råkade det vara så att något av husen du mätte i Peo som hade någon form av automation av elnätet installerad så att du har någon känsla för grad av påverkan/generering av övertoner?

Link to comment
Share on other sites

Jag har hållit på en hel del med el (ingen formell utbildning dock) och skulle jag köra på elbranschens kablar skulle jag välja något alternativ avsett för typ elalergiker, känns spontant som om det går åt rätt håll i alla fall.

Själv valde jag en annan väg, jag provlyssnade vanliga (eller ovanliga) strömsnokar och valde den som lät bäst hemma hos mig i lösmetervariant och installerade direkt från proppskåp in i strömrenaren.

Och vad som låter bäst hemma hos dig får du själv avgöra :65:

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...