Jump to content

Jorma Hifi historia


Jorma

Recommended Posts

Sommaren 2001, jag letar efter nya signalkablar och en kille i Göteborg, Jonas Dannhage hade några olika till salu. Jag fick låna hem 3 olika signalkablar och Jonas försökte övertyga mig om att också ta hem och testa en amerikansk nätkabel. Han hade 2 stycken sådana till salu.Hur i helsike tror du att en nätkabel ska kunna förbättra ljudet, den ligger ju inte ens i signalvägen,"Du lurar inte en elektriker med sådant" svarade jag honom.Men han var envis och med argumentet att det kostar inget att testa tog jag med mig nätsladden.Jag testade dom olika signalkablarna i 3 dagar och kanske att en var lite bättre än dom andra och kanske lite bättre än den jag hade hemma då, ja bara kanske, men skillnaderna var inte så stora och den sista kvällen innan jag skulle lämna tillbaka dom kom jag på nätsladden, som jag hade glömt bort.Ja, ja tänkte jag, jag får väl testa den så att jag kan lämna tillbaka den också imorgon med orden vad var det jag sa.Jag sätter i den i cd-spelaren och sätter mig att lyssna.Vad hände nu?? Ljudet lyfte mycket mer än med dom olika signalkablarna som jag hade testat innan.Detta är inte sant, jag måste vara trött och testat för länge, det är säkert bara en imponator effekt som man kommer att lessna på efter ett tag.Jag blev tvungen att väcka min fru och berättade att jag har fått något fel på huvudet eller öronen, jag inbillar mig saker."Kan inte du sätta dig och lyssna så kan jag få fram vad det är för fel jag gör?"Hon satte sig framför anläggningen och jag skiftade nätsladdar några gånger med lite oilka musik i några minuter.Det här är skitbra, jag vill ha det ljudet sa hon. Han har 2 till salu, köp dom genast annars gör jag det.Det var ord och inga visor, signalkablarna lämnades tillbaka och nätkablarna inköptes.Och vi fick ett bättre lugnare ljud med dessa nätsladdar.Det var då tanken föddes att kanske nätkablarna från hissombyggnaden kunde fungera bra i en stereoanläggning också. Men dom motorkablarna var 3 fas kablar med 5 ledare. Undrar om det går att få tag på en 3 ledarkabel med samma utförande och material.Jag hade tillgång till elgrossisternas lager genom mitt jobb och rotade fram kabel som jag kallade JPC 1.5.

JPC 1.5 var alltså Jorma Power Cord 1.5 mm2.2 stycken blev terminerade och kopplades in i anläggningen, detta var ju ännu bättre än amerikanerna!Ett andra sökande hos en annan elgrossist och jag fann ytterligare en 3-ledarkabel, men grövre. 3 x 2,5 mm2.Den fick heta JPC 2.5 och den var ännu bättre.Då hade intresset på forumet ökat och jag blev tillfrågad om jag kunde låna ut kablar.Det var folk från hela Sverige som hörde av sig och dom 11 meter som jag hade hittat försvann ut i hela Sverige.Ingen ville lämna tillbaka dom så dom blev sålda,Jag fick också förfrågningar på ett 30-tal kablar kablar till och jag sa att sätt in en slant på mitt bankkonto så skickar jag en kabel.När jag sedan åkte ned till grossisten och ville köpa mer till dom som redan betalt, fick jag reda på att den gövre 3-ledarkabeln på 2.5 mm2 inte tillverkades mer. :Cry: Dom framförallt frekvensstyrda fläktmotorerna i den storleken som krävde 2.5 mm2 användes inte längre med 1-fasmotor,dom har 3-fasmotorer och då är det 4 eller 5-ledare som gäller. Men vi kan höra med fabriken hur mycket du måste köpa för att få den tillverkad.

Svaret kom några dagar senare: minimum 500 meter för att specialtillverka den.Jag beställde 500 meter och tänkte då att jag kommer att ha kvar sådan här kabel resten av livet.Den kom några veckor senare, en måndag i slutet på januari 2002.Jag hade 30 stycken JPC 2.5 beställda och betalda, alltså skulle dom tillverkas, men sen var det kanske stopp?Samma kväll ringde en man från Ljudmakarn i Stockholm - Ludwig Swanberg - och ville bli återförsäljare.Han hade en bekant som hade köpt en del av dom första kablarna och fått låna av honom och tyckte att detta var bra, så pass bra att dom ville ha in kablarna i butiken.Mitt svar var att jag har inget företag och hade inte tänkt att starta något heller.Men efter några minuters övertalning av Ludwig bestämde jag mig och sa ja.Bra sa Ludwig, vi kör en mässa här i Stockholm på Sheraton detta veckoslut och vi har ett rum där vi vill att du ska vara med där tillsammans med Mårten Design.Min första mässa 4 dagar efter att jag bestämt mig för att starta ett företag.Det var nästan så att jag blev nervös av detta oväntade snabba ryck.

Men tänkte jag, att jag får hänga med, kanske kan köpa en bättre anläggning om jag kommer att tjäna några slantar på detta.

Edited by Jorma
Link to comment
Share on other sites

Ludwig, tack för det!

Men att jag bestämde mig så snabbt var inte enbart för att jag fick frågan från Ludwig, vi får gå ett par år tillbaka

för att förstå varför jag hade tröttnat på chefer och att vara anställd.

År 2000 blev jag och ett antal till uppsagda under uppseendeväckande former.

Jag hade då varit anställd i 25 år på samma företag och också jobbat fackligt, och varit med i fackklubbstyrelsen över

20 år.

Det hade varit lugnt större delen av tiden, men nya chefer kom som trodde att dom kunde köra över oss och då 15 man blev

uppsagda inkl. mig själv, dom flesta långt ifrån lagen LAS (lagen om anställningsskydd). Den lagen säger i korthet att

om uppsägningar ska ske pga. arbetsbrist så gäller sist in först ut.

Detta brott mot den lagen var det grövsta som hittills hade gjorts på ett företag i Sverige.

Det var nästan så att dom hade tolkat lagen baklänges, den som hade jobbat längst bland dom uppsagda hade varit anställd

i 40 år och skulle ändå snart gå i pension.

Detta väckte sådan uppmärksamhet att jag som facklig representant bland dom uppsagda var intervjuad i radio, tv och

tidningar, Göteborgsposten hade en helsida om detta, radion sände intervjun varje timma det första dygnet.

Första intervjun var i tv och då var jag så arg att dom som tur var cencurerade en hel del av intervjun,

jag hade sen lugnat mig lite när radio och tidningar kom, så då blev det lite mer sakligt utan alltför mycket

censurerande.

Facket stämde företaget och vi var på väg upp till arbetsdomstolen, men dom sansade sig när dom insåg hur mycket detta

skulle kosta, och jag hade varit dyrast: 3 årslöner till mig, böter för brott mot LAS, men för mig också mycket höga

böter för grovt brott mot förtroendemannalagen, den lag som skyddar en facklig förtroendeman som är invald i styrelsen.

För att korta ned denna del så gjorde vi upp i godo och jag erbjöd mig att säga upp mig mot en stor slant i

pensionsförsäkringar och arbetsfri uppsägningstid på 6 månader. Dvs. jag kan gå i pension idag när jag vill

och att jag kunde sluta direkt och söka nytt jobb, med full lön i ett halvår från den gamla anställningen.

Det kostade dom närmare 700 000 för att jag skulle ge mig av frivilligt, men det hade kostat flera gånger mer om

dom hade fullföljt uppsägningen av mig.

Jag fick direkt ett erbjudande om jobb på ABB Building systems, chefen där hade sett min tv-intervju och han sa att jag

verkade vara en bra säljare, välkommen att börja hos oss, vi håller inte på med sådant som dom gjorde på din förra

arbetsplats. 

Men jag hade redan då bestämt mig för att försöka starta eget inom vad som helst, den nya bra chefen kunde ju bli utbytt mot någon liknande som på det förra jobbet.

Ludwigs erbjudande kom något år senare och då såg jag en chans att kanske inte bara köpa mig en bättre musikanläggning, men detta gjorde jag till mitt första mål.

Sedan hände saker i ganska snabb följd så att jag nådde mitt första delmål och kom vidare.

Man kan nog nästan säga att man vet aldrig vad som händer om ett löv faller, sätter fart på några luftmolekyler, som i sin tur ger en kedjereaktion till något mycket större.

Det var lite så med min start, en händelse som jag inte tänkte så mycket mer på ledde ett tag senare till något som jag inte hade räknat med.

Naturligtvis att jag träffade Mårten på min första mässa, men att Bo Hansson som jag träffade på en annan mässa skulle leda till att jag kom ut i Japan hade varken, jag eller Bo en tanke på då.

Detta kommer 1 år senare, men i nästa kapitel ska vi ta mitt första år med start i Stockholm på

Sheraton Hotell i Februari 2002.

Edited by Jorma
Link to comment
Share on other sites

Jag hade varit ute och festat natten innan och var inte i det tillståndet att jag hade kunnat köra bil när jag kom till centralstationen i Göteborg den lördagsmorgonen när jag skulle till

min första mässa där jag ställde ut. Nerverna hade varit på helspänn så det var anledningen till nattens festande.

Björn Wiman och Timbre mötte upp på stationen och dom fick genomlida en tågresa till Stockholm med mig, jag var nog ganska tjötig på den resan. Väl framme så ställde sig Timbre och Björn

i kön utanför Sheraton, men jag var ju utställare så jag gick förbi kön, jag var ju en ”VIP-person”.

Väl inne så mötte jag Leif och Jörgen från Mårten Design och det dom kommenterat efteråt, ja vi är goda vänner idag, att det kom in en orakad tjötig jävel och honom skulle vi

ställa ut med!!!!

Ja, det var nerverna som svek lite i början på karriären, men det har jag tagit igen efter detta.

Det slutade i alla fall med att jag och Mårtenbröderna kom underfund med att vi hade en del gemensamt och vi har skrivit historia i hifi världen efter detta, både gemensamt och var

och en för sig.

Vi är ute i världen med samma distributörer på en del håll, men min viktigaste och största marknad är inte så stor för Mårten och detsamma för deras viktigaste och största marknader,

där är jag inte så stor.

Mitt första år så hade jag endast en kabel eller sladdställ som det heter på fackspråk, min JPC 2.5.

Den sålde stort i Sverige till att börja med och senare under året efter en topprecension i Norska Fidelity

också i Norge. 2500 stycken första året!, varav ca. 500 i Norge.

Ja den trumman med 500 meter som jag trodde skulle bli för evigt gick ganska snabbt.

Timbre som var en stor fan av Shakti, ja ni vet dom där Shakti Stones som var så omdebatterade på forumen lånade ut en till mig. Den var så pass effektiv i att bättra ljudåtergivningen att jag lånade den på en längre tid och skickade den runt om i Sverige. Det slutade med att jag importerade

3 lådor a’ 24 stycken och sålde till dom som hade testat och funnit ut samma sak som jag och Timbre.

Det var alltså en rivstart av mitt företag och jag hade en hel del kontakt med Ben Piazza som hade företaget Shakti i Kalifornien vid sidan om hans jobb som ansvarig för

elektronikavdelningen på tv-bolaget NBC i USA.

Leif ”Mårten” bjöd hem mig efter Stockholmsmässan och visade ritningarna till sitt mästerverk ”Coltrane”.

Han hade en meterhög med olika material som han hade tagit fram och testat till lådorna, det var olika kompositer, och han hade efter åratal och en massa pengar utlagda på testerna kommit

fram till det vinnande receptet med kolfiberskal i 2 lager med kevlarfyllning emellan. Detta var inget billigt koncept, det var faktiskt på nivån ”costnoobject”.

Dessutom skulle det vara diamantdiskanter och keramikelement i elementen och delningsfiltren var endast det bästa gott nog. Bla. en spole i rent silver ca. 1 kg silver gick åt till den.

Alltså att det fick kosta vad det kostade endast det bästa var gott nog.

Alltså en galenpanna som jag gillade och jag skrev till Ben Piazza om detta.

Då använde Mårten en ledare från en stor hifikabelproducent och jag gick in och kikade på detta.

Jag kände på mig att det var åt helsike för mycket och för grova ledare, så efter lite labbande kom vi fram till att ljudet blev bättre om vi minskade ned på detta och det blev bättre

ljud för en lägre kostnad.

Detta var efter mina tidigare erfarenheter om kabelkonstruktion från hissjobbet som felsökare, denna erfarenhet som felsökare har varit min främsta fördel inom kabelkonstruktion,

det var som en av mina tidigare kollegor sa en gång, om man har öppna sinnen och ibland ger fasiken i vad som anses vara rätt och ger fasiken i instruktionsboken, helt enkelt tänker utanför

ramarna så löser man en del problem som Instruktionsboksfanatikern aldrig löser.

I alla fall om jag nu slutar att skryta, Jantelagen får man ju ta hänsyn i detta land, så kom vi till dagen innan

Arkenmässan 2002, min andra mässsa som jag skulle göra tillsammans med Mårten, ja dom hade som tur var överseende med den orakade bakfulla tjötige Jorma som dom träffade för första gången

i Stockholm ett halvår tidigare.

Leif hade bjudit in mig på ett antal lyssningar med ett antal andra personer under detta halvår för att höra ett antal olika versioner av Coltranehögtalarna.

Han hade också försökt att få mig att beställa ett par.

Prototyperna var en tung 115 kg MDF-lådor i dubbel MDF med dämplim emellan.

Jag blev aldrig så övertygad även om ljudet blev bättre för varje lyssning, men så kommer villl 2 dagar innan mässan. Mårten får hem dom första kolfiberlådorna. Leif jobbar med att

få ihop det hela och flyttar element och delningsfilter och han ringer mig dagen efter på förmiddagen, samma dag som dom ska fraktas till Arken.

Jag glömmer aldrig det samtalet och vad det blev av det:

”Jorma, jag har jobbat hela natten med Coltrane, inatt när jag trodde att jag var klar så visade mätningarna åt helsike, jag fick skruva isär dom och det visade sig att det var delar av

delningsfiltren som var felkopplade. När vi imorse äntligen var klara så visar mätningarna att det är rätt, men jag tycker att det låter inte bra. Kanske att jag är för trött,

jag har jobbat nästan ett dygn. Kan du komma över och bedöma ljudet.”

Jag åkte över och jag satt förstummad och lyssnade på en av dom bästa högtalarna jag någonsin hört.

”Leif, jag beställer ett par och ta dessa och kör till Arken, det här är skitbra, du är för trött, du kommer att höra detsamma när du har sovit lite”

Jag skrev efter Arkenmässan till Ben Piazza och skickade lite bilder på Coltrane till honom också.

Svaret som han kom med var lite oväntat:

Fortsättning följer i nästa kapitel och där kommer jag också att berätta om nästa steg i min karriär inom hifi,

Edited by Jorma
Link to comment
Share on other sites

Ben Piazza skrev ett mejl och sa att han brukade ställa ut med en man som heter Dan Meinwald.

Dan var och är fortfarande distributör för Tim de Paravicini och hans bolag E.A.R.

Dan letade efter exklusiva högtalare från Europa och han tyckte att Mårten Design verkade intressant.

Ja, dom hette så då, men det blev senare Marten.

I mejlet som jag fick från Ben fanns ett erbjudande till Mårten om att om dom kunde skicka över ett par Coltrane åtminstone några veckor innan

CES-mässan i Las Vegas så att han kund utvärdera dom, så fanns det en möjlighet att han ville bli distributör.

På den tiden gick CES på ett hotell som heter Alexis Park. Mässrummen var små sviter med ett större och ett mindre rum, ca. 40 resp. 20 m2.

Om Dan bestämde sig för att bli distributör så ställde dom ut utan kostnad i det stora rummet, men om han inte kunde bestämma sig så garanterade han att Mårten fick ta det mindre rummet för 300 dollar (jag kan minnas fel på den summan, men det var ett lågt pris)!

Leif Mårten ruskade på huvudet när jag berättade detta och menade på att det fanns inte tid till att förbereda detta, vi var ju redan i oktober.

Han tittade på mig och ställde frågan: Hur skulle du ha gjort? Han såg svaret i min blick och ja, han lyckades få iväg ett par Coltranehögtalare

till Dan i Long Beach i Kalifornien i december 2002.

Dan behövde bara en vecka så hade han bestämt sig. Mårten Coltrane ska spela i det stora rummet.

Jag hade också berättat om en ny kabelserie som jag hade under utveckling och Dan bad mig föröka ta fram ett par prototyper så att han kunde testa

dom. Ja detta var min första egna konstruktion som kom att heta No.1.

Liten historia om varför namnet No.1. Det var ju min första kabelserie. Det var ju då också min bästa. Jag, varför inte en av dom bästa som fanns

Men det ju också så att jag var helt okänd ute i världen, en No One!

I kablarna fanns också något som heter Bybee Quantum Purifiers, dom behövde ett skydd do dom inte tålde att böjas och prototyperna så inte vackra ut, ja som frugan sa som en boaorm som svalt ett byte, men ljudmässigt var dom bra, jag gjorde senare ett svart rör med en mässingsskylt på.

Dom fanns i produktion i 8 år och jag sålde drygt 600 par av dom.

Ja, väl i USA höll jag på att fastna när vi mellanlandade i Minneapolis. Jag försökte skoja med Securitypersonalen, men dom hade ingen humor.

Vi hade ett par timmar mellan flygen och jag var röksugen, det fanns ingenstans på den flygplatsen där man kunde röka.

Då gick jag ut genom säkerhetskontrollen och ut på parkeringen 5 meter därifrån. Dom kunde se mig hela tiden och strax efter gick jag in igen,

och dom skulle köra full kontrollering.

Jag sa att ni såg ju mig hela tiden, jag var bara utanför dörren där och to en röka:

"Don't you know it dangerous to smoke, you might die." sa en allvarlig vakt.

"Don't you know that it's dangerous to live, you will die" försökte jag skoja.

Men det kanske inte var så smart, dom log inte åt skämtet utan släpade in mig i ett rum för full kontroll, jag hade ju hotat dom.

Amerikanska säkerhetsvakter dör aldrig, dom är ju supermen och odödliga!!

Jag lyckades i alla fall att komma ut efter en genomsökning av mig och mitt handbagage så att jag inte hade några vapen eller bomber, och scannade

en liten duk som dom torkat av väskan mina ytterkläder och in med dom i en bombdetektor.

Väl i Las Vegas och framme vid mässplatsen, så ställde Leif in högtalarna och Tim de Paravicini fanns där också. Han var irriterad på dessa bloody

rookies som bad honom flytta på sig i soffan, högtalarplacering skull ju lyssnas.

Inte blev det bättre när jag plockade fram mina kablar. Det blev nästan som kalabaliken i Bender när Tim argt sa att om vi ska ha in en sån där Cable guy så skulle han minsann ta sina förstärkare och åka hem till England.

Ja, det var ju inte läge att försöka argumentera med en trött, jetlaggad och sur Tim.

Han var med i rummet hela tiden från morgon till kväll hela tiden dom första dagarna, men på lördag kväll försvann Tim och då ville Dan och Ben

utvärdera kablarna.

Det här är så pass bra att vi låter dom sitta i imorgon, den sista dagen av CES-mässan, sa Dan. Så får vi se hur Tim reagerar.

I värsta fall får vi byta tillbaks igen.

Kan du fixa utseendet också så vill jag bli din distributör!

Tim var lugnare på söndagen, han brukar vara det när hans fru är med och det var hon den dagen.

Senare samma år så kontaktade han mig och ville låna kablar till Heathrowmässan och idag är vi goda vänner.

Vi har ställt ut tillsammans både på CES sedan 2004, och träffas på olika mässor runt om i världen.

Jag gjorde min sista mässa på CES i Las Vegas för 2 år sedan, det är jag inte ensam om, CES var viktig då, man träffade folk från hela jordklotet,

speciellt asiater, men Munchen är den mässa som är viktigast idag, det kommer knappt några asiatiska distributörer till CES längre.

Jag träffade så gott som alla mina asiatiska distributörer i Las Vegas. Min Taiwanesiska år 2003 (han tar hand om Kina och Hongkong också,

min Japanska år 2005, och många andra.

Höjdpunkten var "The Swedish Statement år 2006. Marten får ta åt sig äran för den strålande iden. Föregångaren till Swedish Statement var

The Swedish Room i Frankfurt 2003, Det är Frankfurtmässan som flyttades till Munchen senare.

http://www.swedishstatement.com/

Men i nästa kapitel ska vi flytta os tillbaka till 2002 och mitt besök på Frankfurtmässan och mitt möte med Bo Hansson som senare ledde till

att jag lyckades komma ut i Japan några år senare.

Link to comment
Share on other sites

2002 i maj åkte jag som besökare till Frankfurtmässan, det var den som senare flyttades till Munchen och går där idag. Det blev för trångt på hotellet som mässan gick på, då mässan växte och idag är den viktigaste mässan för alla i branschen.

En dag när jag gick runt så såg jag Bo Hansson sitta ensam och fika. Jag visste vem han var då han hade varit utställare på Arkenmässan ett antal gånger, men jag var helt okänd för honom. Jag frågade om det var ledigt vid hans bord och satte mig ned. Vi började snacka och jag frågade om han hade hört något intressant och javisst hade han det, det var ett par rum som stack ut och ett av dom var finska Pen Audio.

Pen Audio är högtalartillverkare och i deras rum hade dom ett par minimala stativhögtalare och en subbas. Det var faktiskt ett av dom bäst ljudande rummen på mässan. Jag skrev en blogg på mina hemsidor på den tiden och skrev en rapport från Frankfurtmässan, och där skrev jag också om hur bra

det lät i Pen Audios rum och utnämnde det till den mässans bästa ljud. Efteråt hade jag en del kontakt med Sami Pentilä som var mannen bakom Pen Pen Audio och dom började att sälja mina kablar i Finland.

Dom var väldigt aktiva och reste jorden runt för att få kontakt med distributörer och dom lyckades ganska snart att få en distributör i Japan. CS Field Associates hette det Japanska företaget.

Japanerna hade ett amerikanskt kabelföretag i distribution sedan 1990, men dom var inte nöjda, då det hade kommit fram att dom sålde direkt till lägre priser till Japan vid sidan om deras distribution, en dödssynd i alla branscher.

Dom frågade Sami om han visste om något nytt bra kabelföretag i Europa, och ja det visste han förstås J

Japanerna kontaktade mig hösten 2004 och frågade om jag kom till CES i Las Vegas i januari 2005.

Och, ja jag ställde ju ut där så visst fanns jag på plats.

När vi träffades över en lunch, så berättade Japanerna förs om hur dom arbetade, dom hade en egen butik i Toyama. Och dom hade importfirman som sålde till ett 60-tal butiker runt om i Japan. Dom hade också ett lokalkontor i Tokyo, med en anställd säljare och en säljare för norra japan och en för södra Japan. Sedan fick jag berätta om hur jag hade tänkt och om det inte passade dom så var jag villig att rätta mig efter deras önskemål.

Dom beställde hem först en kabelserie och sedan dom övriga serierna i tur och ordning.

Jag hade då 3 kabelserier i produktion, No.1 var då toppmodellen och sedan var det No.2 och No.3

Som bägge finns kvar, dom har jag haft igång i snart 10 år.

Dom var nöjda, men dom ville träffa mig igen för att få svar på en del frågor.

Jag bjöd dom att komma till Sverige om dom ville, annars kunde jag komma till Japan.

Och till Sverige ville dom, det var sonen till Vd:n, Hideki som skickades. Han bodde 3 dagar i min gäststuga, det var 2 veckor innan midsommar och några frågor blev det, det blev utfrågning 2 av dagarna i 8-10 timmar per dag, puh.

Men jag klarade av det och dom bestämde sig att börja jobba med Jorma Design.

Han sa att dom skulle börja marknadsföra mig i september och skulle då lägga en större beställning

För att bygga upp ett lager i Japan. Men det var jag som missförstod honom, den beställningen kom tidigare, mycket tidigare. Jag avslutade min anställning veckan efter och hade räknat med en lugn sommar innan japanerna körde igång.

När jag kom hem efter sista arbetsdagen veckan efter Hidekis besök och öppnade mejlen låg där en, som det stod, första order för att börja bygga upp lagret i Japan. Det var en order på 48 par kablar, varav 20 par var högtalarkablar, hälften av dom dessutom i biwireutförande!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag höll på att ramla av stolen, dom hade aldrig talat om hur stort lager dom skulle bygga upp i Japan, och dom skrev också att det skulle komma en till lika stor i början på augusti.

Jag som trodde att det skulle bli en lugn sommar och hade redan hunnit spika in en semesterresa på 2 veckor. Jag skrev till Japan att denna första beställning skulle jag inte hinna klart med förrän i slutet av juli då jag skulle åka på semester i 2 veckor.

Dom frågade då om det var tradition i Sverige med så lång semester som 2 veckor.

När jag förklarade att det inte var tradition, vi har en semesterlag som säger att en anställd ska 5 veckors semester, varav 4 sammanhängande på sommaren, så var dom förvånade.

Jag fick iallafall iväg ordern i slutet av juli och strax låg där en order till på lika mycket.

Och den 1,a september hade dom rensat sina hemsidor från USA-företaget och Jorma Design fanns där istället. Nu drygt 10 år senare har jag fått order nummer 427 från Japan, det kommer alltså in ca 40 ordrar från Japan i snitt varje år, oftast på 5-6 par kablar, men ibland många fler.

Nätsladdar är ett eget kapitel i Japan, med världens hårdaste krav på certifiering, Den heter PSE.

Det innebär att jag inte kan sälja dom nätkablar som jag har i produktion till resten av världen till Japan, det blev tvunget att ta fram en speciell kabel som uppfyllde dom Japanska PSE-kraven.

Vi började arbetet med certifieringen 2006 och det tog över ett år att få den kabeln godkänd.

Handgjorda nätsladdar duger inte, men det är en specialkabeltillverkare som gör alla mina ledare och kablar efter mina önskemål om det är möjligt och dom hade lite erfarenhet av Japans PSE-krav.

Det är ett labb som heter JET i Japan som gör testerna, men det ska fyllas i en massa dokument och det ska göras fabriksinspektion, det var svenska SEMKO som gjorde den åt mig, så vi slapp att ta hit folk från Japan för detta. (SEMKO = S-märkningen som också var mycket tuffare än nutidens CE-märkning)

Den inspektionen innebär att dom ska titta på alla mätinstrument som användes, dom skulle vara godkända i Japan, och dom skulle också ha kalibrerats i rätt intervall. Listan på mätutrustningen är lång,

Ca 25 olika instrument som kunde tänkas att användas vid produktionen, ja det var en del som var av samma typ, men då en del av dom var skickade på kalibrering så måste det finnas med på listan alternativinstrument vid kommande produktion.

Det tog alltså över ett år och jag har sparat mejlkonversationen för att räta ut alla frågetecken på vägen,

120 email. Men som första hifi företag i Europa lyckades vi att få certifieringen.

Dom nya tuffare reglerna var bara något år gammalt när vi började och jag tror att det finns någon mer som har lyckats sedan dess. PSE-certifieringen är inte för tid och evighet, den måste göras om vart 7,e år och andra gången påbörjade vi jobbet med detta 2014, det var en del regler som hade ändrats och blivit ännu tuffare, Denna gång tog det 1,5 år och över 200 e-mejl innan vi var klara. Nästan så man blir gråhårig av detta, eller kan det vara åldern J

Nej, nu behöver jag lite semester, ska iväg snart till varmare trakter, Hong Kong.

Där har jag varit mer än 30 gånger genom åren, det är min favoritstad på detta klot.

Jag ska berätta lite mer om Hongkong framöver och hur jag höll på att köpa en lägenhet där för snart 10 år sedan.

Edited by Jorma
Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant läsning. Stort tack att du delar med dig. Blir sugen på att testa dina nätkablar. Har du något utlåningsexemplar?

Nej, jag säljer inte direkt till slutkunder annat än i länder där jag inte har distributör eller butik som säljer.

I Sverige är det Lasses Hifi i Falun, du kan kontakta Lasse om detta.

Link to comment
Share on other sites

Helt fantastiskt Jorma!

Mkt spännande att få historien samlad så här.

Delar av det minns jag ju från våra samtal.

Själv fortfarande mkt nöjd med dina gamla Mårten Coltrane I och ffa kablaget. Kanske dags för Statement snart?

Många hälsningar från din "största kund" :4: , vi håller kontakten. Missar tyvärr Munchen i år. Hälsa Bernt.

T.

Link to comment
Share on other sites

Helt fantastiskt Jorma!

Mkt spännande att få historien samlad så här.

Delar av det minns jag ju från våra samtal.

Själv fortfarande mkt nöjd med dina gamla Mårten Coltrane I och ffa kablaget. Kanske dags för Statement snart?

Många hälsningar från din "största kund" :4: , vi håller kontakten. Missar tyvärr Munchen i år. Hälsa Bernt.

T.

Hejsan, vi ses väl i Stockholm?

Jag har tagit en liten paus i skrivandet, då jag är ute på resa i Asien, några dagar i Hongkong och några dagar i Hanoi, Vietnam.

Det är kallt härnere, 17 18 grader, så det är på med åtminstone en kavaj :icon_smile_clown:

Edited by Jorma
Link to comment
Share on other sites

Vi går fram i tiden till nutid, sorry att jag hoppar så men detta är ett aktuellt ämne som är både nutid och dåtid, en gång i tiden, när man gjorde lite misstag med vilka man handlade med.

Häng med här kommer lite avslöjanden om en av dom största bluffaktörerna i hifihimlen:

Jag har varit en sväng till Hongkong och också en ett besök i Hanoi, Vietnam den senaste veckan och i Hongkong besökt min handlare där, men framförallt besökt en ny distributör i Vietnam.

Varför då?

Jo, det dyker då och då upp som gubben i lådan nya handlare/distributörer som skickar en länk till sina hemsidor och vad är väl enklare idag med internet att utge sig för att vara detta och skicka en länk till sina hemsidor som man nyligen lagt upp och där man fejkat en hemsida med fina butiken och utger sig för att vara storhandlare.

Vietnamesen visade mig runt i Hanoi och han var en äkta storhandlare med 2 butiker i Hanoi och 1 strax utanför i området där dom rika Vietnameserna bodde, alltså ingen fejk, vi kommer att jobba vidare med dom.

Jag skriver denna tråd i positiv anda, men det finns en del skit på vägen och en av dom största skithögarna är småhandlarna eller som dom kallas för i USA, "shit home dealers", Audio Federation. Dom är i första hand dataprogrammerare, inte hifi handlare, det är därför som dom har så stor påverkan.

Varför jag tar upp detta i min hifi story är att jag fick frågan om Audio Federation och deras påhopp på mig och Marten både i Vietnam och i Hongkong i veckan.

Jag fick förklarat för dom vad det var frågan om och varför dom frågade om detta var att detta hade slagits upp stort i Kinesiska forum.

Varken jag eller Marten hade tagit så allvarligt på detta påhopp, men nu när det har spridits så kommer vi att svara och kanske tom. stämma Audio Federation.

Audio Federation, Nelly och Mike är inget annat än småhandlare som är i första hand dataprogrammerare som har utgett sig för att vara storhandlare i USA.

Dom har utpressat ett antal producenter att betala eller som Mike sa i ett mejl: Ugh, you will pay or die:

http://audiofederation.com/blog/2014/10/31/dropping-marten-design-jorma-design

Ett antal producenter vågade inte annat än att betala, men Marten och jag sa:

Fuck you.

Sedan lade dom ut detta.

Dom är alltså inga handlare med butik, dom är så kallade home dealers i USA. Dom är i första hand dataprogrammerare och då är det ju enkelt idag att se ut som storhandlare i USA. Man programmerar bara upp en hemsida som ser flott ut med massor av tester och utrustning, som ser ut som en stor butik!!

Jag och Leif "Mårten" har varit och besökt dom i deras villa för ca. 8 år sedan på en bergstopp i Rocky Mountains ovanför Boulder City som ligger en bit ifrån Denver på 2600 meters höjd. En stor flott villa som Mike sa för ett par år sedan att dom inte hade råd med längre och skulle sälja.

Dom fick inte sålt villan och dom satt trångt till med pengar.

Dom har inte köpt något från vare sig mig eller Marten på många år, och det dom köpte in innan dess var inte mycket heller.

Men dom kom på i sin trånga pengasituation att varför inte pressa ut lite dollar från producenterna, vi kan ju annars skriva lite skit om dom!

Sagt och gjort, både jag och Marten fick ett första försiktigt försök att få till det att någon annan hade tagit deras affärer och att vi skulle ha gjort något åt detta, så dom ville ha ersättning för dessa förlorade affärer.

Vi som dels inte hade gjort direkta affärer med dom, allt går via våra distributörer i olika länder, dels inte hade hört talas om att vår USAdistributör hade haft någon som helst kontakt med dom på 5 - 6 år, fattade inget vad dom snackade om.

Dom pressade mig på 20 000 US dollar och Marten på väldigt mycket mer, annars som Mike skrev i sitt andra mejl:

"UGH, we will take you down World wide".

Vi som hade trott att dom var trevliga innan dess svarade:

"Fuck you, Mike and Nelly"

Dom var helt klart i penningknipa och hade funnit ut ett smart sätt att få in pengar utan att behöva anstränga sig mer än att låta tangentbordet spela en vals. Dom hade inte lyckats sälja sin villa och Kronofogden eller vad det nu heter i USA var ute efter deras skalp.

UGH, fuck you Mike and Nelly.

Men som dom skriver på sin hemsida att en del producenter gav vika och betalade vad dom krävde, ja det gör inte vi, vi kommer förmodligen att stämma dom. Men det kanske inte går om dom inte har några tillgångar.

Link to comment
Share on other sites

Intressant berättelse.

Hifi är i så fall inte den enda bransch där distributörsledet kan fullständigt snedvrida en marknad.

Jag kan inte uttala mig om vad som hänt här, men känner igen setupen.

Distribution är en väldigt viktig funktion, och det viktigaste för inblandade parter är att en distributör tillför ett värde som efterfrågas.

Det blir inte så bra om en distributör enbart tillför kostnad, försening, missförstånd, förvrängd information och konstiga affärsmodeller.

Link to comment
Share on other sites

Intressant berättelse.

Det blir inte så bra om en distributör enbart tillför kostnad, försening, missförstånd, förvrängd information och konstiga affärsmodeller.

Huvudet på spiken... Det är/var den stora skillnaden mot när jag bodde i Kanada. Wilson, VTL, ARC, Transparent... m fl var sina egna distributörer vilket hade två fördelar för mig som konsument. Kostnadseffektivt plus direktare kontakt med tillverkaren. I industrin jobbar man med s k "lean-begrepp" och "world class manufacturing", där en av de viktigaste komponenterna är att plocka bort värden som inte tillför något som helst för kunden. Jag tycker man som tillverkare och distributör måste ställa samma fråga. En del har också gjort så och helt enkelt plockat bort den traditionella distributörsrollen.

Jag tycker många tillverkare idag har behov att modernisera sina distributionsformer. Att ha ett distributionslager i varje land håller inte längre menar jag, framför allt inte på "icke-volymprodukter". En del har anammat detta. Det har också blivit vanligare att butiker också blir importör och distributörer av märken. Här i söder har, i takt med allt bättre kommunikationer, Polen, Danmark och Tyskland blivit intressant som inköpsställen, vilket är helt i linje med EU-tanken men väcker stor irritation hos svenska handlare.

Busar som de du beskriver tycks bli vanligare inom snart alla branscher på internet, via sociala media och telefonförsäljning. En stor utmaning för internationell lagstiftning som ligger hopplöst efter.

Link to comment
Share on other sites

Spännande att du tar upp detta då jag slösurfade på nätet häromdagen och fick fatt i just detta. Begrep aldrig vad det var de försökt claima, men det var ingen kul artikel mot Marten och dig.

Jag är förrsten sugen på att prova n Analog dac, har Marten sådana som man kan låna?

Link to comment
Share on other sites

Spännande att du tar upp detta då jag slösurfade på nätet häromdagen och fick fatt i just detta. Begrep aldrig vad det var de försökt claima, men det var ingen kul artikel mot Marten och dig.

Jag är förrsten sugen på att prova n Analog dac, har Marten sådana som man kan låna?

Det är bättre om du frågar Marten om dac,en.

Link to comment
Share on other sites

Vi som hade trott att dom var trevliga innan dess svarade:

"Fuck you, Mike and Nelly"

Jag besökte ofta deras hemsida för några år sedan då de plötsligt "fick problem" med Acapella och i den vevan bytte de till Marten i sin referensanläggning och om jag förstått det rätt så gav de sig ut för att vara importör för Acapella men Acapella hade en annan importör så den riktige importören förbjöd dem att sälja Acapella - det påminner mycket om det som du berättar om. :outdoor:

- På CES2016 så ställde de emellertid ut Acapella Cellini, Request The Beast och Audio Note så jag har ingen aning om vad som hänt och varför de får ställa ut :105:

Edited by eliot
Link to comment
Share on other sites

Intressant läsning. Vilka svin. Jag jobbar ju själv i distributörsledet och har under åren stött på alla möjliga lyckosökare och skummisar men inte någon som denna. Hota dem med stämning, om ni inte redan har gjort det, om inte texten tas bort omedelbart.

Kan bli stora skadestånd för förtal samt skadat varumärke. Hur som helst så hoppas jag att det ordnar sig!

Har förstått att du har lyckats bra ute i Världen. Förbaskat bra och imponerande gjort. Du saknar ju inte konkurrens precis.

Väntar med spänning på mera.

/Lasse

Edited by LasseJ
Link to comment
Share on other sites

Hej Jorma,

dina berättelser om dina äventyr ute i den stora HiFi-världen har alltid varit höjdpunkter på Euphonia och när vi har träffats vilket har varit allt för sällan på sistone :77:

- väntar med intresse på fortsättningen :65:

Link to comment
Share on other sites

Väljer att lägga mitt första inlägg som registrerad medlem i denna tråd.

Otroligt intressant att läsa om din historia.

Jag fastnade väldigt snabbt i läsningen och väntar med spänning på uppdateringar.

//Niklas

Välkommen som medlem i Euphonia Njingan, Jag var medlem nr. 6 en gång i tiden, men valde vid ett tillfälle att avsäga mitt medlemskap, men det är en annan historia som jag inte kommer att ta upp nu, eller i framtiden. Jag ser inte så mycket bakåt, mer framöver istället.

Denna berättelse kommer att ta ett tag att reda upp, det har hänt så mycket som jag knappt fattar själv att jag har har varit med om på så få år.

Så häng med, det kommer en hel del mer innan jag är har berättat om dessa fantastiska år som jag själv har haft svår att hänga med i svängarna :)

Link to comment
Share on other sites

Intressant läsning. Vilka svin. Jag jobbar ju själv i distributörsledet och har under åren stött på alla möjliga lyckosökare och skummisar men inte någon som denna. Hota dem med stämning, om ni inte redan har gjort det, om inte texten tas bort omedelbart.

Kan bli stora skadestånd för förtal samt skadat varumärke. Hur som helst så hoppas jag att det ordnar sig!

Har förstått att du har lyckats bra ute i Världen. Förbaskat bra och imponerande gjort. Du saknar ju inte konkurrens precis.

Väntar med spänning på mera.

/Lasse

Hej Lasse!

Jag tror inte att jag kommer att behöva gå så långt att jag behöver stämma dom.

Inte för att jag saknar ekonomi då jag har en rättsskyddsförsäkring som täcker upp till 10 miljoner dollar om jag nu skulle göra det.

Men då jag fick frågan i Vietnam och i Hongkong förra helgen och förklarade detsamma som jag har skrivit om här, så kommer dom att skriva om detta på forumen i Asien och som dom sa att min förklaring ger dom svaret på varför detta mystiska ligger ute på nätet från vad alla trodde var en av USA,s största handlare!! Det blir Audio Federation som kommer att skämmas för sin kortsiktiga utpressningspolitik, och i USA är dom redan ute på djupt vatten och har redan drunknat :icon_khoc:

Link to comment
Share on other sites

Hej Jorma,

dina berättelser om dina äventyr ute i den stora HiFi-världen har alltid varit höjdpunkter på Euphonia och när vi har träffats vilket har varit allt för sällan på sistone :77:

- väntar med intresse på fortsättningen :65:

Hej Eliot!

Fortsättning kommer,

Men vi ses väl på Stockholmsmässan?

Jag kanske tar vägen förbi dig på väg till min dotter i Gävle.

Förra gången var det himla intressant att ta del av och lyssna på en del av din fantastiska skivsamling.

Link to comment
Share on other sites

Hej Lasse!

Jag tror inte att jag kommer att behöva gå så långt att jag behöver stämma dom.

Inte för att jag saknar ekonomi då jag har en rättsskyddsförsäkring som täcker upp till 10 miljoner dollar om jag nu skulle göra det.

Men då jag fick frågan i Vietnam och i Hongkong förra helgen och förklarade detsamma som jag har skrivit om här, så kommer dom att skriva om detta på forumen i Asien och som dom sa att min förklaring ger dom svaret på varför detta mystiska ligger ute på nätet från vad alla trodde var en av USA,s största handlare!! Det blir Audio Federation som kommer att skämmas för sin kortsiktiga utpressningspolitik, och i USA är dom redan ute på djupt vatten och har redan drunknat :icon_khoc:

Det låter bra det! Låt dem skämmas! Hoppas att det blir lyckat med dina nya Asienkontakter!

/Lasse

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...