Jump to content

Steven Wilson


P-pan

Recommended Posts

Missa inte hans produktioner av Opeth-album. Han helt vände om Opeth från Prog-Metal med Death-metal sång till ren och skär 70-tals Prog-rock. Och senaste Opeth-albumet är en riktig pärla.

Nog för att jag gillar Prog-metal, men mitt hjärta slår extra hårt för 70-tals proggen a'la Genesis, Yes, Steve Harley, King Crimson o.s.v. och förra opeth-albumet som var mer ett direkt försök att hylla just dessa influenser med lite mer plagiering än det sista albumet som tog det hela på en mer personlig resa är det som fick mig att upptäcka Steven Wilson. Har köpt upp mig på väldigt mycket av det som ens är svagt kopplat till honom sedan dess...

Sen är det så att Steven Wilson är lite tech-intresserad också. Ett par Porcupine Tree album är specifikt producerade för 5.1 anläggningar, och för att uppfatta alla poänger bör man skaffa dom på DVD-Audio eller SACD. Kommer inte ihåg vad dom heter just nu, men hur som helst värt att notera att det finns lite mer att upptäcka "bortom" vinylen...

Link to comment
Share on other sites

förra opeth-albumet som var mer ett direkt försök att hylla just dessa influenser med lite mer plagiering än det sista albumet som tog det hela på en mer personlig resa är det som fick mig att upptäcka Steven Wilson.

När det gäller Opeth behövs verkligen navigering för min del, och det kan nog vara rätt att gå efter Steven Wilson :)

Heritage är ett riktigt konstprojekt där storheter som Björn J:son Lindh och Alex Acuna höjer albumet.

Link to comment
Share on other sites

Och senaste Opeth-albumet är en riktig pärla.

Ja, jädrar - har helt missat denna platta trots att jag lyssnat på mycket av Opeth tidigare utan att riktigt fastna fullt ut. Har kört den några varv i lurar sen igår och den är helt i min smak! Givet köp helt klart. Vet du hur vinylutgåvan är?

Link to comment
Share on other sites

Ja, jädrar - har helt missat denna platta trots att jag lyssnat på mycket av Opeth tidigare utan att riktigt fastna fullt ut. Har kört den några varv i lurar sen igår och den är helt i min smak! Givet köp helt klart. Vet du hur vinylutgåvan är?

Platta som passar mig perfekt. Jag hade vinylen i min ägo en kort tid. Inte alls nöjd med ljudet och upplevde den på något vis som en slarvig pressning med på vissa ställen lite missljud. Jag lämnade tillbaka som reklamation och köpte CD istället. Jag har ändå funderat på att göra ett nytt försök att kanske nästa vinylexemplar låter bättre.

Link to comment
Share on other sites

Givet köp helt klart. Vet du hur vinylutgåvan är?

Det är ju vinyl så det är inget och fundera på.... köp :closedeyes:

Skämt å' sido...

Jag har precis lyssnat av mitt exemplar och den är klart godkänd.

Den gode Steven är ju t.o.m inne och backar upp grabbarna med lite sång märkte jag när jag läste på lite.

Rent musikaliskt så sätter jag den bland de bästa Opeth har släppt fram till dagens datum, men då ska man kanske också veta att

jag inte är särskilt förtjust i sånginsatser som kan liknas vid morrande varulvar... :dry:

Link to comment
Share on other sites

Med risk för att det blir på gränsen till OT - Opeth inleder sin Europaturné i Annexet i Stockholm den 5/11. Tyvärr bara ståplats. Som 50-årig gubbe brukar jag känna mig lätt malplacerad bland alla headbangande finniga tonnårsgrabbar och tjejer, men det vore kul att se dem live :64:

Du kan känna dig helt lugn i en skön blandning av anhängare. Inte mycket finnigt där inte ;)

Ståplats är bra vardagsmotion :)

Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...
  • 1 year later...
  • 3 years later...

Undrar just hur många pågående trådar av cliff-hangerkaraktär vi tillsammans har att ta hand om ?

Ber redan nu om ursäkt till er som vet med er att jag har lite av rätt... :handovermouth:

En av mina skulle ju kunna vara den här tråden om Steven Wilsons musikaliska produktion och eventuella utveckling.

Jag slogs faktiskt härom "timmen" om att jag påbörjat den då jag lyssnade till Hand Cannot Erase - KSCOPE875.

 

Hand Can't Erase_365.JPG

 

För att inte förta allt för mycket av en eventuell musikalisk upplevelse för er som gillar progressive rock, men som ännu inte lyssnat till detta album, så kan 

jag bara säga... lyssna eller läs inte sångtexterna allt för väl om ni är allt för emotionellt lagda.

Det är verkligen en sorglig historia som detta concept-album bygger på.

Skulle tro att den Gode S.W tog till allt han kunde och hade till hands då detta album kom till... inte minst sett till hur pass duktiga musiker han haft med sig.

 

Hand Can't Erase_373.JPG

 

Han har med säkerhet fått fler än en att fälla en tår eller så och detta musikal-verk, för det är det verkligen, har satt ett stort avtryck i mitt sinne...

och jo, jag läste lite för djupt i textbladet... :monkey-see-no-evil:

 

Det här är det absolut bästa S.W-album (hans 4:e) jag hittills har stött på.

 

Hand Can't Erase_366.JPG

 

En drama-musikal kan jag tycka är en bra beskrivning på detta mycket eminenta album, enligt mig då förstås.

Det finns inte mycket jag kan klaga på alls.

Musiken är storskalig, sången väver samman hela storyn på ett väldigt bra sätt och det är progressive-rock på ett klassiskt vis.

Tänk Pink Floyd's The Wall med stänk av 70-talets Genesis och fasen vet om jag inte tyckte S.W's sång for iväg till något Beatels-aktigt på någon låt...

för att nu försöka ge något av ett exempel på hur det låter.

 

Ingen ser dig om du gömmer dig ?...

 

Hand Can't Erase_367.JPG

 

Lite så verkar det vara om man som ung kvinna i en storstad avslutar alla sina relationer med både familj och vänner och sluter sig i ensamhet i sina bostad.

Att man sen kan ligga död i nästan 3 år i samma lägenhet man s.a.s har "gömt" sig i utan att hittas kan ju verka lite onormalt i ett modernt samhälle.

Tydligen har detta hänt i verkigheten och S.W blev kanske mer förbryllad än andra och kunde inte släppa tanken och därmed var temat för Hand Cannot Erase

ett faktum.

Minns jag rätt utspelades sig denna fruktansvärt tråkiga händelse i London någon gång under tidigt/mitten av 2000-talet.

 

Hand Can't Erase_369.JPG

 

Nu vet jag inte om bilderna i den medföljande booklet'en är på den hittade unga kvinnan i lägenheten men det kan ni säkert finna ut själva.

En sorglig historia är det hur som helst, men det brukar ju var lite mörkt och eländigt när S.W är i farten och skapar musik och text.

 

Hand Can't Erase_370.JPG

 

Hand Can't Erase_371.JPG

 

Hand Can't Erase_375.JPG

 

Hand Can't Erase_368.JPG

 

Rent musikaliskt så är nog det här albumet ändå lite ljusare i sin framtoning än de övriga album jag har försökt berätta om i tråden.

Det finns en musikalisk lätthet som ändå väver samman hela den här tråkiga historien och det var väl tack vare detta jag sögs in i musiken och

storyn som är inristat på dessa två 33-varvare på vinyl.

Det här är inte bara bra utan riktigt bra gjort, åtminstone för en gammal progressive rock-allätare som mig.

 

Hand Can't Erase_372.JPG

 

Hand Can't Erase_374.JPG

 

Jag satt lite trollbunden genom hela denna musikaliska resa och jag kan inte minnas senast detta hände faktiskt.

Skulle möjligen kunna vara den första gången jag hörde Jeff Waynes - The War of The Worlds - med Richard Burton som berättarröst... 

 

Var rädda om er och lyssna väl...

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...