Jump to content

Korrekt återgivning, är det en illusion?


sprudel

Recommended Posts

Kul tråd!

Jag tror till skillnad från trådskaparen på det korrekta. Därför jag har gått mer mot hur system är byggda i studio, och det har jag inte ångrat kan jag säga. Allt annat riskerar att bli circle-of-confusion. Man korrigerar ett fel med ett annat, osv.

Många som eftersträvar LIVE-ljudet från konsert, men väldigt få som har PA-liknade tänk i sina ljudsystem... Kan vara ett tips.

Just eftersträvan till LIVE-ljud, med dess dynamik, var det som initierade mitt stora paradigmskifte hemma. jag sålde mitt kompletta Burmester-system, som var otroligt duktigt på att hifi-parametrar,som luftighet, holografi osv. Men det lät inte LIVE

, för mig.

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

En fundering bara. Vad menar du med det korrekta?

Jag tror att alla vill ha så korrekt återgivning som möjligt, det ligger i begreppet High Fidelity.

För min del är det en illusion av att vara där, att vara närvarande i en händelse jag kan föreställa mig så mycket som möjligt.

På min resa dit har jag erfarit att sk korrekta steg med minimal distorsion inte lyckas lika bra som ett steg som är mer designat konstruktionsmässigt för att markera just dessa parametrar som gör illusionen starkare.

Är din erfarenhet en annan?

Link to comment
Share on other sites

Uttrycket "det finns bara en väg att gå" brukar vara en signal för att personen som säger det är opålitlig eller inskränkt. Men om man ändrar lite till "det finns bara en väg att gå - sin egen" så känns det lite bättre. Men inte ens det accepteras av alla, framför allt inte av religiösa grupperingar där även hifi kan visa fanatiska inslag.

Jag kör med en känslomässig tumstock oavsett jag köper hifi, musik eller en ny gitarr eller strängar till den. Jag utgår dock ifrån och hoppas att den som konstruerar hifi-produkter går lite mer vetenskapligt till väga. Jag anser mig dock ha goda kunskaper i musik, musikteori och instrumentklang samt lyssningserfarenhet som gör att jag känner mig fullt kompetent att sätta ner foten och säga att "nu låter det rätt". Inte i en objektiv mening utan "rätt för mig". Men några grundläggande tekniska parametrar får man ju kolla trots allt, t ex förstärkareffekt och högtalares känslighet och impedans.

Samma sak med gitarrer. Varför tycker jag bättre om Taylors och Seagulls klang visavi Martin? Jag vet inte men så är det. Alla är utmärkta instrument men någonstans måste man välja.

Link to comment
Share on other sites

En fundering bara. Vad menar du med det korrekta?

Jag tror att alla vill ha så korrekt återgivning som möjligt, det ligger i begreppet High Fidelity.

För min del är det en illusion av att vara där, att vara närvarande i en händelse jag kan föreställa mig så mycket som möjligt.

På min resa dit har jag erfarit att sk korrekta steg med minimal distorsion inte lyckas lika bra som ett steg som är mer designat konstruktionsmässigt för att markera just dessa parametrar som gör illusionen starkare.

Är din erfarenhet en annan?

Ja, jag har precis motsatt erfarenhet :)

Men jag betvivlar inte att din erfarenhet stämmer för dig, i ditt system.

Med det korrekta menar jag att de mätbara och relevanta egenskaperna så som t.ex olika former av distorsion skall vara så "bra" som möjligt. T.ex tycker jag inte att slutsteget är rätt ställe att skapa en karaktär/färga, eller vad man nu ska kalla det. Inte tillföra något helt enkelt. Jag vill inte att någon del i kedjan tillför något eget, i den bästa av världar.

Sen blir det ju en extremt komplex "supertrumf" av alltihop. Någon bil har färre cylindrar, men fler antal växlar... Vad vinner i vilken kontext? Massa olika parametrar som blandas samman i ett system. Enda sättet att bringa reda i oredan och komma ur träsket är att gå på så korrekta saker som möjligt. Tror jag.

Det svåra att veta som konsument är vad som är korrekt, och vad som är marknadsföring. Därför jag har gått på vad proffsen i studiovärlden använder.

Det är ganska vanligt att extremt korrekta apparater uppfattas som sämre i många system, för att dess transparans gör att man hör hur det övriga systemet egentligen låter. Hypex nCore är ett sådant exempel. Det används i studios på grund av sin transparens och "klarhet". Men det lät sämre i ditt system?

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Bara som ett litet exempel, det här tipset fick jag från en firma som är specialister på digitalt ljud inom broadcasting, gällande vilken digitalkabel som rekommenderas:

Yep, a decent DMX cable is in general the next best thing after CAT6 ethernet cable, which is unfortunately a bit impractical to terminate with anything else but RJ45. We work in professional audio and broadcasting as well and CAT6 is widely used for AES/EBU, it is just perfect for that.

Hur många här använder en billig, men elektriskt korrekt, DMX "ljusstyrningskabel" för sin digitala transport? :)

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Vi provar. :)

Med korrekt menar du så minimal påverkan (läs minimal dist) på signalen som finns i mediet som möjligt? Med distorsion menar jag då all förändring av signalen från mediet oavsett, fram till högtalarna.

Jag säger fram till högtalarna, för slutsteg och högtalare ihop är en besvärlig kombo, om inte högtalarna är riktigt bra konstruerade och blir en lätt last.

Vidare har du distorsion av en helt annan dimension just i högtalare än i resten av ditt system. Den mesta elektroniken som görs idag har små variationer jämfört med högtalares olika karaktärer av rätt och fel.

Hypex-stegen är bra, men inte i klass med de andra slutsteg jag valt att ha till toppsystemet. De är fina till mitt bas-system däremot.

Link to comment
Share on other sites

Uttrycket "det finns bara en väg att gå" brukar vara en signal för att personen som säger det är opålitlig eller inskränkt. Men om man ändrar lite till "det finns bara en väg att gå - sin egen" så känns det lite bättre. Men inte ens det accepteras av alla, framför allt inte av religiösa grupperingar där även hifi kan visa fanatiska inslag.

Jag kör med en känslomässig tumstock oavsett jag köper hifi, musik eller en ny gitarr eller strängar till den. Jag utgår dock ifrån och hoppas att den som konstruerar hifi-produkter går lite mer vetenskapligt till väga. Jag anser mig dock ha goda kunskaper i musik, musikteori och instrumentklang samt lyssningserfarenhet som gör att jag känner mig fullt kompetent att sätta ner foten och säga att "nu låter det rätt". Inte i en objektiv mening utan "rätt för mig". Men några grundläggande tekniska parametrar får man ju kolla trots allt, t ex förstärkareffekt och högtalares känslighet och impedans.

Samma sak med gitarrer. Varför tycker jag bättre om Taylors och Seagulls klang visavi Martin? Jag vet inte men så är det. Alla är utmärkta instrument men någonstans måste man välja.

Håller med dig fullständigt, musik är en känsla och inte en vetenskap. Eller kan någon förklara varför vi människor tycker om att lyssna på musik baserat på evolutionsteorin?

Vi människor är olika och tar in den känsla musiken förmedlar olika, om det sedan är rätt eller fel, vad spelar det för roll för mig? De ibland fanatiska teorier om det perfekta ljudet är inte jag intresserad av, däremot är det oerhört berikande att lyssna på andras anläggningar och olika system, det ger mig input i riktningar jag inte gått annars..

Edited by PLINIUS
Link to comment
Share on other sites

En annan allmän konsensus i studiovärlden är att det är bäst att hålla signalen digital så länge som möjligt. Hela vägen till slutsteget, eller till den aktiva högtalaren.

Det ser man inte jätteofta heller, i HIFins värld.

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Vi provar. :)

Med korrekt menar du så minimal påverkan (läs minimal dist) på signalen som finns i mediet som möjligt? Med distorsion menar jag då all förändring av signalen från mediet oavsett, fram till högtalarna.

Jag säger fram till högtalarna, för slutsteg och högtalare ihop är en besvärlig kombo, om inte högtalarna är riktigt bra konstruerade och blir en lätt last.

Vidare har du distorsion av en helt annan dimension just i högtalare än i resten av ditt system. Den mesta elektroniken som görs idag har små variationer jämfört med högtalares olika karaktärer av rätt och fel.

Håller med. Ingen motsats till något jag skrev.

Högtalarna är där jag har lagt absolut mest pengar i mitt system.

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Jag ser nog mer på kombon av slutsteg o högtalare som en enhet, impedansförlopp mm kan ge oanade konsekvenser på tonkurvan. Den matchningen är avgörande för vad som kommer ut ur högtalarna.

Därför är korrekt ur aspekten så lite dist som möjligt via mätning på enskilt objekt inte användbar som gyllene regel.

Hade varit kul om du någon gång fick chansen att lyssna på något system med ett kvalificerat rörsteg o passande högtalare.

Jadis som drivsteg tex. är ju inte i första hand konstruerad för att mätmässigt konkurrera med nästan nolldistande transistorsteg utan för att slå an på samma strängar hos lyssnare som levande instrument och röster gör. Det är prio.

Häri ligger konsten att konstruera slutsteg, tycker jag då. The Art!

Link to comment
Share on other sites

Jag ser nog mer på kombon av slutsteg o högtalare som en enhet, impedansförlopp mm kan ge oanade konsekvenser på tonkurvan. Den matchningen är avgörande för vad som kommer ut ur högtalarna.

Därför är korrekt ur aspekten så lite dist som möjligt via mätning på enskilt objekt inte användbar som gyllene regel.

Hade varit kul om du någon gång fick chansen att lyssna på något system med ett kvalificerat rörsteg o passande högtalare.

Jadis som drivsteg tex. är ju inte i första hand konstruerad för att mätmässigt konkurrera med nästan nolldistande transistorsteg utan för att slå an på samma strängar hos lyssnare som levande instrument och röster gör. Det är prio.

Häri ligger konsten att konstruera slutsteg, tycker jag då. The Art!

Jag kan mycket väl tänka mig att ett slutsteg kan lägga till någon sorts magi, som låter subjektivt bättre (för något specifikt källmaterial). Det finns samma på bildsidan, Darbee och dynamiska färglägen. Det kan se subjektivt bättre ut, men det blir inte som artisten hade tänkt det. Om artisten hade velat ha denna magi, så hade den lagts på i produktionen.

Det där med slutsteg och högtalare som en enhet håller jag med om. Fördel aktiva högtalare där, som designats för det slutsteg som driver dem.

En av anledningarna till att jag kör aktivt delningsfilter, och har mätt upp varje element för sig, drivna av mina slutsteg. Med aktivt digitalt delningsfilter och FIR uppnår jag en tids/faskorrekthet som jag undrar om det går att få med passiva konstruktioner. Jag tror inte det. Basreflexportens fasvridningar t.ex tar jag bort med FIR. Resultatet är trummor med LIVE-känsla.

Jag har hört rör på många mässor, och på Akkelis, och det har alltid låtit jättedåligt för mig. Men jag har kanske haft otur. Eller så har mina förväntningar blivit självuppfyllande.

Hade själv en Dodd balanserad rörbufffer ett kort tag, bara för att testa, som försämrade ljudet avsevärt.

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte varför folk gör denna logiska kullerbytta om och om och om och om.... igen? Det spelar ju ingen roll om vi nu upplever verkligenheten på olika sätt, har vi återgivning (att ge åter, precis som var det var) så kommer man uppleva det precis så olika som vi upplever det i verkligheten, den differntiella skillnaden är noll. Så argumentet att vi behöver olika typer av återgivning för att vi ska uppleva det äkta faller ju på sin egen orimlighet, i så fall låter ju inte verkligenheten äkta!

Jag är nog trög, men inser inte den logiska kullerbyttan.

Sprudels poäng är ju att "verkligheten" inte låter äkta.

Melody Gardot spelade på Malmö Live i måndags. En bejublad konsert.

Men var fanns det som var verkligt? Det lät garanterat inte likadant som i Stockholm.

Det lät inte ens samma på främre parkett som på andra balkong, och ännu mindre samma som i kontrollrummet.

Jag tycker väl på ett sätt att referensen i vår diskussion är kontrollrummet. Men det är inte orimligt att man kan få en mer äkta återgivning på många andra sätt. Inte alls, snarare troligt.

Link to comment
Share on other sites

Huvudet på den berömda spiken bigblue :)

Vem vet egentligen vad som är korrekt?

En liten fundering när någon uttrycker att gitarren på Crosstown traffic låter si eller så???

Det är väl nästan bara Hendrix själv som vet/visste hur han ville att det skulle återges...... Han lär inte ge oss några svar nu iaf :diss:

Spelar själv just nu på ett par renoverade JBL 4333a - korrekt vet jag inte om det låter precis men det rockar som f-n iaf :D

Link to comment
Share on other sites

Korrekt....illusion.....hmm..

Det enda viktiga är att det låter bra och den som ska lyssna upplever att låter som den subjektivt vill, annars är det ju meningslöst. Tycker alla här intressanta åsikter och synsätt och alla har ju rätt, då det gäller deras egna preferenser.

Alla blir ju saliga på sina övertygelser, vill man köra digitalt hela vägen och är övertygad om att det låter bäst så ska man göra det.....även om alla som vet något, vet att rör är överlägset ;)

Edited by Adagio
Link to comment
Share on other sites

Guest musicus

"Korrekt" eller transparent, gjort rett er bra! det kickar igång känslorna och njutningen, fel gjort blir det crashlanding! Godt ljud köper man inte bara det "bygger" man, och burkarna i sig er rett så ointressante, jag er mer intresserad i varför man valt och gjort som man gjort! sen vart man vill med det!

Det er lite som med mat, vi köper ofta dom samma ingredienserna, mens några få av oss tillberedar dom det der lilla extra så det riktigt vattnas i munnen! :closedeyes:

mvh

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker väl på ett sätt att referensen i vår diskussion är kontrollrummet. Men det är inte orimligt att man kan få en mer äkta återgivning på många andra sätt. Inte alls, snarare troligt.

Referens för vem? Vilket kontrollrum?

Jag har varit i två kontrollrum i mitt liv där det mixades. Den ena hade ett par mindre Yamaha-högtalare och den andra ett par monitorer från Dynaudio. Någon särskild hifi-upplevelse fick jag inte av de besöken. Däremot var det intressant att följa arbetet. Vad de i huvudsak gjorde där var att via närfältslyssning mixa ihop kanalerna typ panorama, mixa instrumenten i ljudbilden, "lagom" kompression, balansera frekvensomfånget, "softa" eller "skärpa" de olika instrumenten till en helhet... Man lyssnade också efter defekter i inspelningen för eventuell åtgärd mm. I ena fallet (på cdf i Montreal) hade man också tillgång till en hifibutik andra sidan väggen där man lyssnade på mixen över en Naim-anläggning med ett par Audio Physics-golvare för att få en bild över hur det kan låta i hemmiljö.

Pat Metheny berättade i en intervju i Stereophile för flera år sedan att han alltid spelade upp mixen i en ordinär Denon-anläggning för att kolla resultatet från kontrollrummet. Jag är ganska övertygad om att proffs försöker få till en bra produkt för slutlyssnaren, inte för bästa ljud i kontrollrummet. För mig är det en utopi att ha kontrollrum som referens. Vilket av världens alla kontrollrum skall man välja? Vilken mixare? De vanligaste monitorerna tycks vara B&W, Dynaudio, Genelec, Yamaha, JBL, PMC och kanske några till. Vilka har använts till mitt album?

För att få det att låta bra i ett konserthus gör man omfattande akustikfix vilket framgår av Calle_jr's tråd från Malmö Live. Även träslag i golven har testats med symfoniker för att få rätt instrumentklang. Jag ser även mitt rum som en konsertlokal och om man kan förbättra en klangupplevelse i större lokaler bör ju det vara ett framgångskoncept även i det lilla formatet. Så ser jag på det. Vad jag då söker är det luddiga begreppet musikalitet. Det innehåller flera komponenter som t ex rummets ambience och efterklang, förmedlad ljudbild, dynamiskt förlopp, balans över frekvensområdet och rätt tonalitet, upplösning och attack från instrumenten. Jag har gjort mer eller mindre lyckade försök att fixa detta själv under alla år men efter att till slut tillkalla proffs insåg jag hur lite jag visste och hur mycket pengar jag kastat ut på näst intill betydelselösa inköp ljudmässigt. Så rummets betydelse för att hitta sin ljudreferens är A och O i min värld sedan ca 5 år sedan. Det är dessutom billigt i sammanhanger. För egen del har det kostat ungefär vad en Valhalla signalkabel går på men resultatet är betydligt större.

Hur bra har jag lyckats? Det har jag inget objektivt mått på men jag är nöjd och besökare tycks också uppskatta det de hör. Den viktigaste inputen får jag genom konsertbesök, hembesök hos kompisar, deras besök här, läsa artiklar mm. Men att stirra sig blind på t ex låg distorsion från en förstärkare gör jag inte. Jag kollar effekt i olika laster och likaså högtalares känslighet och impedansförhållande. Men sen handlar det om att lyssna och i mitt fall har det då blivit rörförstärkning som jag har i hela kedjan. Hos mig och min skalle upplever jag en naturligare och riktigare klang och ljudbild. Det är ju jag som skall bli nöjd och att en inspelningstekniker eller mixare skulle sitta inne med någon absolut sanning i detta avseende tror jag inte på. Det har jag många kvitton på i skivhyllan. Däremot finns det flera som lyckas väldigt bra som hos mig har stjärnstatus.

Man kan köpa hur fina gitarrer som helst men med fel teknik, fingersättning och vinkel mot strängarna låter det skit ändå. Det gäller att få till helheten oavsett om man sen försöker sätta kontrollrum som referens eller instrumentklang. I min värld finns det en övertro på vad enskilda elektronikprylar kan uppnå istället för att fokusera på helheter där rummet har en framskjuten position. Det märks ju inte minst på mässor där många spetsprodukter sågas vid fotknölarna vilket förmodligen förklaras mer av rummens imperfektion snarare än anläggningen i sig.

Link to comment
Share on other sites

Jag är nog trög, men inser inte den logiska kullerbyttan.

Nja, jag skulle inte gå så långt ;)

Sprudels poäng är ju att "verkligheten" inte låter äkta.

Melody Gardot spelade på Malmö Live i måndags. En bejublad konsert.

Men var fanns det som var verkligt? Det lät garanterat inte likadant som i Stockholm.

Det lät inte ens samma på främre parkett som på andra balkong, och ännu mindre samma som i kontrollrummet.

Jag tycker väl på ett sätt att referensen i vår diskussion är kontrollrummet. Men det är inte orimligt att man kan få en mer äkta återgivning på många andra sätt. Inte alls, snarare troligt.

Nu svarade jag iof på Calm inlägg där han argumenterade att vi hade olika hörselorgan och därför fanns det inget som är korrekt. Detta resonemang hävdar jag, med bestämdhet, är en logisk kullerbytta. Det borde inses lätt kan man tycka, men ändock verka det dyka upp, gång efter annan.

Får väl försöka att vara så pedagogisk som jag kan, vi kör ett exempel med person A och person B. A har ett helt normal färgseende medan person B har en avvikande förstärkning i färgerna grön och blått. De båda personerna, som båda är konstintresserade, går till moderna museet för att kolla på konst. Tavlorna på väggarna upplevs naturligtvis olika av A och B pga det avvikande färgseendet de har sinsemellan. A passar även på att ta lite bilder men sin hyperexakta kamera som har en förmåga att fånga färg på ett korrekt sätt.

När vännerna kommer hem sätter de sig framför den illa kalibrerade färgskärmen som A har, den undertrycker nämligen grön o blått. Den undertrycker till råga på allt färgerna precis på så sätt att B ser bilderna som A ser dem i verkligheten, dvs med helt ”rak” färgåtergivning. Det spännande blir naturligtvis när man fråga A och B hur de upplever den återgivna bilden illa kalibrerade monitorn, båda tycker att det saknas blått och grönt. När monitorn har kalibrerats så att den återge färgerna ”rakt” tycker både A och B att det nu stämmer. Upplever de nu bilden lika? Svaret är nej, de upplever bilden precis lika olika som på museet men båda tycker återgivningen av bilden på monitorn är äkta.

Slutsats: Att vi upplever saker olika i verkligheten är inte ett argument för att vi därför behöver ha olika återgivning för att det ska låta äkta.

Link to comment
Share on other sites

Jag kan mycket väl tänka mig att ett slutsteg kan lägga till någon sorts magi, som låter subjektivt bättre (för något specifikt källmaterial). Det finns samma på bildsidan, Darbee och dynamiska färglägen. Det kan se subjektivt bättre ut, men det blir inte som artisten hade tänkt det. Om artisten hade velat ha denna magi, så hade den lagts på i produktionen.

Jag har hört rör på många mässor, och på Akkelis, och det har alltid låtit jättedåligt för mig. Men jag har kanske haft otur. Eller så har mina förväntningar blivit självuppfyllande.

Hade själv en Dodd balanserad rörbufffer ett kort tag, bara för att testa, som försämrade ljudet avsevärt.

När det gäller hur mycket en artist har kontroll över slutprodukten så skiljer sig det säkert, men de flesta har ingen större kontroll eftersom det är inte deras "jobb" enlig de producenter jag träffat.

Tar man video som ett problem så misstänker jag att det är inte särskilt många som har gjort en riktig isf-justering hemma, eller att deras utrustning ens klarar alla färger. Så få har ens möjligthet att få samma färger som i en studio. Och för ljud är det ju ännu värre eftersom man påverkas ännu mer av rummet än för video.

När det gäller rör så köper jag inte en rörförstärkare för att jag vill ha rörljud, köper den snarare om den inte har "rörljud" eller "transistorljud".

Kör med en del rör själv men kan hålla med om att rör inte är någon garanti för att det skall låta bra alls. Och inte heller någon garanti för att det skall låta på något visst sätt heller. En rörbuffer känns som något som man köper för att dölja trissestegens problem.

/Harryup

Link to comment
Share on other sites

Jag tror så här. Det finns en i det närmaste oändlig mängd variabler när det gäller musikåtergivning, så vi kommer aldrig gå i mål i denna diskussion. Tangerar kaosteori.

Bara en sån del som smårumsakustik är för mig fullkomligt kaosteoretiskt, med inslag av svart magi.

Sen har vi det mänskliga hörselsinnet som är otroligt avancerat och adaptivt.

Sen har vi hela psykoakustiken, med alla dess stimuli och påverkningar.

osv osv.

Men det är kul att diskutera filosofin, och vilken strategi man väljer.

Edited by Rajapruk
Link to comment
Share on other sites

Jag tror så här. Det finns en i det närmaste oändlig mängd variabler när det gäller musikåtergivning, så vi kommer aldrig gå i mål i denna diskussion. Tangerar kaosteori.

Bara en sån del som smårumsakustik är för mig fullkomligt kaosteoretiskt, med inslag av svart magi.

Sen har vi det mänskliga hörselsinnet som är otroligt avancerat och adaptivt.

Sen har vi hela psykoakustiken, med alla dess stimuli och påverkningar.

osv osv.

Men det är kul att diskutera filosofin, och vilken strategi man väljer.

Ja, mn visst är det kul.

Link to comment
Share on other sites

Att vi upplever saker olika i verkligheten är inte ett argument för att vi därför behöver ha olika återgivning för att det ska låta äkta.

Bra förklaring, och sorry att jag citerade fel :blush

Jag förstår vad du menar inledningsvis och håller med, men det betyder inte att man utan vidare kan dra logiken ett steg längre.

Hur är det om det är gult ljus på konstutställningen?

A kan ju då behålla en neutral färgtemperatur eftersom "det var så jag såg tavlorna".

Men C eller D vill kompensera för vad de anser mer äkta, exvis att vitt ska vara vitt.

Exvis skulle det vara intressant att jämföra en inspelning där samma tekniker mixar samma inspelning i samma kontrollrum, men först med Dynaudio och sedan med B&W.

Bebop; att jag skrev "kontrollrummet" var eftersom det enda som objektivt skulle kunna kallas äkta är att man ska vara trogen grundmaterialet.

Link to comment
Share on other sites

Bebop; att jag skrev "kontrollrummet" var eftersom det enda som objektivt skulle kunna kallas äkta är att man ska vara trogen grundmaterialet.

Jo, jag är med på det, men vilket av alla de som står till buds med olika människor inblandade med lika många synpunkter. Och om man nu vet vilken och vilka hur skall jag veta hur det lät där? Och vilket mål satte de upp? Att de skulle låta bra i kontrollrummet eller hade de en ambition att det skulle låta på ett annat sätt i ett hem eller i en bil och skruvat in parametrarna efter det, t ex komprimeringen?

För mig blir det mer teori än praktiskt tillämpbart. Det jag kan påverka i någon mån är hur det kan låta hemma efter känslomässiga parametrar varvat med ljudminnen och till viss del mätbara värden för att komma dit man vill t ex oönskade baspeakar och vattenfallsmätningar.

Det blir lite filosofiskt som Rajapruk skriver men ändock intressant.

Link to comment
Share on other sites

Bra förklaring, och sorry att jag citerade fel :blush

Jag förstår vad du menar inledningsvis och håller med, men det betyder inte att man utan vidare kan dra logiken ett steg längre.

Hur är det om det är gult ljus på konstutställningen?

A kan ju då behålla en neutral färgtemperatur eftersom "det var så jag såg tavlorna".

Men C eller D vill kompensera för vad de anser mer äkta, exvis att vitt ska vara vitt.

Exvis skulle det vara intressant att jämföra en inspelning där samma tekniker mixar samma inspelning i samma kontrollrum, men först med Dynaudio och sedan med B&W.

Bebop; att jag skrev "kontrollrummet" var eftersom det enda som objektivt skulle kunna kallas äkta är att man ska vara trogen grundmaterialet.

Ja är det gult ljus på utställningen så är det ju en del av verket och på det sätt som konstnären kanske hade tänkt sig att verket skulle se ut. Har du då ett system som ta bort det gula ljuset när du tittar på ett foto av utställningen får du ju en upplevelse som kostnären inte hade tänkt sig. Detta har inget med återgivning att göra utan en medveten manipulation. Är man inte intresserad av att se verket så som konstnären hade tänkt sig kan man naturligtvis ”ratta” som man vill.

Man måste skilja vad som är återgivning och vad som är ett konstnärligt uttryck, det senare är ju helt subjektivt och inget man kan ha synpunkter i termer om rätt och fel.

Edit: Stavfel

Edited by Rydberg
Link to comment
Share on other sites

När det gäller kontrollrumslyssning så har den enligt min uppfattning ett helt annat syfte än hifi-lyssning. Har varit på besök i Cherion-studion och konstaterade att mycket var inriktat på att hitta eventuella fel i inspelningen och därför otroligt tillspetsat ljud i mina öron. Ett motsvarande besök av en musikproducent hemma hos mig tyckte att mitt sytem var för laid-back.

Man talar också om studiomonitorer och många högtalartillverkare har börjat där t.ex Wilson och B&W, vilket då förklarar varför dessa i begynnelsen upplevts som mer diskanthöjda än vanliga hifi-högtalare. Wilsons resa är väl den som jag tycker är tydligast. Från en ganska vass framställning till dagens mera transparanta upplösthet och harmoni.

Calm

Link to comment
Share on other sites

När det gäller kontrollrumslyssning så har den enligt min uppfattning ett helt annat syfte än hifi-lyssning.

Exakt!

Det var lite av samma diskussion som i Floyd Toole-tråden.

Det är en jäkla skillnad mellan att lyssna för att utvärdera och att lyssna på musiken.

Om man sedan vill kalla sitt superljud för bra återgivning eller manipulation kan kvitta, för som sprudel nämner är alltihop trots allt en mer eller mindre manipulerad illusion.

Link to comment
Share on other sites

Så vad är referensen för hifi-återgivning?

Det är säkert ett rörligt mål, och jag kan tänka mig att så som det lät i de tidiga ljudförmedlarna finns kvar som en del av våra referenser. Och hur de fina systemen lät när man var i yngre tonåren.

Man jämför med det gamla trivsamma ljudet, men vill ha högre upplösning, ökad tydlighet och bättre mätvärden.

No? :unsure:

Link to comment
Share on other sites

Guest musicus
Så vad är referensen för hifi-återgivning?

Det är säkert ett rörligt mål,

Sticker ut huvet lite her nu, "min" referens er den aktuella cd skivan/lp´n jag spelar!! dvs, utrustningen ska återge inspelningen på gott och dåligt, inte sminka till det på nått sätt.

Det ger iaf mig ett interessant perspektiv och en enorm svängning i inspelnings kvalitet.

Tidigare köpte jag skitmusik med super inspelning, nu köper jag super musik med aktuell inspelning, jag köper det jag vill lyssna på! och blir det bra ljud, ja! så er det nestan som en bonus!

Så ja, det er ett rörigt mål, näh rörligt va det :icon_smile_cool: !

mvh

Link to comment
Share on other sites

Det är säkert ett rörligt mål

Vid promenad hörde jag någon från lägenhet mycket snyggt spelandes på sin saxofon. Var mycket verkligt för mig. Hade det spelats i tunnelbanan så hade det varit den verkligheten för mig, och hade det spelats hemma hos mig så hade det varit verkligast :) Då blir live verkligen verkligt och Hifi semiverkligt ;)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...