Jump to content

Dags för pickup-byte


Recommended Posts

  • Replies 131
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Koetsun är på plats- Nåltryck, VTF, Azimuth är justerat. Det är dags att spela.     ... och det låter utmärkt och kommer bara bli bättre och bättre de första 30-50 timmarna. Det bl

Så klart, varför skulle det inte det?       Att Fremer inte tillhör dina favoriter är inget problem för mig. Du skall naturligtvis ha dina källor och inspiratörer som du gillar. 

På sig själv i bästa fall, andra kan man använda för vägledning, inte beslut.  Skälet till att det finns så många profeter inom hifi är nog att det finns så många religiösa. 

Posted Images

6 minutes ago, gcs said:

Bommulstopsen på översta bilden ser ut som efter man har gjort öronen rena.:D

Jag har fått lära mig att tops inte har i hörselgången att göra. Man kan tydligen skada trumhinnan :unsure:

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, triomio said:

Jag har fått lära mig att tops inte har i hörselgången att göra

Nej, där fungerar utbockade gem bäst...:closedeyes:

 

Bihålorna är ett annat ställe/resonanslåda som har stor betydelse för hur man uppfattar ljud vilket jag själv drabbas ”hårt” an under gräsblomningen. Då låter det kass eller rättare sagt, då hör jag inte hur det verkligen låter.

Link to post
Share on other sites

När jag ändå är igång och tagit bort spelaren från "stenmjölsplattan" så får även den en uppfräschning. Jag gör det med barnolja som fungerar lika bra för den här typen av underlag som att göra vistna barnrumport mjuka igen. Minns inte varifrån jag fick rådet, förmodligen från våra kemister på jobbet. Man kletar ut oljan och låter den stå och dra in ca 1 timme. Därefter torkar jag av den ordentligt och väntar ytterligare ca 1 timme och torka en gång till. Det blir en väldigt fin och sammetslen yta.

 

Stenplatta.jpg

 

Pickupen som tjänat mig väl sedan september 2015 är Ortofons Windfeld. Den har kommit i ny skepnad idag och kallas numer Windfeld TI. Jag har inte hört den men initierade personer som jag har stort förtroende för menar att skillnaderna är små och inget som hoppar fram särskilt påtagligt. Jag skickar den till Ortofon för retipping. Det innebär inte att man enbart sätter på ny diamant. Hela motorn byts inklusive nålarmsröret. Dessutom rengörs den ordentligt. Dagens pris för detta är €1,700 och det kan man ombesörja direkt med Ortofon i Danmark. Det tar 2-3 veckor. Det är ca 45-50 % av vad nypriset låg på och definitivt prisvärt i min bok. Men det är ingen jättebrådis. En sak kan man dock vara säker på och det är att det inte blir billigare med tiden så den åker iväg under året så vet jag vad jag kan spela med om ca 5 år.

 

Ortofon Winfeld.jpg

 

En berättigad fråga i sammanhanget är om man verkligen behöver byta redan efter 1,000 timmars speltid? Så här skriver Ortofon om Windfeld:

 

With proper care we find that up to 1000 hours is possible without degradation of performance. The stylus does begin to exhibit changes after 1.000 hours, but the stylus life as a whole is expected to top 2.000 hours. Proper care comprises the following:

  • Cleaning of record by means of fibre brush before and after every use. Cleaning of record by using record cleaning machine once in a while.
  • Cleaning of stylus by means of a fine antistatic brush. Please remember to remove dust from the diamond tip before and after playback of each record.
  • Proper adjustment of antiskating, azimuth and tracking force.
     

Den låter fortfarande bra men jag märker framför allt på gamla Blue Note-album att renheten i cymbalerna är inte riktigt så rena som jag minns att det låtit förr. Jag kan också märka en del sibilanter på utvalda album som normal är klara som en fjällbäck, t ex Eva Cassidy och Kate Bush. Det är inte mycket men tillräckligt för att jag tycker det är dags efter 1,200 timmar. 

 

Min nya pickup är i själva verket nygammal. Innan Windfelden spelade jag med Koetsu Rosewood under 4-5 år. Den retippades för 4 år sedan hos tillverkaren i Japan. Även i Koetsus fall så byts hela motorn, nålarmsrör och diamant. Det är i princip en ny Rosewood till hälften i pris vad en ny kostade. Om jag utgår från dagens pris på Koetsu så skillnaden än större då de gått upp kraftigt. Uppenbarligen har man infört en ny prispolitik då den blivit nästan 40-50 % dyrare bara på några år, inte bara i Sverige utan world wide.

 

Efter retippningen av Windfeld så har jag säkrat vinylavspelningen i ca 10 år framåt.

 

Koetsu Rosewood.jpg

 

Varför provar jag inte något helt nytt då? Jag har levt med Benz, Goldring, Ortofon, Dynavector, Koetsu och Lyra under mitt hifi-liv. De jag gillar bäst är helt enkelt Ortofons bättre modeller plus Koetsu. Om jag skulle prova något annat kan jag tänka mig Ortofon Royal SPU (n) eller någon av  Soundsmiths modeller som jag hört spela mycket bra. Men skillnaderna är inte av den karaktären att jag känner så stort sug. Prisvärdheten är också värd att fundera på visavi retipping. Det här är bra pickuper på min övre planhalva. Både låter mycket bra fast lite annorlunda. Basen är i stort sett identisk men mellanregistret har en liten annorlunda karaktär hos Koetsue som gör att det omfånget stiger fram lite mer i rummet. Diskanten är kanske något mer utsträckt hos Ortofon men inte så att man hoppar högt. Dynamiskt så är nog Ortofon lite mer kraftfull men när man ser till helheten är heller inte detta något jag direkt reflekterar över. Jag lever lika lycklig med båda.

 

Något jag uppskattar hos båda är hur tysta de är i spåret. Man märker knappt att man sänkt ner pickupen för avspelning. Det är helt tyst till musiken tar fart. En annan fördel är att de har väldigt lika specifikationer. Windfeld har utspänning på 0,3 mV, Koetsu 0,4. Intern impedans är 5 ohm hos båda . Ortofon vill ha >10 ohms belastning och Koetsu >30 ohm. Min Ortofon SUT SE 80 RE passar bra till båda och låter förträffligt tillsammans i min setup.

 

 

 

 

Link to post
Share on other sites

Koetsun är på plats- Nåltryck, VTF, Azimuth är justerat. Det är dags att spela.

 

Närbild pu.jpg

 

... och det låter utmärkt och kommer bara bli bättre och bättre de första 30-50 timmarna. Det blir mycket vinyl nu ett tag. 

 

Arm o pu.jpg

 

PU i arbete.jpg

 

För den som eventuellt undrar lite kring Simon Yorkes skivspelare så var de lite av en referensprodukt för audiophiler på 90-talet med kända figurer som Michael Fremer på Stereophile och Ken Kessler på Hifi News som främsta exponenter. Simon Yorke gjorde också lite sensation när han tog hem en stor och viktig order från federala biblioteket i USA då man köpte in några Simon Yorke för att arbeta med arkivinspelningar. 

 

Det är tunga pjäser. "Klumpen" där skivtallriken sitter väger tillsammans över 20 kilo. Den är tillverkad helt i "speciallegerad" stål och är oerhört robust. Det är den enda skivspelare jag känner till där man kan slå med knytnäven på skivpucken under spelning utan att tonarmen rör sig. Endast ett litet "bump" kommer till högtalarna. Den som vill lära sig lite mer om Simon Yorke rekommenderas följande länkar.

 

https://www.stereophile.com/turntables/598yorke/index.html

https://www.kenkessler.com/hi-fi/simon-yorke-s7-turntable/

 

Via Simon Yorkes hemsida kan du hitta mer om bl a historiska produkter.

https://recordplayer.com/

 

Simon Yorke är också en stor personlighet. Konstnär, fotograf och konstruktör. Jag rekommenderar följande klipp från YouTuber där Simon berättar om sina tankar kring ljudåtergivning. (Han låter nästan som @Apexorca vilket skall ses som en komplimang).

 

https://youtu.be/yQrXvYZv1zQ

https://youtu.be/vXe1Ll-6z_s

 

Det blir allt knepigare att få tag på hans spelare i bra kondition och jag såg på tyska Audiomarkt att det finns samlare som söker bl a min modell som betalar ordentliga summor. Framför allt om man har ett signerat ex, vilket jag har. Men den stannar där den är. Det är nog den komponent som jag känner mest för på flera sätt. Jag var i kontakt med Simon Yorke för ett par år sedan och beställde en ny tonarmslift och jag frågade då lite om en eventuell uppgradering till S10. Glöm det, sa Simon. Du har en maskin som varar minst 3 generationer. Njut av det du har och som jag lagt ner min själ och hantverk till glädje för både dig och dina barn och barnbarn.

 

Signatur SY.jpg

 

Några avslutande översiktsbilder...

 

Simon Yorke översikt.jpg

 

SYD ovanifrån.jpg

 

 

 

 

Link to post
Share on other sites
17 hours ago, Bebop said:

En annan fördel är att de har väldigt lika specifikationer. Windfeld har utspänning på 0,3 mV, Koetsu 0,4.

Ooops. Här var jag lite för snabb. När jag anslöt Koetsun till min SUT och in till min RIAA fick jag en alltför hög utnivå. Det rör sig om 10 dB högre volym än med Winfeld vilket är lite skumt med enbart 0,1 mV skillnad i utspänning.

 

Ortofon anger utspänningen relativt 5mV/cm/s. Förr användes också referensen 3,5/mV/s. Jag misstänker att det är så med Koetsu. Om räknar om till samma referens som Ortofon använder blir utspänningen för Koetsu närmre det dubbla 0,6 mV och det är också den utspänning man angav när jag först köpte pickupen. Idag säger de 0,4 och mig veterligen har de inte ändrat något i konstruktionen(?). Så jag kopplade in den till VTL's linjesteg för MC i RIAAN. Med en förstärkning på 57 dB får jag ut samma volym som jag hade med Windfeld via SUT som tillsammans med MM-ingången ger 27dB + 40dB = 67dB. Jag satte också i ett par av mina favoritrör av 12au7 från CIFTE i MC-delen. Nu blev det riktigt bra med mer glitter och dynamik.

Link to post
Share on other sites

Snygga bilder @Bebop.

Det är en riktigt cool vinylspelare, denna Simon Yorke. Den har en funktionell och samtidigt snygg design tycker jag. Den var med som en av de vassa knivarna i lådan då jag skulle köpa en bra vinylsvarv för för ett antal år sedan. Jag har för mig att jag då insåg att den inte gick att köpa ny, så där föll den tanken. Som tur var fanns några andra bra alternativ att utvärdera. 

 

Din liksom min spelare tror jag är så i grunden välbyggda och presterar så bra att man inte byter i första taget. Lite underhåll, "vanligt allmänt småfix" med armar och puppor, inställningar etc är det som behövs. Grundkonstruktionen och kvaliteten på verket är så hög som jag tror det är möjligt.

 

 

 

6 hours ago, Bebop said:

Simon Yorke är också en stor personlighet. Konstnär, fotograf och konstruktör. Jag rekommenderar följande klipp från YouTuber där Simon berättar om sina tankar kring ljudåtergivning. (Han låter nästan som @Apexorca vilket skall ses som en komplimang).

 

Wow! Hehe.Tack! :D

Link to post
Share on other sites

@Bebop. Ser att du flyttat drivningen till vinylen lite. Spelar det någon roll i återgivningen eller är det en praktisk placering bara?

 

Bilderna nedan är från mitt besök för några år sedan.

_49U7599-2.jpg.d71211e6ff06286f827bd3bc67dc328c.jpg

 

_49U7602-2.jpg.1e97468937de2933367cb3704305f22a.jpg

 

Räkneverket var i juli 2017 på 932 plattor för puppan.

 

_49U7598-2.jpg.af20aeca2fdd81ada8ded7a343047da5.jpg 

Edited by Apexorca
Link to post
Share on other sites
5 minutes ago, Apexorca said:

Den var med som en av de vassa knivarna i lådan då jag skulle köpa en bra vinylsvarv för för ett antal år sedan. Jag har för mig att jag då insåg att den inte gick att köpa ny,

En blåkopia på min historia med Simon Yorke. Den var en dröm intill radiohandlaren fick in ett ex från svensk hifiintresserad ambassadanställd som flyttat hem från Bryssel dit den levererades och sattes upp personligen av Simon Yorke. Anders hade semester men jag fick tag i honom och kunde säkra spelaren till ett hyggligt pris. Förre ägaren spelade också med Koetsu Rosewood men med Platinummodellen och det var en anledning till att jag bkev nyfiken på Koetsu.

 

11 minutes ago, Apexorca said:

Grundkonstruktionen och kvaliteten på verket är så hög som jag tror det är möjligt.

Jag håller med. Jag ser många likheter med Brinkmann som jag tror influerats av Simon Yorke (som jag tror startade innan Simon(?). Michael Fremer anser den blir ännu bättre med en Graham-arm som går lite djupare i basen men jag vill ha den i originalskick. Den är tillräckligt bra. 

Link to post
Share on other sites
1 minute ago, Bebop said:

Jag håller med. Jag ser många likheter med Brinkmann som jag tror influerats av Simon Yorke (som jag tror startade innan Simon(?). Michael Fremer anser den blir ännu bättre med en Graham-arm som går lite djupare i basen men jag vill ha den i originalskick. Den är tillräckligt bra. 

 

Jag tror också att de drivs av samma grundide. Inte konstra till det för mycket utan jobba med enkla konstruktioner men med extrem precision, tyngd, lite extra bra lager (minst sagt) och vibrationskontroll. 

En skillnad mellan Simon York är att Helmut Brinkmann gillar korta remmar från motorn som står mycket närmare talriken. 

Link to post
Share on other sites
5 minutes ago, Apexorca said:

Spelar det någon roll i återgivningen eller är det en praktisk placering bara?

Det är en ändring jag gjorde i samband med att jag bytte remmar för ett par år sedan. Jag kollade i SY's anvisningar som hade denna uppställning. Innan hade jag gått på en bild som hade den uppställning du har på dina bilder.

 

Jag kan inte direkt påstå att jag hör några skillnade men jag får lägre svaj när jag mäter med mobilen så det känns ju rätt.

 

20200724_175626.jpg

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Bebop said:

Det är en ändring jag gjorde i samband med att jag bytte remmar för ett par år sedan. Jag kollade i SY's anvisningar som hade denna uppställning. Innan hade jag gått på en bild som hade den uppställning du har på dina bilder.

 

Jag kan inte direkt påstå att jag hör några skillnade men jag får lägre svaj när jag mäter med mobilen så det känns ju rätt.

 

20200724_175626.jpg

 

Ja ofta har konstruktören tänkt till och optimerat hur det skall stå. Brinkmann Balance skall ha det så här.

 

 

 

773559590_Skrmavbild2020-07-24kl_19_12_16.thumb.png.db03ac86dab22c6443aedfb4080dc51c.png

Edited by Apexorca
Link to post
Share on other sites

Har Simon York även optimerat avstånd för armen i viloläge i förhållande till talriken? Eller finns det för olika typer av Armar som optimerats för olika avstånd. Antar att det har med geometri i förhållande till armbordet att göra och även hur antiskatingen skall operera mest optimalt. 

 

 

 

 

 

 

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Apexorca said:

Har Simon York även optimerat avstånd för armen i viloläge i förhållande till talriken

Det är oftast eller snarare alltid (tror jag) armtillverkaten som "bestämmer" optimala montering. SY skickar med en template för sin arm som är ett verktyg som ger hjälp att hitta exakt 215,35 mm från skivspelarens mitt till pivotcentrum. Dessutom finns mallar/verktyg för att bestämma VTA, överhäng och azimuth. Men för det finns exaktare verktyg från t ex Dr Feickert. Simon Yorkes verktyg, liksom många andras, utgår ifrån att t ex diamanten sitter i rät vinkel i pickuphuset mot skivytan. Det kan jag kolla med Fozgometern och i mitt fall får jag samma resultat med SY's verktyg. Men om man skall ha micrometerprecision räcker det inte till. Min personliga åsikt är att de verktyg jag har räcker till mer än väl. 

 

Hur noga du än mäter kan du alltid lägga till en decimal till som inte täcks av befintlig mätutrustning. Det tycker jag är en ingenjörssjuka som jag inte lider av. 

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Apexorca said:

även hur antiskatingen skall operera mest optimalt. 

I SY's fall finns ingen gradering hur antiskatingen skall ställas. Han anbefaller lyssning. Läste en test om antiskating och Koetsu som varnade för att använda testskivor för deras pickuper. Skribenten menade så lite antiskating som möjligt och det har jag följt, rätt eller fel. Det är knepigt att veta vem som är sanningssägare eller inte. Med hifi är det som i epidemiologi-branschen, dvs många känner sig kallade och utger sig för att vara experter. Framför allt när det bränner till. Jag försöker inta en avslappnad inställning. 

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Bebop said:

 

 

Hur noga du än mäter kan du alltid lägga till en decimal till som inte täcks av befintlig mätutrustning. Det tycker jag är en ingenjörssjuka som jag inte lider av. 

 

 

Inte jag heller, men jag ställer in det  bra med visst mått av tur.

Link to post
Share on other sites
12 hours ago, Bebop said:

 Jag försöker inta en avslappnad inställning. 

 

Jag med. Jag har kommit fram till att en skivspelare och en vinylskiva är ett robust system för musikåtergivning. Små varianter hit eller dit hör man sällan om man inte lyssnar efter fel. Jag har testat otroligt felvinklade puppor och det låter bra ändå. Visst kan man få nerda ner sig, men det behövs inte. Det låter genuint bra ändå för det mesta. 

Edited by Apexorca
Link to post
Share on other sites
On 2020-07-24 at 10:52, Bebop said:

Simon Yorke är också en stor personlighet. Konstnär, fotograf och konstruktör. Jag rekommenderar följande klipp från YouTuber där Simon berättar om sina tankar kring ljudåtergivning. 

https://youtu.be/yQrXvYZv1zQ

Tack för länkar. 

För mig är HiFi något som skall reproducera musiken och upplevas med passion. 

Gillar hur Simon berättar om att musiken är där för att skapa upplevelser och starta känslor. Han illustrerar det genom att ta sig över bröstkorgen. Det skall kännas. Man skall inte intellektualisera musiken utan uppleva den. 

För mig är det det han beskriver som gör att jag lyssnar på musik.

Jag har kommit på att de konstruktörer som har en stor passion för musiken och känslorna den skapar ofta passar min smak. Inte sällan har jag först börjat gilla märket, tex Verity Audio och senare fått höra hur konstruktören ser på musik och vad som är viktigt med musiken. Det har då stämt med min bild av det.

Det finns en del märken som låter mer tekniskt och inte sällan stämmer det med hur dess konstruktör pratar om sina högtalare och musik. Det passar inte mitt ljudideal lika bra. Skall man förenkla finns det de som har ett tekniskt mål och de som har ett mål med upplevelsen i centrum. Så klart är det inte så enkelt, men olika grader av dessa ingredienser, förmågor och prioriteringar av detta ger olika typer av reproduktion av musiken. 

 

Simon York hör helt klart till den skara jag fastnar för.

 

Link to post
Share on other sites
22 hours ago, Apexorca said:

Jag med. Jag har kommit fram till att en skivspelare och en vinylskiva är ett robust system för musikåtergivning. Små varianter hit eller dit hör man sällan om man inte lyssnar efter fel. Jag har testat otroligt felvinklade puppor och det låter bra ändå.

 

Skönt att höra, för just sådana här trådar skrämmer mig, ibland känner jag mig lite sugen på att ta upp vinylen igen, men allt det här meckandet gör att jag tvekar och tappar lusten fullständigt. Jag vill inte hålla på och pilla och mecka och justera hit och dit. Förstår att vissa kan finna det charmigt och roligt, men själv känner jag inte att jag har tid, ro eller intresse av det. Kanske i framtiden...

Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Apexorca said:

Gillar hur Simon berättar om att musiken är där för att skapa upplevelser och starta känslor.

Samma här. Det är skillnad på utgångspunkten att skapa en produkt som har minimal distorsion kontra att skapa en produkt som ger högsta möjliga musikaliska upplevelse. Om jag är lite elak så är kanske inte tekniknärmandet den mest effektiva metoden för bästa slutprodukt. Samtidigt inser jag att ingenjörens kompetens är viktig i sammanhanget.
 

Jag ser framför mig de stora instrumentmakarna, t ex Göteborgs Georg Bolin som klättrade runt i alperna för att hitta den optimala altituden för att hitta rätt lärkträd med bäst klang via hörseln som skapade de fantastiska Bolingitarrerna. I bakgrunden fanns naturligtvis en fysik men i slutändan var det en känsla baserad på att slå två trästycken från olika altituder mot varandra för att hitta ”rätt” klang. Hur låter rätt klang i sammanhanget, kan man fråga sig. Det absoluta svaret finns inte menar jag. För en konsument handlar det mer om att fastna för en känsla som känns rätt. Den beskrivs vare sig av prislapp, effekt, utseende eller mätvärden. Den handlar om en upplevelse, vilket jag tycker många hifi-tillverkare/-säljare missar. 


Uttryck som ”lägsta distorsion”, ”maximal dynamik”, ”ofärgat ljud”, ”världens mest sålda”, ”rekommenderas av Michael Fremer”, ”årets produkt”, ”en av världens bästa...”, ”mannen bakom  X lanserar nu...”. Den typen av attribut adresserar andra typer av köpreflexer än vad jag står för. Jag attraheras mer av budskap som gavs i annonser från 30-talet typ ”lyssna på stråkvartetten, det låter banne mig som om de stodo i rummet”. Inte ett ord om effekt, distorsion eller annat ovidkommande; fullt fokus på upplevelsen.

Link to post
Share on other sites
23 minutes ago, VoicesInMyHead said:

själv känner jag inte att jag har tid

Du har samma tid som alla vi andra, 24 timmar per dygn. Jag la ner ungefär 3 timmar på service och pickup-byte. Det är en bråkdel av vad jag lägger med fixande och trixande med min digital domän (ordning och reda i databaser, uppdatering av programvaror och releaser, byte av omslagsbilder till högre upplösning, omstarter av program, katalogisering av filer, wifi och router, betalning av abonnemang osv). Det handlar om passion och att kunna spela sina musikskatter. Om man saknar sådana på vinyl är det naturligtvis en icke-fråga.

Link to post
Share on other sites
12 minutes ago, Bebop said:

Samma här. Det är skillnad på utgångspunkten att skapa en produkt som har minimal distorsion kontra att skapa en produkt som ger högsta möjliga musikaliska upplevelse. Om jag är lite elak så är kanske inte tekniknärmandet den mest effektiva metoden för bästa slutprodukt. Samtidigt inser jag att ingenjörens kompetens är viktig i sammanhanget.

 

Att börja med det man vet, innanför boxen, är klokt. Håller med om att den tekniska kompetensen är nödvändig. Att sedan lita på sina öron och trimma ger den musikaliska magin.

 

Det snackas ju mycket om Dan d'Agostinos förstärkare nu. Jag hörde en intervju med Dan.

Han sa ungefär så här. Han avstår medvetet att konstruera med de tekniskt "perfekta" mätvärden som han på ritbordet planerat för om det låter bättre med öronen med mindre perfekta mätvärden. Han väljer ljudet framför tekniken skulle man kunna säga. 

Det kräver ju en mycket kompetent lyssnare av hur musik låter.

 

Ibland tror jag att vissa märken drivs av extremt kompetenta tekniker/ingenjörer som kan ekvilibrera rent tekniskt, men att de saknar bra kunskap och erfarenhet om musik. De bästa lyckas balansera denna gungbräda.

 

Link to post
Share on other sites
49 minutes ago, VoicesInMyHead said:

 

Skönt att höra, för just sådana här trådar skrämmer mig, ibland känner jag mig lite sugen på att ta upp vinylen igen, men allt det här meckandet gör att jag tvekar och tappar lusten fullständigt. Jag vill inte hålla på och pilla och mecka och justera hit och dit. Förstår att vissa kan finna det charmigt och roligt, men själv känner jag inte att jag har tid, ro eller intresse av det. Kanske i framtiden...

 

Tack! Min mening är att avdramatisera vinylinställningarna.

Detta är ett forum där en del av oss (mig inräknad) blir lite nerdiga. Det är ofta lärorikt, men det är inte altid relevant. 80% insats är ofta gott nog för 95% av optimal effekt. Det mesta vi snackar om här på Euphonia är de sista procenten som kräver extremt mycket vilket är overkill för merparten.

Jag vill avdramatisera inställningarna av vinylsvarvens olika delar. Jag själv har inget egenintresse av att skruva på inställningar i tid och otid. Jag gjorde det en period av intresse för att bättre förstå min arm och puppa, men numera kollar jag bara med med vågen ibland. 

En gång när det var fel på Fozgometern hamnade min puppa starkt lutande utåt. Det lät fortfarande bra. Rättade så klart till felet och det blev väl lite bättre men med tanke på hur snett det satt var det en ögonöppnare på hur stabilt systemet vinylspelare/arm/puppa  och vinylskiva är.

 

Så inget att hetsa upp sig över.  Ställ in det en gång inbörjan och det kan faktiskt räcka med att lyssna med vanliga öron och kika med vanliga ögon. De sitter i par, oftast gratis, på de flesta musikintresserade. Skriva lite fram och tillbaka tills det låter bra bara. Vill man få mental härdsmälta, orolig nattsömn och verkligen veta att man gjort allt för att kräma ur de sista procenten kan man hålla på hur mycket som helst. Annars skiter man i det, njuter av musiken avslappnad med låg puls och sover sedan som en stock.

 

Mitt råd. Fixa en Technics 1210 begagnad och i ok skick. Den är rimlig i pris. Den kommer att visa dig vart åt det barkar med vinylljudet. Jag vet redan svaret. :D

 

 

Link to post
Share on other sites
9 hours ago, Apexorca said:

Mitt råd. Fixa en Technics 1210 begagnad och i ok skick. Den är rimlig i pris. Den kommer att visa dig vart åt det barkar med vinylljudet.

 

Mm, kanske det! Frågan är om jag vågar köpa en vinylspelare begagnat dock, men men, jag är nog inte riktigt där ännu, lite mycket andra utgifter just nu, men som nästa steg kan det definitivt bli aktuellt med vinyl igen. Den Rega RP6 jag hade tidigare fick se sig förbisprungen av min DAC alldeles för lätt, vilket till slut gjorde att det inte fanns så stor glädje eller mening att lyssna på vinylen. För mig som mestadels lyssnar på musik som gavs ut efter 1980 så vet jag inte om man kan tala så mycket om gömda musikskatter heller, skulle tro att 99% av alla mina dammsamlande LP's finns utgivna och tillgängliga i andra former, där är nog snarare CD's fortfarande överlägset när det kommer till musik som saknas i digital form idag.

Link to post
Share on other sites
On 2020-07-25 at 00:12, Apexorca said:

Jag har kommit fram till att en skivspelare och en vinylskiva är ett robust system för musikåtergivning. Små varianter hit eller dit hör man sällan om man inte lyssnar efter fel. Jag har testat otroligt felvinklade puppor och det låter bra ändå. Visst kan man få nerda ner sig, men det behövs inte. Det låter genuint bra ändå för det mesta. 

Det finns mer än en sida på ett mynt.

Rätt inställd pickup handlar inte bara om ljud, det är minst lika viktigt att den sitter rätt för att minimera nål och f.f.a. skivslitage.

Att ställa in en pickup motsvarar att göra en framvagnsinställning på bilen. Man kan göra den med en tumstock och ett snickarpass och troligtvis känns bilen helt OK att köra, men efter 600 mil är däcken så snedslitna att de behöver bytas.

Min skivsamling är en spegling av hela mitt liv och jag vill definitivt inte riskera att förstöra mina skivor genom att förringa betydelsen av en korrekt pickupinställning.

I min värd är det extremt dålig förvaltning av satsat kapital att ignorera detta.

 

On 2020-07-25 at 22:26, VoicesInMyHead said:

Skönt att höra, för just sådana här trådar skrämmer mig, ibland känner jag mig lite sugen på att ta upp vinylen igen, men allt det här meckandet gör att jag tvekar och tappar lusten fullständigt. Jag vill inte hålla på och pilla och mecka och justera hit och dit. Förstår att vissa kan finna det charmigt och roligt, men själv känner jag inte att jag har tid, ro eller intresse av det. Kanske i framtiden...

Jag är inte ute efter att skrämma någon men jag tycker definitivt inte att man ska förringa vikten av de parametrar som faktiskt har betydelse.

Varken en bil eller en skivspelare fungerar i all oändlighet utan service och utbyte av slitagedelar (t.ex. byta lagerolja eller byte av pickup), men har man inte intresset, tiden, kunskapen, tålamodet, en hyfsad motorisk förmåga och lämpliga verktyg för att göra jobbet själv, ja då kan man ju anlita en verkstad istället.

Det kostar bara motsvarande ett par skivor att få skivspelaren servad och pickup/tonarm injusterad. Många verkstäder erbjuder t.o.m. gratis montage om du köper en ny pickup av dem.

Jag misstänker att du lämnar in bilen för kamremsbyte, hjulbalansering och bromsrenovering, så varför inte låta "proffsen" ta hand om din skivspelare också.

 

On 2020-07-25 at 23:41, Apexorca said:

Jag själv har inget egenintresse av att skruva på inställningar i tid och otid.

Behöver du verkligen skruva på inställningarna i tid och otid så bör du nog låta någon kunnig titta över din skivspelare. Det måste vara något allvarligt fel på den, en välkonstruerad och frisk skivspelare ändrar inte sina inställningar i tid och otid.

Ett flytande verk kan förvisso behöva lite tillsyn emellanåt och om man har en skranglig möbel eller svagt golv bör man kanske kolla så att skivspelaren står i våg ett par gånger om året, men mer än så behöver man normalt inte göra mellan service/pickupbyte.

 

On 2020-07-23 at 23:44, Bebop said:

En berättigad fråga i sammanhanget är om man verkligen behöver byta redan efter 1,000 timmars speltid? Så här skriver Ortofon om Windfeld:

 

With proper care we find that up to 1000 hours is possible without degradation of performance. The stylus does begin to exhibit changes after 1.000 hours, but the stylus life as a whole is expected to top 2.000 hours. Proper care comprises the following:

  • Cleaning of record by means of fibre brush before and after every use. Cleaning of record by using record cleaning machine once in a while.
  • Cleaning of stylus by means of a fine antistatic brush. Please remember to remove dust from the diamond tip before and after playback of each record.
  • Proper adjustment of antiskating, azimuth and tracking force.

Givetvis förordar en pickuptillverkare att man byter sin pickup ofta, de talar ju för egen vinning, men i sista punkten tar de också upp varför en korrekt pickupinställningen är viktig.

Rätt inställd pickup minskar slitaget.

 

 

Link to post
Share on other sites
3 hours ago, Peo said:

Givetvis förordar en pickuptillverkare att man byter sin pickup ofta, de talar ju för egen vinning,

Det påverkar naturligtvis. Det har varit många diskussioner kring detta på en mängd forum under många år. Om man sammanfattar dessa tycks det finnas någon form av konsensus att koniska och eliptiska pickuper bör bytas eller ses över efter 500-800 timmar. På den tiden (70-80-tal) hade jag i huvudsak Ortofon VMS 20, OM30, AKG P8ES, Stanton 681EEE. Jag bytte nål varje år när skatteåterbäringen kom vare sig det behövdes eller inte. Då fanns ingen konkurrens från andra media förutom lite kassettbandsmusik,så det spelades betydligt mer vinyl då än nu hos mig.

 

På modernare slipningar som Fine Line, Microridge, Shibata och liknande som ligger an en större yta i spåret tycks den allmänna uppfattningen ligga mellan 1,500 - 2,000 timmar. Jag har pratat med Ortofons chekonstruktör, Leif Johannsen om detta, senast i fjol då jag var i Köpenhamn för demo av Ortofons nya Anna Diamond och SPU Century. Han upprepar ungefär vad de skriver. Han sa ungefär så här: Om man har ställt in pickupen rätt och spelar med någorlunda rena skivor och håller pickupen ren så kommer få märka några försämringar efter 1,000 - 1,200 timmar men efter 2,000 timmar har den definitivt inte samma brillians som en ny. Han menade också att det går spela upp till säkert 3,000 timmar utan att man äventyrar några skivor, men det låter sämre. Han poängterade att dessa tal förutsätter rena skivor, rätt inställd pickup och att man håller nålen ren. Har det börjat fastna skit på nålen är det svårt att få bort ”skiten” efter ett tag. Han rekommenderar ett par drag med deras borste före varje spelning och ännu viktigare, efter spelningen. Hans mening var också att allt för många slarvar med detta ”men det är ju bra för oss”. Min hifi-kompis i grannbyn spelar med Ortofon Cadenza Black. Han för också bok hur mycket han spelar och han kommer att skicka sin nål för retipping nu efter drygt 2,300 timmar som han nått på 4 år. Han upplever att den har tappat lite i renhet.

 

Exakt hur länge en pickup håller tror jag ingen har ett bra svar på annat än att det ”beror på”. Första steget, tycker jag, är att ha koll på hur många timmar man faktiskt spelar och ställa in pickupen rätt. Det lilla räkneverket jag har, som kostar en hundring, är ett bra sätt att hålla ordning. Jag gör ett snäpp efter ett album vilket jag räknar som 40 minuter. Det är ju lättare att fatta beslut när man vet hur många timmar man spelat.

 

Det enda jag brukar skruva lite på sen är VTF-vinkeln inom ett litet spann och låter örat bestämma. Koetsun låter bättre när jag ligger något under parallell vinkel men Windfeld med replicant 100- slipning är oerhört känslig om man hamnar under eller över. För skivslitaget inbillar jag mig att azimut-vinkeln är viktigast. .

 

Här ett exempel på forumdiskussion om hur länge en nålspets varar: https://forum.audiogon.com/discussions/what-is-the-average-lifespan-of-a-phono-cartridge

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...