Jump to content

Den perfekta högtalaren!


Double A

Recommended Posts

Hej govänner!

Ja den här tråden är väll dömd att spåra ur med en gång, men ja tycker vi försöker i alla fall ;)

Som högtalarkonstruktör så försöker man (jag) alltid komma så nära sanningen som möjligt. Om vi för en stund tänker oss att "sanningen" är ett eller flera akustiska musikinstrument framförda utan förstärkning av mic, förstärkare, högtalare etc så har vi någon form av referens, ok:)

Då är min fundering, Vad eller kanske vilka parametrar gör att vi tycker att en högtalare låter närmare sanningen än en annan?

Nu finns det säkert lika många svar som forummedlemmar men ja tycker det är intressant att höra era erfarenheter.

Är materialet i konerna avgörande?

Måste det va horn? Eller ska det vara en sluten låda?

Låter det bättre med första ordningens filter?

Måste den kunna spela 100 kHz ?

Osv.......

Fundera lite på det och dela gärna med er :)

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 92
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

En kommentar jag har stött på är denna.

-Ja går på över 100 konserter om året, så jag vet hur det ska låta!

Och med tanke på att dom allra flesta konserter är förstärkta och återgivna igenom ett PA-system av varierande kvalitet så borde den perfekta högtalaren bestå av ett kompressionshorn + en 12"are för mellanregister + ett par 18" basar som spelar ner till 45 Hz ! :)

Jag har inte sakt att det är något fel på det, men frågan är om vi kommer närmast sanningen med ett sådant system.

Link to comment
Share on other sites

Jo, där har du gett dig in i en riktig djungel. Det väcker mer frågor än svar. Ungefär som mammas köttbullar. För mig är inte konstruktionsprincipenndet viktiga. Det skall låta bra i mitt rum ihop med min utrustning i mitt rum med min musik. Med det menar jag framför allt bra balans mellan registren med "viss" rondör. De skall också spela stort och förmedla både djup och bredd (livekänsla). De skall också låta bra vid olika volym med bra dynamik. Hög upplösning är OK så länge det låter rent men med det menar jag inte bara i diskanten. Basen och diskanten får gärna vara lite avrullad så att de inte tar för mycket kommando men fortfarande fullregisterhögtalare.

Hur detta sedan åstadkoms är en annan fråga. Där har jag inte så mycket att bidra med.

Sen är det ju så att det slutliga resultatet också är beroende av annan utrustning typ pickuper, rör-/transistorförstärkare, rum, lyssningsavstånd mm. Så det är nog viktigt att de är inte ör tunade alltför hårt så att man kan tillföra det där sista med övrig utrustning.

Jag tycker också om lättmöblerade högtalare. För mig innebär det hellre djup och höjd snarare än breda bafflar. Jag vill också att skall vara klädda i trä/fanér, åtminstone delar av dem.

Link to comment
Share on other sites

Det är egentligen ganska enkelt att skriva en kravspecifikation som passar mig men jag har hittills inte träffat någon som tycker precis likadant om hur något ska låta som jag. Då blir slutsatsen att min kravspecifikation inte är perfekt för någon annan och då blir det svårt att specificera den "perfekta högtalaren".

Tråkigt svar som jag förstår att trådskaparen inte vill ha så jag kan ge några exempel på vad jag uppskattar.

1. Tillräckligt rak frekvensgång och det ska vara fullregister.

2. Rent ljud vid de nivåer jag använder.

3. Så punktformig ljudkälla som möjligt.

4. Homogen efterklang, dvs det i rummet reflekterade ljudet ska ha rimligt rak frekvensgång. (Enklaste sättet att ta reda på om det är så är att lyssna utanför rummet)

5. Bra transientsvar vid både låga och höga frekvenser.

Det finns fler punkter som är viktiga men det var i alla fall några.

Link to comment
Share on other sites

Detta är så klart ett mycket intressant ämne tycker jag. Din fråga är bra. Den ställs i ett forum där en del av oss bara är entusiaster utan genuina kunskaper om högtalarkontruktioner. Jag hör till den skaran. Men jag har massa idéer om teknik som kanske inte är rätt, men hur jag tycker högtalare skall spela musik för mina öron är jag säker på.

För våra HiFisystem finns den fasta bortre begränsningen. Det är hur inspelningen görs och lagrats så vi kan spela upp den igen. Bättre än så kan det aldrig bli.

Det första svårigheten tycker jag är vad som är just "sanningen" eftersom oförstärkta instrument kan låta mycket olika pga fabrikat och var, i vilken akustik, de spelas mm. Vi har nog olika upplevelser av vad som är rätt och vad vi gillar. Här kan vi inte bli eniga. Det finns nog ingen absolut sanning tror jag.

Följande exempel tycker jag skall finnas i en högtalare/ett system för att komma nära min sanning och det är följande:

*Dynamik: En sak jag upplever som störst skillnad mellan live och reproducerad musik genom tex hifi prylar, är dynamiken. Mycket sällan blir det realistisk dynamik i ett HiFi system. Dynamiken är ett av de starkaste uttryckssätten i musik när den spelas live, förstärkt och oförstärkt. Utan realistisk dynamik från topp till botten, macro och micro tappar jag mycket av det jag gillar med musik. Känslan. En högtalare med dålig dynamik ger ingen spelglädje.

Jag vill ha en "rak dynamikkurva". Med det menar jag att det skall finnas kraft och dynamik från de lägsta till de högste frekvenser och realistiskt hela vägen. Många högtalare klara av dynamiken i vissa områden men inte andra. Då låter det onaturligt. Många klarar av den i tex mellanregister och ner till mellanbas där de kan vara snabba och snärtiga med tryck, men sedan saknas det kraft underifrån, varför det ändå låter artificiellt och ansträngt i öronen.

I de övre registren blir vissa skrikiga vid stor dynamik och utan den lätta mjuka rena känslan. Distorsion är ofta en stor bov då.

Att få till allt detta har jag bara hört ett fåtal gånger.

*Snabbhet: Snabba start och stopp för membranen är viktiga för att återge signalen så bra det går.

*Kontroll: Högtalaren skall minimalt färja ljudet oberoende av ljudtryck vad gäller klang, eget lådljud eller egenljud från tex membran mm.

*Upplösning: Bidrar till realismen i musiken men inte lika mycket som dynamiken. Upplösningen bidrar till 2d och 3d, till microdynamiken, till ljudkaraktär på instrument och röster. Det gör enskildheter i musiken mer trovärdiga. Det bidrager också till helheten, men kan inte kompensera själv för vad för en dålig dynamik och hur en kass kontroll kan skada musiken.

Jag gilla inte system som bara spelar upplöst men utan kontroll och dynamik. Det är dessvärre vanligt.

*Musikalitet och känsla: Flummigt men kanske det viktigaste av allt. Det är det här som gör att jag lyssnar och njuter till musik. Det sammanfattar möjligen punkterna ovan.

Varför vissa högtalare har förmågan att beröra mina känslor mer än andra är mycket svårt att förklara, men jag gissar att det har med de sista justeringarna i högtalarbygget att göra, det som kanske mer har med konstruktörens fingertoppskänsla att göra.

Som konsument inom musik och hifi är jag barra intresserad av vad jag hör. Hur det är gjort är i det sammanhanget ointressant bara det låter bra. Men visst är tekniken intressant i sig men den är inte så intressant att jag kan köpa någon cool teknisk lösning om den inte låter bra.

Jag tror på döda högtalare som inte är livlösa ;) för att få kontroll på ljudet. ;)

Gärna basreflex, men slutet låter ibland också mycket bra.

Stora membran för bas är fantastiskt. Flera små kan spela mycket och djup bas med kontroll, men de blir något konstigt i mina öron som ändå inte låter rätt. Då blir inte brutalt djup bas fjäderlätt utan stressad på något vis. Basen skall ha otvungen lätt djup kraft att stödja hela registret uppöver. Det kan skänka musiken den värme som ibland saknas i vissa högtalare. Men kvaliteten på det som kommer genom basen är viktig så att den inte smetar ner och förstör uppåt i frekvenserna i stället . Då är det bättre med mindre basstöd. Skall man ha bas skall det göras bra och med besked.

Mellanbasen skall vara snabb lätt med bra stöd från de lägre frekvenserna. Dynamik och kontroll är extra viktig här. Knytnäve i bröstet skall det vara när musiken är sådan i allt ifrån rock till klassiskt.

Mellanregistret är kanske det viktigaste för att det skall låte verkligt. Här är hörseln som mest känslig och kräsen. Röster måste bli organiska och fjäderfätta i rummet. Även här är basstödet jätteviktigt för att det skall låta realistiskt och behagligt.

Diskanten skall spela upp över 20.000hz. Även om vi inte hör det direkt tror jag att det bidrager med interferenser till klangfärg och realism i de frekvenser vi faktiskt hör.

Både undertoner och övertoner skall finnas med i återgivningen om det skall upplevas verkligt. Därför är det bra att spela mer än 20.000hz och så lågt det går med kraft och kontroll.

Jag har hört många olika konstruktioner som låter bra och vägen fram är nog framkomlig på olika sätt.

Tex i München i år, hade några av de bästa systemen basen bakåt eller på sidan och hade bra stöd ända från botten. Detta är inte bara en prisfråga om det kan bli bra.

Var basen sitter är ju mindre känsligt pga spridning och den långa våglängden. Att få det i fas med det övriga så gott det går är naturligtvis viktigt.

För mig är det bättre med en bas på sidan som ofta har bättre plats än en massa små i en smal buffel framåt. Sammanlagt lika stor membranarea kanske men olika presentation.

Jag tänker också ett om flera membran skal spela samma sak är ju specifikationen för varje membran otroligt viktig att den inte skiljer sig från de övriga. Klart att den alltid kommer att skilja lite. Med färre stora membran blir denna risken mindre. Samt att det låter mer oinskränkt och luftigare. Mer naturligt.

Du nämnde PA-system. Deras fördelar är ju ofta dynamik. Det kan vara roligt men bristerna i på övriga faktorer är ibland så stora att det fallerar ändå.

Några tankar bara...

Link to comment
Share on other sites

Japp! Då har ja klivit in i djungel då :)

Jag tycker in har jätte bra tankar och funderingar här, och ingen behöver känna att man ska prestera en teknisk uppsats i ämnet ;) utan det är precis dom här personliga tankarna jag tycker är intressanta att höra.

Som Bebop sa, ämnet väcker nog mer frågor än svar och vad en tycker är tex dynamiskt kanske inte stämmer för en annan. Och ja håller med om att perfekt ljud är så mycket mer än bara högtalarna, det är ju hela kedjan givetvis. Desutom är det olika för olika personer, men ja tycker vi fortsätter att leta vidare. Ös på bara ! :)

Link to comment
Share on other sites

Jg har ingen aning om hur en högtalare skall låta, men jag har en bred erfarenhet av hur musik skall/bör/kan låta, så när jag hör en högtalare som klarar av det så vet jag att den är perfekt!

Det vore bra om den var rumsoberoende, för nästan all akustikmaterial och akustikreglering är asfult! Dessutom skulle det inte skada om den hade bra frekvensutsträckning och släpp som en 3tums bredbandare!

Fast den perfekta högtalaren konstruerades ju redan av Western Electric på 1920-talet, allt sedan har vart blekt skräp... ;)

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Jg har ingen aning om hur en högtalare skall låta, men jag har en bred erfarenhet av hur musik skall/bör/kan låta, så när jag hör en högtalare som klarar av det så vet jag att den är perfekt!

Det vore bra om den var rumsoberoende, för nästan all akustikmaterial och akustikreglering är asfult! Dessutom skulle det inte skada om den hade bra frekvensutsträckning och släpp som en 3tums bredbandare!

Fast den perfekta högtalaren konstruerades ju redan av Western Electric på 1920-talet, allt sedan har vart blekt skräp... ;)

/ptr

Ja så enkelt är det ju igentligen, vet man hur musik bör låta så känner man igen det när man hör en bra högtalare.

WE va säkert många årtionden före sin tid när det begav sig, tråkigt att utvecklingen bara gått utför dom senaste 80-åren...

;)

Link to comment
Share on other sites

Jag har gått på många konserter så jag vet att det kan låta hur som helst :)

Jag tycker det är kul att våra system låter lite olika, och det är spännande med högtalare som svarar på förändringar, exvis om man byter pu eller slutsteg.

Link to comment
Share on other sites

Ja så enkelt är det ju igentligen, vet man hur musik bör låta så känner man igen det när man hör en bra högtalare.

WE va säkert många årtionden före sin tid när det begav sig, tråkigt att utvecklingen bara gått utför dom senaste 80-åren...

;)

Jag vet AA, !life is a bitch and few know how to tame her!"

Jag inser nu att jag inte borde skrivit "så när jag hör en högtalare som klarar av det så vet jag att den är perfekt!" .. utan snarast det nästan omvända "..när jag hör en högtalare kan jag med min erfarenhet ganska snabbt avgöra om den kommer att återge musik bra eller inte!"

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Fast den perfekta högtalaren konstruerades ju redan av Western Electric på 1920-talet, allt sedan har vart blekt skräp... ;)

/ptr

Apropå WE så finns det en nyligen startad tråd på WBF forum där trådstartaren besöker en bekant som äger ett par Siemens Bionor och några unika skivspelare (såsom The American Sound). Trådskaparen har själv ett "mångmiljon" system med Alexandria, Lamm ML3 osv men blir fullständigt tagen av de gamla Bionor-högtalarna och utnämner det till det bästa system han hört under sin 50-åriga audiofil-resa. Läs hans berättelse om dessa otroliga hornhögtalarna här:

http://www.whatsbestforum.com/showthread.p...-My-Step-Beyond

Edited by MasterChief
Link to comment
Share on other sites

Apropå WE så finns det en nyligen startad tråd på WBF forum där trådstartaren besöker en bekant som äger ett par Siemens Bionor och några unika skivspelare (såsom The American Sound). Trådskaparen har själv ett "mångmiljonär" system med Alexandria, Lamm ML3 osv men blir fullständigt tagen av de gamla Bionor-högtalarna och utnämner det till det bästa system han hört under sin 50-åriga audiofil-resa. Läs hans berättelse om dessa otroliga hornhögtalarna här:

http://www.whatsbestforum.com/showthread.p...-My-Step-Beyond

I München har jag hört 2 sådana system med WE. De har verkligen en unikt verklig presentation vad gäller dynamik och släpp, storlek på orkester etc. Det är också därför jag värderar dessa egenskaper mycket högt jämfört med bara upplösning 3d, punktformighet mm som vissa moderna system har. Är livemusik, punktformigt av sin natur ??? Tycker inte jag, HiFi-artefakt???

WE tappar i upplösningstävlingen mot vissa. Men gud vilken verklig pretention, när det låter som om hela orkestern är här. Symfoniorkestern!!! WE's egenskaper är otroligt imponerande. Många nyutvecklade system har inte en chans, konstigt nog. Samtidigt är det inte möjligt att ha WE i vanliga hem, men det kan man med moderna system.

Moderna system har inte samma fysiska förutsättningar som WE.

Jag vill inte överdriva WE's fördelar, men de är värda at beakta och det belyser hur jag tycker vissa moderna system går fel i jakten på de egenskaper vi först nu lyckas förbättra mycket. På vägen tappades det bort som vi redan kunde...

Link to comment
Share on other sites

Ja dynamiken kan verkligen vara häftig i WE systemen, har också hört två olika i München, men för mig faller det på att jag inte uppfattar tonen som äkta (i brist på bättre ord).

Jag pratade med flera som tyckte det var mässans bästa ljud. Tänk va olika vi uppfattar samma sak :)

Link to comment
Share on other sites

Jag vill inte överdriva WE's fördelar, men de är värda at beakta och det belyser hur jag tycker vissa moderna system går fel i jakten på de egenskaper vi först nu lyckas förbättra mycket. På vägen tappades det bort som vi redan kunde...

Menar du att kunskapen är bort-tappad eller att resultatet uteblir?

Link to comment
Share on other sites

Menar du att kunskapen är bort-tappad eller att resultatet uteblir?

Jag tror vi fokuserat så mycket på möjligheten att få till detaljer, upplösning och "korrekthet" i massa egenskaper vi har möjlighet att göra bättre i moderna system, men mindre på rätt storlek och dynamik i ljudet, som jag i en del fall tycker är för tillbakahållen. Inte

bort-tappad
, mer bortprioriterad. Medvetet eller omedvetet.

Jag tänkte alltså på den mer realistiska storleken på presentationen. Att det låter som orkestern är så stor som den fysiskt är i verkligheten, och till viss del makrodynamiken. För mig är det en viktig egenskap när jag lyssnar koncentrerat på musik. Många system i dag låter smått men smutt... (litet och snyggt). Massa detaljer, bra microdynamik som får fram en verklighetskänsla i instrument mm. Det är jättebra men något saknas. Alla tillfällen passar inte med storskalig presentation. Tänk tex hissmusik. Jobbigt med en hel symfoniorkester med fult blås och realistiskt ljudtryck i en hiss. Påträngande... (tro inte att jag jämför fina nya hifi system med hissmusik, det var bara ett exempel)

Kanske fokuserar en del tillverkare för mycket på HiFi egenskaper och lite mindre på musikens egenskaper. Men det kan ju också vara målet. Det kan ju vara så att det skall vara anpassat till en hemmiljö där man inte vill skrämma bort familjen och grannar. Då blir det inte system med realistisk storlek på orkestrar och dynamik som riktiga instrument har.

Då blir kanske HiFi systemen ett steg upp från lurar. Man kan höra allt men polerat, nerskalat.

När jag några gånger hört HiFi egenskaper ihop med rätt storlek och dynamik så upplever jag det som mer rätt. Jag glömmer HiFi-lupperna och lyssnar bara till musiken. Då njuter jag mest. Det låter helt enkelt mer i mina öron, som musiken gör när jag hör den live. Det fyller rummet mer realistiskt och blir inte torrt.

Double A: Jag pratade med flera som tyckte det var mässans bästa ljud. Tänk va olika vi uppfattar samma sak icon_smile.gif

Jag tycker inte det var mässans bästa ljud, men det hade ovan nämnda egenskaper som många av de bästa systemen inte var lika bra på.

Lettiska Onda Ligera, som ställde ut i München i år, var åt det hållet i alla fall. En av de mer spännande uppfriskande demos jag var på.

Link to comment
Share on other sites

Vilka högtalare av Onda L lyssnade du på, Reflector?

Denna högtalare var det. Helt nyutvecklad och jag vet inte vad modellen heter, men "Reflektor" låter troligt. 4 basar spelar 20hz -600hz helt utan låda sedan tar hornet i mitten vid. Här var det realistisk musikfysik och bra nyanserat på en gång. Musik för hela slanten. Jag blev faktiskt förvånad och glad av denna upplevelse som imponerade på mig.

Inga problem med lådljud här inte. Naken ofärgad presentation med grym dynamik. Klart roligare att lyssna på en en del mycket dyrare finHiFi-system

_49U3946.jpg

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Japp!

Det är Reflector, en klart "annorlunda" konstruktion som inte borde fungera enligt textboken men desto roligare att dom fått till den :)

Jag har tyvärr inte hört den själv, men hade gärna gjort det

Hjälp en okunnig. Vad säger textboken om denna konstruktion och varför den inte fungerar?

Link to comment
Share on other sites

Textbok och textbok, men första problemet mean stöter på om man försöker spela djupbas med ett högtalarelement utan någon form av låda eller baffel är aukustiskt kortslutning.

Det innebär att det övertryck/ljudvåg som bildas framför elementet vid utgående konrörelse vill "sugas" runt elementkanten och utjämna undertrycket som bildas på baksidan av konen. Ju större baffel vi har runt elementet ju längre sträcka/tid tar det för ljudet att nå baksidan och kanselera ljudvågen och längre tid = djupare bas.

Har vi ingen baffel alls så har ljudet väldigt lätt för att slinka runt hörnet till baksidan :)

Problem nr2. Stora baselement brukar inte kunna spela så mycket mellanregister så att man kan dela dom till ett diskantelement.

Man ser ju inte så många 2-vägare byggda med en 15" bas + diskant tex.

Mellanregisterspridningen brukar också bli ett problem när man går upp i elementstorlek.

Nu har ju Onda ett diskanthorn som troligen går att dela längre ner än brukligt så dom har troligen löst det så.

Jag vet inte om dom kompenserar för basavrullningen genom användande av dsp.

Men som sakt, ja tycker det är härligt att dom vågar och ännu roligare att dom får till ljudet:))

Link to comment
Share on other sites

Textbok och textbok, men första problemet mean stöter på om man försöker spela djupbas med ett högtalarelement utan någon form av låda eller baffel är aukustiskt kortslutning.

Det innebär att det övertryck/ljudvåg som bildas framför elementet vid utgående konrörelse vill "sugas" runt elementkanten och utjämna undertrycket som bildas på baksidan av konen. Ju större baffel vi har runt elementet ju längre sträcka/tid tar det för ljudet att nå baksidan och kanselera ljudvågen och längre tid = djupare bas.

Har vi ingen baffel alls så har ljudet väldigt lätt för att slinka runt hörnet till baksidan :)

Problem nr2. Stora baselement brukar inte kunna spela så mycket mellanregister så att man kan dela dom till ett diskantelement.

Man ser ju inte så många 2-vägare byggda med en 15" bas + diskant tex.

Mellanregisterspridningen brukar också bli ett problem när man går upp i elementstorlek.

Nu har ju Onda ett diskanthorn som troligen går att dela längre ner än brukligt så dom har troligen löst det så.

Jag vet inte om dom kompenserar för basavrullningen genom användande av dsp.

Men som sakt, ja tycker det är härligt att dom vågar och ännu roligare att dom får till ljudet:))

Tack! :)

Lite av det där kände jag till på hobbynivå, men du förklarar det bra.

Som sagt. Basen hade verkligen ingen akustisk kortslutning och delningen tror jag var "naturlig". Med det menar jag att de inte delade med filter utan hade matchat elementen så att de mötte varandra i deras övre respektive nedre frekvensgräns. Konstruktören förklarade för mig så här, när jag just undrade det du beskrev. Han slapp massa elektronik och fick en "renare" signalväg.

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte riktigt vad han menar, men att jobba MED elementen är ju en vettig inställning :)

Att låta dom olika elementen spela utan ett delningsfilter är det inte många konstruktörer som klarar och hur det är i just detta fallet vet ja inte, har tyvärr inte hittat så mycket info om konstruktionen.

Men om jag har förstått det någorlunda rätt så är Reflector en aktiv konstruktion, och då är min gissning att dom jobbar med ett aktivt (ev. digitalt) filter och någon form av signal processning för att kompensera för avsaknaden av baffel.

Det kanske finns någon som vet mer om denna spännande högtalare?

:)

Link to comment
Share on other sites

Den perfekta högtalaren torde vara en kameleont.

- Varför?

- Därför rummen och anläggningarna och inte minst lyssnarens smak och upplevelse skiljer sig så mycket åt, att den ultimata högtalaren måste kunna ändra sig likt en kameleont. :)

Tekniskt sett finns det flera problem, eller brister, att beakta i en högtalare. Mer än någon annan stans i hifianläggningen är det kompromisser som gäller; kompromisserna gäller storlek, dist, spridning, djupbas, känslighet, lättdriven last, filter-skavanker, fasfel, group delay, omvandling från spänning till ström (via helt okända parametrar), med mera, etc, osv. :)

Allt detta ovan är förhållandevis kända aspekter, men marknaden - driven av vad konsumenterna tror sig vill ha - pressar fram också andra aspekter, mindre relevanta för den faktiska upplevelsen.

Link to comment
Share on other sites

Tekniskt sett finns det flera problem, eller brister, att beakta i en högtalare. Mer än någon annan stans i hifianläggningen är det kompromisser som gäller; kompromisserna gäller storlek, dist, spridning, djupbas, känslighet, lättdriven last, filter-skavanker, fasfel, group delay, omvandling från spänning till ström (via helt okända parametrar), med mera, etc, osv. :)

Det finns ju ganska mycket teknologi att ta till idag, och även komponenter. För att inte tala om simuleringsmöjlighet.

Jag vet inte hur man gör value engineering för högtalare, men det borde finnas alla möjligheter för de som kan hantverket och vet vad som händer med *) när man skruvar på en komponent eller egenskap.

En sak som jag välkomnar är justeringsmöjlighet baserad på rumsakustik och personliga preferenser (mina hgt har 0 just.möjl :unsure: )

Jag gillar även utförliga manualer.

*)

1. Tillräckligt rak frekvensgång och det ska vara fullregister.

2. Rent ljud vid de nivåer jag använder.

3. Så punktformig ljudkälla som möjligt.

4. Homogen efterklang, dvs det i rummet reflekterade ljudet ska ha rimligt rak frekvensgång. (Enklaste sättet att ta reda på om det är så är att lyssna utanför rummet)

5. Bra transientsvar vid både låga och höga frekvenser.

Det där med kameleont är kanske inte så dumt.

Det normala är att högtalare är prio 1. Allt annat ska anpassa sig till dem - elektroniken, rummet och kanske till och med lyssnaren.

Link to comment
Share on other sites

Intressanta tankar och reflektioner tycker jag :)

O ena sidan borde inte personlig smak väga så tungt i en "bedömning" OM vi strävar efter att efterlikna orginal musiken så gott det går. Det är ju "bara" till att gämföra live musik med samma stycke reproducerat vi våra högtalare i samma rum precis efter orginal musiken (enkelt och enkelt ;) )

Den högtalare som låter mest likt originalet är ju den perfekta :)

O andra sidan så upplever vi musik, instrument, röster mm alla så olika så det faller nog på den mänskliga faktorn....

Och alla har vi väll stött på proffstyckare som tycker lite mer och bättre än oss andra. Men det är ju inte säkert att dom har rätt för det.

Calles tankar om justerbarhet tycker jag personligen om, att man ska kunna justera ljudet till rummet och egna preferenser. Frågan är om kunder vill ha det så eller ska det vara en "strid" att få till ljudet med olika kablar, elektronik fötter mm mm.

Link to comment
Share on other sites

Den högtalare som låter mest likt originalet är ju den perfekta :)

Så borde det vara men verkligheten är ju också ens egna lyssningsrum och kringutrustning som man också måste ta hänsyn till. Det görs även på scen. Det finns ingen absolut PA-utrustning som funkar bäst i alla konsertrum. Musiker kan även variera sina instrument utifrån olika scener, t ex gitarrer, strängar, trumskinn, anslag mm utifrån klangen. Det kanske inte är så vanligt men det förekommer.

Verkligheten låter heller inte alltid så bra. Minns t ex basisterna Ron Carter och Buster Williams i en kvartett under Kristianstad Jazzfestival där tonerna inte riktigt gick fram på scen. Samma sak med trummisen Tony Williams grupp på samma festival. Jag hade öronringningar ett par dagar från hans cymbaler och trumpetarens övertoner. Sveriges Radio spelade in och sände konserterna. Då lät det utmärkt. Betydligt bättre än i verkligheten.

Link to comment
Share on other sites

Den högtalare som låter mest likt originalet är ju den perfekta :)

De högtalare (och elektronik för den delen) som lyfter fram detta brukar av någon anledning låta grått och livlöst.

Jag vet inte varför, och det är inte alltid så, men en gissning är att man måste ha mer än ett strikt tekniskt angreppssätt för att skapa en engagerande högtalare.

Vill också nämna att senast jag, Bebop och JFK såg Jackson Browne i Köpenhamn så skiftade han mellan 14 egna gitarrer på scenen. Varför skulle han ha det om endast en är bäst?

Nu är det väl delvis fel att jämföra en högtalare med ett musikinstrument, men det blir tydligt att det säkert inte finns någon högtalare som är bäst på allt.

Engelholms kameleont är nog inte så fel...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...