Hur högupplöst får det vara innan det blir för mycket....

[byZan]

..ja detta är frågan.

Nu kom barnbarnen och då kan man inte sitta här och pladdra....

Återkommer....om ni tycker att tråden/frågan känns spännande att utveckla?

/byZan

Edited June 14, 2015 by byZan

[calle_jr]

Jag vet inte om det finns fog för den frågan

Det verkar mysko.

Antagligen handlar det om risken att blottlägga brister i inspelnings- eller uppspelningskedjan

En (hel) del studioinspelningar låter artificiella i högupplösta system. Man tycker sig genomskåda slarv i uppmickning eller mixning.

Jag vet också att om briljansen blir för dominerande så riskerar värmen i grundklangen tryckas tillbaka.

Akustikreglering med diffussion brukar vara ett bra motmedel.

Jag kan tänka mig ha ett lite snällare sound för att kunna spela alla typer av musik.

Många äldre analoga skivor har en råhet i mjukvaran som aldrig kvalitetssäkrats utanför 40-10000Hz

Dåliga moderna inspelningar är mycket jobbigare att lyssna på. De distar inte men låter syntetiskt vilket jag har mycket svårare för

[Bebop]

Såg ett uttalande i Down Beat av musikern Paquito d'Rivera som gjorde en liten resumé om hur mycket djävulskap mikrofoner ställt till med. Han summerade ungefär så här:

• I och med mikrofoners intrång tog man första steget till onaturliga orkesterklanger. Det kunde i någon mån försvaras för instrument som gitarr och akustisk bas samt sång.
  
• Med tiden skulle allt förstärkas med resultat att allt låter onaturligt.
  
• Nu har man också reducerat den akustiska rumsklangen genom att koppla instrument direkt till mixerbordet.
  
• Ljudvolym och balans över registren är idag helt artificiell
  
• Förr var livemusik den renaste och finaste. Nu mixar och trixar man så att livemusik skall låta som iPod
  

Paquito är en ytterst munvig person med stor humor och värme. Men det ligger en hel del i det han säger om man generaliserar lite. Jag var på konsert på Montmartre med Phil Woods en gång. Han vägrade spela om inte mickarna togs bort förutom den till basen. Allt hördes plus att publiken tvingades hålla tyst.

Men det är naturligtvis skillnad på musik och det finns inte endast ett sätt.

Jag reagerar inte så mycket på hög upplösning så länge det låter rent och balanserat. Jag reagerar mer på avsaknad av dynamik på många inspelningar och onaturlig balans mellan registren, platt ljudbild, distorsion och liknande. Det är en anledning till att jag lämnade transistorvärlden för 10 år sedan som jag tyckte accentuerade dåliga utgåvor. Det finns naturligtvis transistorsteg som låter bra och jag har heller inte hört alla. Men tillräckligt många för att sätta ner foten mot något som jag tycker har en "naturligare" och mer "musikalisk" klang med bredare och större ljudbild med större djup.

Nackdelen är att bra rörprylar är rätt så kostsamma, man får byta rör (som också kostar en slant för större steg), enstaka rör kan börja krångla, dyra säkringar om ett rör kortsluts, högre energikostnad och ett inte obetydligt värmetillskott i rummet. (De mest kända bas- och gitarrförstärkarna använder också rör fortfarande, inte sällan 6550 och KT88). Men njutningen är så pass mycket större så dessa avigsidor betyder inget i sammanhanget. Jag har normalt heller inte den typen av problem som tråden adresserar. När det förekommer är det kopplat till dåligt hantverk av inspelningarna/mixningar/mastrar vilket inte är ett nytt problem och det är heller inte kopplat till vinyl eller CD.

[conan]

Nej det kan inte bli för högupplöst om bara elektroniken och högtalarna klarar av det.

[musicalPeople]

Intressant frågeställning.

Jag tycker inte att en anläggning kan bli för högupplöst. Jag tror inte att jag kan ha någon nytta av högre upplösning än 100-120 dB, men jag har svårt att tänka mej att det skulle bli någon negativt effekt med högre upplösning än så.

Jag gissar att frågeställaren använder ordet upplösning på en lite annorlunda sätt än hur man vanligtvis använder det. Det ska bli intressant att få höra mer om hur resonemanget kring den här frågan går.

[Apexorca]

Jag tycker inte det kan bli för högupplöst om vi isolerar upplösningen som en faktor Jag kan inte se hur det skulle kunna vara ett problem.

Dock är det inte alltid så stor skillnad på musikupplevelse bara för att det blir grymt högupplöst, men i bland så är det det. Vi vill ju återskapa musiken trovärdigt och det kan ju aldrig bli mer högupplöst än verkligheten, men man vill komma så nära verkligheten (vad det nu är) som möjligt. Hög upplösning gör det möjligt att få med mer information från verkligheten. Hela kedjan måste ha prestanda nog att föra vidare den högupplösta signalen för att det skall komma öronen till del.

Om det låter dålig av högupplöst så är det i alla fall inte den höga upplösningen som är orsaken. Bara att den har information nog att avslöja något annat fel. Då ges möjlighet att fixa det också. Därmed kan hela signalkedjan förbättras.

Jag tror de nya högupplösta digitala formaten sätter eld i baken på tillverkare senare i kedjan. De måste vara så bra att de kan hantera den signalen. Det tycker jag man märket tydligt.

[byZan]

..ja detta är frågan.

Nu kom barnbarnen och då kan man inte sitta här och pladdra....

Återkommer....om ni tycker att tråden/frågan känns spännande att utveckla?

/byZan

Tillbaka efter lek med barnbarn, tvätt av altan, matförberedelse inför grillningen, grillning och lite tv-tittande på några som gifte sig (frun och gäster ville titta lite så jag fick snällt sitta med och fick helt enkelt stå ut) igår.

Ser att det ramlat in lite kommentarer kul.

Min fråga eller snarare fundering var (såg att ordet högupplöst kanske inte uppfattades som jag ville eller så är ordet inte det jag menade) börjar det inte bli för högupplöst och för mycket digitalt ljud numera. Själv gillar jag högupplöst (detaljrikt, rent o s v) men saknar ibland det som berör, det naturliga, värme o s v.

Detta var princip grunden till skapandet av tråden, även om jag tror det kan komma mer från mitt tangentbord när vi vidareutvecklar detta.

/byZan

[byZan]

Jag vet inte om det finns fog för den frågan

Det verkar mysko.

Antagligen handlar det om risken att blottlägga brister i inspelnings- eller uppspelningskedjan

En (hel) del studioinspelningar låter artificiella i högupplösta system. Man tycker sig genomskåda slarv i uppmickning eller mixning.

Jag vet också att om briljansen blir för dominerande så riskerar värmen i grundklangen tryckas tillbaka.

Akustikreglering med diffussion brukar vara ett bra motmedel.

Jag kan tänka mig ha ett lite snällare sound för att kunna spela alla typer av musik.

Många äldre analoga skivor har en råhet i mjukvaran som aldrig kvalitetssäkrats utanför 40-10000Hz

Dåliga moderna inspelningar är mycket jobbigare att lyssna på. De distar inte men låter syntetiskt vilket jag har mycket svårare för

Det finns kanske en förklaring till hur jag menade även om frågan kunde ha formulerats bättre, men fog tycker jag frågan har

I övrigt så håller jag med - om jag nu förstår dig rätt

/byZan

Edited June 14, 2015 by byZan

[byZan]

//

Jag reagerar inte så mycket på hög upplösning så länge det låter rent och balanserat. Jag reagerar mer på avsaknad av dynamik på många inspelningar och onaturlig balans mellan registren, platt ljudbild, distorsion och liknande.

//

Det var lite så som jag också tycker.

Kan idag vid bl a demos tycka att det blivit för högupplöst/digitalt/syntetiskt, ingen värme, inget som berör även om musiken i sig kan vara bra.

Medger att ordet högupplöst var fel utryckt av mig, men nu vänder vi blad.

/byZan

[byZan]

Nej det kan inte bli för högupplöst om bara elektroniken och högtalarna klarar av det.

Är det så enkelt?

/byZan

[byZan]

Jag tycker inte det kan bli för högupplöst om vi isolerar upplösningen som en faktor Jag kan inte se hur det skulle kunna vara ett problem.

Dock är det inte alltid så stor skillnad på musikupplevelse bara för att det blir grymt högupplöst, men i bland så är det det. Vi vill ju återskapa musiken trovärdigt och det kan ju aldrig bli mer högupplöst än verkligheten, men man vill komma så nära verkligheten (vad det nu är) som möjligt. Hög upplösning gör det möjligt att få med mer information från verkligheten. Hela kedjan måste ha prestanda nog att föra vidare den högupplösta signalen för att det skall komma öronen till del.

Om det låter dålig av högupplöst så är det i alla fall inte den höga upplösningen som är orsaken. Bara att den har information nog att avslöja något annat fel. Då ges möjlighet att fixa det också. Därmed kan hela signalkedjan förbättras.

Jag tror de nya högupplösta digitala formaten sätter eld i baken på tillverkare senare i kedjan. De måste vara så bra att de kan hantera den signalen. Det tycker jag man märket tydligt.

Du hade nog skrivit lite annorlunda om jag hade varit bättre på att förklara vad jag funderat på

Hög upplösning kan ibland göra skillnader skriver du, jag antar att de då är samma system du lyssnar på? Varför låter det så olika då? Kan det vara så att något har gått överstyr? vad isf?

Då är man säkert inne på det calle_jr och Bebop skrev! Men oavsett mikrofoner och digitala/analoga instrument o s v så tycker jag mig uppleva att nypa värme saknas ibland och därför inte berör så som jag önskar.

Tillverkare kanske försöker få oss (mig) att bli imponerade av ljudet som presenteras? I någon minut kan jag hålla med om att det kan låta ballt men i längre än så vill jag eller snarare orkar jag inte lyssna. Visst har ljudet hemma hos mig blivit mer högupplöst genom åren och jag ska villigt erkänna att att tidigare systen inte varit i närheten av det jag nu har, men frågan återstår - är det inte för mycket nu av det digitala högupplösta? Jag tror jag har nått taket för att orka lyssna avslappnat, skönt och länge. Visst finns det saker jag kan göra i och runt anläggning och rum för att lyfta ljudet, men frågan återstår - är det inte lite för mycket nu?

Jag kan vara ute och cykla (blandar kanske äpplen och päron) eller så kan det kanske uppfattas som provocerande? Men vi kör på så får vi se vart detta tar vägen?

/byZan

[calle_jr]

Det finns kanske en förklaring till hur jag menade även om frågan kunde ha formulerats bättre, men fog tycker jag frågan har

I övrigt så håller jag med - om jag nu förstår dig rätt

Ja, det jag reagerade på var din formulering i rubriken.

Oändlig upplösning är ju verkligheten. Och kunde man efterskapa verkligheten perfekt så är det väl bra (om det finns utrustning som kan hantera det).

Men jag tror inte det var det du egentligen ville fråga, därav mitt svar.

[byZan]

Ja, det jag reagerade på var din formulering i rubriken.

Oändlig upplösning är ju verkligheten. Och kunde man efterskapa verkligheten perfekt så är det väl bra (om det finns utrustning som kan hantera det).

Men jag tror inte det var det du egentligen ville fråga, därav mitt svar.

/byZan

[calm]

Man kan möjligen formulera det hela genom att säga att ju mer detaljrik återgivningen är på bekostnad av helhet så blir framställningen obalanserad och overnaturlig. I ett liveuppträdande som är min referens flyter toner och harmonier ihop på ett sätt som skapar musikalisk helhet. Om man redan från inspelningen separerar alla ljud i olika kanaler och sedan mixar dem till en helhet så blir det lätt kliniskt och i mina öron oengagerat. Detta förstärks genom att man har ett system som kan återge detaljerna på samma sätt. Avsaknaden blir då den naturliga harmonin bestående av olika instruments klangmässiga sammanblandning.

Jämför man detta med äldre tiders mikrofonuppställning som ofta bestod av en eller flera mikrofoner uppställda framför en ensamble eller orkester så förstår man skillnaden. Själv föredrar jag liveinspelningar eftersom man också får med rummet och just de interagerande harmonierna. Jag tror att detta är vad som avses som motsatsen till högupplöst och där instrument i närmickning blir för skarpa i konturerna. Detta förstärks av ett system som återger det hela på samma sätt.

Jag var i NYC härförleden och lyssnade på The Bad Plus och koncentrerade mig på att höra hur en kontrabas låter i verkliga livet. Det är mycket resonanser utan tvekan något som man skulle uppfatta som en inte tillräckligt definierad bas i ett modernt system, en blöt bas. Men frågan är om inte detta är verkligheten och inte den torra varianten.

Jag vet många system i München som gav wow-känsla i förstående men efter ett tags lyssnande började man sakna den musikaliska värmen och glöden. Lyssningen blev ansträngande och könlös. En teknisk fulländning där man tappar något på vägen, man saknar den naturliga känslan.

Därför tycker jag att system som skapats av verksamma musiker med teknisk kompetens blir de bästa. Jag tror att man gärna får ha den erfarenheten för att lyckas fullt ut.

Ibland lyfter man fram vinyl såsom något som är mer harmoniskt och musikaliskt och det är kanske därför att mediet i sig omfattar många äldre inspelningar som låter mer levande, men också för att det ger en viss mjukhet i framställningen.

Calm

[byZan]

Man kan möjligen formulera det hela genom att säga att ju mer detaljrik återgivningen är på bekostnad av helhet så blir framställningen obalanserad och overnaturlig. I ett liveuppträdande som är min referens flyter toner och harmonier ihop på ett sätt som skapar musikalisk helhet. Om man redan från inspelningen separerar alla ljud i olika kanaler och sedan mixar dem till en helhet så blir det lätt kliniskt och i mina öron oengagerat. Detta förstärks genom att man har ett system som kan återge detaljerna på samma sätt. Avsaknaden blir då den naturliga harmonin bestående av olika instruments klangmässiga sammanblandning.

Jämför man detta med äldre tiders mikrofonuppställning som ofta bestod av en eller flera mikrofoner uppställda framför en ensamble eller orkester så förstår man skillnaden. Själv föredrar jag liveinspelningar eftersom man också får med rummet och just de interagerande harmonierna. Jag tror att detta är vad som avses som motsatsen till högupplöst och där instrument i närmickning blir för skarpa i konturerna. Detta förstärks av ett system som återger det hela på samma sätt.

Jag var i NYC härförleden och lyssnade på The Bad Plus och koncentrerade mig på att höra hur en kontrabas låter i verkliga livet. Det är mycket resonanser utan tvekan något som man skulle uppfatta som en inte tillräckligt definierad bas i ett modernt system, en blöt bas. Men frågan är om inte detta är verkligheten och inte den torra varianten.

Jag vet många system i München som gav wow-känsla i förstående men efter ett tags lyssnande började man sakna den musikaliska värmen och glöden. Lyssningen blev ansträngande och könlös. En teknisk fulländning där man tappar något på vägen, man saknar den naturliga känslan.

Därför tycker jag att system som skapats av verksamma musiker med teknisk kompetens blir de bästa. Jag tror att man gärna får ha den erfarenheten för att lyckas fullt ut.

Ibland lyfter man fram vinyl såsom något som är mer harmoniskt och musikaliskt och det är kanske därför att mediet i sig omfattar många äldre inspelningar som låter mer levande, men också för att det ger en viss mjukhet i framställningen.

Calm

Lysande calm, lysande

/byZan

[new order]

Ett högupplöst digitalt format i kombination med en bra inspelning borde för alltid stoppa alla argument om cd kontra vinyl.

Med hög upplösning och stort dynamik omfång så borde det vara ett format som "rules them all". Sen om detta inte låter bra

på vissa anläggningar finns det förbättringar att göra på anläggningarna. Så borde det vara i en idealisk värld. Men jag tror aldrig

att vi kommer att få uppleva det i någon större konsumentvänlig och bred version.

[Apexorca]

Jag ser det som att vi diskuterar 2 saker. Jag menar upplösning på ljudet. Alltså hur mycket information från inspelningen vi sparar, men det verkar som om vi pratar inspelningsteknik också och hur vi sedan mixar mm.

Upplösning har väl inget med hur man mixar eller var man sätter mikrofoner att göra. Är det inte att det bara är mer information från musiken? Kan man inte ha högupplöst från tex bara 2 mikrofoner, men att det snappar upp mer information?

Edited June 14, 2015 by Apexorca

[new order]

Jag ser det som att vi diskuterar 2 saker. Jag menar upplösning på ljudet. Alltså hur mycket information från inspelningen vi sparar, men det verkar som om vi pratar inspelningsteknik också och hur vi sedan mixar mm.

Upplösning har väl inget med hur man mixar eller var man sätter mikrofoner att göra. Är det inte att det bara är mer information från musiken? Kan man inte ha högupplöst från tex bara 2 mikrofoner, men att det snappar upp mer information?

Jovisst. Men det här med att ha så högupplöst som möjligt, är det ens eftersträvansvärt? De flesta här på euphonia har peakat hörselprestandamässigt för länge sedan.

Att ha ett högupplöst format kan vara till lika stor gagn för oss som en med nedsatt syn ser på full hd. Vi måste acceptera att vi inte har samma hörselprestanda som vi hade i tonåren upp till 20 års åldern.

[Apexorca]

Jovisst. Men det här med att ha så högupplöst som möjligt, är det ens eftersträvansvärt? De flesta här på euphonia har peakat hörselprestandamässigt för länge sedan.

Att ha ett högupplöst format kan vara till lika stor gagn för oss som en med nedsatt syn ser på full hd. Vi måste acceptera att vi inte har samma hörselprestanda som vi hade i tonåren upp till 20 års åldern.

Menar du att det inte finns anledning för oss att ha högupplöst musik för att vi inte hör lika bra som i tonåren och att vi nu inte hör förbättringar i reproducerad musik av den anledningen?

Jag tror, med respekt för din uppfattning och din slutsats, att det är väsentligen fel.

Det vi hör sämre av är möjligen de högsta frekvenserna. Det vi sysslar med i vår hobby har mycket att göra med träning och erfarenhet. Det finns inget som säger att vår hörsel numera inte kan höra/bedöma detaljer i ljudåtergivning minst lika bra som när vi var yngre.

Jag hör skillnader på HiFi och kan bedöma ljudmässig prestanda bättre nu än när jag var 20år.

Glöm inte att hörselorganet är kopplat till en hjärna som kan utvecklas och tränas i uppfattningen och tolkning av det vi hör. Det finns döva eller nästan döva som kan spela musik och bedöma instrument långt bättre än normalt hörande. Det finns en kvinna percussionist Evelyn Glennie, från Skottland som är världens bästa trots ett gravt hörselhandikapp, Hon blev förklarad som döv i ca 11 års ålderns men började ändå spela trummor. Hon slår de flesta på fingrarna vad gällt nyanser och uttryck i musiken. Detta är ett extremt exempel, men det är helt klart applicerbart på det vi pratar om här.

Edited June 14, 2015 by Apexorca

[new order]

Menar du att det inte finns anledning för oss att ha högupplöst musik för att vi inte hör lika bra som i tonåren och att vi nu inte hör förbättringar i reproducerad musik av den anledningen?

Jag tror, med respekt för din uppfattning och din slutsats, att det är väsentligen fel.

Det vi hör sämre av är möjligen de högsta frekvenserna. Det vi sysslar med i vår hobby har mycket att göra med träning och erfarenhet. Det finns inget som säger att vår hörsel numera inte kan höra/bedöma detaljer i ljudåtergivning minst lika bra som när vi var yngre.

Det måste du få tro. Det är klart att vi hör om ljudet blir BÄTTRE på de frekvenser vi hör. Men man kan ju diskutera förmågan att återge frekvenser upp till100 000 hz!? Möjligen är det bra om vi är djurvänner och vill glädja våra hundar och kanske fladdermöss.

Vi bör dessutom vara mer erfarna i att tolka ljudet än de som är totalt ointresserade. Men vi hör inte lika höga frekvenser som vi gjorde under ungdomsåren. Ingen lyssningserfarenhet kan kompensera just det.

Jag hör skillnader på HiFi och kan bedöma ljudmässig prestanda bättre nu än när jag var 20år.

Glöm inte att hörselorganet är kopplat till en hjärna som kan utvecklas och tränas i uppfattningen och tolkning av det vi hör. Det finns döva eller nästan döva som kan spela musik och bedöma instrument långt bättre än normalt hörande. Det finns en kvinna percussionist Evelyn Glennie, från Skottland som är världens bästa trots ett gravt hörselhandikapp, Hon blev förklarad som döv i ca 11 års ålderns men började ändå spela trummor. Hon slår de flesta på fingrarna vad gällt nyanser och uttryck i musiken. Detta är ett extremt exempel, men det är helt klart applicerbart på det vi pratar om här.

Detta argument känner jag igen. Vi kanske utvecklar och tolkar bättre det vi hör. Det stämmer säkert. Att vi lärt oss och fått en uppfattning om hur det bör låta.

Men jag tror inte att man behöver vara hifi intresserad för detta, eller ens lyssna mycket på musik. Vissa människor har detta inärvt tror jag och kan ge omdömmen om ljudkvalitet väl i klass med oss rävar.

[Bebop]

Jag tror också man lämna ålder därhän. Det finns heller inte så mycket musik som ligger över 15,000 hz. Tror det var i Stereophile det redovisades någon rapport om att vldigt få hör mer än just 15,000 hz. En del skivbolag redovisade frekvensomfånget förr bland dem inspelningar som idag klassas som klassiker både ljud och musik. Oftast låg dessa på 30-15,000 hz. Sveriges radio sänder ca 40-14,000 (minns inte exakt men något ditåt).

Jag håller med Calm att live är väldigt annorlunda än hifi. Ibland låter det dessutom betydligt bättre hemma än live, kan jag tycka. Det finns ingen absolut referens i det avseendet i min värld. Men i en bra lokal, bra musik, en bra lyssningsplats och bra ljudkillar kan en livekonsert låta magiskt och då är det svårslagbart. Men "hög upplösning" är inget begrepp som brukar användas i konsertsammanhang. Och som betyg på ljudet hemma brukar jag inte använda det heller. Musikalitet för mig kommer ur begrepp som djup, bredd, panorama, balans, dynamik och liknande. Hög upplösning eller detaljeringsgrad ger mig negativa vibbar, men det kan handla mer om hur vi använder ord.

Edited June 14, 2015 by Bebop

[new order]

Jag tror också man lämna ålder därhän. Det finns heller inte så mycket musik som ligger över 15,000 hz. Tror det var i Stereophile det redovisades någon rapport om att vldigt få hör mer än just 15,000 hz. En del skivbolag redovisade frekvensomfånget förr bland dem inspelningar som idag klassas som klassiker både ljud och musik. Oftast låg dessa på 30-15,000 hz. Sveriges radio sänder ca 40-14,000 (minns inte exakt men något ditåt).

Då borde vi vara nöjda med Cd och vinyl logiskt sett? De formaten borde räcka väl till för vår hörsel.

Med en bra produktion kan bägge formaten låta fantastiskt.

[musicalPeople]

Man kan möjligen formulera det hela genom att säga att ju mer detaljrik återgivningen är på bekostnad av helhet så blir framställningen obalanserad och overnaturlig. I ett liveuppträdande som är min referens flyter toner och harmonier ihop på ett sätt som skapar musikalisk helhet. Om man redan från inspelningen separerar alla ljud i olika kanaler och sedan mixar dem till en helhet så blir det lätt kliniskt och i mina öron oengagerat. Detta förstärks genom att man har ett system som kan återge detaljerna på samma sätt. Avsaknaden blir då den naturliga harmonin bestående av olika instruments klangmässiga sammanblandning.

Jämför man detta med äldre tiders mikrofonuppställning som ofta bestod av en eller flera mikrofoner uppställda framför en ensamble eller orkester så förstår man skillnaden. Själv föredrar jag liveinspelningar eftersom man också får med rummet och just de interagerande harmonierna. Jag tror att detta är vad som avses som motsatsen till högupplöst och där instrument i närmickning blir för skarpa i konturerna. Detta förstärks av ett system som återger det hela på samma sätt.

Bra synpunkter. Den här trenden med att ”närmicka”, dvs. att trixa med tidsinformation och ta bort rumsreflexer från materialet som spelas in, har gått för långt. Det fungerar bra om man nöjer sig med att ”närmicka” sångaren i genres som ”singer Song writer” men när man ger sig in på att ta bort rumsinformation från instrumenten så blir det, precis som du skriver, skarpa konturer mellan instrumenten. Det här är dock inget som har med hög upplösning att göra. Eftersom man tar bort information så kan man faktiskt säga att man sänker upplösningen men mer korrekt är att inte blanda in ordet upplösning i det sammanhanget.

Jag tror inte att antalet spår som ska mixas samman har någon större påverkar på utfallet. I studios har man används sig av den tekniken i många år och det finns flera bra musikproduktioner som är sammansatt på det sättet. Att ta bort rumsinformationen är ett medvetet val som musiker/tekniker gör. Ska man ge sig på att spekulera i varför så kanske det är nutidens sätt att möblera bostäder som lett till den här trenden. Kala väggar och lite möbler gör att efterklangen blir hög och kanske försöker man kompensera för det genom att ta bort efterklangen från inspelningen.

Edited June 14, 2015 by musicalPeople

[musicalPeople]

Jag ser det som att vi diskuterar 2 saker. Jag menar upplösning på ljudet. Alltså hur mycket information från inspelningen vi sparar, men det verkar som om vi pratar inspelningsteknik också och hur vi sedan mixar mm.

Upplösning har väl inget med hur man mixar eller var man sätter mikrofoner att göra. Är det inte att det bara är mer information från musiken? Kan man inte ha högupplöst från tex bara 2 mikrofoner, men att det snappar upp mer information?

”Mer information” är det samma sak som högupplöst?

Gles jazz innehåller betydligt mindre information än hårdrock. Betyder det att Jazz är lågupplöst och hårdrock är högupplöst?

[Bebop]

Då borde vi vara nöjda med Cd och vinyl logiskt sett? De formaten borde räcka väl till för vår hörsel.

Med en bra produktion kan bägge formaten låta fantastiskt.

Jo, så är det säkert. Skillnaden mellen bra material på de båda formaten är inte särskilt stor men ändock är det skillnad att höra t ex Mahler på t ex 24/96 mot 16/44 men inte vad gäller frekvensomfång. Musik innehåller mer än så.

[musicalPeople]

Hög upplösning kan ibland göra skillnader skriver du, jag antar att de då är samma system du lyssnar på? Varför låter det så olika då? Kan det vara så att något har gått överstyr? vad isf?

Då är man säkert inne på det calle_jr och Bebop skrev! Men oavsett mikrofoner och digitala/analoga instrument o s v så tycker jag mig uppleva att nypa värme saknas ibland och därför inte berör så som jag önskar.

Tillverkare kanske försöker få oss (mig) att bli imponerade av ljudet som presenteras? I någon minut kan jag hålla med om att det kan låta ballt men i längre än så vill jag eller snarare orkar jag inte lyssna. Visst har ljudet hemma hos mig blivit mer högupplöst genom åren och jag ska villigt erkänna att att tidigare systen inte varit i närheten av det jag nu har, men frågan återstår - är det inte för mycket nu av det digitala högupplösta? Jag tror jag har nått taket för att orka lyssna avslappnat, skönt och länge. Visst finns det saker jag kan göra i och runt anläggning och rum för att lyfta ljudet, men frågan återstår - är det inte lite för mycket nu?

Jag kan vara ute och cykla (blandar kanske äpplen och päron) eller så kan det kanske uppfattas som provocerande? Men vi kör på så får vi se vart detta tar vägen?

/byZan

Vissa tillverkare lägger tyvärr till en s.k. ”imponatoreffekt”, t.ex. en höjning av frekvenskurvan vid någon frekvens som skapar precis den effekt som man vill åstadkomma. Jag tror i och för sig att det är vanligast i på lite billigare apparater men det kan nog hända att även high-end prylar drabbas av detta.

Det problem med avsaknad av lite värme i ljudet är det nog många som upplever. Man kan naturligtvis påverka det genom att köpa någon kraftigt distade rörförstärkare eller ett par högtalare som har en kabinett ”sjunger med”. Själv tycker jag inte att det är rätt väg men tycker man att det hjälper så är det inte fel att överväga en sådan lösning. Andra sätt att komma åt problemet är att förbättra akustiken.

Tyvärr så är det väldigt vanligt att avsaknad av värme i ljudet beror på att musiken blivit söndermastrad vid produktion och det är mycket svårt eller till och med omöjligt att göra något åt det i efterhand. Det har skrivit metervis av text kring detta ämne så jag rekommenderar att du googlar lite på det, men i korthet kan man säga att man av kommersiella skäl vill höja medelnivån så mycket man kan. Det gör man genom att komprimera ljudet, dvs. höja dom svaga ljuden. Det gör att dynamikomfånget minskar samtidigt som ljudet i det område där hörseln är som känsligast (mellanregister, diskant) blir kraftigare. Som inte det vore nog så ger man sig också på att flytta energi från basområdet till mellanregister och diskant. Detta för att människan upplever diskantljud som högre även om ljudet ligger på samma nivå som basen. Här lycks man alltså på ett ”finurligt” sätt skapa en upplevd höjning av ljudet utan att egentligen höja det.

Som du antagligen märkt så stämmer inte din definition av ordet upplösning så bra ihop med den här problematiken

[musicalPeople]

Jo, så är det säkert. Skillnaden mellen bra material på de båda formaten är inte särskilt stor men ändock är det skillnad att höra t ex Mahler på t ex 24/96 mot 16/44 men inte vad gäller frekvensomfång. Musik innehåller mer än så.

Om du hör skillnad på Mahler i 24/96 mot 16/44 så vågar jag sätt en stor summa pengar på att det är olika mastringar som du jämfört.

Edited June 14, 2015 by musicalPeople

[byZan]

Min fråga eller snarare fundering var (såg att ordet högupplöst kanske inte uppfattades som jag ville eller så är ordet inte det jag menade) börjar det inte bli för högupplöst och för mycket digitalt ljud numera. Själv gillar jag högupplöst (detaljrikt, rent o s v) men saknar ibland det som berör, det naturliga, värme o s v.

/byZan

Som du antagligen märkt så stämmer inte din definition av ordet upplösning så bra ihop med den här problematiken

Japp! Det var uppfattat sedan tidigare, men so what, man lär sig så länge man lever och ni har ju hamnat rätt ändå

/byZan

[byZan]

Vissa tillverkare lägger tyvärr till en s.k. ”imponatoreffekt”, t.ex. en höjning av frekvenskurvan vid någon frekvens som skapar precis den effekt som man vill åstadkomma. Jag tror i och för sig att det är vanligast i på lite billigare apparater men det kan nog hända att även high-end prylar drabbas av detta.

Det problem med avsaknad av lite värme i ljudet är det nog många som upplever. Man kan naturligtvis påverka det genom att köpa någon kraftigt distade rörförstärkare eller ett par högtalare som har en kabinett ”sjunger med”. Själv tycker jag inte att det är rätt väg men tycker man att det hjälper så är det inte fel att överväga en sådan lösning. Andra sätt att komma åt problemet är att förbättra akustiken.

Tyvärr så är det väldigt vanligt att avsaknad av värme i ljudet beror på att musiken blivit söndermastrad vid produktion och det är mycket svårt eller till och med omöjligt att göra något åt det i efterhand. Det har skrivit metervis av text kring detta ämne så jag rekommenderar att du googlar lite på det, men i korthet kan man säga att man av kommersiella skäl vill höja medelnivån så mycket man kan. Det gör man genom att komprimera ljudet, dvs. höja dom svaga ljuden. Det gör att dynamikomfånget minskar samtidigt som ljudet i det område där hörseln är som känsligast (mellanregister, diskant) blir kraftigare. Som inte det vore nog så ger man sig också på att flytta energi från basområdet till mellanregister och diskant. Detta för att människan upplever diskantljud som högre även om ljudet ligger på samma nivå som basen. Här lycks man alltså på ett ”finurligt” sätt skapa en upplevd höjning av ljudet utan att egentligen höja det.

Som du antagligen märkt så stämmer inte din definition av ordet upplösning så bra ihop med den här problematiken

Då är det kanske det de gör nuförtiden, lägger till s.k. imponatoreffekt och det gillar jag inte.

Har ett hyfsat system och hör skillnader på digitalt vs. analogt och gillar det analoga även om jag tycker det digitala också låter hyfsat bra. Så det blir inga nya inköp a la rör till huvudanläggningen och visst kan akustiken förbättras men det var kanske inte det jag syftade på i första hand, men tack för tipset.

Gillar inte heller dåliga inspelningar och söndermastrade produktioner. Om de där nu ska lura oss att gilla ljudet så som jag tycker att det blivit för mycket av på senare tid så vill jag inte vara med längre, det räcker med att blivit lurad fram till nu

/byZan

[new order]

Undrar inte om vi egentligen menar samma sak fast formulerar det på ett annorlunda sätt?

Den största boven i fråga om välljud och dess brister är just inspelningen och dess kvalitet! Kan vi enas om det?

Jag undrar om inte det är betydligt viktigare än vilket format det spelas på?