Sign in to follow this  
Adagio

Vilken förmån!

Recommended Posts

Man kan ibland fråga sig när man börjar räkna ihop summan på sin o andras hifi, är det vettigt?

Jag har inte längre samma möjlighet att lyssna på musik, tiden verkar inte räcka till som förr.

Jag prioriterar min familj mer. Då frågar jag mig detta ibland. Men svaret kommer oftast direkt de tillfällen jag kan sätta mig oc lyssna.

Nej i ett större resonemang om västvärldens konsumtion och den snedvridna fördelningen av välstånd i världen. Men jag gör mitt bästa utifrån mina möjligheter att skänka pengar till miljö och organisationer som bidrar till bl.a. att främja utbildning i fattiga länder.

Så jag känner att jag ändå drar mitt strå till stacken och då är jag faktiskt värd att med gott samvete njuta av musik på min underbara musikanläggning, mat för själen!

Det slog mig igår, jag kom hem från jobbet och övriga familjen var ute, snabbt på med rör-riggen. Jag stod och bläddrade förväntansfullt bland vinylskivorna när ytterdörren gick upp. Lika glad som jag blev av att mina kära kom hem, lika snuvad blev jag på den förväntade stunden av eufori.

Rören blev stående på tomgång, vi lagade mat, åt middag, drack kaffe och umgicks. Efter nattandet av barn sa jag till min sambo. Jag vill verkligen lyssna på musik en stund innan vi ser film, är det OK?

-självklart! Vi ses sen. Sa hon.

Jag valde ut en skiva, den nästan magiska ritualen med skivborsten, pucken och nålrengörning...förväntan.

Och vad det infriades! Underbart! Allt för sällan har jag förmånen att från tre timmar av tyst bakgrund samt uppvärmning få avnjuta musik. Vanligtvis blir det musik direkt vid påslag, då hör man ju tyvärr inte de grader av förbättring som med tiden kommer under en lyssningssession. Att få avnjuta en väluppvärmd rigg från noll.

Absolut värt vart enda öre!

Edit pga T9

Edited by Adagio

Share this post


Link to post
Share on other sites

Visst finns det mängder av frågor till att investera i njutning, när pengarna kunde rädda liv istället. Komplicerad filosofi. Somliga köper sommarhus, stuga i fjällen eller i Spanien, dyra båtar som är dyyyra att driva, bilar, frimärken, tavlor mm.

Jag förstår inte dilemmat med att hifi/musik skulle vara svårare att motivera än annat. Jag har en kompis som jagar och köper vapen för hiskeliga summor. Då presterar de inte ens bättre skytte, bara har en historia, känsla och detaljer som ger njutning. Helt ok med mig.

Jag har möjlighet att lyssna betydligt mer än det Adagio beskriver och jag tycker det är värt investeringen varje gång.

Det är en förmån.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det finns olika perioder i livet där olika prioriteringar får råda.

Tonåren, studenttiden och fram till familjebildning var det hög prioritering på hifi och musik, men utifrån plånbokens storlek klara begränsningar. Kunde leva med en stereo och en madrass på golvet och pasta, ris och någon gång en burk sardiner.

Första riktiga jobbet. Småbarnsåren fram till barnens utflytt, inget egentligen mer än sparsamt investerande. Avbetalning av studielån, investering i bostad. Men musikintresset avtog inte.

Medelåldern och barnens utflytt, med ganska bra ekonomi som möjliggjorde tunga hifi-investeringar. Hifins guldålder.

Nu när man blivit äldre sitter man ganska nöjd med ett bra system och bara njuter av musik!

Oavsett intressen så kan man naturligtvis alltid fundera på om värdet står i proportion till investeringens storlek. Men köpte jag en båt eller en sportbil så är egentligen det säkert samma känsla av frihet och tillfredsställelse att äga och att kunna nyttja närhelst jag vill.

Sedan reflekterar man alltid om orättvisor i världen och varför en del inte har mat för dagen och andra vältrar sig i lyx. Men den frågan är evig och hittar egentligen inget svar mer än slumpen avgör av vem och var man är född.

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vissa saker köper man med hjärtat. Bonus ifall det inte kostar så mycket men ofta så är det en rejäl prislapp på roliga saker.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Var och en väljer självklart hur man vill prioritera och använda sina pengar och förhoppningsvis genererar det något slags välstånd förr eller senare i andra änden om man konsumerar.

Man kan ju samtidigt fundera på om och hur man kan konsumera mera etiskt och klimatsmart. Musikindustrin hamnar ju i detta sammanhang hoplöst på efterkälken i o m att man inte utnyttjar möjliga incitament för att dra sitt strå till stacken. Diskussionen runt downloads/streaming kontra fysiska media i insändartråden tycker jag är ett bra exempel på detta. Om vi bortser från den personliga tillfredsställelsen att ha ett fysiskt media i sin hand, så är det ju egentligen rätt korkat att en miljon musikälskare världen över skall köpa en skiva som producerats och transporterats med avsevärd miljöpåverkan för att sen samma miljon människor skall lägga energi på att rippa den innan den förpassas in i garderoben för att "den kan vara bra att ha någon gång". Det vore väl den enklaste saken i världen att se till att en högkvalitativ digital download var ordentligt billigare för att driva på denna utveckling. Jämför programvaruindustrin - de flesta programvaror köper du ju inte i låda med media, manual o s v och det funkar ju oftast utmärkt.

...tycker en som precis tagit steget in i "hifins guldålder" - klockrent begrepp :D

Share this post


Link to post
Share on other sites
...tycker en som precis tagit steget in i "hifins guldålder" - klockrent begrepp :D

Era beskrivningar stämmer väl med min utveckling, framför allt Calms då vi är ungefär i samma ålder.

Kan väl också tillägga att konsumtion, investeringar och vinster skapar välstånd i ett land via skatter av skilda slag där den som tjänar mer också (normalt) betalar mer skatt både i pengar och procentuellt samt bidrar även med mer momsinbetalningar. En inte alldeles obetydlig mängd av dessa pengar går till hjälp i fattigare länder både som pengar, utbildning, sjukvård mm direkt från riksdagen. Dessutom bidrar vi via EU och FN-organ samt frivilliga organisationer från religiösa instanser, röda korset, läkare utan gränser och allt vad de heter.

Jag tycker inte det finns skäl till dåligt samvete. Men att resurserna är ojämt fördelade i världen råder det ingen tvekan och det är ett sundhetstecken att skänka problematiken en tanke och empati utöver de indirekta och direkta insatser som faktiskt görs.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är ett hårt liv vi lever, vi utan dedikerat lyssningsrum :)

Hur lite tid jag än har att lyssna till musik, kommer jag aldrig tumma på intresset och möjliga köp. Möjlighet till välljud ska alltid finnas tillgängligt :) Skulle jag få för mig att avyttra intresset som följt mig mer eller mindre hitills skulle förmodligen ett stort tomrum och saknad uppstå. Självklart för mig som vi har med autogiro för UNICEF och även ekonomiskt stöd till Adoptionscentrum. Är inte att stilla ett samvete, utan är bara så självklart för oss ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Så sant, jag bara försökte resonera lite kring dels att man man har en väldigt väljudande anläggning och att de gånger man har förmånen att uppleva den, uppvärmd och körklar från början så inser man/jag hur enormt nöjd jag är.

Man stöter ju ibland på folk som ifrågasätter om det ska behöva vara såpass kostsamt.

Att jag sedan resonerade i termer om relation till vad pengarna ev kunde uträtta i världen var inte för att väcka dåligt samvete eller så, mer förebygga den invändningen och påpeka att jag är medveten om problematiken.

Annars kan jag uppfattas som själgod, att bara utan reflektion säga rakt ut "Gud va bra musikanläggning jag har, trots att den bara spelar musik två,tre timmar i veckan så är det välspenderade pengar" även om det defacto är precis det jag gjorde. ;)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej!

Kloka tankar här - visst har man olika hifi-åldrar. Själv så är jag lite tråkig hifi-mässigt, då jag egentligen inte uppgraderar min rigg och har inte gjort så på ett bra tag förutom att lägga till Streaming-möjlighet. Nej tiden/pengarna har de senaste åren mest gått åt till att köpa skivor och främst vinyl. Många kopplar bort musik o filmintresset i småbarnsåren, men det påverkade inte mig så mycket utan det blev tvärtom med bättre ekonomiska resurser så blev det fler inköp. Dåligt samvete - Nej.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Nu har jag ingen tokdyr anläggning men jag vet att mitt intresse tenderar att gå i lite vågor, golf säsong, familj etc. Jag har medvetet lagt mig på en nivå där pengarna jag lagt på stereon inte betytt att jag behövt prioritera ner något annat, även om hifi är mitt huvudintresse och har varit så i väl över 20 år.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Det är ett hårt liv vi lever, vi utan dedikerat lyssningsrum :)

Hur lite tid jag än har att lyssna till musik, kommer jag aldrig tumma på intresset och möjliga köp. Möjlighet till välljud ska alltid finnas tillgängligt :) Skulle jag få för mig att avyttra intresset som följt mig mer eller mindre hitills skulle förmodligen ett stort tomrum och saknad uppstå. Självklart för mig som vi har med autogiro för UNICEF och även ekonomiskt stöd till Adoptionscentrum. Är inte att stilla ett samvete, utan är bara så självklart för oss ;)

Kommer knappats bli något dedikerat lyssningsrum även om förutsättningra finns längre fram, men det kostar också att bygga om och även om det skulle råka regna pengar över en någon dag så kommer jag avstå då det istället är viktigare att lägga pengar på lite bättre grejer i anlägningen.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
Sign in to follow this