Jump to content

Veckans skivtips : V51 2004


plundin™
 Share

Recommended Posts

Jag hade tänkt att veckans skivtips skulle bli Alexander Mosolovs lilla industrilepos "Zavod" (Järnverket), detta stycke var från början en del i hans balett Op. 19 "STÅL" (1926) men bryts ofta nu för tiden ut som ett enskillt stycke. Inte minst för att både Bernt och Bröderna Olofsson vart lite roade av den när jag spelade min liveinspelning med Göteborgssymfonikerna och Mario Venzago under den senaste Demossessionen på Mårten Design (ie. Coltrane/Lamm/dCS/Jorma). Tyvärr visar det sig när jag kollar igenom vad som finns på marknanden (dvs. Internet) att det inte finns någon vettig inspelning tillgänglig, den enda inspelningen som verkar finnas är en med italienaren Riccard Chailly på Decca, min minnesbild av denna är inte positiv. Så tils det dyker upp nått vettigt att rekomendera får den ligga på is!

Bela Bartok tillhör dom kompositörer var musik kan vara allt från häftigt dynamisk till enkelt solemn. Tidigare i år gav Skottska Linn Records ut en skiva med min favorit dirgent Charles Mackerras och Skottska kammarorkstern. Där spelar dom Bartoks Musik för Slagverk, Stråkar och Celesta ett verk som i rätt inspelning kan sänka vilken högtalare som helst.

James Porter skriver såhär i Linnhäftet :

Béla Bartók (1881-1945) wrote his Music for Strings, Percussion and Celeste (1936), Sonata for Two Pianos and Percussion (1937) and the Divertimento (1939) just before World War 2 at a time of gathering gloom in Europe. The first of these pieces, composed in the summer of 1936 for the Swiss conductor Paul Sacher and the Basle Chamber Orchestra on its tenth anniversary, is rightly regarded as the most significant of his chamber orchestra works, displaying as it does Bartók’s highly-developed techniques of variation and an amazing economy of means. The premiere took place in Basle on 21 January 1937. The instrumentation is both unusual and challenging: a double string orchestra with celeste, harp, piano, xylophone, kettledrums and a miscellaneous collection of percussion under the control of one player. The common title of the work in English, however, Music for Strings, Percussion and Celeste, is somewhat misleading since the word in the original German title, ‘Saiteninstrumente’, refers to instruments that have strings but which are not necessarily bowed, such as the harp, and while technically the piano is a percussion instrument it operates through the striking of strings by hammers. Bartók himself only finalised the title as he evolved the conception of the scoring. The placement of the orchestra on the stage has the two groups of string players separated by the other instruments which are placed centrally, and this spatial relationship gives a sense of three-dimensionality in performance. Bartók uses the string instruments both antiphonally and in combination, with and without the percussion instruments, all of which are sounded in original and imaginative ways. This recording uses a smaller orchestra than is customary, one specifically allowed by Bartók in a letter of 1936 to Max Adam, in which he mentions that Paul Sacher had 30 string players available and that this was sufficient. The only proviso was that the two string orchestras should have equal numbers. Comparable to Sacher’s original forces, the present recording uses 34 string players who are equally divided into five first violins, four second violins, three violas, three cellos and two double basses for each orchestra.

Engelska pressreaktioner kan man läsa HÄR

Veckans skivtips :

ckd234.JPG

Linn CKD 234 / Innehåller även : Bartok - Divertimento I och Kodaly - Dances of Galánta

Rent audiofilt är nog detta den bästa inspelningen av MfSS&C men det finns några inspelningar som är musikaliskt en smula bättre, tex.

Dirigerad av Antal Dorati på Mercury Living precence.

B0000057MT.01.LZZZZZZZ.jpg

(Som är på gång som SACD)

Dirigerad av Ferenc Fricsay på Deutsche Gramophon

4474432.jpg

En klassiker i Mono

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Den finns också med på en SACD nyutgåva av RCA Living Stereo titlar. Man har där slagit samman två vinylskivor: Bartok: Concerto for Orchestra och MfSS&C.

Rekommenderas varmt!

Reiner är liksom Dorati och Bartok Ungrare och det förklarar nog varför det är så fina tolkningar. :)

Link to comment
Share on other sites

MfSS&C använde jag för att skrämma upp mina föräldrar med när jag var i 20-årsåldern. Den är ju filmmusik också, ur "The Shining". Perfekt att varva med Ozzy Osbourne. ;)

Off topic: En annan skrämselskiva är Shostakovich Cellokonsert nr 2 med Mstislav Rostropovich och Bostons Symfoniorkester. Dirigent Seiji Ozawa. :)

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...