Jump to content

Ett eftermiddagsbygge


Rydberg

Recommended Posts

Denna kabel har dubbla högrena massiva silverledare. Jag köpt en kabelsnutt från en holländsk snubbe som han hade "lekt" med, han förstod nog inte att en 110-Ohmskabel inte är ägnad åt obalanserad överföring.

Egenhändigt byggda RCA-kontakter, dessa åkte i soporna.... :app:

cable_04.jpg

Link to comment
Share on other sites

Sen glömde jag att ta mer bilder under själva byggprocessen :blush Så här ser i alla fall den färdigbyggda kabeln ut

cable_09.jpg

Intressant. Kabelbygge inbillar jag mig är en underskattad del av hobbyn som fler borde testa. För egen del har det skapat en del upplysande fakta kring kabeln "på fina gatan" kontra den hemgjorda (med bra material). Jag återkommer också med ett reportage om detta.

Link to comment
Share on other sites

Intressant. Kabelbygge inbillar jag mig är en underskattad del av hobbyn som fler borde testa. För egen del har det skapat en del upplysande fakta kring kabeln "på fina gatan" kontra den hemgjorda (med bra material). Jag återkommer också med ett reportage om detta.

Ja det är lite kul faktiskt :mm: Byggde kabel med RG 142 U för ett par veckor sedan som jag är väldigt nöjd med!

cable_11.jpg

Edited by Rydberg
Link to comment
Share on other sites

I jämställdhetens namn ser jag att det är olika pris på hona och hane... :D

Kablar är kul! Det är intressant att se tillverkningsprocessen och hur de olika materialen fogas samman för att bli en färdig produkt, oavsett om det är på "vardagsrumsnivå" eller som reportaget från Jorma med maskiner för flera hundra tusen. Detta känns ju lite mer jordnära och kanske rent av inspirerande nog för att man själv ska ge det ett försök, bra jobbat Rydberg!

Link to comment
Share on other sites

I jämställdhetens namn ser jag att det är olika pris på hona och hane... :D

Kablar är kul! Det är intressant att se tillverkningsprocessen och hur de olika materialen fogas samman för att bli en färdig produkt, oavsett om det är på "vardagsrumsnivå" eller som reportaget från Jorma med maskiner för flera hundra tusen. Detta känns ju lite mer jordnära och kanske rent av inspirerande nog för att man själv ska ge det ett försök, bra jobbat Rydberg!

Tack! :blush

Ja att bygga en förträfflig kabel är inte svårt, köpa några meter av den milspecade teflonkabeln RG 142 (t.ex. härifrån) och vettiga kontakter. Jag betalade 80€ inkl frakt för 10 meter kabel.

Oyaide-kabeln är betydligt dyrare och brukar ligga runt 200€/m för oterminerad kabel.

Edited by Rydberg
Link to comment
Share on other sites

Kul med lite pyssel! ...det blir ju dessutom snyggt! :)

...jag funderar själva på lite kabelpill....dels för jag skulle behöva ändra lite i kabellängderna och dels för att ha lite terapiarbete....men då är det signal och högtalarkablar....

\\K-man

Link to comment
Share on other sites

Verkar bra. Klart intressant.

Har du valt längd för att minimera stående vågor eller helt enkelt så kort som möjligt?

Jag blir också intresserad men inbillar mig att jag då måste ge mig på allt signalkablage (många meter).

Längden på digitalkabeln är HELT ovetenskapligt vald, jag hittade en snutt för 30€ som jag köpte! :app:

Det analoga signalkablaget är ju rätt billigt (8€/metern), så blir inte så dyrt även om det är många metrar.

Link to comment
Share on other sites

Hur är det eg. En impedansanpassad kabel som denna, skall inte den ha en viss längd för att matcha t.ex 110 Ohm?

Och hur mäter man fram rätt impedans?

Vh Micke

Detta motstånd har ingenting med längden på ledaren att göra utan detta är impedansen en elektromagnetisk våg "ser" när den färdas ut med ledaren. Det kallas även vågimpedans eller karakteristisk impedans.

Link to comment
Share on other sites

Sen ska det ju inte heller blir några reflektioner i kabeln eftersom den är impedansmatchad.

tänkte citera ditt tidigare inlägg där du kommenterade den tidigare mindre lyckade termineringen, men hoppar på nu.

Termineringen är ju helt avgörande när det kommer till karaktäristisk impedans. Iallafall I coax sammanhang om jag kommer ihåg mina kurser rätt.

Labbar och teorin var kopplat till Hf och det var länge sedan. Har en minnesbild av att lödning inte nödvändigtvis var bra för att säkra karaktäristik.

Jag inser att frågan möjligen är korkad, men hur tillämpas trasnmissionsreglerna I en balanserad kabel med repspektive terminering? Till mitt försvar så har jag hållt på med mjukvara de senaste 20 åren.

Link to comment
Share on other sites

Impedansen är mellan ledaren och ytterhöljet så att säga, och inte längsledes i kabeln så längden spelar ingen roll.

Däremot undrar jag om du kan garantera 110ohm hela vägen om du terminerar den själv? Det brukar ställas väldigt höga krav på kontaktering av digitala kablar.

Link to comment
Share on other sites

tänkte citera ditt tidigare inlägg där du kommenterade den tidigare mindre lyckade termineringen, men hoppar på nu.

Termineringen är ju helt avgörande när det kommer till karaktäristisk impedans. Iallafall I coax sammanhang om jag kommer ihåg mina kurser rätt.

Labbar och teorin var kopplat till Hf och det var länge sedan. Har en minnesbild av att lödning inte nödvändigtvis var bra för att säkra karaktäristik.

Jag inser att frågan möjligen är korkad, men hur tillämpas trasnmissionsreglerna I en balanserad kabel med repspektive terminering? Till mitt försvar så har jag hållt på med mjukvara de senaste 20 åren.

Har gjort de där laborationerna också, det var ca 15 år sedan :shy: . I min applikation här tror jag inte det är superkänsligt om det blir lite missmatchning i kontakteringen eftersom våglängden är lång i förhållande till transmissionslängden, jag förlorar lite signalstyrka bara. För längre kablar är det kritiskt men storleken på reflektionerna beror direkt på hur stor missmatchning du har. Det är för övrigt samma regler som gäller hos en sådan kabel.

Inom aerospacebranschen såg jag i princip bara crimpade kablar för HF.

Link to comment
Share on other sites

Impedansen är mellan ledaren och ytterhöljet så att säga, och inte längsledes i kabeln så längden spelar ingen roll.

Däremot undrar jag om du kan garantera 110ohm hela vägen om du terminerar den själv? Det brukar ställas väldigt höga krav på kontaktering av digitala kablar.

Det där kan nog missförstås av många Ekman, skulle man mäta mellan ytterhöljet och innerledaren med en multimeter skulle du mäta M-ohm. Jag funderade lite på hur jag skulle kunna förklara det här med vågimpedans på ett begripligt sätt och kom på att analogin med en vattenslang kanske kan fungera. Det som händer när man mäter med en multimeter på en kabel är som att man skulle mäta hur mycket kraft man behöver för att trycka in vatten i en vattenslang som är full med vatten och där änden är tillsluten. Ja det skulle naturligtvis behövas otroligt mycket kraft, motståndet är stort. Men säg att slangen inte är full med vatten, vilket motstånd skulle då kranen känna i varje given tidpunkt tills dess att kabeln var fylld med vatten? Detta motstånd är för vattenkranen vad den karakteristiska impedansen är för källan i fallet ovan.

Anledningen till att man inte kan mäta detta med en multimeter mellan skärm och ledare är att "vattenslangen blir fylld direkt", man hinner helt enkelt eftersom signalen färdas utmed ledaren i närma ljushastighet.

Din andra fråga: Se svar till Matrixen :)

Link to comment
Share on other sites

Måste då som totalt obildad hemmafuskare ställa en eller några frågor:

Vad är det som gör den ena kabeln till 110 ohm, den andra till 75 och den tredje till 50 ohm (tänker nu på koaxialkablar man kan köpa på lösmeter, vilket kabeln på bilden här i tråden väl egentligen är en bättre variant av)

Skulle kabeln få annat ohm-värde om man skalade bort skärmarna och bara behöll den teflonisolerade ledaren - eller påverkar det bara kapacitans eller induktans?

vad skulle vara rätt ohm-värde för vanlig signas- resp högtalarkabel - eller spelar det ingen roll där?

Link to comment
Share on other sites

Vad är det som gör den ena kabeln till 110 ohm, den andra till 75 och den tredje till 50 ohm

Geometrin på kabeln och dielektrikats egenskaper.

Skulle kabeln få annat ohm-värde om man skalade bort skärmarna och bara behöll den teflonisolerade ledaren

Ja.

påverkar det bara kapacitans eller induktans?

Ja. :)

vad skulle vara rätt ohm-värde för vanlig signas- resp högtalarkabel - eller spelar det ingen roll där?

Det spelar ingen roll.

Link to comment
Share on other sites

I min applikation här tror jag inte det är superkänsligt om det blir lite missmatchning i kontakteringen eftersom våglängden är lång i förhållande till transmissionslängden, jag förlorar lite signalstyrka bara. För längre kablar är det kritiskt men storleken på reflektionerna beror direkt på hur stor missmatchning du har. Det är för övrigt samma regler som gäller hos en sådan kabel.

Om jag lärde mig lite mer om hur kablar och kontakter funkar så kunde jag nog kräma ur lite mer hifi från stereon.

Det verkar så. Det jag har randomtestat har gett ganska stora skillnader.

Tack för denna input!

Skulle gärna se motsvarande rapport för signalkablar (låg- och högnivå) :shy: Jag använder inga digitalkablar.

Link to comment
Share on other sites

Detta motstånd har ingenting med längden på ledaren att göra utan detta är impedansen en elektromagnetisk våg "ser" när den färdas ut med ledaren. Det kallas även vågimpedans eller karakteristisk impedans.

Okaj, tror jag fattar.det handlar om ngn form av impulsmätning med en signal. Vid vilken(a) frekvens mäter man?

Vhh Micke

Link to comment
Share on other sites

Okaj, tror jag fattar.det handlar om ngn form av impulsmätning med en signal. Vid vilken(a) frekvens mäter man?

Vhh Micke

Nä det är ingenting med någon mätning att göra utan är en egenskap en transmissionsledare har. Däremot kan man undersöka vilken impedans en kabel har genom att skicka en puls via den och titta på reflektionen när den är ansluten till en viss last (se länk nedan).

Karakteristisk impedans räknas ut som följande

4a8ee4bd3cd65fe1dc2d570eb8c01670.png

R är kabelns resistans och G är kabelns konduktans (G=1/R)

Som du ser, skulle ledaren har noll resistans skulle ekvationen bli enkel, allt kan förkortas bort utom L och C

fc01e8240a1809ed1f49c201a8501fec.png

Den karakteristisk impedansen blir alltså roten ur induktansen delat med kapacitansen, dvs är frekvensoberoende.

Tittar man på den första ekvationen ser man vidare att när w blir stor (w=2*pi*f) kommer de termerna att dominera och impedansen går mot den förenklade formen.

Så här kan man mäta karakteristisk impedans

Edited by Rydberg
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...