Jump to content

Ditt senaste skivinköp...., del 2.


eliot

Recommended Posts

Droppade in hos den lokala skivhandlaren. Helt plötsligt en känsla av Record Store Day då det börjar plockas upp utrustning i butiken och tre gitarrister uppenbarar sig. De är från Gotland och heter EP`S TRAILER PARK och tackar så mycket för att få köra några låtar från deras platta "Lojsta & other stories from an Island" som släpptes

14 Jan. De hade med sig en bunt nypressade vinyl, så det var bara nypa ett exemplar. Ett smakprov:

Bild från butiken. Som lite kuriosa kan nämnas att han till höger fick en guldbagge senast för bästa scenografi, Roy Anderssons film

"En duva satt på en gren och funderade på tillvaron"

DSC_0027_zpsme2umis6.jpg

DSC01551_zpsagfo7kva.jpg

Blev lite annat också.

Har denna sedan tidigare på vinyl, men det skadar inte att köpa en till. Är en av flera RUSH-plattor re-isssue som dyker upp framöver med anledning 40 år sedan de blev den grupp de fortfarande är idag, med att trummisen Neil Peart anslöt 1975, det årtal "FLY BY NIGHT" är ifrån.

DSC01548_zpstnblr2q8.jpg

Även här var det nypressat. Har den tidigare på CD, så vinylen var inte så mycket att tveka på.

DSC01550_zps5p58wqjg.jpg

Och så blev det en begagnad i mycket bra skick. 40 riksdaler. Björn J:son Lindh - Boogie woogie

DSC01549_zps4akk0ref.jpg

Edited by YYZ
Link to comment
Share on other sites

Tack för tipset om Hampton Hawes, har inte hört honom tidigare, det låter väldigt bra! Har lyssnat på låtar som Hip och Summertime, den senare tillsammans med Charles Mingus på bas. Får nog leta upp den här skivan "Mingus Three" från 1957. Och sedan "Four!" och "For Real!". Så inget inköp ännu alltså men det kommer att bli. :)

51MPkJDSh0L.jpg

Då har jag fått hem en gammal utgåva av den här skivan. Det knastrar en del men ljudbilden (mono) är mycket djup och inbjudande, jag njuter till fullo av den här lekfulla triojazzen

Link to comment
Share on other sites

Albumen väller in...

Tenoristen Teddy Edwards har en stor fet och bluesig ton. Dessutom handlar det om Contemporary records vilka sällan överaskar negativt vare sig vi pratar musik eller ljud. Heart & Soul från 1962

POakiN.jpg

Här har Teddy Edwards sällskap av Howard McGheeTogether Again från 1961 som är en liten boppig sak. Återigen på Contemporary (S7578)

qI4W7D.jpg

En del skivetiketter får en del att rygga tillbaka med osäkerhet om deras kvalitet. Interplay är ett sådant. Det var en liten amerikansk etikett som gav ut alldeles utmärkta jazzplattor med musiker från framför allt det som ofta kallas västkustjazz. Här ett exempel med den mycket fina tenoristen Warne Marsh och pianisten Sal Mosca som kompas av basisten Sam Jones och trummisen Roy Haynes. Men på sidan ett är det bara sax/piano. Sidan 2 är en liveinspelning med kvartette där ljudkvaliteten fått stå tillbaka för det musikaliska. Albumet heter How Deep/How High inspelad mellan 1977-79. Eftersom upplagorna var begränsade och en begränsad utgivning kan man förvänta sig att Interplay ökar i värde efterhand. En del plattor från Interplay finns återutgivna på Discovery, så även denna

P9EHRU.jpg

Etiketten Bethlehem har lite klassisk status. De har gett ut en del pärlor. Här är en av deras senare utgåvor från 1978 med trummisen Stan Levey där även Dexter Gordon lite överraskande finns med bland västkustarna Conte Candoli,tp - Frank Rosolino,tb - Leroy Vinnegar,b och Lou Levy,p

LC3fKf.jpg

Arnett Cobb, The Wild Man of the Tenorsax var en stor showman när det begav sig med sin honky tonky style. Han försvann under 60-talet pga av hälsoproblem (poliorelaterat om jag minns rätt). I mitten av 70-talet gjorde många jazzmusiker lite av en revival och plötsligt stod många av de gamla stjärnorna i ljuset igen. En av dessa var Arnett Cobb som gjorde en bejublad comeback 1978 med Arnett Cobb is Back på skivmärket Progressive.

wLKbd3.jpg

Än mer västkustjazz. Nu i trioformat med pianisten Lou Levy med Touch of Class på det lilla skivbolaget Dobre som har stora likheter med Interplay ovan.

P3oU7E.jpg

Nils-Jörgen Steens Beatkapell har knappast någon missat som besökte jazzklubbarna i Danmark under 60- och 70-talen. Det dröjde emellertid 12 år innan de gav ut en platta 1976 som de kallar Nils-Jörgen Steen's Beatkapel Plays Jazz (RCA Victor). Detta är en härlig swing-platta med bl a Jesper Thilo, Hugo Rasmusen med flera. Deras stompiga version av Flat Foot Floogie är obetalbar. Jag budade max 300:- men fick den för 19:-. Ingen stor efterfrågan m a o vilket kanske säger en del om vilka som handlar på en del auktionssiter.

vx6wuE.jpg

Återigen en bunt Contemporary och nu med Shelly Manne med albumen Shelly Manne & His Men at the Black Hawk vol 1-4 som jag tidigare bara haft komplett på CD tidigare som gav ut 5 volymer. Men originalutgåvorna på LP var bara fyra och de har jag nu kompletta i mycket fina original. Mycket bra plattor med en fantastisk uppställning som utöver trummisen Shelly Manne bestod av Joe Gordon,tp - Richie Kamuca,ts - Victor Feldman,p - Monte Budwig,b

ksCpYu.jpg

Edited by Bebop
Link to comment
Share on other sites

Jag förbeställde ett par remastrade reissues... :app:

Rush - Exit...Stage Left

Released in August, 1981, Exit…Stage Left, a live album, was recorded during the Moving Pictures tour at the Montreal Forum and in Glasgow Scotland,

peaking in the Top 10 of the Billboard charts, buoyed by live versions of 'Close to the Heart,' 'Tom Sawyer' and 'A Passage to Bangkok.'

Exit…Stage Left has been remastered on 200-gram, heavyweight vinyl at legendary Abbey Road Studios using the

Direct to Metal Mastering (DMM) audiophile copper plating process, all from original analogue masters.

Rushexit.jpg

All the World's a Stage has been newly-remastered on 200-gram, heavyweight vinyl at legendary Abbey Road Studios using the Direct to Metal Mastering (DMM) audiophile copper plating process,

all from original analogue masters. This 1976 double-live album was recorded at Toronto's Massey Hall June 11-13, during the band's 2112 tour, with the title a nod to William Shakespeare.

The record climbed to #40 on the U.S. Billboard chart, and going platinum in the States and Canada.

The original vinyl edition was formatted for auto-change continual play turntables and this edition matches that original vinyl release with LP one featuring sides A & D and LP 2 featuring sides B & C.

Rush - All The World's A Stage

Rushall.jpg

Som alltid går det att förundras över Amazons låga fraktkostnader och då skickas de ändå separat beroende på olika utgivningsdatum:

Order Summary

Item(s) Subtotal:

$77.96

Shipping & Handling:

$12.96

Total before tax:

$90.92

Estimated tax to be collected:

$0.00

Grand Total:

$90.92

Link to comment
Share on other sites

En leverans från Elusive Disc där jag fick några utgåvor på 2x45rpm 180g:

  • MFSL 2-45435 Miles Davis/Sorcerer Mobile Fidelity
  • MFSL 2-45436 Miles Davis/Nefertiti Mobile Fidelity
  • ORGLP0130-45 Charles Mingus/Mingus Ah Um, ORG Columbia
  • ORGLP0153-45 Borodin/Symphonies Nos. 2 & 3 ORG London
  • APLP029-45 Ry Cooder/A Meeting By The River Analogue Productions

De nya återutgåvorna av Living Stereo lär vara mycket bättre än de tidigare som gavs ut av Classic Records så jag köpte några favoriter

  • LSC 1806 Strauss/Also Sprach Zarathustra
  • LSC 1934 Bartok/Concerto for Orchestra
  • LSC 2230 Fritz Reiner/Spain
  • LSC 2341 Saint-Saens/Symphony No. 3

där jag kan jämföra med originalen av LSC 1934 & LSC 2230 samt Chesky-utgåvan av LSC 2230 :app:

LSC 2230 har jag även som 45rpm-utgåva av Classic Records (4 enkelsidigt graverade skivor)

Jag har precis börjat prenumerar på den andra serien (20 LP) av Music Matters Blue Note utgåvor på 33rpm och nu kom de två första i serien:

mm-bn33-2_zps7a525aa7.jpg

Det är lite jobbigt med alla 45rpm Blue Note utgåvor så det är skönt med 33rpm :app:

Det blev också:

Joan Baez/Diamonds and Rust in the Bullring Analogue Productions

James Brown/Love Power Peace Sundazed 3LP

Billie Holiday/At Storyville  ORG Music Black Lion

samt en nyutgåva av ett av mina favoriter:

Dire Straits/Love Over Gold WEA 180g LP 

Link to comment
Share on other sites

Jag har precis börjat prenumerar på den andra serien (20 LP) av Music Matters Blue Note utgåvor på 33rpm och nu kom de två första i serien:

Nu igen :o Det är ett gott betyg på Blue Notes musik. :)

Här kommer det nya boxar i det fantastiskt fina CD-formatet som bara låter bättre och bättre (i DSD-konvertering i världens bästa spelare som jag har :closedeyes: )

Philips tillhör en av klassikerna när det gäller klassisk musik. Nu har man gett ut en box på 55 CD-plattor som innehåller fantastisk inspelningar och tolkningar med bl a: Arrau, Haitink, Grumiaux, Brendel, Gergiev, Marriner, Te Kanawa, Kondrashin, Previn, Sawallisch, Uchida och många, många fler med några av de bästa orkestrarna i världen. Och detta för en spottstyver i sammanhanget. Det låter fantastiskt bra.

dTxRyB.jpg

Här en detalj från den 182-sidiga boken som förutom detaljer om inspelningarna kör Philips inspelningshistoria, viktiga personer och årtal samt inspelningsutrustning och information om studion.

JGUPpQ.jpg

Jag har också beställt Mercury's Living Precense Box 3 (53 CD) som släpps andra halvan av mars.

4gsFdC.jpg

Decca har också släppt sin 3:e box, men den hoppar jag. De inspelningarna är lite för gamla i min smak och tillför inget för min del.

Link to comment
Share on other sites

(i DSD-konvertering i världens bästa spelare som jag har :closedeyes: )

*Hostattack* :santagrin::D

Decca har också släppt sin 3:e box, men den hoppar jag. De inspelningarna är lite för gamla i min smak och tillför inget för min del.

Du menar egentligen fjärde med monoboxen :?:;) Som jag också hoppar över. :)

IMG-7992-2.jpg

Link to comment
Share on other sites

Du menar egentligen fjärde med monoboxen :?:;) Som jag också hoppa över.

Det står ju fyra på din box... så monoboxen måste ju vara nr 3... ;) Jag har helt missat Phase 4.

Det finns naturligtvis fina inspelningar och musiker i monoboxen. En del av dessa har jag på vinyl. Men hur klassiska och legendariska dessa än är så tycker jag att nyare inspelningar ger mig betydligt mer. Det kommer också ut mycket fina nyinspelningar idag på t ex Harmonia Mundi, Chandos, Decca, Hyperion, Onyx, Virgin... som jag inte vill vara utan. Allt var inte bättre förr.

Link to comment
Share on other sites

Philips tillhör en av klassikerna när det gäller klassisk musik. Nu har man gett ut en box på 55 CD-plattor som innehåller fantastisk inspelningar och tolkningar med bl a: Arrau, Haitink, Grumiaux, Brendel, Gergiev, Marriner, Te Kanawa, Kondrashin, Previn, Sawallisch, Uchida och många, många fler med några av de bästa orkestrarna i världen. Och detta för en spottstyver i sammanhanget. Det låter fantastiskt bra.

Jag hade inte tänkt köpa den men det är väl att tänka om :Idea:

Samtidigt med flera av boxarna ges det ut vinyl-boxar med 5-6 skivor:

Decca-mono boxen (släpps 23 februari):

decca-monolp_zpsdea6138c.jpg

Decca LXT 2502: Ansermet – Stravinsky: Petrouchka

Decca LXT 2587: Erich Kleiber – Beethoven: Symphony No. 6 “Pastoral”

Decca LXT 2886: Van Beinum – Britten: Four Sea Interludes and Passacaglia “Peter Grimes” & Young Person’s Guide to the Orchestra

Decca LXT 2889: Argenta – Albeniz: Iberia & Turina: Danzas fantasticas

Decca LXT 5114: Martinon – Lalo: Namouna – Ballet Suites Nos. 1&2

Decca LXT 5228: Nelsova – Rachmaninov: Cello Sonata, op. 19

Jag är överraskad över att de inte valt ut Decca LXT 2721/22 Mahler Das Lied Von Der Erde Ferrier Walter VPO :o

- varken som LP eller som CD....

Mercury box nr. 3 (släpps 16 mars):

mercury3-lp_zpsdc485759.jpg

Mercury MG 50046 Respighi: Roman Festivals; Church Windows Minneapolis Symphony Orchestra, Antal Doráti

Mercury SR 90190 Wienerwalzer Paprika Philharmonia Hungarica, Antal Doráti

Mercury SR90223 Bloch: Concerti Grossi Nos. 1 & 2 Eastman-Rochester Orchestra, Howard Hanson

Mercury SR90285 Franck: Symphony in D Minor Detroit Symphony Orchestra, Paul Paray

Mercury SR90256 Ballet For Band Eastman Wind Ensemble, Frederick Fennell

Mercury SR-90232 Paray Conducts Wagner

Deutsche Grammophon

originals-lp_zps6ac3f9a4.jpg

138 659 TCHAIKOVSKY: Symphony No.6 „Pathétique“
 · Leningrad Philharmonic Orchestra · Evgeny Mravinsky (1960)

139 362 ORFF: Carmina Burana · Jochum, Deutsche Oper, Berlin (1967)

139 383 CHOPIN: Piano Concerto No.1 · LISZT: Piano Concerto No.1 
Martha Argerich, piano / LSO / Abbado (1968)

2530 102 HOLST: The Planets · 
Boston Symphony Orchestra · William (1970)

2530 402 R.STRAUSS: Also sprach Zarathustra
 · Herbert von Karajan/Berliner Philharmoniker (1973)

2530 476 GRIEG: Lyric Pieces (selection)
 · Emil Gilels, piano
 (1974)

som har släppt den tillsammans med CD-boxen

originals_zps1f7e3dbb.jpg

Edited by eliot
Link to comment
Share on other sites

Några skivor som jag köpt på eBay:

ebay-6_zps1baa90a1.jpg

Taped in the spring of 1960 in the Theatre of the University of Puerto Rico – where Casals had gone to live, having married - this stereo Dvořák LP

has been whispered about but hardly ever heard. Alexander Schneider directed the Festival Casals Orchestra of Puerto Rico for the Everest label but due to

a misunderstanding the resultant release had not been approved by Casals who then sued to have it withdrawn, which is was. It was too late, though, to

recall those LPs that had already been sold. The reason for withdrawal was damage to Casals’ reputation, so you will guess that the performance is subject

to all sort of critical concerns.

Läs mer här: Audiophile Audition och Musicweb

....som ni förstår var jag nyfiken :65:

- Nyfikenheten gällde också pressningen: Eftersom det släpptes så få så måste skivan ha första etiketten på en skiva med SDBR 3083

sdbr3083-liten_zpsd6335681.jpg

...och etiketten är svart med adressen 8373 Melrose Ave., Los Angeles 69, Calif.

Link to comment
Share on other sites

Taped in the spring of 1960 in the Theatre of the University of Puerto Rico – where Casals had gone to live, having married - this stereo Dvořák LP

has been whispered about but hardly ever heard. Alexander Schneider directed the Festival Casals Orchestra of Puerto Rico for the Everest label but due to

a misunderstanding the resultant release had not been approved by Casals who then sued to have it withdrawn, which is was. It was too late, though, to

recall those LPs that had already been sold. The reason for withdrawal was damage to Casals’ reputation, so you will guess that the performance is subject

to all sort of critical concerns.

Eftersom det släpptes så få så måste skivan ha första etiketten på en skiva med SDBR 3083

http://img.photobucket.com/albums/v53/elio...zpsd6335681.jpg

...och etiketten är svart med adressen 8373 Melrose Ave., Los Angeles 69, Calif.

:o:mm:

Link to comment
Share on other sites

Jag köper väldigt mycket skivor, oftast via Discogs eller på skivbörsar i Stockholm. Idag kom jag hem med dessa från skivmässan i Solna.

Miles Davis Walkin’

Front.jpg

Detta är en av mina favoriter med tidiga Miles, ganska lätt jazz att tycka om och koppla av till efter jobbet. Detta är den tredje utgåvan jag har, men alla låtar snarlika, även den nypressade billiga vinylutgåvan.

Cannonball Adderley Quintet In Chicago

merc20449.jpg

En klassiker som svänger fint! Hela bandet utom Miles från Kind of blue-sessionerna.

Milt Jackson / Coleman Hawkins Bean Bags

617VQpCQluL.jpg

Jag tänkte att jag inte behöver så många Milt Jackson-skivor, det räcker med en eller två vibrafonskivor tänkte jag, men det har blivit många fler!

Gerry Mulligan What Is Here To Say?

gerry-mulligan-quartet-what-is-there-to-say-2251225.jpeg

Mulligans musik borde vara för "vit" för min smak, västkust och allt, men jag gillar det mesta jag hör, inte minst bossaskivorna från 60-talet. Detta är en skiva från klassiska jazzåret 1959, mer soft traditionell i stilen.

John Coltrane Africa / Brass

coltraneAfrica.jpg

Denna och "Olé Coltrane" tillhör mina favoriter med Coltrane.

Cattin’ with Coltrane and Quinichette

john-coltrane-cattin-with-coltrane-and-quinichette.jpg

Den här ska bli kul att lyssna på, jag lär inte bli besviken.

Red Garland All Mornin’ Long

400487855113.jpg

Tror på denna också.

Milt Jackson & Ray Charles Soul Brothers

jacksonsoulbro.jpg

Mer Milt Jackson och Ray Charles har jag börjat älska (The genius sings the blues!), så varför inte prova en kombination. Av det jag hört så låter det fantastiskt, svänger och är mycket själfullt. Fantastiskt trumljud!

Keith Jarrett The Köln Concert

Keith-Jarret-1.jpg

Något annat, och något jag är nyfiken på att höra. En dubbelskiva från en spelning där pianot inte riktigt höll måttet, men skivan har enligt Wikipedia tydligen blivit den mest sålda solojazzskivan som släppts. Kan det verkligen stämma?

Keith Jarrett m.fl. Belonging

belonging1.jpg

Mer ECM, brukar alltid vara säkra kort när man är på det humöret.

Bill Evans New Jazz Conceptions

bill_evans_new_jazz_conceptions_wt.jpg

Jag har det mesta med Bill Evans från 50-60-tal sedan tidigare men denna saknade jag. Det här omslaget är inte vackert.

Bill Evans How my heart sings!

Bill_Evans_How_My_Heart_Sings.jpg

Mer Bill Evans, som vanligt fint att lyssna på om kvällarna.

Jimmy Smith Organ Grinder Swing

da1df950.jpg

Nu något annat. Jimmy Smith svänger på orgeln!

One World Jazz

062145.jpg

En blandning som jag vet mycket om men det är intressanta musiker och ett fint omslag på Columbia.

Leo Wright Suddenly The Blues

suddenly.jpeg

En ny bekantskap för mig sedan några dagar då jag köpte en annan av hans skivor (Soul Talk) som jag gillade enormt mycket.

John Moore And the Expressway

John-Moore-Expressway-Rising-433256.jpg

Jag hann inte titta i så många andra avdelningar än jazz men jag gick förbi några skivor med Jesus & Mary Chain (en egen tråd får det bli senare) och hittade det här sidoprojektet jag inte hört tidigare. Från 1989. Något annat var det som sagt. :)

Link to comment
Share on other sites

Keith Jarrett The Köln Concert

Keith-Jarret-1.jpg

Något annat, och något jag är nyfiken på att höra. En dubbelskiva från en spelning där pianot inte riktigt höll måttet, men skivan har enligt Wikipedia tydligen blivit den mest sålda solojazzskivan som släppts. Kan det verkligen stämma?

Jättekul att se dina inköp. Det skulle lika gärna kunna vara jag... för så där 20-30 år sedan. Sånär som på det sista albumet med John More och Leo Wright har jag samtliga. På din fråga om Keith Jarrett så är det alldeles sant. Den hade ett oerhört genomslag när den kom. För att förstå det så måste man gå tillbaka till mitten av 70-talet. Solopiano var lika med stride-piano, Art Tatum och Fats Waller. Bill Evans hade också gjort några. Allt hade rötter i från 20-40-tal. Plötsligt kommer då detta album som improviserar helt fritt där musiken byggs upp av stämningar och klanger som träffade känsliga strängar hos var och en i breda lager.

Det var samma sak när basisten Jaco Pastorius slog igenom. Idag förundras många av vad det är som är så speciellt med honom. Det kan man förstå med tanke på att idag spelar de flesta bas med kopplingar till Jacos stil och teknik. Men då när det hände så var det revolutionerande. Man trodde inte det var sant. Fullständigt "unheard of".

Mulliganplattan är också en klassiker och en höjdare. Men din kommentar om att Mulligan som "för vit" köper jag inte. Du får läsa på. Han har varit stilbildare både som musiker och arrangör hos "alla" och spelat med alla kullörer. Bl a är han tillsammans med Miles Davis pappa till cool-jazzen där Mulligan hjälpte Miles med både kompositioner och arrangemang till legendariska plattan "Birth o the Cool". Han var även flitigt anlitad av Count Basie både som arrangör och solist. I följande klipp från 1957 ges ett klassiskt exempel där han spelar med Ben Webster, Coleman Hawkins, Roy Eldridge, Lester Young m fl som komp till Billie Holiday.

Edited by Bebop
Link to comment
Share on other sites

Jättekul att se dina inköp. Det skulle lika gärna kunna vara jag... för så där 20-30 år sedan. Sånär som på det sista albumet med John More och Leo Wright har jag samtliga. På din fråga om Keith Jarrett så är det alldeles sant. Den hade ett oerhört genomslag när den kom. För att förstå det så måste man gå tillbaka till mitten av 70-talet. Solopiano var lika med stride-piano, Art Tatum och Fats Waller. Bill Evans hade också gjort några. Allt hade rötter i från 20-40-tal. Plötsligt kommer då detta album som improviserar helt fritt där musiken byggs upp av stämningar och klanger som träffade känsliga strängar hos var och en i breda lager.

Det var samma sak när basisten Jaco Pastorius slog igenom. Idag förundras många av vad det är som är så speciellt med honom. Det kan man förstå med tanke på att idag spelar de flesta bas med kopplingar till Jacos stil och teknik. Men då när det hände så var det revolutionerande. Man trodde inte det var sant. Fullständigt "unheard of".

Mulliganplattan är också en klassiker och en höjdare. Men din kommentar om att Mulligan som "för vit" köper jag inte. Du får läsa på. Han har varit stilbildare både som musiker och arrangör hos "alla" och spelat med alla kullörer. Bl a är han tillsammans med Miles Davis pappa till cool-jazzen där Mulligan hjälpte Miles med både kompositioner och arrangemang till legendariska plattan "Birth o the Cool". Han var även flitigt anlitad av Count Basie både som arrangör och solist. I följande klipp från 1957 ges ett klassiskt exempel där han spelar med Ben Webster, Coleman Hawkins, Roy Eldridge, Lester Young m fl som komp till Billie Holiday.

Tack för responsen och infon om Keiths soloskiva, intressant alltihop. Jag ser verkligen fram emot att lyssna på skivan!

Jag gillar Mulligan och har fler skivor med honom, inklusive Birth of the cool även om jag inte lyssnar på den ofta, jag föredrar mindre arrangerad jazz men det kan också variera beroende på vilket humör jag är på. Mulligan meets Webster lyssnar jag annars mycket på. Men jag tänkte givetvis på Stan Getz angående bossaskivorna, av någon anledning förväxlade jag dessa artister. Och det är alltid dumt att generalisera även om det är lätt hänt. Tack för Youtube-klippet förresten, kul att se.

Jag tänkte fylla på med andra skivor jag köpt den senaste tiden, jag tycker själv om att se vad andra skaffar så då kan jag ju dela mig också.

Link to comment
Share on other sites

Jag köper väldigt mycket skivor, oftast via Discogs eller på skivbörsar i Stockholm. Idag kom jag hem med dessa från skivmässan i Solna.

Miles Davis Walkin’

http://4.bp.blogspot.com/-o10vqyOl1jU/TbNV...s1600/Front.jpg

Detta är en av mina favoriter med tidiga Miles, ganska lätt jazz att tycka om och koppla av till efter jobbet. Detta är den tredje utgåvan jag har, men alla låtar snarlika, även den nypressade billiga vinylutgåvan.

/.../

Många fina skivor :mm: - jag retar mig på att jag glömde bort skivmässan :black:

Jag har också flera utgåvor av Walkin' och jag upplever en stor skillnad:

  • Analogue Productions limited edition 45rpm dubbel-LP utgåva, serie # 0050
  • Andrautgåvan på LP (12"), gul fireworks etikett, Bergenfield
  • Prestige PRLP 182, 10", 446W. 50th St., med gul fireworks etikett
  • Prestige PRLP 182, 10", 446W. 50th St., med röd fireworks etikett (tidigast)

45rpm utgåvan är den som låter sämst och Bergenfield utgåvan låter bäst.

- De tidiga 10"-utgåvorna PRLP 182, 446W. 50th St. är inte graverade enligt RIAA och låter lite annorlunda men har mer detaljer.....

Det skulle vara intressant att veta vilka utgåvor som du har ;)

- Original Jazz Classics, OJC-utgåvorna är digitala överföringar låter bra men bara om man inte hört en tidig utgåva :icon_smile_cool:

Link to comment
Share on other sites

Keith Jarrett The Köln Concert

http://alldylan.com/wp-content/uploads/2013/03/Keith-Jarret-1.jpg

Något annat, och något jag är nyfiken på att höra. En dubbelskiva från en spelning där pianot inte riktigt höll måttet, men skivan har enligt Wikipedia tydligen blivit den mest sålda solojazzskivan som släppts. Kan det verkligen stämma?

Detta album har getts ut i över 30 utgåvor och jag tror man ska söka sig till original eller remastrad cd.

Den är ju inspelad på Oper Köln med allt vad det innebär vid denna tid. Stockhausen satt väl i publiken, med Conny Plank och Neu på trappan utanför :)

Mitt ex är en spansk RI från '79 och den har inte heller nå'n vidare studs. På cd är det mycket bättre, men jag skulle gärna få tag på ett original.

Kan du identifiera etiketten?

Link to comment
Share on other sites

Många fina skivor :mm: - jag retar mig på att jag glömde bort skivmässan :black:

Jag har också flera utgåvor av Walkin' och jag upplever en stor skillnad:

  • Analogue Productions limited edition 45rpm dubbel-LP utgåva, serie # 0050
  • Andrautgåvan på LP (12"), gul fireworks etikett, Bergenfield
  • Prestige PRLP 182, 10", 446W. 50th St., med gul fireworks etikett
  • Prestige PRLP 182, 10", 446W. 50th St., med röd fireworks etikett (tidigast)

45rpm utgåvan är den som låter sämst och Bergenfield utgåvan låter bäst.

- De tidiga 10"-utgåvorna PRLP 182, 446W. 50th St. är inte graverade enligt RIAA och låter lite annorlunda men har mer detaljer.....

Det skulle vara intressant att veta vilka utgåvor som du har ;)

- Original Jazz Classics, OJC-utgåvorna är digitala överföringar låter bra men bara om man inte hört en tidig utgåva :icon_smile_cool:

Visst kan du får reda på det. :)

Prestige PRLP 7076 gul etikett Bergenfield (andrautgåvan)

Prestige PR 7076 mörkblålila etikett Bergenfield, RVG handristat (se bild, kan vara från 1964)

Fantasy OJC-213 (billiga nypressen)

Den till vänster på rad fyra är skivan med mörkblålila etikett, denna utgåva verkar inte finnas med på Discogs. prestige-cheat-sheet-2-1.jpg

Som grafiker tycker jag att det är extra kul att den gröna färgen skiljer sig åt på alla utgåvor jag har. Mittenutgåvan är nästan blågrön, dom andra är olika gulgröna. Ljudmässigt upplever jag som sagt inte någon stor skillnad mer än att nypressen låter starkare.

2054520.jpg

Link to comment
Share on other sites

Detta album har getts ut i över 30 utgåvor och jag tror man ska söka sig till original eller remastrad cd.

Den är ju inspelad på Oper Köln med allt vad det innebär vid denna tid. Stockhausen satt väl i publiken, med Conny Plank och Neu på trappan utanför :)

Mitt ex är en spansk RI från '79 och den har inte heller nå'n vidare studs. På cd är det mycket bättre, men jag skulle gärna få tag på ett original.

Kan du identifiera etiketten?

När jag skulle köpa skivan fanns två versioner, men det verkade som att det bara var färgen som skiljde sig, båda var gatefold. Den skivan med vitast omslag kostade det dubbla och jag tyckte att det gulnade omslaget var lite finare så köpte jag den. ECM 1064/65ST och det borde vara en tysk utgåva från 1975.

Edited by egoBen
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...