Jump to content

Dags för nästa steg


bigblue
 Share

Recommended Posts

Kul att se en HANA Umami Red sitta i en sådan fin kringutrustning! Ska bli intressanta att få läsa vad ni tycker om den framöver. 

 

En kort notering om LAB12 Melto2 (träffade i helgen grekiske konstruktören Stratos på mässan i Warszawa) som är en ren rör-riaa där de jobbat extremt länge på att få nätdelen tyst nog utan att begränsa musikaliteten. Men för MC-ingången ansvarar ett par trafosar från Lundahl (som jag också bjöd på en öl och talade med i Warsawa...) men det är inte den "bästa" varianten från LL som sitter monterade i detta riaa. Så för er som är uppe i den högre skolan rekommenderar jag att köra hans LL1931 (eller 1933...) utanför och sedan MM -ingången för bästa möjliga upplösning. LL säljer numera ett smidigt kretskort som gör det busenkelt att koppla in och använda / växla mellan de olika lindningarna vilket jag varmt rekommenderar. Och räcker inte det så finns de ju även att beställa med silver-tråd! Klart dyrare men säkert också en helt annan upplösning. Thomas Meyer i Tyskland menar att silver låter mycket bättre än koppar pga sin egenskap att mycket hårdare "koppla" magnetiskt till lindningarna. Har själv inte testat detta än. 

 

Och jo, original rör som sitter i Melto2 är OK men den låter mycket bättre (!) med lite finare NOS! 

LL1933.jpeg

Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, fredrik said:

Finns det någon form av modul från Gryphon som man kan använda som jämförelse? 

 

Tänker du typ Phono-modul?

I så fall så är svaret JA. Dock är det inte något jag har i min Diablo och inte heller något som jag hört hos någon annan. Vill minnas att det ligger kring 15-20 tkr. 

Link to comment
Share on other sites

Näste RIAA till "rakning" var mycket riktigt Melto2 från LAB12. 

 

223624352_meltosmall.thumb.jpg.014dbe30450e956f0ec7ebc011092ba7.jpg

 

Detta var den ende som var utrustad med rör, något som så klart lockar och tjusar. Jag var mycket spänd på att höra hur detta skulle påverka den upplevda musikåtergivningen. Var det så att röster och annat gott i mellanregistret skulle få ett skimmer som gjorde dem ännu mer levande?

Ja, det var i alla fall så som jag upplevde det när vi kopplade in greken i systemet. 

Här fanns en härlig nivå av naturtrogenhet där allt bara flödade fritt. Inget uppåt som upplevdes som vasst även när det tutades hårt i bläckblåsinstrumenten. 

Men samtidigt så tappade den pondus i de lägre registren. Det fanns inte alls samma anslag och kraft i basen som de andra phono-stegen levererat i varierad grad. 

 

Sist ut hade vi Tim Paravicinis skapelse EAR 324, ett phono-steg som varit med länge. Tror att det släpptes för typ 18 år sedan. Detta är ett RIAA som har fått många positiva omdömen genom åren, men frågan var om tiden sprungit ifrån konstruktionen. Tim skapade ju främst rörbaserade produkter, men denna är "solid state" som jobbar med step up transformatorer.

 

1310723293_earcloseup.thumb.jpg.942df47ad7191e97fcca0e1f3e28ac1d.jpg

 

Detta var tillika slutstationen prismässigt i denna utvärdering. 

Hur står sig då denna prislapp i förhållande till den upplevda musikaliska njutningen?

 

För mig så blev detta den klart bästa kombon med min övriga anläggning, mitt rum och mina öron. 

Här fanns ett bottendrag som de andra inte kunde matcha. 

Lite som att först spela en bra digital fil - och sedan lyssna på samma låt på rullband. 

Plötsligt så får man "mer av allt".  Allt blev större, mer kött & blod och upplevdes som verkligare.

 

Oavsett om det handlade om Snärt, start & stopp, rum & rymd etc. så  är det ju summan av kardemumman som räknas. 

Inte bara lyssna på musiken utan också känna den.  Att hitta en kombo som får min hjärna att "köpa" den musikaliska presentationen som äkta.

Det är då det engagerar och berör.

 

1159991775_helvy.thumb.jpg.34f94e48d526fc753b82f007d1904d4a.jpg

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, bigblue said:

 

Tänker du typ Phono-modul?

I så fall så är svaret JA. Dock är det inte något jag har i min Diablo och inte heller något som jag hört hos någon annan. Vill minnas att det ligger kring 15-20 tkr. 

Ja, det var en sådan jag tänkte på. Nu kanske du har bestämt dig redan men jag tänker att kan vara en fördel att slippa lite extra lådor och kablar. Samtidigt kanske man vill separera dessa små signaler från förstärkaren. Gryphon är ju väldigt duktiga på förstärkare, och riia:t är säkert inget undantag.

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med om att det är skönt med färre boxar.

Det innebär ju också att man slipper fler kablar. 

Men jag är övertygad om att EAR 324 skulle stå sig väl i en sådan "match". 

Hade jag kikat på en phono-förstärkare i 20 tkr nivån tror jag dock att det varit ett intressant alternativ. 

Kanske lite svårt att testa då det är en modul som måste monteras....

Link to comment
Share on other sites

Efter att ha kört med Audio Desk Vinyl Cleaner Pro under många år var jag nyfiken på att testa den omtalade Degritter-tvätten. 

Nu har jag gjort 210 tvättar (Degritter har ett inbyggt räkneverk) och känner mig rätt hemma med maskinen. 

Att jämföra de två rakt av kan jag inte då det är för mycket som ändrats mellan att respektive tvätt hade uppdraget att rensa vinylspåren. 

Framför allt en ny PU. 

Jag kan i och för sig ta en skiva som tvättats med Audio Desk, lyssna på några spår, och sedan tvätta den igen med Degritter. 

I de flesta fall så blir det tystare än vad den var innan - något som är ett gott tecken. 

 

Men det kanske är så att det även blivit tystare om jag tvättat den ytterligare en gång till med Audio Desk. Vem vet?

Utgår jag från hur smutsiga filtren blir i respektive maskin så verkar Degritters filter fånga upp mer skit. Om det beror på att filtret är bättre/finare, eller om Degritter är bättre på att skaka ur mer smuts vet jag inte. 

 

Strategin är att jag tvättar igenom allt som köps in - nytt som gamalt. 

Är skivan till synes helt ren kör jag den på Medium. 

Och ser den dammig ut blir det en omgång av Heavy. 

Den första tar ca 7 min och den senare 10 min. 

 

Jag kör också med en ny typ av vatten. Förut var det Mekonomens Kemetyl Batterivatten.

Men jag var inte helt övertygad om att det var det "tystaste" som stod till buds. 

Därför är det numera ett dubbeldestilerat vatten som sköljer över mina plattor i deras spa-anläggning. 

 

IMG_6560.thumb.jpeg.0397149450adc569145ade755aa2b41d.jpeg

 

Nackdelen med Degritter är att man inte kan köra mer än 3-4 Heavy innan maskinen behöver kyla ner sig (och vattnet). 

Medan Audio Desken var bara att "kötta" på. 

Audio Desk är också bra på att ta bort fingeravtryck och annat kladd (tack vare fysiska borstar).

 

Degritter upplever jag som betydligt tystare under sin process. Dessutom är den väldigt mycket snyggare - men det är så klart en smaksak. 

Tittar jag på skivan under tvättprocessen så ser den "våtare" ut under Degritter-processen än de gjorde under Audio Desk-behandlingen. 

För mig är det ett tecken på att ytspänningen har brutits effektivare, något som gör att vätskan tränger ner bättre och i mindre grad ligger ovanpå och "pärlar" sig. 

Om det beror på respektive maskins "tvättmedel" eller om det är Degritterns valda ultraljudsfrekvens har jag inte lyckats lista ut ännu. 

 

Oavsett vilken maskin man väljer så är det en ynnest att kunna tvätta igenom så många skivor med så lite "handpåläggning". 

Link to comment
Share on other sites

Dubbeldestillerat vatten? 

Något i denna terminologi haltar.  Destillerat vatten framställs genom att det dunstar till vattenånga tex genom att det värms upp. Då blir vattnet fritt från alllt förutom vattnet självt. Rent H2O alltså. Det är sterilt och det finns inga salter eller något i det. Sedan fångas ångan upp på någon absolut rena ytor och kyls till vatten som rinner ner i ett helt rent kärl.  Sterilt och utan annat än just vatten i sig. Det är sterilt. 

Varför man gör detta 2 ggr måste bero på att man inte lyckas första gången så då blir jag lite orolig om hur bra det blir efter gång 2 om man nu kallar det destillerat. Är det destillerat så är det det redan efter första gången om det gjorts rätt. Vi har en destillieringsmaskin på jobbet till våra ultraljudsbad och autoklaver. Den går dagarna i ända. Kör inte 2 ggr med den. 

Sedan finns avjoniserat vatten som säkert är ganska rent i sig tex joner och mineraler men det är inte destillerat. 

Så vad menas med dubbeldestillerat och i så fall varför gör man så?

Skivorna blir säkert lika rena med både och men maskinen som rengör håller nog längre med rent vatten. Mindre avlagringar mm.

 

Link to comment
Share on other sites

Kanske är det bara marknadsförings-mumbojumbo

Och jag gick på det... :-)

 

Själva skriver de att dricksvatten har en renhetsgrad på 30 microSiemens. 

Destillerat vatten någonstans mellan 2-3 (mS).

Och detta vatten garanterar man har mindre än 1.9 (mS). 

Men om de gjorde "rätt" från början så skulle resultatet alltså vara 0,0 (mS)?

 

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, bigblue said:

Kanske är det bara marknadsförings-mumbojumbo

Och jag gick på det... :-)

 

Själva skriver de att dricksvatten har en renhetsgrad på 30 microSiemens. 

Destillerat vatten någonstans mellan 2-3 (mS).

Och detta vatten garanterar man har mindre än 1.9 (mS). 

Men om de gjorde "rätt" från början så skulle resultatet alltså vara 0,0 (mS)?

 

 

 

Det är lite som att definiera vacuum. Det skall vara en volym utan materia. Destillerat vatten skall i teorin vara H20 och ingen annan materia. Så visst finns det grader i detta, men för mig verkar det orimligt att det skall spela roll när vi tvättar skivor. Man slänger ju dessutom i rengörningsmedel och hur kontrollerat är det i det sammanhanget? 

Har men rent kranvatten vatten från början som dessutom kanske är filtrerat genom en ganska seriös maskin som vi gör och sedan destillerat på rätt sätt funkar det för mitt yrkes medicinska bruk. Vi tillverkar det själva. Jag gissar att det bara har att göra med att få mindre mängd avlagringar i ultrljudstvättmaskinen. 

Eller så har jag missat något viktigt här?

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, Ampalang said:

Kanske Peos tråd kan vara till hjälp angående vatten, han verkar ha provat en del.

 

 

 

Tack @Ampalangför den länken och extra stort tack till @Peo för din djupdykning ner i den destillerade vattenvärlden. 

Det verkar ju onekligen ha en påverkan på den musikaliska återgivningen. 

Om sedan "mitt" vatten skulle få betyget 5 eller 0,5 i den jämförelsen har jag ingen aning om :-)

Men jag får testa vidare bland de andra toppkandidaterna på listan för att se om jag upplever någon hörbar skillnad.  

 

Link to comment
Share on other sites

3 hours ago, Ampalang said:

Kanske Peos tråd kan vara till hjälp angående vatten, han verkar ha provat en del.

 

 

 

Jag skummade lite i denna tråd igen. Det som kallas destillerat vatten verkar inte vara det. Då kanske det är bättre att dubbeldestillera eftersom det troligen inte är destillerat. 

Men ÄR det destillerat som det skall vara och som namnet egentligen skall borga för så kan jag inte tänka mig att man kan ha praktisk nytta av att det destilleras igen. 

Att producenter luras med viktiga begrepp om sina produkter är lågt.

Link to comment
Share on other sites

Var inne och kikade på den produkt som @Peo hade som god 2:a i sitt test. 

Alphacool Ultra Pure Water.

På Inets hemsida så marknadsförs även denna produkt som Dubbeldestillerad.🤔

Oavsett om påståendet stämmer eller inte, så verkar detta vatten (enl Peo) kunna bidra positivt till musikåtergivningen.

 

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

Denna har jag på jobbet, men några årgångar tidigare. Går aldrig sönder. Kanske ni skulle köpa så vet ni att det är bra destillerat. Då kan ni själva enkel dubbel eller till och med trippeldestillera efter behag.:grinsmilingeyes: Priset är i HiFi-sammanhang modest. Gissar på 3000kr + moms.

 

 

image.thumb.png.8f24359257533e136a9c882e16e7d0c1.png

Link to comment
Share on other sites

On 2022-11-16 at 22:32, bigblue said:

när man lyssnar på den här typen av plattor

:grin:
Det albumet visar väl vilken kulturkrock det blev när jazz kom till Sverige på 50-talet.

Charlie Parker, Miles Davis, Max Roach och Ray Brown möter Livet i Finnskogarna, typ.

...med ett stockfoto på Stockholms stadshus :think:

Och att man skrev schnapps och inte snaps är väl Charlie Shavers förtjänst, även om detta är en helt annan komposition.

Konvolutet kvalar in bland de sämsta jag sett.

 

Link to comment
Share on other sites

5 hours ago, calle_jr said:

:grin:
Det albumet visar väl vilken kulturkrock det blev när jazz kom till Sverige på 50-talet.

Charlie Parker, Miles Davis, Max Roach och Ray Brown möter Livet i Finnskogarna, typ.

...med ett stockfoto på Stockholms stadshus :think:

Och att man skrev schnapps och inte snaps är väl Charlie Shavers förtjänst, även om detta är en helt annan komposition.

Konvolutet kvalar in bland de sämsta jag sett.

 

Jazzen kom ingalunda till Sverige på 1950-talet. Redan på 20-talet var det ett känt begrepp och då som i USA förknippat med dansmusik. t.ex Svenska Paramountorkestern 1926-30. Sedan kom samma utveckling att ske mot en mer konsertbetonad framställning där som här. Den sk. "guldåldern" under 1950-talet är något annat.

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...